Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan

Transkript

1 Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan En undersökning läsåret 2003/2004 FSF 2005:7

2 Innehåll: Inledning... 1 Syfte och metod... 1 Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolor... 2 Användning och innebörd av entreprenörskapsutbildning... 2 Samverkan skola/arbetsliv... 8 Exempel på entreprenörskapsutbildning... 9 Attityder till kunskapsförmedling om företagande i skolan Sammanfattning Referenser Bilaga: Metod Register och urval Enkätfrågor... 17

3 Inledning En viktig slutsats från den senaste tidens studier inom entreprenörskapspolitiken är vikten av entreprenörskapsutbildning för att öka intresset för entreprenörskap hos unga människor. 1 En anledning är behovet i många länder att skapa ett mer entreprenöriellt samhälle, att öka tillgången på nya unga entreprenörer och att fler människor ska ha en större förståelse för entreprenörers behov. Med anledning av detta genomförde Forum för småföretagsforskning (FSF) under 2004 projektet Creating Opportunitities for Young Entrepreneurs Nordic examples and experiences tillsammans med forskare från samtliga nordiska länder. Projektet genomfördes på uppdrag av Nordisk InnovationsCenter 2 och delfinansierades bl a av NUTEK 3. Syftet med projektet var att kartlägga, utvärdera och analysera pågående aktiviteter inom området ungt entreprenörskap och särskilt entreprenörskapsutbildning. Syftet var också att presentera förslag till policyåtgärder inom området, illustrerade av goda exempel på entreprenörskapsutbildning på olika nivåer i skolsystemet. Kartläggningen omfattade bl a undersökningar av förekomsten och innebörden av entreprenörskapsutbildning i de svenska och isländska grund- och gymnasieskolorna. I denna rapport presenteras resultaten från den svenska undersökningen. Projektets samlade resultat återfinns i boken Creating Opportunities for Young Entrepreneurship Nordic examples and Experiences 4. Syfte och metod För att undersöka förekomsten och innebörden av entreprenörskapsutbildning vid de svenska grund- och gymnasieskolorna genomfördes under våren och sommaren 2004 två undersökningar. Undersökningarna genomfördes som webenkäter och omfattade grundskolor och 741 gymnasieskolor vilket motsvarar ca 90% av grundskolorna och 98% av gymnasieskolorna. Svarsfrekvensen var 32% respektive 43% vilket motsvarar grundskolor och 322 gymnasieskolor. Av respondenterna i grundskolan var 76% rektorer och biträdande rektorer och 12 % lärare. I gymnasieskolan var andelen lärare större, 33%, och 58% var rektorer och biträdande rektorer. Resterande respondenter i både grund- och gymnasieskolan var främst yrkes- och studievägledare. Undersökningarna finns beskrivna i Bilaga: Metod och där återfinns även en sammanställning av resultat och frågor i Tabell 7. Undersökningarna har baserats på bl a frågor som utformats och använts vid en tidigare undersökning i 1 T ex Lundström (2003) Lundström (2005). 1

4 Norden. Den nordiska undersökningen genomfördes 2002 av Norlandsforskning på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och omfattade läsåret 2001/ Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolor Resultaten från undersökningarna presenteras i fyra avsnitt. Först görs en beskrivning av hur vanligt förekommande entreprenörskapsutbildning är i grund- och gymnasieskolor och vilka aktiviteter som tolkas in i denna typ av utbildning. Därefter följer en beskrivning av undervisning i att starta och driva företag samt förekomsten och innebörden av samverkan skola/arbetsliv. Avslutningsvis presenteras ett axplock av exempel på entreprenörskapsutbildning från grund- och gymnasieskolorna samt respondenternas attityder till kunskapsförmedling om företagande i skolan. Användning och innebörd av entreprenörskapsutbildning Undersökningarna visar att 21% av grundskolorna använder begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet för att beteckna något av den pedagogiska aktiviteten vid skolorna. Utifrån Norlandsforsknings undersökning innebär det att det inte skett någon ökad användning av begreppen i grundskolan under de senaste två åren 6. Norlandsforsknings undersökning visade att 15% av grundskolorna använde begreppet entreprenörskap och 21% använde begreppet företagsamhet som beteckning på något av den pedagogiska aktiviteten på skolorna. Begreppen används i betydligt större omfattning i gymnasieskolan där 78% av skolorna använder entreprenörskap och/eller företagsamhet som beteckning på något av den pedagogiska aktiviteten. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ja Vet ej Grundskolor Gymnasieskolor Figur 1: Används begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet för att beteckna något av den pedagogiska aktiviteten vid din skola? 5 Nordisk ministerråd (2002). 6 Nordisk ministerråd (2002). 2

