Planbesked - Detaljplan för Baffeln 2 och 11 KS/2015:337

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Sofia Cedergren Planarkitekt Telefon Planbesked - Detaljplan för Baffeln 2 och 11 KS/2015:337 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge Samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att pröva detaljplan för förtätning av Nykvarns tätort genom uppförande av bostäder i flerbostadshus vid Maskinförarevägen på rubricerade fastigheter. TJÄNSTESKRIVELSE Sammanfattning av ärendet Ansökan om planbesked har inkommit för uppförande av fyra flerbostadshus utformade som stadsvillor med totalt ca 40 lägenheter. En riskutredning har tagits fram av konsult anlitad av exploatören som visar på hur risker från fr.a. järnväg kan hanteras. Uppförande av flerbostadshus i Nykvarns tätort ligger i linje med Översiktsplan 2014:s mål om förtätning av Nykvarn. Området ligger på gångavstånd till både centrum och Nykvarns station. Tidplan: detaljplan förväntas antas under Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ansökan om planbesked Presentation 094_KVB/ Ekonomiska konsekvenser Planavtal upprättas. Inga kostnader för Nykvarns kommun. Barnkonventionskonsekvenser Hanteras i det fortsatta planarbetet. Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax (2)

2 Ola Edström Kommundirektör Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till Akten Planarkitekten TJÄNSTESKRIVELSE Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax (2)

3

4

5 094_KVB / STADSVILLOR KV. BAFFELN 2&11 NYKVARN ANSÖKAN PLANBESKED OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

6 094_KVB / INNEHÅLL Exploateringsstudie Situationsplan Sektion Fasader Planer Modellstudie Illustration OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

7 094_KVB / EXPOATERINGSSTUDIE OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

8 9,5% 094_KVB / SITUATIONSPLAN : /50 1: M BAFFELN m2 1/ M / M 1/100 HUS 2 IV M MASKINFÖRAREVÄGEN NY HUVUDINFART / M 1/ M BAFFELN 2& m HKP P / M / M SOP /300 1/ M M /400 1/1000 HUS 3 III - IV P HKP ENTRÉTORG (shared space) M M P HUS 1 IV / : M 1/ M HUS 4 III - IV NY SIDOINFART N N N N S M Skala 1/ OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

9 BULLERPLANK 094_KVB / SEKTION FASTIGHETSGRÄNS STADSVILLA 3 ANGÖRINGSVÄG ENTRÉTORG STADSVILLA 2 MASKINFÖRAREVÄGEN JÄRNVÄGSSPÅR FASTIGHETSGRÄNS A A BULLERPLANK Sektion A-A genom hus och gårdsrum FASTIGHETSGRÄNS STADSVILLA 4 UTEPLATS ANGÖRINGSVÄG PARKERING UTEPLATS STADSVILLA 1 FASTIGHETSGRÄNS MASKINFÖRAREVÄGEN JÄRNVÄGSSPÅR M Skala 1/500 STADSVILLOR I KVARETERET BAFFELN Fastigheterna Baffeln 2 och 11 föreslås bebyggas med fyra stadsvillor i tre till fyra våningar innehållandes ca 42 lägenheter. Stadsvillornas storlek, skala och gröna gårdsrum infogär sig väl i områdets villabebyggelse. Det nya kvarteretets bebyggelse placeras utmed fastighetsgränsen i söder i suterräng och utmed Maskinförararvägen på plan mark. Stadsvillorna i form av trespännare kännetecknas av väl tilltagna balkonger och uteplatser där balkongerna anordnas omlott våningsvis för att skapa dubbla takhöjder för uteplatserna. De bidrar även till att ge husen ett tilltalande och skulpturalt uttryck. För stadsvillorna utmed Maskinförararvägen föreslås en palett av varma rödbruna fasadfärger - husen utmed det skogsliknande trädbeståndet i söder är tänkta att hållas i gröna toner. Detta bidrar ytterligare till att den föreslagna bebyggelsen smälter in i omgivningen på ett vackert och tilltalande sätt. För att tillgodose kraven i riskanalysen anordnas i husen utmed Maskinförarvägen och Svealandsbanan varken balkonger eller terrasser mot norr. Fönstren i dessa fasader utförs i lägst brandteknisk klass EW. Stadsvillorna föreslås uppföras med betongstomme och icke brännbara fasadmaterial som t.ex puts eller infärgad betong. Väl tilltagna avstånd mellan stadsvillorna och mot fastighetsgränserna skapar både goda solförhållanden inom det nya kvarteret och gentemot grannhusen. Gårdsrummen upptar parkeringsytor för minst 42 bilar och grupperas kring ett centralt placerat entrétorg (shared space) med sittplatser under krontak av mindre träd. Gårdsrummen som inte upptar parkeringsytor ger plats för lek och vistelse samt ytor för t.ex gemensamma odlingar. För att tillgodose tillgängligheten för husen i söder anläggs en smal väg som för upp till dess husentréer. Här anordnas även ett av kvarterets två parkeringsplatser för rörerlsehindrade. En ny huvudinfart från Maskinförarevägen föreslås - sopfordon kan därmed enkelt angöra den centralt placerade sophanteringen och använda den befintliga lokalgatan i öster som utfart. OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

10 094_KVB / FASADER B B Fasad B-B mot Maskinförarevägen FASTIGHETSGRÄNS FASTIGHETSGRÄNS FASTIGHETSGRÄNS FASTIGHETSGRÄNS C BULLERPLANK C FASTIGHETSGRÄNS STADSVILLA ANGÖRINGSVÄG ENTRÉTORG STADSVILLA 2 BULLERPLANK MASKINFÖRAREVÄGEN JÄRNVÄGSSPÅR FASTIGHETSGRÄNS Fasad C-C mot det centrala gårdsrummet FASTIGHETSGRÄNS STADSVILLA 3 ANGÖRINGSVÄG ENTRÉTORG STADSVILLA 2 MASKINFÖRAREVÄGEN JÄRNVÄGSSPÅR FASTIGHETSGRÄNS M Skala 1/ OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

