Vad designer gör. Källa: Design projekt guiden

Transkript

1 Vad designer gör Designer är avgörande för den affärsmässiga framgången för innovationer. En designer har metoder för att samla in och förstå användarnas egentliga behov. Designern kan sedan omvandla behoven till attraktiva produkter. Det här är designerns kärnkompetens. Designer bidrar med kreativitet i utvecklingsprocessen sätter fokus på användarens behov bygger ekonomiska värden för uppdragsgivare bygger identitet och profil för uppdragsgivare har kompetens inom gestaltning och estetik samarbetar med olika människor är avgörande för den affärsmässiga framgången för innovationer Så jobbar en designer Designer använder en kombination av intuition, förståelse och aktuell kunskap för att ta fram designlösningar med fokus på att identifiera behov; användarbehov och uppdragsgivarens behov utreda och analysera relationer människa produkt omvärld miljö medverka i idéskapande och kreativt arbete i produktutvecklingens olika moment visualisera idéer under utvecklingsarbetets gång (skisser, bilder, fysiska och/eller digitala modeller) medverka vid bestämning av produkttyp (kollektion, modeller, bilder, etc.) och produktens tillverkningssätt medverka vid bestämning av produktens uppbyggnad (tillverkning, material, etc.) gestalta produkter, koncept och planläggningsidéer, konstnärligt och kreativt, samordna estetiska och semantiska önskemål och krav med ergonomiska, tekniska, typografiska, sociala, ekonomiska, etiska och andra faktorer till en funktionell och uttrycksfull form. Källa: Design projekt guiden

2 Grafisk formgivare Som grafisk formgivare svarar du för hur en trycksak, en förpackning eller grafik i digitala medier ska se ut. Du ger produkten en form genom att välja typografi, färg och bilder. Grafisk design är att tillämpa tekniker för att arrangera bilder och text för att få fram ett budskap eller underlätta för mottagaren att förstå budskapet. browser.</div></div> Grafiska formgivare är verksamma inom olika fält. Många arbetar med traditionell trycksaksinformation: böcker, tidningar, broschyrer, affischer, cd-omslag etcetera. Ett annat område är förpackningar och etiketter av olika slag, till exempel till livsmedel. Ett tredje område är film och tv: vinjetter och för- och eftertexter är ofta skapade av grafiska formgivare. Ett stort arbetsområde är design av webbsidor och annan digital grafik. Här kallas den grafiska formgivaren ofta webbdesigner. Grafisk design handlar inte bara om formgivning med hjälp av bokstäver och bilder. Symboler av olika slag, till exempel skyltar som även de som talar ett annat språk ska förstå, eller ikoner i olika dataprogram, är vanliga arbetsuppgifter. När en grafisk formgivare arbetar med att utforma ett företags grafiska profil ingår ofta logotyp för varumärket, brevhuvuden, varukassar med mera. Syftet är att visa upp enhetlig och igenkännbar identitet som går igen i alla sammanhang där företag och produkter presenteras. Datorn är det viktigaste arbetsredskapet för en grafisk formgivare och verktygen är olika designprogram, text- och bildbehandlingsprogram som till exempel Indesign, Photoshop och Illustrator. Att beskriva idéer och att övertyga kunden om varför idéerna är bra är en viktig del i arbetet, men också att lyssna på kunden och förstå hur produkten ska användas. En grafisk designer behöver ha goda kunskaper i upphovsrättslagstiftningen, både som köpare och säljare av form. Kunskap i ekonomi är värdefull för att kunna planera ett projekt. Det gäller också kunskap om upphandling och försäljning. Arbetsplatser som en grafisk formgivare kan vara anställda på är till exempel bokförlag, tidningar, tv-bolag, kommunikationsbyråer, tryckerier eller ha andra typer av uppdrag som frilans. Det är vanligt med ojämn arbetsbelastning. En frilans har under perioder flera uppdrag på gång samtidigt som måste vara klara vissa bestämda dagar. Andra perioder kan det vara betydligt lugnare.

3 En grafisk formgivare kan också kallas grafisk designer. Utbildning Det finns en mängd olika utbildningar med varierande längd inom grafisk design, till exempel inom gymnasieskola, yrkeshögskola, högskola och universitet samt fristående kommunikationsskolor. Förmågor Förmågor som en grafisk formgivare behöver ha eller utveckla: Kreativitet: Kunna komma på nya ideer kring form och design. Bildsinne: Förmåga att kombinera text och bild på ett tydligt och intresseväckande sätt. Kunskap om lagar och regler: I yrket krävs mycket goda kunskaper i upphovsrättslagstiftningen. Teknikintresse: Designprogrammen som den grafiska formgivaren använder förändras och uppdateras hela tiden. Stresstålighet: Arbetsbelastningen är ofta ojämn. Att tänka på Grafiska formgivare är ofta egna företagare. Då är kunskap om att driva eget företag och att kunna marknadsföra sig värdefull. Liknande yrken Dekoratör Filmklippare/redigerare Designer inom mode och textil Illustratör Art director Industridesigner Webbdesigner