5 Det är dock stora skillnader mellan länen. Mellan 5% och 57% av grundskolorna använder begreppen i de olika länen. De tre länen där användningen av begreppen är mest utbredd är de tre mest nordliga länen, Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten. I Västernorrland och Norrbottens län har arbetet med entreprenörskapsutbildning i skolorna pågått sedan 1997 respektive I gymnasieskolorna varierar resultaten mellan 56% till 100%. Tabell 1: Användning av begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet för att beteckna något av den pedagogiska aktiviteten, per län. Län Grundskolor (%) Västernorrland Norrbotten Västerbotten Östergötland Blekinge Värmland Jämtland Kalmar Västmanland Stockholm Gotland Skåne Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Gävleborg Uppsala Halland Västra Götaland Kronoberg Gymnasieskolor (%) Den vanligaste tolkningen i både grund- och gymnasieskolorna är att entreprenörskap och/eller företagsamhet främst innebär att utveckla den företagsamma och kreativa eleven. Inom grundskolorna är tolkningen mer förekommande, i 73% av skolorna mot 59% av gymnasieskolorna. Tolkningar som associeras till att elevers grundläggande egenskaper utvecklas är mer vanliga i grundskolorna än i gymnasieskolorna, egenskaper som företagsamhet, kreativitet och självständighet. En annan vanligt förekommande tolkning i grundskolan är att begreppen innebär skolutveckling. En större skillnad mellan tolkningarna av begreppen är att de i liten grad förknippas med företagsetablering i grundskolan, endast 13% av grundskolorna hade den tolkningen. Den tolkningen är nästan tre gånger vanligare i gymnasieskolan. 3

6 Företagsetablering Generellt nyskapande Skolutveckling Att utveckla den självständiga eleven Att utveckla den företagsamma och kreativa eleven Annat Grundskolor Gymnasieskolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2: Vad innebär entreprenörskap och/eller företagsamhet för er? I gymnasieskolorna är den vanligaste aktiviteten som orden beskriver elev- och ungdomsföretag, 57% av gymnasieskolorna använde begreppen för dylika aktiviteter. En annan vanlig aktivitet är undervisning om och samarbete med lokalt arbets- och näringsliv. Associationen till elev- och ungdomsföretag är den minst förekommande i grundskolan där den förekom i 11% av skolorna; de vanligaste aktiviteterna i grundskolan är istället aktiviteter för att stimulera elevers innovations och uppfinningsförmåga samt friare och mer elevaktiva arbetsformer. Elev- och ungdomsföretag Undervisning om och samarbete med lokalt arbets- och näringsliv Undervisning och samarbete med lokalsamhället generellt Friare och mer elevaktiva arbetsformer Aktiviteter för utveckling av elevers innovations och uppfinningsförmåga Grundskolor Gymnasieskolor Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3: Vilken slags aktivitet betecknar begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet? 4

7 Entreprenörskapsutbildning har i huvudsak initierats av lärare eller av skolan i både grund- och gymnasieskolorna. En skillnad är att kommunala initiativ är mer vanligt i grundskolorna än i gymnasieskolorna: 25% respektive 10%. Statliga initiativ är dock ovanliga på båda nivåerna. Resultatet kan ses som en reflektion av det decentraliserade svenska skolsystemet. Staten Kommunen Skolan Lokala näringslivet Enskilda lärare Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Grundskolor Gymnasieskolor Figur 4: Varifrån utbildning i entreprenörskap och/eller företagsamhet har initierats. I grundskolan förekommer utbildning i entreprenörskap och/eller företagsamhet på samtliga nivåer, från år 1 till år 9. Vanligast är denna typ av utbildning i år 4-6 och minst vanlig är utbildningen i år 1 och 2. Bland de skolor där utbildningen används förekommer den på 42% - 48% av skolorna i år 4-6 och på 28% av skolorna i år 1 och % 80% 60% 40% 20% 0% År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Figur 5: År berörda av utbildning i entreprenörskap och/eller företagsamhet i grundskolorna 5