11 094_KVB / PLANER PRELIMINÄR LÄGENHETSFÖRDELNING Sovrum Sovrum Sovrum Sovrum TYP ANTAL BOA ANDEL Dusch Sovrum Vardagsrum Kök Sovrum 2 ROK / ca 62m 2 (inkl. ca 4 m 2 frd) ca 11 ST ca 682 m 2 (26 %) 3 ROK / ca 76 m 2 (inkl. ca 5 m 2 frd) ca 20 ST ca 1520 m 2 (48 %) 4 ROK / ca 90m 2 (inkl. ca 5 m 2 frd) ca 11 ST ca 990 m 2 (26 %) TOTALT ca 42 st ca 3192 m 2 100% P-Platser (varav 2 HKP) ca 42st (P-tal = 1) BYA (byggnadsarea) ca 1200 m 2 BOA (bostadsarea) ca 3192 m 2 BIA (biarea) ca 310 m 2 BTA (bruttoarea) ca 4366 m 2 Nyckeltal (BOA/BTA) ca 73.1 % BOSTÄDERNA i KVARTERET BAFFELN Kvarteret Baffeln innehåller ca. 42 lägenheter fördelade på 4 stadsvillor om vardera 4 våningar. Lägenhetsfördelningen lägger tyngdvikten på 3 rok (ca 50%) och vardera 25% 2 rok och 4 rok men är i princip flexibel och kan anpassas efter behov. Total BOA är ca 3200 m² och BTA ovan mark uppgår till ca 4360 m². Varje stadsvilla, med måtten 16.9 x 16.9 meter (utan balkonger), rymmer lägenheter fördelat på 4 våningsplan varav entréplanen för husen i söder hamnar i suterräng. Bostäderna är organiserade kring en kärna som innehåller trapphus, badrum, entréer och förråd samt installationsutrymmen och tillåter en flexibel placering av kök, vardagsrum och sovrum utmed fasad. På detta vis kan en varierad lägenhetsfördelning mellan 2 4 rok erbjudas i Kvarteret Baffeln som kompletterar det befintliga bostadbeståndet samtidigt som husen smidigt kommer att möta marknadens behov vid tidpunkten för uppförandet. Samtliga lägenheter har fasad och utsikter i två eller tre väderstreck runt hörn. Därtill förstärks lägenheternas rumsliga kvaliteter av rymliga balkonger som anordnas omlott våningsvis för att skapa dubbla takhöjder för uteplatserna. Bostäderna i markplan har häckomgärdade och generösa uteplatser och terrasser. Husen uppförs utan källare och samtliga komplementsutrymmen så som barnvagn och cykelförråd samt undercentral återfinns på entréplanet. Vardagsrum Kök Sovrum Förråd ev. wc 3 ROK ca 76 m 2 NORMALPLAN HUS 2 2 rok / 3 rok / 4 rok BOA ca 228 m 2 1/50 1/ M 1/ M 1/ M 1/300 1/50 NORMALPLAN HUS 4 3 rok / 3 rok / 3 rok M 1/500 1/100 Förråd M Skala 1/200 1/ M 1/ M 1/ M M M BOA ca 228 m 2 ENTRÉPLAN HUS 4 BTA ca 285 m 2 BTA ca 285 m ENTRÉPLAN HUS rok / bostadskomplement BOA ca 76 m 2 2 rok / 4 rok / bostadskomplement BTA ca 188 m 2 BOA ca 152 m 2 BTA ca 285 m 2 Sovrum Vardagsrum Kök Sovrum Badrum Förråd 4 ROK ca 90 m 2 Badrum 2 ROK ca 62 m 2 Vardagsrum Sovrum Dusch 2 ROK ca 62 m 2 Vardagsrum Badrum Förråd Badrum Förråd Kök Kök Förråd 4 ROK ca 90 m 2 Badrum Bostadskomplement alt. 1 rok Undercentral Vardagsrum Kök Sovrum Entré Barnvagn & rullstol Sovrum Barnvagn & rullstol Entré Kök Vardagsrum Sovrum Sovrum Suterräng Badrum 3 ROK ca 76 m 2 ev. wc Förråd Undercentral Sovrum Förråd Badrum Vardagsrum Badrum 3 ROK ca 76 m 2 3 ROK ca 76 m 2 Sovrum Badrum 3 ROK ca 76 m 2 ev. wc Förråd Kök Kök Vardagsrum Sovrum Cykelrum 1/400 Sovrum M N / / OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

12 094_KVB / MODELLSTUDIE OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

13 094_KVB / MODELLSTUDIE OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

14 094_KVB / ILLUSTRATION STADSVILLOR KV BAFFELN Samspelet mellan stadsvillornas volym och omgivande villabebyggelse skapar en intim, en sammanhållen och unik enhet av bebyggelse och gårdsrum med mjuka övergångar mellan privata, halvprivata och offentliga rum. OWC OWC Arkitekter AB FIDAN KAPITALFÖRVALTNING AB

15 Author Niclas Grahn Phone Mobile Date 10/07/2015 Project ID Client Fidan Kapitalförvaltning AB Riskutredning Baffeln 2 och 11 Nykvarns kommun ÅF-Infrastructure AB Handläggare: Niclas Grahn Granskning: Tomas Lackman ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Solna, Corp. id , VAT SE Page 1 (41)

16 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och bakgrund Metod Avgränsningar Styrande lagstiftning och riktlinjer Farligt gods Beskrivning av planområdet Riskinventering Inventering av riskkällor Anläggningar som hanterar farliga ämnen Farligt gods på väg Svealandsbanan Grovanalys - Identifierade olycksscenarier Explosiva ämnen (Klass 1) Kondenserade brandfarliga gaser (Klass 2.1) Kondenserad giftig gas (Klass 2.3) Brandfarlig vätska (Klass 3) Brandfarligt fast ämne (Klass 4) Oxiderande ämne (Klass 5) Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Radioaktiva ämnen (klass 7) Frätande ämnen (klass 8) Övriga farliga ämnen (Klass 9) Tågurspårning/tågbrand Sammanställning av grovriskanalys Konsekvensberäkningar Bedömningskriterier Värmestrålning Kondenserad brandfarlig gas (Klass 2.1) Jetbrand Gasmolnsbrand/-explosion BLEVE Utsläpp och efterföljande antändning av brandfarlig vätska (Klass 3) Pölbrand Riskvärdering Urspårning och tågbrand Olycka med farligt godstransport Skattning av olycksfrekvens med farligt gods på Svealandsbanan36 Page 2 (41)

17 6 Osäkerheter Diskussion Rekommendationer Referenser Page 3 (41)