4 Övningar: 1. Beskriv yrket med egna ord. 2. Samla två listor : Fördelar med yrket & Nackdelar med yrket 3. Hurdana förmågor är viktiga att ha (enligt dig)? 4. Översätt följande ord: 1. Muotoilija 2. Innovaatio 3. Tarve 4. Luova & luovuus 5. Kehitysprosessi 6. Toimeksiantaja 7. Hahmotella 8. Tuote 9. Luonnos 10. Suunnitella 11. Taiteellinen 12. Toimiva / tarkoituksenmukainen 13. Typografinen 14. Ilmaisuvoimainen 15. Esite 16. Juliste 17. Muotoilla 18. Kuvan- ja tekstinkäsittelyohjelma 19. Tekijänoikeus 20. Yksityisyrittäjä

5 Bildlärare Bildlärare undervisar i bildämnen som till exempel teckning, målning och fotografering. Det är ett yrke som kräver sinne för färg och form och förmåga att uttrycka sig i bild. Lika viktigt är det att tycka om att arbeta med barn och ungdomar. Arbetsplats De flesta bildlärare undervisar i grundskolan eller gymnasieskolan. De kan också undervisa på folkhögskolan, studieförbund eller inom högskolan. I grundskolan undervisar bildlärare i bild och i fria val och i gymnasieskolan undervisar de framförallt i estetisk verksamhet och i bildämnen på estetiska programmet och mediaprogrammet. Arbetsuppgifter Under lektionerna får eleverna öva sig i att teckna och måla och också att fotografera, videofilma och att ta datorn till hjälp för att göra bilder. Bildläraren ska inte bara lära ut utan också väcka intresse för ämnet. Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig med bildspråk, men även öka förståelsen för att bilder berättar, informerar, underhåller och förmedlar budskap. Eleverna ska lära sig att analysera och tolka bilder, men också att våga ifrågasätta det budskap som bilden förmedlar. Målen för undervisningen finns angivna i läroplanen, men bildläraren har stor frihet att tillsammans med eleverna lägga upp undervisningen i ämnet. Till bildlärarens arbetsuppgifter hör också att planera och förbereda lektionerna, köpa in arbetsmaterial och se till att den tekniska utrustningen, till exempel kameror, filmkameror

6 och projektorer fungerar. Ibland ordnar bildläraren utställningar med de arbeten eleverna gjort. Det är också viktigt att bildläraren följer utvecklingen inom bildområdet, tar till sig de nyheter som kommer och för in dem i undervisningen. Framförallt i grundskolan arbetar bildläraren ofta i ett arbetslag och planerar undervisningen i samverkan med de övriga lärarna. I arbetslaget diskuteras också hur man ska hjälpa elever som behöver extra stöd samt lägger upp temadagar för eleverna och studiedagar för lärarna. Bildläraren kan ha ett särskilt ansvar för en grupp elever. Då hålls utvecklingssamtal med eleven och föräldrarna där elevens studieresultat och sociala situation gås igenom. Bildläraren samarbetar ibland också med elevvårdspersonalen. Arbetstider Bildläraren undervisar ett visst antal timmar per vecka. Utöver det tillkommer tid för förberedelser och planering. Lärarna är lediga under skolloven. Ibland undervisar bildläraren i flera skolor och måste förflytta sig mellan dessa under dagen. Bildlärare som inte undervisar i andra ämnen än bild har inte så många timmar per vecka i varje klass och kan då träffa många elever under en vecka. En del upplever det som psykiskt jobbigt att inte hinna ägna sig så mycket åt alla elever som man skulle vilja. Utbildning Utbildning för att arbeta som lärare med inriktning mot bildämnen (bildlärare) finns inom högskola och universitet på lärarprogrammet. Från och med hösten 2011 finns fyra lärarexamina. Dessa är förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Första året läser alla en gemensam utbildningsvetenskaplig kärna, vilket är generella lärarkunskaper som till exempel betygssättning och bedömning. Förmågor Förmågor en bildlärare bör ha eller vill utveckla: Flexibel: Att arbeta med barn och ungdomar kräver förmågan att hantera förändringar och vara flexibel. Kreativt tänkande: Då bildämnet påverkas av influenser från hela världen och elevernas olika sätt att lära bör bildläraren vara kreativ, följa ämnets utveckling och tänka i nya banor. Pedagogisk förmåga: Bildläraren måste ha en förmåga att lära ut och föra ut information på ett intressant sätt. Problemlösning: Mellan barn och ungdomar kan det ibland uppstå problem och konflikter och därför är det viktigt att kunna medla och lösa problem som uppstår. Uppmärksam: Vara uppmärksam och lyhörd inför andra människor är en viktig förmåga. Att tänka på Det är ett yrke som kräver sinne för färg och form.

7 Du måste tycka om barn och ungdomar. Du bör ha tålamod och vara stresstålig. Bildlärare arbetar mycket med färger och dylikt och det är fördel att inte vara allergikänslig. Liknande yrken Grundskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Läraryrken Övningar: 1. Beskriv yrket med egna ord. 2. Samla två listor : Fördelar med yrket & Nackdelar med yrket 3. Hurdana förmågor är viktiga att ha (enligt dig)? 4. Översätt följande ord: 1. Joustavuus 2. Luova ajattelu 3. Ongelmanratkaisu 4. Mainostaa 5. Kuvittaja 6. Maalaus 7. Piirtäminen 8. Valokuvaus 9. Ilmaista itseään kuvin 10. Väri ja muoto 11. Grundskola 12. Lektion 13. Inriktning 14. Ungdom 15. Undervisning 16. Extra stöd 17. Ägna sig åt 18. Teknisk utrustning 19. Ansvar 20. Utvecklingssamtal