8 Undervisning i att starta och driva företag Undervisning i att starta och driva företag är vanligt förekommande i gymnasieskolorna. Denna typ av utbildning erbjuds av 77% av gymnasieskolorna. Det 100% vanligaste är att undervisningen omfattar 51-80% 100 timmar, men det 60% finns exempel där utbildningen varar i mer 40% 20% än 200 timmar. 0% Grundskolor Gymnasieskolor Figur 6: Förekomsten av utbildning som lär elever hur man startar och driver företag Projekt/aktiviteter som lär barn att starta och driva företag används i 7% av grundskolorna. I 3% av grundskolorna bedrivs denna undervisning i någon form av elevföretag. Dessa 100% 80% 60% 40% 20% 0% berör främst år 7-9 men används i grundskolans samtliga år. Användningen av elevföretag är betydligt vanligare i gymnasieskolorna där Inget Fler än 20 59% av skolorna hade Grundskolor Gymnasieskolor denna typ av aktiviteter under läsåret 2003/2004. Figur 7: Antalet elevföretag vid skolorna läsåret 2003/2004 Den vanligaste formen av elevföretag är projekt där elever får driva och utveckla ett företag med verklig ekonomisk aktivitet och med kontakter utanför skolan. 49% av gymnasieskolorna har elevföretag som motsvarade denna beskrivning. En annan form av elevföretag var projekt där eleverna får driva virtuella eller träningsföretag med simulerad ekonomisk aktivitet och med kontakter utanför skolan. 25% av gymnasieskolorna har denna typ av elevföretag. Motsvarande siffror för grundskolan är 2% respektive 1%. Undersökningen visar dock att elevföretag på gymnasieskolorna endast berörde 4% av eleverna under läsåret 2003/2004. Ett svarsbortfall kan dock ha påverkat svaret negativt. 6

9 Även om elevföretag förekommer i hälften av gymnasieskolorna omfattar denna typ av undervisning inte heller samtliga program i lika stor utsträckning. Denna typ av undervisning där elever i någon form får starta och driva företag är vanligast på Samhällsvetenskapsprogrammet där aktiviteten användes i 57% av gymnasieskolorna under läsåret 2003/ Elevföretag är också relativt vanligt på programmen Handels & administration, Teknik och Naturkunskap, där de förekommer på respektive 33%, 21% och 15% av gymnasieskolorna. Dessa är fyra av fem program med valbara kurser inom företagsekonomi. Anledningen till den höga koncentrationen på samhällsvetenskapliga programmet kan bero på att en av inriktningarna där är ekonomi. Detta innebär att elever vid de yrkesförberedande programmen, förutom vid Handels & administration och Teknik, i mindre utsträckning får möjlighet att träna på att starta och driva företag. Detta trots att andelen som inte fortsätter till högskolan är betydligt högre inom dessa program 8. En viktig anledning till varför John Bauer gymnasiet 9 tillkommit är just att elever från de yrkesförberedande programmen har svårt att få arbete efter skolan. För att de inte ska tvingas vidare till högskolan får de lära sig att sälja sina tjänster och lära sig att starta och driva företag. Individuella pr. Livsmedel Energi Bygg Fordon Omvårdnad Estetisk Barn- och fritid El Hantverk Industri Hotell & restaurang Medie Naturbruk Annat Naturvetenskap Teknik Handels & adm Samhällsvetenskap Figur 8: Förekomsten av elevföretag vid gymnasieskolornas olika program läsåret 2003/ Resultaten har inte relaterats till förekomsten av program och antal elever vid dessa program. T ex är Samhällsvetenskap det största programmet med 23% av eleverna läsåret 2003/2004. Samma år gick 7% av eleverna vid Individuella programmet och 4% vid Handels och Administration. Skolverket (2004). 8 Högskoleverket (1999) % 20% 40% 60% 80% 100% 7

10 Samverkan skola/arbetsliv Samarbete/kontakt mellan elever och det lokala arbets- och näringslivet förekommer på 73% av grundskolorna och 91% av gymnasieskolorna. De vanligaste formerna av kontakt i både grundskolor och gymnasieskolor är att elever/klasser besöker företag/organisationer och utplacering av elever i företag/organisationer för praktisk arbetslivserfarenhet (t ex Prao). Det är även relativt vanligt att man både i grund- och gymnasieskolorna involverar resurspersoner från företag/organisationer i undervisningen i samband med aktuella teman/projekt, 40% respektive 58% av grund- och gymnasieskolorna gör detta. Resurspersoner från företag/organisationer har involverats i undervisningen i samband med aktuella teman/projekt vid skolan Företagsanställda har gett råd i samband med elevföretagande Utplacering av elever i företag/organisationer för praktisk arbetslivserfarenhet (t ex Prao) Elever har fått uppdrag att utföra i samarbete/kontakt med representanter från det lokala arbets- och näringslivet Klasser eller grupper av elever har besökt företag/organisationer Annat Gymnasieskolor Grundskolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 9: Former av kontakt mellan elever och det lokala arbets- och näringslivet som förekom under läsåret 2003/2004 8