18 Sammanfattning ÅF-Infrastructure AB har fått i uppdrag av Fidan Kapitalförvaltning AB att genomföra en riskutredning avseende fyra planerade stadsvillor i 3-4 våningar inom fastigheterna Baffeln 2 och 11 i Nykvarns kommun. Planområdets huvudsakliga riskkälla är Sveadalsbanan som ligger ca meter från de närmsta planerade bostadshusen inom planområdet (räknat från spårmitt på närmsta spår). Ett antal möjliga olycksscenarier har identifierats och beräknats. Eftersom underlag om vilka typer och hur mycket transporter av farligt gods som sker på Svealandsbanan saknas, har fokus i beräkningar varit på hur olyckorna kan drabba personer inom planområdet utifrån skadekriterier. I princip ska inga farliga farligt godstransporter ske på Svealandsbanan eller endast i undantagsfall. Därför har inte exempelvis explosiva ämnen, klor, ammoniak eller liknande giftiga gasmolnsutsläpps beaktas. Om sådant gods transporteras och en allvarlig olycka med stort utsläpp sker så är i princip all närvaro inom 100 meter omedelbart livsfarlig. Riskområde uppgår då till flera 100 meter och mer. Dessa händelser har inte studeras i detalj då inga exakta uppgifter om antal tåg med farligt gods, mängd och slag, antal vagnar, varit möjliga att få fram hitintills för denna del av Svealandsbanan annat än att mängden är liten och sällan förekommande. Som framgår av konsekvensberäkningarna så kan människor både dö och skadas allvarligt av alla de beräknade olycksfallen. Särskilt berörs de två bostadshusen närmast Svealandsbanan, belägna ca 35 meter ifrån Svealandsbanan. En övergripande sannolikhet för år 2030 på att en allvarlig olycka kan orsaka skada eller dödsfall 25 meter från spåret (det vill säga personer inom planområdet) har beräknats till <1, år -1. Detta innebär tillsammans med de framtagna rekommendationerna avseende individ- och samhällsrisk som finns och som brukar användas i riskutredning kring fysisk planering, att riskreducerande åtgärder krävs inom planområdet för att sänka risken för framtida boende.. Riskreducerande åtgärder bedöms även behövas utan att hänsyn tas till beräknad frekvens för olyckor, då dessa typer av beräkningar alltid är mycket osäkra och beroende av korrekt ingångsdata som mycket sällan finns, eftersom konsekvensberäkningarna klart visar att människor kan skadas eller dö på grund av planområdets närhet till Svealandsbanan. Även om sannolikheten är låg eller mycket låg för alla de identifierade olycksfallen bör utformningen av bostäderna i planområdet ta höjd för vissa konsekvenser av de identifierade olyckorna samt även för olyckor som resulterar i giftiga gasutsläpp. Baserat på resultaten från denna riskutredning rekommenderar ÅF utifrån ett personskadeperspektiv att flera åtgärder genomförs så att riskerna blir acceptabla för boende inom planområdet. Samtliga åtgärder bedöms falla inom rimlighetsprincipen. Alla riskreducerande åtgärder handlar om att minska konsekvensen av eventuella olyckor, inte att reducera sannolikheten för dessa olyckor att inträffa eftersom detta har sin grund i själva järnvägen, tågföringen och hanteringen av farligt godstransporter. De rekommenderade riskreducerande åtgärderna är att: Fasader mot Svealandsbanan skall utföras i obrännbart material Fönster i fasad mot Svealandsbanan skall utföras i lägst brandteknisk klass EW 30 Inga balkonger eller uteplatser skall finnas på fasader/markplan i riktning mot Svealandsbanan Page 4 (41)

19 Platsen mellan närmsta bostadshus och Svealandsbanan skall utformas så att detta område inte uppmuntrar till stadigvarig vistelse eller lek Entréer/utrymningsvägar skall placeras så att dessa ej mynnar ut mot/leder till Svealandsbanan Ventilationssystem skall förses med miljö-/nödstopp (avstängningsbart). Uteluftsintag till ventilation skall placeras i riktning från Svealandsbanan så långt som möjligt. Gatan in mot planområdet skall utformas så att framkomlighet, skyltning, uppställningsplatser finns för räddningstjänsten Befintlig bullerskärm längs med Svealandsbanan närmast planområdet skall förstärkas, exempelvis med fibercementmaterial (befintlig bullerskärm utförd i trä). Detta för att dämpa konsekvenser vid olyckor på Svealandsbanan avseende att skärma av värmestrålning, fånga upp splitter och eventuellt dämpa kollisioner vid urspårningar. Planket bör dock inte utformas så att det inbjuder till stadigvarig vistelse såsom lek för barn (klättring m.m.). En positiv bieffekt av en kraftigare bullerskärm är också att bullret minskar för de närboende. Page 5 (41)

20 1 Inledning 1.1 Syfte och bakgrund ÅF-Infrastructure AB har fått i uppdrag av Fidan Kapitalförvaltning AB att genomföra en riskutredning avseende fyra planerade stadsvillor i 3-4 våningar inom fastigheterna Baffeln 2 och 11 i Nykvarns kommun. 1.2 Metod En riskutredning delas in i flera olika steg (se Figur 1). Först sker en bestämning av mål och avgränsningar gällande den aktuella riskutredningen. Efter detta steg sker en riskinventering vilket är en arbetsprocess för att identifiera vilka risker som finns inom den/det aktuella verksamheten/processen/programområdet. I riskanalysen genomgår de identifierade riskerna sedan en bedömning gällande frekvens/konsekvens för att sammantaget kunna ge en uppfattning om risknivån. Beroende på omfattningen och detaljnivån på riskutredningen kan detta göras kvalitativt och/eller kvantitativt. Utgående från hur risknivån skall värderas sker i riskvärderingen en jämförelse mellan den uppskattade risknivån och acceptabla kriterier. Ur jämförelsen synliggörs sedan behovet av riskreducerande åtgärder för att kunna sänka risknivån på de risker som inte uppfyller acceptanskriteriet. Åtgärder som till en låg kostnad och utan andra avsevärda olägenheter minskar risken är oavsett resultatet motiverande. Ett viktigt steg i en riskutredning är att den blir en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Page 6 (41)