11 Exempel på entreprenörskapsutbildning Respondenterna ombads även att beskriva exempel på aktiviteter vid deras skola som betecknades med begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet. Ett axplock presenteras från både grund- och gymnasieskolorna. Exempel från grundskolorna: Samtliga elever i år 9 arbetar ca 3 dagar i elevfiket. De bakar hemma och säljer sedan bröd och läsk till skolans elever och personal. I uppgifterna ingår planering, bakning, inköp av varor, bokföring, försäljning och städning. En temavecka där elever i grupp driver ett företag i rollspel. Med början från affärsidé, kontakter med kommunalt stöd för etablering/handledning. Veckans avslut är en mässa där alla företag ställer ut inför allmänheten. Utbildning som syftar till att barnen redan från att de är små ska tänka och agera kreativt. Arbetar bl a med Snilleblixtar 10 där även barnen i förskolan får delta med att skapa nya idéer och fundera kring olika vardagsproblem. Skolan genomför årligen ett projekt där elever i år 9 samarbetar med företag kring marknadsföringsfrågor och företagande i stort. Eleverna gör en marknadsföringsprodukt till företagen i form av filmer, web-sidor, loggor, broschyrer osv. Utöver detta sköter elever i år 8 och år 9 en tv-kanal och har direktsänd tv en gång i veckan. Skolan arbetar med Uppfinnarresan 11 i år 5 och Finn upp 12 i år 6. Att arbeta i projekt i alla åldrar från år 1-9. Att låta eleven utvecklas i egen takt och skapa livschanser. Att få lösa problem på egna sätt, vilka ofta redovisas i projektform. Det kan vara allt från en ny uppfinning till att diskutera/lösningar på konflikter runt om i världen. Utbildning om vad begreppen arbete och företagsamhet innebär. Besök på föräldrars arbetsplatser. Praktik på närliggande företag i år 5. Eleverna har ett eget företag där de gör skyltar och säljer dem, samt att de gör en tidning. De har en egen styrelse med ansvar för fakturering och enklare bokföring samt marknadsavdelning. Skolan samarbetar med två företag som undervisar barnen i ekonomi samt hur man gör en tidning. Under en vecka arbetar eleverna i år 8 med uppdrag som de fått av företag/myndigheter. Arbetet redovisas för uppdragsgivaren. Skolan har tillsammans med det lokala näringslivet skapat en hemsida för skolan och bygden. Skolan är aktiv med att arbeta med lokalhistoria och använder lokala förmågor till hjälp. Har också etablerat en vänskolekontakt med en skola i Norge. Gäller år

12 Alla år 9-elever får välja att jobba med eget företag. Detta år blev det 17 företag på 180 elever. Bärplockning, syltning, saftning och försäljning. Bakning, servering och tillverkning av pynt samt försäljning ute i samhället. Teaterkvällar med entré och försäljning av fika. Gäller år 1-6. Arbetar med att lyfta fram och medvetandegöra elevernas egen drivkrafter och de olika personligheternas styrka och svaghet. Varje projekt planläggs med förläsningar och/eller studiebesök på arbetsplatser som ligger i linje med projektets mål. Eleverna söker även aktivt kunskap genom samtal eller besök när de arbetar med sina projektarbeten. Har skapat en bank med vad föräldrar kan bidra med utifrån kompetens och erfarenheter. Under utbildningsdagar med pedagogerna kan föräldrar föreläsa om ämnen som är viktiga och utvecklande i den aktuella processen. Eleverna är även ute på Prao i varierande omfattning från år 4. Där är återkoppling till arbetsplatsen en viktig del i elevernas uppdrag. Exempel från gymnasieskolorna: Under år 1 bedrivs utbildning i entreprenörskap inom ramen för ett övningsföretag, med utgångspunkt ifrån en problemlösande pedagogik. Övningsföretaget är den röda tråden och utifrån problem som man stöter på med företaget så kommer man också in på kunskaper i respektive kurs. Eleverna inom ekonomisk inriktning på samhällsprogrammet arbetar med en pedagogisk modell som kallas "Företagargymnasiet" 13. Arbetet är projektinriktat med lokala företag som "faddrar". Eleverna på Handels- och administrationsprogrammet arbetar i "övningsföretag" med ett lokalt företag som modell. De bedriver handel med andra övningsföretag på skolor i Sverige och Europa. Alla kurser i karaktärsämnen är knutna till modellen med övningsföretag. På skolan finns ett renodlat entreprenörsprogram. Tanken är att elever med egna affärsidéer skall få hjälp att förverkliga dem och att kunna jobba med sina idéer i undervisningen. Vid t.ex. undervisning i företagsekonomi och marknadsföring använder eleverna sina egna affärsidéer som praktikfall, istället för att använda fiktiva företag. Målet är att eleverna, om de själva vill, skall kunna driva ett riktigt företag i år 3 under skoltid. Skolan arbetar med Ung Företagsamhet 14. Eleverna har egna företag och har mentorer från det lokala näringslivet. Skolan har Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) på samtliga program. Medieprogrammet på skolan arbetar aktivt med att framställa eget marknadsföringsmaterial t ex affischer, reklamfilm för biovisning, närradio mm. Handelsprogrammet arbetar med övningsföretag