21 Figur 1. Riskhanteringsprocessen Föreliggande riskutredning är avsedd att beskriva riskerna och eventuella riskreducerade åtgärder för de planerade bostäderna. ÅF har tidigare genomfört en riskutredning åt Stendörren Fastigheter AB för planer på bostäder längs med Centrumvägen i centrala Nykvarn. (ÅF-Infrastructure AB, 2013). Detta område ligger ca 350 meter sydöst om fastigheterna Baffeln 2 och 11. På grund av att endast två år förflutit sedan rapporten genomfördes, samt att avståndet till planområdet är endast ca 350 meter, kommer den att i stora delar att utgöra underlag till föreliggande rapport. 1.1 Avgränsningar Denna riskutredning avgränsas till att sammanställa riskerna för de planerade bostäderna inom Baffeln 2 och 11 och ej detaljerat och kvantitativt ta fram samhälls- och individrisker för alla fall. Individ- och samhällsriskmått är bristfälliga dels eftersom dessa endast tar hänsyn till dödsfall och dels är behäftade med stora osäkerheter både i skadekriterierna för vilka effekter som leder till endast dödsfall samt i frekvensberäkningarna av olyckor då statistiskt underlag ofta är undermåligt. Riskutredningen avgränsas vidare till att ta hänsyn till personskador i de planerade bostäderna. Således tas ingen hänsyn till egendomsskador, miljöskador eller liknande. Utanför programområdet omfattar riskutredningen den angränsande delen av Svealandsbanan. 1.2 Styrande lagstiftning och riktlinjer Riskhantering i den fysiska planeringen är knuten till plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och miljöbalken (SFS 1998:808). I Plan- och bygglagen står det exempelvis att bebyggelse och byggnadsverk skall utformas och placeras på den avsedda marken på ett lämpligt sätt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Så fort en kommun upprättar en Page 7 (41)

22 detaljplan ska en miljöbedömning göras. Om ett planförslag sammantaget kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (i meningen att miljö eller människors hälsa kan komma att påverkas) skall en miljökonsekvensbeskrivning genomföras enligt Miljöbalken. Plan- och bygglagen samt Miljöbalken är emellertid inte fullt detaljerade kring riskutredningens metodik och innehåll. Riktlinjer, kriterier och rekommendationer på krav och typ av riskutredning har därför tagits fram från olika parter såsom länsstyrelser, myndigheter och kommuner. I denna utredning används riktlinjer från det gemensamma policydokumentet Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, 2006). Riskpolicyn i detta dokument anger att hälsa och säkerhet skall beaktas i ett så tidigt skede som möjligt i detaljplaneprocessen. I Programsamrådsskedet skall riskhanteringen ha påbörjats och vissa delar av riskbedömningen kan där visas. Andra bitar kan översiktligt beskrivas för att senare i plansamrådet analyseras närmare. Policyn anger också att en riskutredning skall utföras i framtagandet för detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods-led. Figur 2 visar en rekommenderad indelning av tre olika zoner och deras riskhanteringsavstånd invid en farligt gods-led gällande både väg- och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser utan detta skall ställas mot riskbilden i det aktuella plan-/programområdet. Tabell 1 redogör för olika typer av markanvändning för de tre zonerna där zon A är närmast och zon C är längst ifrån farligt gods-leden i det aktuella plan- /programområdet. Den genomgående tanken är att verksamheter och markanvändning som är förknippad med en stor persontäthet skall befinna sig så långt bort från farligt gods-leden som rimligen kan vara möjligt för att minska individ- och samhällsrisken för tredje man. Page 8 (41)

23 Figur 2. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. (Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, 2006) Tabell 1. Rekommenderad markanvändning för zonerna A, B och C (Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, 2006) Zon A Zon B Zon C Ytparkering Trafik Odling Friluftsområde (t.ex. motionsspår) Handel (sällanköpshandel) Industri Bilservice Lager (utan betydande handel) Tekniska anläggningar Parkering (övrig parkering) Friluftsområde Kontor Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplatser) Bostäder Handel (övrig handel) Vård Kontor Hotell och konferens Lager (även med betydande handel) Idrotts- och sportanläggningar (arena eller motsvarande) Centrum Kultur ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Solna, Corp. id , VAT SE Page 9 (41)

24 Riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms län finns också för rekommenderade skyddsavstånd (bör-värden för minimiavstånd) mellan farligt godstransportleder och planerad nybebyggelse. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2001) I den gällande rapporten anges att på ett avstånd av 25 meter bör det vara byggnadsfritt närmast farligt gods-leden. Detta för att undvika avåkningsrisker och olyckor involverande den vanligaste farligt godstypen: petroleumprodukter. Vidare rekommenderas ingen tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från farligt godsled och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter bör undvikas. 75 meter är rekommenderat närmsta avstånd även för personintensiv verksamhet om det finns risk för att personer med svårigheter att förflytta sig vid en olycka kan infinna sig där. Samtliga skyddsavstånd från Länsstyrelsen gäller primära transportleder, för sekundära transportleder som ej har samma trafikdensitet kan mindre avstånd tillämpas och det kan finnas skäl till avstegsfall även vid primära farligt gods-leder. I sådana fall måste dock i regel en fördjupad riskanalys upprättas som påvisar att risken är acceptabel. För att kunna värdera risker och sedan jämföra och påvisa om dessa är acceptabla eller ej, finns olika riskkriterier framtagna eller rekommenderade. Riskkriterierna kan grovt delas in i kvalitativa och kvantitativa kriterier där de kvantitativa brukar användas i senare skeden i planprocessen för att beräkna fram individ- och samhällsrisk. För de kvantitativa riskkriterierna finns dock inga av myndigheter fastslagna kriterier och dessa mått tar endast hänsyn till dödsfall, inte hur många som skadas av olyckor. För denna översiktliga riskutredning används följande fyra principer som utgångspunkt i riskvärderingen (Davidsson, Göran; Lindgren, Mats; Mettler, Liane, 1997): Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska det göras Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till nyttan Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade i samhället Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer 1.3 Farligt gods Farligt gods är en benämning på en produkt eller ämne vars kemiska eller fysikaliska egenskaper enskilt eller i kombination med andra ämnen kan innebära en negativ påverkan i form av skada på människor, miljö och egendom. Farligt gods kan transporteras på väg, järnväg, vatten och med flyg och särskilda krav på hanteringen och transporten av dessa varor gäller enligt direktiv 2008/68/EG. Gällande lag är lagen om transport av farligt gods med tillhörande förordning. (SFS 2006:263) & (SFS 2006:311) Två föreskrifter finns framtagna av den ansvariga myndigheten MSB för transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) och på järnväg (RID-S). (MSBFS 2012:6) & (MSBSF 2012:7) Farligt gods delas in i nio olika kategorier/klasser enligt ADR-S/RID-S-systemen i Tabell 2. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Solna, Corp. id , VAT SE Page 10 (41)

25 Tabell 2. Indelning av farligt gods enligt ADR-S/RID-S. (MSBFS 2012:6) & (MSBSF 2012:7) Klass Ämne Beskrivning/exempel Konsekvenser 1 Explosiva ämnen 2 Gaser Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. Klassen delas in i sex delklasser. Inerta gaser (kväve, argon osv.), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider osv.), brännbara gaser (acetylen, gasol osv.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak osv.) Klassen delas in i tre delklasser. Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) ger skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus primärt pga. ras eller kollaps. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie. Indelas i underklasser där klass 2.1 Brännbara gaser kan ge brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Klass 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas förväntas inte ha några konsekvenser för liv och hälsa om ett läckage sker utomhus. För klass 2.3 Giftiga gaser kan ge omkomna både inomhus och utomhus till följd av giftiga gasmoln. Konsekvensområden för Klass 2.1 och 2.3 kan båda överstiga 100 meter. 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30 meter för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen Kiseljärn, karbid, vit fosfor osv. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Kräver normalt sett tillgång till vatten för att utgöra en brandrisk. Mängden brandfarlig gas som bildas står då i proportion till tillgången på vatten. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Solna, Corp. id , VAT SE Page 11 (41)

26 Klass Ämne Beskrivning/exempel Konsekvenser 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat osv. Klassen delas in i två delklasser. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (exempelvis bensin). Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 m. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel osv. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Kroniska hälsoeffekter. Riskområden främst nära riskkällan. Transport sker i små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium osv. Utsläpp av frätande ämne. Riskområden främst nära riskkällan. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbets, magnetiska material osv. Utsläpp. Riskområden främst nära riskkällan. Page 12 (41)

27 2 Beskrivning av planområdet De angränsande fastigheterna Baffeln 2 och 11 är tillsammans relativt kvadratiskt formade med kortsidor på ca 70 gånger 70 meter. Området ligger syd/sydväst om Svealandsbanan och Maskinförarevägen, se Figur 3. Svealandsbanan Baffeln 2 Baffeln 11 Maskinförarevägen Figur 3. Överblick av berörda fastigheterna markerade med rött, samt närliggande väg och järnväg. Lantmäteriet Medgivande R _ Inom fastigheterna Baffeln 2 och 11 planeras fyra stadsvillor i 3-4 våningar. Totalt handlar det om ca 40 lägenheter med följande uppskattade fördelning på lägenheter: 10 st tvåor 20 st treor 10 st fyror Mellan de fyra husen planeras också parkeringsplatser. En uppskattning är att ca 100 personer kommer att bo i området. Ett skissförslag på det planerade området ses i Figur 4. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Solna, Corp. id , VAT SE Page 13 (41)

28 Figur 4. Skissförslag på de planerade bostäderna (OWC Arkitekter AB & Fidan Kapitalförvaltning AB, 2015) 3 Riskinventering 3.1 Inventering av riskkällor Anläggningar som hanterar farliga ämnen Nykvarns kommun saknar Sevesoanläggningar, dvs. platser där större mängder farliga kemikalier hanteras och där särskild redogörelse och tillstånd krävs. (ÅF-Infrastructure AB, 2013) Inom kommunen finns dock ett antal miljöfarliga verksamheter (A och B verksamhet) enligt följande: Alcro Beckers och Nykvarns panncentral vid Färgvägen Söderenergis flisupplag vid Mörbyvägen Strängbetong vid Trädgårdsvägen (Nykvarns kommun, 2014) Av dessa verksamheter ligger Strängbetong närmast planområdet, ca 500 meter nordväst om planområdet. Dessa hanterar dock inga för denna studie beaktansvärda större mängder farligt gods, endast några mindre gasolflaskor. Det finns också ett antal bensinstationer inom kommunen. Den närmaste ligger ca 800 meter sydöst om planområdet och bedöms inte kunna medverka som riskkälla. Page 14 (41)

29 3.1.2 Farligt gods på väg Det svenska vägnätet för transport av farligt gods består av två delsystem; dels det primära vägnätet där de största mängderna och de flesta typerna av farligt gods transporteras och som används för genomfartstrafik, och dels det sekundära vägnätet som är tänkt som ett lokalt vägnät som inte bör användas för genomfartstrafik. Inom Nykvarn utgör E20 och en del av väg 509 primära transportleder för farligt gods och Södertäljevägen utgör en sekundär transportled för farligt gods. (Nykvarns kommun, 2014) Både E20 och väg 509 ligger ca 1,6 respektive ca 1,7 km från planområdet och kan därmed helt försummas i riskutredningen som riskkällor, se Figur 5. I förhållande till planområdet ligger Södertäljevägen närmast av nämnda transportleder för farligt gods, ca 330 m sydöst om planområdet. Detta avstånd är dock ur risksynpunkt mycket långt med tanke på de vanligaste typerna av farligt godsolyckor. Eftersom vägen också är en sekundär farligt gods-led så är antalet transporter också begränsade. Vägen bedöms därför inte kunna påverka planområdet om inte en mycket allvarlig olycka med giftig gas sker vid ett tillfälle då rådande meteorologiska förhållanden medverkar till att sprida gasen i riktning mot planområdet. Denna sannolikhet bedöms som försumbar eftersom inga verksamheter som använder denna typ av gas finns inom Nykvarns kommun. Page 15 (41)

30 Planområde Väg 509 Södertäljevägen Figur 5. Översikt av närhet till primära transportleder för farligt gods på väg i relation till planområdet Lantmäteriet Medgivande R _ Svealandsbanan Svealandsbanan invigdes 1997 och är en rekommenderad transportled för farligt gods som förbinder orterna Eskilstuna, Strängnäs, Läggesta, Nykvarn, Södertälje och Stockholm. Banan går söder om Mälaren och går genom Nykvarn med två spår. Järnvägen ligger ca meter från de närmsta planerade bostadshusen inom planområdet (räknat från spårmitt på närmsta spår), se Figur 7 och Figur 7. Page 16 (41)