13 Attityder till kunskapsförmedling om företagande i skolan En del av undersökningarna berörde respondenternas attityder till skolans roll kring att stimulera intresse och förmedla kunskaper om företagande. Resultaten inkluderar en undersökning till näringslivsansvariga i kommunerna På en skala 1-5, där 1 representerar Ja, absolut och 5 Nej, absolut inte, fick respondenterna avgöra om det är skolans uppgift att förmedla kunnande om företagande och småföretagandets villkor. Respondenterna från gymnasieskolorna och kommunerna är av liknande uppfattningar, ca 60% av dem anser att det absolut är skolans uppgift och ingen av dem anser att det absolut inte är skolans uppgift. Respondenterna från grundskolan är mer tveksamma, endast 18% av dem anser att det absolut är skolans uppgift. 100% 80% 60% 40% 20% Grundskolor Gymnasieskolor Kommuner 0% 1 Ja, absolut Nej, absolut inte Figur 10: Är det skolans uppgift att förmedla kunnande om företagande och småföretagandets villkor? Beträffande på vilken nivå i skolan man ska börja med att stimulera intresse för företag och företagande hos barn går åsikterna här isär mellan respondentgrupperna. Respondenterna från kommunerna vill börja tidigt, 29% av dem redan i förskolan, och 50% av dem i år 1-6. I grund- och gymnasieskolan är det endast 7% som anser att man ska börja i förskolan. Respondenterna från grundskolan vill istället främst börja i år 4-9, 69% delade den åsikten. Respondenterna från gymnasieskolan vill förskjuta detta ytterligare, 64% anser att det ska ske i år 7-9 samt i gymnasieskolan. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Grundskolor Gymnasieskolor Kommuner Förskola År 1-3 År 4-6 År 7-9 Gymnasieskola Universitet Inte alls Figur 11: På vilken nivå tycker Du att man ska börja med att stimulera intresse för företag och företagande hos barn? 15 Lundström (2005). 11

14 Sammanfattning I Sverige är entreprenörskapsutbildning inte en integrerad del i utbildningen på alla grund- och gymnasieskolor. Av grundskolorna använder 21% pedagogiska aktiviteter som benämns med begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet. Skillnaderna är dock stora mellan länen, resultaten varierar mellan 5% och 57%. Användning av denna typ av aktiviteter är vanligast i de nordligaste länen. Denna typ av aktiviteter är även betydligt vanligare på gymnasieskolan där 78% av skolorna använder begreppen som benämningar på någon av sina pedagogiska aktiviteter. Den vanligaste tolkningen av begreppen i både grundoch gymnasieskolorna är att entreprenörskap och/eller företagsamhet främst innebär att utveckla den företagsamma och kreativa eleven. Tolkningar som associeras till att utveckla elevers grundläggande egenskaper såsom företagsamhet, kreativitet och självständighet är vanliga i både grundskolorna och i gymnasieskolorna även om tolkningen är mer utbredd i grundskolorna. Undervisning i att starta och driva företag är vanligt förekommande på gymnasieskolorna, 77% erbjuder sådan undervisning. En vanlig aktivitet i denna undervisning är elevföretag där elever i någon form får starta och driva företag. Under läsåret 2003/2004 hade 59% av gymnasieskolorna elevföretag, undersökningen indikerar dock att dessa endast berör ett fåtal elever, ca 4%. Elevföretag omfattar inte heller samtliga program i lika stor utsträckning. Utbildning är vanligare på studieförberedande program och inte vid yrkesförberedande som rekommenderas av projekt inom EU-kommisionen 16. Associationen till elevföretag är sällan förekommande i grundskolan. Projekt/aktiviteter som lär barn att starta och driva företag används i 7% av grundskolorna och i 3% av grundskolorna bedrivs denna undervisning i form av elevföretag. Avseende attityder till om det är skolans uppgift att förmedla kunnande om företagande, är respondenterna från gymnasieskolorna mycket positiva, ca 60% av dem anser att det absolut är skolans uppgift. Respondenterna från grundskolan är dock mer tveksamma, endast 18% av dem anser att det absolut är skolans uppgift. Respondenterna från grundskolan vill dock att skolan ska börja att stimulera intresse för företag och företagande hos barn redan i år 4-9 medan respondenterna från gymnasieskolan vill vänta till 7-9 samt i gymnasieskolan. Resultaten visar att möjligheten för elever och studenter att komma i kontakt med olika typer av entreprenörskapsstimulerande aktiviteter på grund- och gymnasieskola påverkas av faktorer som: i vilken region man bor, intresse från rektorer, intresse från lärare, vilket program som väljs på gymnasieskolan och även beroende på eldsjälar utanför skolan. Resultaten visar även att den entreprenörskapsutbildning som pågår i huvudsak har initierats av lärare eller av skolan i både grund- och gymnasieskolorna. Statliga initiativ är ovanliga på båda nivåerna. 16 Europeiska Kommissionen (2002). 12

15 Referenser Europeiska Kommissionen (2002). Slutrapport från expertgruppen för BESTprojektet om utbildning för entreprenörskap, Bryssel: Europeiska Kommissionen Holmgren, C. (2004). Entreprenörskapsandan i Örebro och Västernorrlands län, Örebro: FSF. Högskoleverket (1999). Hur gick det sedan Avnämarna av gymnasieskolan och av högskolans grundutbildning, Högskoleverket 1999:7 R. Lundström, A., ed. (2003). Towards en Entrepreneurship Policy A Nordic perspective, Örebro: FSF. Lundström, A., ed. (2005). Creating Opportunities for Young Entrepreneurship - Nordic examples and experiences, Örebro: FSF Nordisk ministerråd (2002). Opplearing i entreprenørskap Omfang, kvalitet og nasjonale forskjeller, Köpenhamn. Skolverket (2004). Barn, elever och personal riksnivå, Skolverket 2004:233 Viklands, I. (2000) I huv'et på en klyktattare - Nyföretagarprogram i Västernorrlands län, Örebro: FSF Viklands, I. (2001) Kartläggning av entreprenörskapsandan i sju av Örebro län kommuner, Örebro: FSF. 13

16 Bilaga: Metod Undersökningarna pågick under våren och sommaren 2004 och genomfördes med hjälp av ett web-verktyg. Respondenterna meddelades undersökningen via , vilket innehöll en beskrivning av undersökningens syfte och bakgrund, samt en länk till enkätens web-plats. Länken innehöll såväl web-adressen till enkätens web-plats samt användarnamn och lösenord. Två påminnelser genomfördes. Register och urval Avsiken var att genomföra undersökningar bland samtliga grund- och gymnasieskolor. För att erhålla ett register över -adresser till skolorna kontaktades såväl SCB som Skolverket. Det fanns dock inget komplett register över adresser till skolorna och de adresser som fanns kunde inte erhållas p g a Personuppgiftslagen då många adresser var personliga. I syfte att bygga upp ett nytt register baserat på information från kommunerna, kontaktades två kommuner. I den stora kommunen (över innevånare) återfanns inte heller där ett centralt register över adresser till kommunens skolor. I den mindre kommunen (under innevånare) återfanns ett centralt register men detta kunde endast erhållas mot att enkäten först godkändes av kommunen. Detta ledde till att ett nytt register byggdes upp utifrån information på skolverkets hemsida www3.skolverket.se. Från hemsidan hämtades information om skolorna och de -adresser som skolorna själva registrerat handplockades. Resterande -adresser handplockades från skolornas och kommunernas hemsidor på Internet. Urvalet för grundskolan bestämdes till samtliga skolor vars -adress kunde hittas via Internet exklusive lasarettskolor. Urvalet för gymnasieskolan bestämdes till samtliga skolor vars e- mail-adress kunde hittas via Internet, exklusive gymnasieutbildningar enbart för vuxna. I första hand valdes adresser till skolor, i andra hand adresser till skolornas rektorer. Urvalet kom att ske i olika omgångar: det första urvalet skedde före de första utskicken och de andra urvalen efteråt. Före första utskicket för grundskolan sorterades de skolor bort som identifierats som nedlagda, sjukhusskolor eller förskolor, samt skolor där ingen adress identifierats via Internet. För gymnasieskolorna sorterades de skolor bort som identifierats som icke aktiva eller enbart omfatta vuxenutbildning samt de gymnasieskolor där ingen adress identifierats via Internet. Första urvalet omfattade grundskolor - 91% av de registrerade grundskolorna, och 764 gymnasieskolor - 93% av de registrerade gymnasieskolorna. 14

17 Efter de första utskicken identifierades ett flertal problem med de uppbyggda registren: mottagare hade bytt tjänst eller var sjuk skolor hade lagts ned eller ännu inte startats -adresser var felstavade -adresser hade felaktiga domännamn -adresser fungerade inte av andra orsaker Dessutom fanns i vissa fall problem att passera kommunernas säkerhetssystem. Problemen resulterade i ett administrativt merarbete med att rätta adresser och göra nya utskick. Efter rättning omfattade undersökningarna grundskolor varav svarade: en svarsfrekvens motsvarande 32% samt 741 gymnasieskolor varav 322 svarade: en svarsfrekvens motsvarande 43%. Tabell 2: Urval och returer Undersökning Antal skolor i första urvalet Antal returer Antal rättade Bortfall Slutligt urval Grundskolor Gymnasieskolor Tekniska problem kan ha påverkat svarsfrekvenserna. Vissa skolor har haft problem att komma in på web-sidan, andra skolors svar registrerades aldrig. I sex fall skickade skolorna enkäten per post. Tabell 3: Tekniska problem Undersökning Antal tillfällen då någon anropat enkäten Antal tillfällen enkäten visats och respondenten fått möjlighet att svara Meddelade tekniska problem Grundskolor Gymnasieskolor Av grundskolans respondenter var 76% rektorer eller biträdande rektorer och 12% lärare. I gymnasieskolan var andelen lärare större, 33% och andelen rektorer och biträdande rektorer 58%. Vissa respondenter hade flera befattningar. Tabell 4: Respondenternas befattningar Undersökning Rektor eller Lärare Yrkes- och Ej svarat Annan biträdande rektor studievägledare Grundskolor (76%) 175 (12%) 79 (6%) 68 (5%) 80 (6%) Gymnasieskolor 188 (58%) 107 (33%) 11 (3%) 30 (9%) 23 (7%) Urval och svarsfrekvens per län återfinns i tabell 5 och 6. 15