31 Figur 6. Avstånd till Svealandsbanan i relation till de planerade bostäderna (OWC Arkitekter AB & Fidan Kapitalförvaltning AB, 2015) Figur 7. Avstånd till Svealandsbanan i relation till de planerade bostäderna (OWC Arkitekter AB & Fidan Kapitalförvaltning AB, 2015) Page 17 (41)

32 Förbi planområdet, längs med Svealandsbanan, finns ett 2,5 m hög bullerskärm av trä byggt på en mindre vall. (Vectura, 2011) I förhållande till närmsta bostadshuset ligger Svealandsbanan något lägre än detta, se Figur 8. Figur 8. Planförslaget i relation till Svealandsbanan och nuvarande bullerskärm (OWC Arkitekter AB & Fidan Kapitalförvaltning AB, 2015) Den relativt nyrustade Svealandsbanan gör att det är möjligt att i större utsträckning frakta godståg förbi Nykvarn men även i detta fall är geografin gynnsam med få anläggningar utefter banan med behov av större mängder farligt gods. Svealandsbanan är dessutom inte den mest naturliga vägen för fjärrtransporter av farligt gods. Beroende på trafiksituationen på övriga vanligast frekventerade farligt godsjärnvägarna så kan trafiken komma att öka i framtiden eller vid trafikstörningar. Svealandsbanan utgör då en möjlig alternativ färdväg. Även en diskuterad framtida ny kombiterminal vid Södertälje och utbyggnaden av arbetsplatsområdet Stockholm Syd/Mörby kan leda till att transporter av farligt gods kommer att öka på Svealandsbanan genom Nykvarn. På Svealandsbanan transporteras idag endast små mängder farligt gods. Ingen plan föreligger idag på någon omfattande genomgående farligt godstrafik men det finns ett uttalat allmänt intresse att lägga mer godstrafik på järnväg och en ny kombiterminal utanför Södertälje diskuteras. Farligt gods-transporter kan givetvis tillfälligt komma att trafikera sträckan vid trafikstörningar på andra bansträckningar. Liksom att det inte finns förbud att planenligt köra farligt gods i framtiden på Svealandsbanan. (ÅF-Infrastructure AB, 2013) Page 18 (41)

33 Statistik för farligt gods-transporter och -olyckor Av allt transporterat gods på svenska vägar och järnvägar står farligt gods för ca 3 procent (13 miljoner ton). Fördelningen på transportsätt av denna mängd är ungefär 10 miljoner ton på väg och 3 miljoner ton på järnväg. (Trafikverket, 2014) Som andel av den transporterade godsmängden på järnvägen utgör farligt gods ca 4 procent. (Trafikanalys, 2012) Avseende järnväg så har den transporterade godsmängden farligt gods ökat de senaste åren. Jämfört med 2008 så är ökningen 17,4 procent. (Trafikanalys, 2015) Den senast officiellt framtagna statistiken visar hur fördelningen av farligt godsklasser ser ut på det svenska järnvägsnätet, se Tabell 3. Vanligaste typen av farligt gods på järnväg är brandfarliga vätskor, följt av gaser, oxiderande ämnen och frätande ämnen. Tabell 3. Fördelning av transporterad mängd (tusen ton) farligt gods på det svenska järnvägsnätet (Trafikanalys, 2015) Klass Farligt gods Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4.1 Klass 4.2 Klass 4.3 Klass 5.1 Klass 5.2 Explosiva ämnen och föremål Gaser (komprimerade, flytande eller tryckupplösta) Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen Ämnen som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser Oxiderande ämnen Organiska peroxider Klass 6.1 Giftiga ämnen Klass 6.2 Klass 7 Smittsamma ämnen Radioaktiva ämnen Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål Totalt Page 19 (41)

34 Framtagen statistik över antalet transporter och transporterad mängd med fördelning på farligt godsklass saknas ofta för analyserade delsträckor i riskutredningar. Som underlag brukar då dåvarande Räddningsverkets kartläggning av farligt gods under september 2006 används för närliggande sträckor. I Tabell 4 visas exempelvis kartläggningen för transporter genom Stockholms central. I jämförelse med Tabell 3 så är fördelningen klasserna emellan nästan lik avseende de vanligaste typerna. Tabell 4. Uppskattning av transporterad mängd farligt gods genom Stockholms central (Räddningsverket, 2007) Klass Farligt gods Mängd Klass 1 Klass 2.1 Explosiva ämnen och föremål Kondenserade brandfarliga gaser kilo ton Klass 2.3 Giftiga gaser - Klass 3 Brandfarliga vätskor, här ingår även lågriskämnen som diesel och eldningsolja ton Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen ton Klass 4.2 Självantändande ämnen ton Klass 5.1 Oxiderande ämnen ton Klass 5.2 Organiska peroxider ton Klass 6.1 Giftiga ämnen ton Klass 8 Frätande ämnen ton Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål ton Statistik för insatser från räddningstjänsten kring farligt godsolyckor ordnad efter ADRklass finns framtagen mellan åren 2005 till 2011 (Luleå tekniska universitet, 2012). Denna harmoniserar väl med de farligt godsklasser som är vanligast förekommande i det svenska transportnätet. Flest insatser har gjorts i olyckor då brandfarliga vätskor varit inblandade, följt av frätande ämnen. Den tredje vanligaste insatsen är mot oxiderande ämnen och på fjärde plats ligger insatser där farligt godstypen varit gaser. (Luleå tekniska universitet, 2012) Liknande statistik som visas i Tabell 3 och Tabell 4 saknas för den aktuella delsträckan av Svealandsbanan. I en tidigare utförd riskutredning för Svealandsbanan avseende sträckan Strängnäs-Härad, anges att 40 persontåg och 7 godståg per dygn trafikerar Svealandsbanan. (Trafikverket, 2012) I den tidigare riskutredningen nämns att enligt muntliga uppgifter och rapporter från Räddningsverket, MSB och Trafikverket finns mängden transporterat farligt gods längs med bansträckningen för Nykvarn inte redovisat eftersom mängden är så liten. I den tidigare riskutredningen styrks också dessa uppgifter vid platsbesök och intervjuer Page 20 (41)

35 med närboende. Vid platsbesök har inga tankvagnar som normalt fraktar brandfarliga vätskor, giftiga gaser eller tryckkondenserade gaser exempelvis gasol kunnat ses och de intervjuade närboende har aldrig eller väldigt sällan sett tankvagnar förekommande på järnvägen. (ÅF-Infrastructure AB, 2013) Även i Trafikverkets riskutredning anges att Inget farligt gods transporteras i reguljär trafik på Svealandsbanan idag. Det finns inte heller några planer för sådana transporter i framtiden. (Trafikverket, 2012) Page 21 (41)