18 Tabell 5: Urval och svarsfrekvens per län - undersökningen i grundskolorna Antal skolor enl register Antal skolor ej inom urvalet Antal skolor där e- mail adress ej Antal & andel skolor i första utskicket Antal skolor ej inom ur- Antal skolor där aktiv adress ej Slutlig t urval Antal svar hittats valet hittats Rättat innan Rättat efter utskick utskick Blekinge (90%) % Dalarna (97%) % Gotland (93%) % Gävleborg (94%) % Halland (96%) % Jämtland (93%) % Jönköping (88%) % Kalmar (97%) % Kronoberg (87%) % Norrbotten (91%) % Skåne (90%) % Stockholm (94%) % Svarsfrekvens Södermanla (91%) % nd Uppsala (91%) % Värmland (91%) % Västerbotten (90%) % Västernorrla (90%) % nd Västmanland (90%) % Västra (87%) % Götaland Örebro (93%) % Östergötland (82%) % Totalt (91%) % 17 Antal registrerade grundskolor på Skolverkets hemsida www3.skolverket.se

19 Tabell 6: Urval och svarsfrekvens per län - undersökningen i gymnasieskolorna Totalt antal skolor enl register Antal skolor ej inom urvalet Antal skolor där e- mail adress ej hittats Antal och andel skolor ingående i första utskicket Antal skolor där aktiv adress ej hittats Antal skolor ej inom urvalet Slutligt urval Antal svar Svarsfrekvens Rättat innan utskick Rättat efter utskick Blekinge (100%) % Dalarna (100%) % Gotland 7 7 (100%) % Gävleborg (100%) % Halland (100%) % Jämtland (100%) % Jönköping (90%) % Kalmar (92%) % Kronoberg (100%) % Norrbotten (100%) % Skåne (91%) % Stockholm (90%) % Södermanla (95%) % nd Uppsala (96%) % Värmland (100%) % Västerbotten (81%) % Västernorrla (100%) % nd Västmanland (87%) % Västra (94%) % Götaland Örebro (96%) % Östergötland (91%) % Totalt (93%) % Enkätfrågor Frågorna som använts är avsedda att undersöka: Entreprenörskap och företagsamhet som benämningar på pedagogiska verktyg i skolan Samarbete skola-arbetsliv Elevföretag Attityder kring förmedling av kunskaper kring företagande i skolan Frågor som berör entreprenörskap och företagsamhet som benämningar på pedagogiska verktyg, samarbete skola-arbetsliv samt vissa frågor rörande elevföretag har hämtats från Nordiska Ministerrådets undersökning Opplearing i entreprenørskap Omfang, kvalitet og nasjonale forskjeller (2002). Vissa svarsalternativ har modifierats. Frågor som rör attityder har tidigare använts i undersökningar genomförda på uppdrag av NUTEK och FSF 18. Frågor angående 18 Viklands 2000, Viklands 2001, Holmgren