36 3.2 Grovanalys - Identifierade olycksscenarier Nedan presenteras de olycksscenarier som teoretiskt kan inträffa på Svealandsbanan. En bedömning görs efter varje ämne om vilka scenarier som kommer att analyseras närmare Explosiva ämnen (Klass 1) Inom kategorin explosiva ämnen/varor är det primärt underklass 1.1 som utgörs av massexplosiva ämnen som har ett skadeområde på människor större än ett 10-tal meter. Exempel på sådana varor är sprängämnen, krut m.m. Risken för explosion föreligger vid en brand i närheten av dessa varor samt vid en kraftfull sammanstötning där varorna kastas omkull. Skadorna vid en explosion härrör dels till direkta tryckskador men även värmestrålning samt indirekta skador som följd av sammanstörtade byggnader är troliga. Skadorna vid påverkan på varor av klass 1.2 till 1.6 ger inte samma effekt utan rör sig mer om splitter eller dyl. som flyger iväg från olycksplatsen. Ämnen i klass 1.1 delas i sin tur in i ytterligare underklasser, klass 1.1A och 1.1B, där klass 1.1A utgör de mest reaktiva ämnena, själva tändämnena. Klass 1.1A får endast transporteras i mängder om 6,25 kg till 18,75 kg varpå skadeområdet begränsas. En olycka med klass 1 bedöms vara mycket osannolik utifrån det antagna antalet transporter på väg 263. Hur stor andel som är av typen underklass 1.1 finns ej angivet. Praxis i branschen vid genomförande av detaljerade riskutredningar är att ansätta underklass 1.1 till cirka 10 % av total mängd vid utformning av händelseträd (beräkning av sannolikhet) för aktuell ADR-klass. Bedömning Eftersom antalet uppskattade transporter per år är mycket begränsat analyseras inte denna risk vidare Kondenserade brandfarliga gaser (Klass 2.1) Ett utsläpp av kondenserad brandfarlig gas såsom gasol kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) Jetbrand En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och direkt antänds. Därmed bildas en jetflamma. Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken Gasmolnsbrand Om gasen vid ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning. (FOA, 1998) Gasmolnsexplosion Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan Page 22 (41)

37 beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. Explosionen blir i de allra flesta fallen av typen deflagration. En gasmolnsexplosion kan både medföra skador av värmestrålning och skador av tryckvågen. (FOA, 1998) BLEVE En BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) inträffar om en tank/cistern med kondenserad brandfarlig gas blir påverkad genom en kraftig yttre värmestrålning där en materialförsvagning gör att cisternen brister då den inte håller för trycket från expansionen av vätskan. Vätskan övergår till gasfas genom upphettningen och när den trycksatta brännbara gasen strömmar ut i en atmosfär med annat tryck kan den antända och ge en BLEVE. En BLEVE ger verkningar på omgivningen i form av strålningsvärme, splitter och tryckvågor. Olyckor omfattande BLEVE är mycket ovanliga, men i och med den stora energitillförsel som krävs för att kraftigt värma upp en tank med kondenserad gas bildas även ett tidsfönster för åtgärder och utrymning av riskområdet. Bedömning Konsekvensberäkningar kommer att utföras avseende gasol för jetbrand, gasmolnsbrand och BLEVE Kondenserad giftig gas (Klass 2.3) Läckage av kondenserad giftig gas kan medföra att ett moln av giftig gas driver mot planområdet och orsakar allvarliga skador eller dödsfall. De tre mest frekvent transporterade gaserna i Sverige är generellt vattenfri ammoniak, klorgas och svaveldioxid. Nedan följer en kortare beskrivning av vattenfri ammoniak, klorgas och svaveldioxid Vattenfri ammoniak: Generellt är ammoniak tyngre än luft varför spridning av gasen sker längs marken. Giftig kondenserad gas kan ha ett riskområde på hundra meter upp till många kilometer beroende på mängden gas. Gasen är giftig vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Ammoniak har ett IDLH-värde (Immediately Dangerous of Life or Health) på 300 ppm Klor Klor utgör den giftigaste gasen som här ges som exempel på gaser som kan drabba skyddsområdet. Den kan sprida sig långt likt gaserna ovan och har ett IDLH-värde på 10 ppm Svaveldioxid Även svaveldioxid är en giftig tung gas som vid ett utsläpp kan ha ett riskområde om flera hundra meter. Gasen har ett IDLH-värde på 100 ppm. Bedömning Det förekommer enligt statistiken ytterst få transporter på järnväg som medför risk för olyckor med spridning av giftig gas. En olycka som medför utsläpp av kondenserad giftig gas (klass 2.3) kan medföra skadeavstånd på flera hundra meter beroende på typ av gas och vädermässiga förutsättningar. Det ytterst begränsade antalet uppskattade transporter av klass 2.3 på Svealandsbanan gör att denna risk inte analyseras vidare då olycksfrekvensen blir försumbar. Page 23 (41)

38 3.2.4 Brandfarlig vätska (Klass 3) Olyckor omfattande brandfarliga vätskor leder främst till utsläpp, men även till bränder om utsläppet antänds och i sällsynta fall även till explosioner av lagringskärlen. I kategorin ADR-klass 3 ingår de brandfarliga drivmedlen bensin, diesel och etanol. Det är även enskilt den vanligaste klassen av farligt gods som transporteras både inom det svenska vägnätet som järnvägsnätet Pölbrand En möjlig olycka med brandfarlig vätska är ett spill som bildar en pöl som senare antänds. Konsekvensen beror självklart på utsläppt mängd samt hur stor yta pölen bildar, ju större pölarea desto högre flamlängd och större risk för att värmestrålningen kan nå och värma upp tanken på lastbilen så att denna riskerar att explodera. Bedömning Eftersom brandfarliga vätskor är det mest frekvent förekommande typen av farligt gods generellt kommer detta scenario att närmare analyseras Brandfarligt fast ämne (Klass 4) Eftersom dessa ämnen transporteras i fast form sker ingen spridning i samband med en olycka. För att brandfarliga fasta ämnen (ferrokisel, vit fosfor m.fl.) skall leda till brandrisk krävs att det t.ex. att de vid olyckstillfället kommer i kontakt med vatten varvid brandfarlig gas kan bildas. Risken utgörs av strålningspåverkan i samband med antändning av brandfarlig gas. Bedömning Eftersom en brand med brandfarligt fast bränsle begränsas till olycksplatsen och strålningsnivåerna endast är farliga för människor i närheten av branden, bedöms det inte motiverat att ytterligare analysera risken i samband med olyckor med dessa typer av farligt gods Oxiderande ämne (Klass 5) Flertalet oxiderande ämnen (väteperoxid, natriumklorat m.fl.) kan vid kontakt med vissa organiska ämnen orsaka en häftig brand. Vid kontakt med vissa metaller kan det sönderdelas snabbt och frigöra stora mängder syre som kan underhålla en eventuell brand. Det finns även risk för kraftiga explosioner där människor kan komma till skada. Bedömning För att kraftiga explosioner skall inträffa krävs att en serie av händelser skall inträffa, vilket medför att sannolikheten bedöms vara mycket låg med tanke på de antagna mängder som transporteras i närheten av planområdet. En olycka med klass 5 inblandade analyseras därför ej vidare Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Arsenik, bly, kadmium, sjukhusavfall etc. är exempel på dessa ämnen. För att människor skall utsättas för risk i samband med dessa ämnen krävs att man kommer i fysisk kontakt med dem genom exempelvis förtäring. Page 24 (41)

39 Bedömning Eftersom fysisk kontakt krävs för skada bedöms ADR-klassen därför inte kunna påverka planområdet. En olycka med klass 6 inblandat analyseras därför ej vidare Radioaktiva ämnen (klass 7) Människor som kommer i kontakt med radioaktiva ämnen kan drabbas mycket allvarligt av strålningsskador, och i värsta fall dö. Bedömning Mängden radioaktiva ämnen som transporteras per väg bedöms vara försumbar, därför är det inte motiverat att ytterligare analysera risk för dessa transporter. En olycka med klass 7 inblandat analyseras därför ej vidare Frätande ämnen (klass 8) Olyckan med läckage av frätande ämnen (saltsyra, svavelsyra, m.fl.) ger endast påverkan lokalt vid olycksplatsen då skador endast uppkommer om personer får ämnet på huden. Bedömning På grund av att endast lokal påverkan sker vid olyckor bedöms detta inte kunna påverka planområdet. En olycka med klass 8 inblandat analyseras därför ej vidare Övriga farliga ämnen (Klass 9) Transporter med farligt gods inom denna kategori utgörs av exempelvis magnetiska material eller airbags. Bedömning Konsekvenserna bedöms inte bli sådana att personer inom planområdet påverkas, eftersom en spridning inte förväntas. En olycka med klass 9 inblandat analyseras därför ej vidare Tågurspårning/tågbrand Både gods- och persontåg på Svealandsbanan kan teoretiskt spåra ur i närheten av planområdet. De flesta urspårningar inträffar i växelpassager men kan också bero på spårlägesfel, vagsaxlar och sabotage. I de flesta fall då en urspårning inträffar innebär detta att ett eller ett par hjulpar spårar ur och att tågsättet då inte lämnar spårområdet. De flesta urspårningar hamnar inte längre än 5 meter från spåret. Uppgifter finns även om att ca 70 % av urspårningarna inte ens når längre än 1 meter från spåret. (Trafikverket, 2012) I mycket enstaka fall kan dock enskilda vagnar eller hela tågsätt lämna spårområdet och skena iväg med risk för att skada både människor och egendom.. Om väl ett tåg spårar ur beror konsekvenserna i stort på hur terrängen omkring spårområdet ser ut, vilka nivåskillnader som finns i förhållande till järnvägen och tågets hastighet. Om Page 25 (41)

40 järnvägen ligger i en lägre nivå än det angränsade området minskar risken för att ett urspårat tåg kan komma att påverka detta. Förbipasserande tåg kan också börja brinna och genom strålningsvärmen utgöra en risk för angränsade områden. En faktor med stor påverkan på hur allvarlig en tågbrand kommer att bli är det berörda tågets typ och utformning där godståg generellt leder till större tågbränder än persontåg. Orsaker bakom tågbränder kan exempelvis vara olika typer av el- och motorfel eller att en påliggande broms utvecklar en sådan effekt att materialet omkring den antänds. Bedömning Banvallen ligger i nivå med planområdet så risken för att vagnar skall rulla långt från banan kan anses som mycket liten. Risken för att ett tåg ska orsaka en direkt påkörning som leder till kollaps av byggnad bedöms vara mycket osannolik eftersom detta skulle innebära att tåget lämnar rälen ca 35 meter. Därför analyseras inte denna risk vidare i utredningen. Risken för tågbrand bedöms inte bero på aktuell del av Svealandsbanan utan bedöms vara allmän för tågtrafik i Sverige. Risken kommer därför inte vidare analyseras. 3.3 Sammanställning av grovriskanalys Grovriskanalysen visar utifrån tillgänglig statistik att det mest sannolika är att följande ADR -klasser som transporteras på Svealandsbanan kan påverka planområdet i händelse av olycka: Utsläpp och efterföljande antändning av kondenserad brandfarlig gas (Klass 2.1) Utsläpp och efterföljande antändning av brandfarlig vätska (Klass 3) 4 Konsekvensberäkningar Gasol (LPG/propan) har valts som exempel på en kondenserad brandfarlig gas eftersom detta är den vanligaste transporterade typen av denna ADR-klass. Gasol transporteras med lastbil (8-32 ton) eller järnväg i Sverige (20-52 ton). I kommande beräkningar har en järnvägsvagn med 40 ton gasol antagits. (Energigas Sverige, 2008) Etanol har valts som exempel på en brandfarlig vätska för ett konservativt antagande eftersom etanolbränder generellt ger högre värmestrålning jämfört med andra drivmedel såsom exempelvis bensin/diesel. För kommande beräkningar har antagits att en järnvägsvagn fraktar 45 ton etanol. Samtliga konsekvensberäkningar är gjorda med en vindhastighet på 2 m/s och vid temperaturen 15 ºC. Vid vindhastigheter > 2 m/s råder stabil vind vilket kan sprida gasmoln i vindriktningen. Samtliga konsekvensberäkningar antar också att olyckan sker på det järnvägsspår som ligger närmast planområdet. Inga konsekvensberäkningar tar hänsyn till avskärmade effekt av omgivning eller byggnader. Page 26 (41)