20 elevföretag som är avsedda att mäta förekomsten av elevföretag med simulerad ekonomi och verklig ekonomi är initierade av EU-kommissionen. Tabell 7: Sammanställning av frågor och resultat från undersökningarna i grund- och gymnasieskolor. 19 Svarsalternativ Grund- Gymnasieskolor Skolor Alla respondenter % av alla respondenter Vilka år omfattar skolan? 1. År 1 2. År 2 3. År 3 4. År 4 5. År 5 4. År 6 7. År 7-9 Vilka studieinriktningar finns på skolan? Hur många elever har skolan läsåret 2003/2004? 1. Studieförberedande 2. Yrkesförberedande X 3. Både studie-och yrkesförberedande. X X X Används begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet för att beteckna något av den pedagogiska aktiviteten vid din skola? De respondenter som svarat Ja på frågan ovan: Vad innebär entreprenörskap och/eller företagsamhet för er? Vilken slags aktivitet betecknar begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet? Har utbildning i entreprenörskap och/eller företagsamhet kommit till stånd efter initiativ från: Vilka år är berörda av utbildning i entreprenörskap och/eller företagsamhet Beskriv gärna ett exempel på utbildning i entreprenörskap och/eller företagsamhet vid din skola. 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej 1. Företagsetablering 2. Generellt nyskapande 3. Skolutveckling 4. Att utveckla den självständiga eleven 5. Att utveckla den företagsamma och kreativa eleven 6. Annat 1. Elev- och ungdomsföretag 2. Undervisning om och samarbete med lokalt arbets- och näringsliv 3. Undervisning och samarbete med lokalsamhället generellt 4. Friare och mer elevaktiva arbetsformer 5. Aktiviteter för utveckling av elevers innovations och uppfinningsförmåga 6. Annat 1. Staten 2. Kommunen 3. Skolan 4. Lokala näringslivet 5. Enskilda lärare 6. Annat 1. År 1, 2, 3 2. År 4, 5, 6 3. År 7, 8, % av alla respondenter som svarat Ja på frågan ovan ,28,34,42 47,48,32, 39,39 X X 19 Resultat vilka inte nämns i denna rapport finns ej presenterade, ett X markerar dock i vilken undersökning frågan förekommit. 18

21 Tabell 7: Forts. Svarsalternativ Grundskolor Gymnasie- Skolor Alla respondenter % av alla respondenter Förekommer på Er skola projekt/aktiviteter som lär elever hur man startar och driver företag? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej Erbjuder skolan undervisning i att starta och driva egna företag? 1. Ja 2. Nej De respondenter som svarat Ja på frågorna ovan: Vilken omfattning i tid har denna undervisning för en elev som har valt ämnet eller kursen? 1. Mindre än 20 timmar timmar timmar timmar 5. Mer än 200 timmar % av alla respondenter som svarat Ja på frågorna ovan Alla respondenter % av alla respondenter Under läsåret 2003/2004, hur många elevföretag finns det vid skolan? De respondenter som svarat annat än inget på frågan ovan: De elevföretag som förekommer vid skolan läsåret 2003/2004, vilka år gäller detta? De elevföretag som förekommer vid skolan läsåret 2003/2004, vilka program gäller detta? 18. Hur många elever är/var involverade i elevföretag under läsåret 2003/04? Alla respondenter Förekommer på din skola elevföretag där elever i projektform får driva och utveckla ett företag med VERKLIG ekonomisk aktivitet OCH med kontakter utanför skolan? Förekommer på din skola elevföretag där elever i projektform får driva virtuella eller träningsföretag med SIMULERAD ekonomi OCH med kontakter utanför skolan? 1. Inget Fler än År 1, 2, 3 2. År 4, 5, 6 3. År 7, 8, 9 1. Omvårdnad 2. Hantverk 3. Barn- och fritid 4. Estetisk 5. Livsmedel 6. Handels & adm 7. Samhällsvetenskap 8. Hotell & restaurang 9. Medie 10. Naturvetenskap 11. Individuella pr. 12. Teknik 13. Industri 14. Fordon 15. Energi 16. Bygg 17. El 18. Naturbruk 19. Annat % av alla respondenter som svarat Ja på frågan ovan 10,8, 12 12, 25, 25 33, 41, 37 3, 5 4, 3 1, , 1 21, 6 3, 2 2, 5 10, 11 X % av alla respondenter 1. Ja Ja

22 Tabell 7: Forts. Svarsalternativ Grundskolor Gymnasie- Skolor Alla respondenter % av alla respondenter Förekommer på skolan samarbete/kontakt mellan elever och det lokala arbets- och näringslivet 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej De som svarat Ja på frågan ovan: % av de respondenter som svarat Ja på frågan I vilken form har kontakt mellan elever och det lokala arbets- och näringslivet förekommit under läsåret 2003/2004 Är det skolans uppgift att förmedla kunnande om företagande och småföretagandets villkor? (På en skala 1 till 5) På vilken nivå i skolan tycker Du att man ska börja med att stimulera intresse för företag och företagande hos barn? 1. Klasser eller grupper av elever har besökt företag/organisationer 2. Resurspersoner från företag/ organisationer har involverats i undervisningen i samband med aktuella teman/projekt vid skolan 3. Utplacering av elever i företag/organisationer för praktisk arbetslivserfarenhet (t ex Prao) 4. Företagsanställda har gett råd i samband med elevföretagande 5. Elever har fått uppdrag att utföra i samarbete/kontakt med representanter från det lokala arbets- och näringslivet 6. Annat 1. Ja, absolut Nej, absolut inte 1. Förskola 2. År År År Gymnasiet 6. Universitet 7. Inte alls X X ovan X X 20