för skolverksamhet. Mellan Glömstavägen och planområdet finns en höjdrygg som är cirka 25 meter hög.

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS 24 augusti SBU SIDA 1 (8) HANDLÄGGARE Susanna Udd susanna.udd@huddinge.se RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING Rosenhill 1:12 m fl., HUDDINGE PM ÖVERSIKTLIG UTREDNING Inledning Utredningen görs för att översiktligt utreda den riskbild som är förknippad med planerad exploatering av ett planområde omfattande delar d av fastigheterna Rosenhill 1:12 m fl.. i Huddingee kommun. Utredningen görs i enlighet med Plan- och bygglagens (SFS 2010:900) krav på att vid planläggning redogöra för bebyggelsens lämplighet utifrånn ett säkerhetsperspektiv. Bakgrund Inom planområdet planeras en skola (Skapaskolan) med m en till verksamheten kopplad idrottshall. En yta för varuintag samt parkeringsyta planeras i östra delen av planområdet. I en plankarta med planbestämmelser (samrådshandling) framgår den planerade markanvändningen, se Figur 1. Figur 1. Utdrag ur plankartaa samrådsförslag oktober Planområdet omfattar ett område mellan Rosenhillssk kolan och Fågelsångsvägen och ligger 120 meter norr om Glömstavägen, se Figurr 2. Mellan 120 och 155 meter från Glömstavägen finnss i planförslaget idrottshall och prickmark (mark som ej får bebyggas). Längre bort än 165 meter från GlömstavägG gen möjliggörs POSTADRESS Planavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

2 för skolverksamhet. Mellan Glömstavägen och planområdet finns en höjdrygg som är cirka 25 meter hög. ROSENHILLSSKOLAN PLANOMRÅDE VÄSTERGÅRDEN 120 meter GLÖMSTAVÄGEN Figur 2. Planområdet är beläget 120 meter från Glömstavägen samt med en 25 meter hög höjdrygg emellan. Figur 3. Skissförslag för planområdet. Illustration: Comarc arkitekter AB.

3 Figur 4. Sektion genom planområdet. Illustration: Comarc arkitekter AB. Syfte och mål Syftet med denna riskutredning är att översiktligt redogöra för riskbilden som är förknippad med planerad bebyggelse på planområdet och att bedöma om den planerade markanvändningen är acceptabel ur risksynpunkt. I utredningen presenteras vilken risknivå som anses acceptabel och vid behov ges förslag på riskreducerande åtgärder. Målet med utredningen är att ta fram ett underlag i aktuell detaljplaneprocess. Omfattning och avgränsning Riskutredningen omfattar endast sådana skadehändelser för personer som kan komma att inträffa till följd av en plötslig olycka inom eller i anslutning till planområdet. Olyckor där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser, eventuella skador på egendom och miljö eller uppsåtliga risker samt påverkan på människor vistandes på andra kringliggande områden är exkluderade i utredningen. Den geografiska avgränsningen utgörs av aktuellt planområde. Referensåret för påverkansområdet är valt till I denna riskutredning presenteras, vid behov, endast sådana riskreducerande åtgärder som påverkar markanvändning eller funktion. RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING För att få en förståelse för begrepp och definitioner relaterade till riskhänsyn vid fysisk planering beskrivs i detta avsnitt riskhanteringsprocessen och dess ingående komponenter. Risk Begreppet risk kan tolkas på olika sätt. I säkerhetstekniska sammanhang förstås begreppet som: Sannolikheten för en händelse multiplicerat med omfattningen av dess konsekvens, vilka kan vara kvalitativt eller kvantitativt bestämda. Styrande dokument Det finns ett flertal styrande dokument som berör riskhantering och som ska beaktas vid exploatering. - Plan- och bygglagen I Plan- och bygglagens (SFS 2010:900) första paragraf definieras att vid planläggning av mark och vatten och byggande, ska hänsyn tas till den enskilda människans frihet. En samhällsutveckling ska främjas med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen

4 förutsetts således att frågor om skydd mot olyckor kopplat till föreslagna markändringar ska vara slutligt avgjorda i samband med planläggning. - Rekommendationer och riktlinjer Lagstiftningen anger när en riskanalys bör göras men inte i detalj hur en sådan ska utföras eller vad den ska innehålla. För att tydliggöra detta har Länsstyrelserna runt om i landet presenterat riktlinjer med specifikationer rörande innehållet i riskanalyser för fysisk planering. Riktlinjerna utgör rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationerna Riktlinjer för riskanalys som beslutsunderlag (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003) och Riskanalyser i detaljplaneprocessen (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003b). Dessa är generella rekommendationer beträffande krav på innehåll i riskanalyser för bland annat planärenden. Utöver de allmänna rekommendationerna har Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat mer specifika rekommendationer rörande transporter av farligt gods. I rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000) anges att ny bebyggelse inte bör medges så nära att transporter med farligt gods till slut omöjliggörs. De avstånd som rekommenderas av Länsstyrelsen, som en möjlighet att minimera risken, representerar en sammanvägd bedömning av risk, stadsbild, samhällsekonomi m.m. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras inom 100 meter från en väg eller järnväg som används för transporter av farligt gods eller från bensinstationer och om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Som konkreta rekommendationer, utifrån sammanvägd bedömning av risk, stadsbild, samhällsekonomi m.m., anger rapporten följande i anslutning till väg som utgör transportled för farligt gods: 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleder. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas. Enligt senare rekommendationer som tagits fram föreslår Länsstyrelsen i Stockholms län att riskerna alltid ska bedömas vid fysisk planering inom ett avstånd av 150 meter från transportled för farligt gods (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). Metodik för riskhantering Riskhantering innebär ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att, inom ett givet system, kontrollera eller minska olycksriskerna. Att hantera risker är en kontinuerlig process som innebär att inventera, analysera, värdera och vidta säkerhetsåtgärder samt uppföljning och kommunikation till berörda parter. Schematiskt kan processen beskrivas enligt Figur 5.

5 Figur 5. Metodik för riskhantering (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). Riskhanteringsprocessens tre delar riskanalys, riskvärdering och riskreduktion - behandlar allt från identifiering av olyckshändelser och o riskkällor till beslut om och genomförande av riskreducerande åtgärder samt uppföljningu g av att besluten ger avsedd påverkan på den aktuella riskbilden. Använd metod Utifrån ovan presenterad process för riskhantering redogörs nedan för den arbetsgång som använts i aktuell utredning: En riskinventering genomförss i syfte att identifiera potentiella p riskkällor inom planområdet och i planområdet ts omgivning. En översiktlig bedömning av identifierade riskkällorr görs med avseende på potentiella olyckshändelser som kan belasta planområdet. Om en olyckshändelse bedöms vara oacceptabel (enligt nedan definierade acceptanskriterier) eller svårbedömd, kan en fördjupad analys avv händelsen erfordras. I det fallet ges förslagg på hur en sådan analys kan genomföras exempelvis via händelseträdsanalys och kvantitativa beräkningarb r och vilka riskreducerande åtgärder som kan bli nödvändiga. Acceptanskriterierr För risker förknippade med säkerhet för liv och hälsa bedöms risknivåerna övergripande utifrån de fyra principer som utarbetats av Räddningsverket (Davidsson, 1997): Rimlighetsprincipen - Om dett med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras. Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå r börr stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster som verksamheten medför. Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den d nytta verksamheten medför, vara skäligtt fördelade inom samhället.

6 Principen om undvikande av katastrofer - Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Det finns en viss överensstämmelse mellan dessa principer och de acceptanskriterier som Länsstyrelsens rekommendationer bygger på (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000): Att tio omkomna vid ett olyckstillfälle i olika sammanhang sätts som gränsen där toleransen i samhället markant börjar minska. Att de drabbade inte nämnvärt kan påverka skeendet. Att de drabbade i stort inte är direkt engagerade i verksamheten som orsakar olyckan och därför har liten förståelse för den. Att risken att drabbas är ojämlikt fördelad eftersom den beror på var man bor eller arbetar. RISKINVENTERING OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING I detta avsnitt identifieras och bedöms översiktligt de riskkällor som kan ge upphov till olyckshändelser som belastar planområdet. Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och Sevesoanläggningar Närmaste bensinstation är belägen ca 1,3 km från planområdet gräns (Länsstyrelsen Stockholms Län, 2014). Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms län (2000) behöver bensinstationer belägna inom 100 meter från ett planområde analyseras för att kunna lokalisera bebyggelse på planområdet. Bensinstationens riskbidrag till planområdet bedöms vara försumbart och bensinstationen som riskkälla kan avskrivas. Närmaste farliga verksamhet (enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor) som har kunnat identifieras är helikopterflygplatsen på Huddinge sjukhus. Den är belägen ca 1,4 km från planområdet och bedöms inte bidra till planområdets risknivå. Transportleder för farligt gods Ca 120 meter söder om planområdet går Glömstavägen som utgör primär transportled för farligt gods (Länsstyrelsen Stockholms Län, 2014). Riktlinjer anger att denna transportled därför ska beaktas i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). Transporter av farligt gods på Glömstavägen kommer som riskkälla att bedömas utifrån de mer specifika rekommendationerna från Länsstyrelsen i Stockholms län (2000) och med hjälp av tidigare genomförda utredningar intill farligt godsleder. Tillämpning av de specifika rekommendationerna på aktuellt planområde I de riktlinjer där Länsstyrelsen i Stockholms län anger mer detaljerade rekommendationer framgår följande för bebyggelse intill väg som utgör transportled för farligt gods (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000): 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleder. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas. Nuvarande planförslag uppfyller rekommendationerna med marginal. idrottshallen är belägen 120 meter från Glömstavägen och skolverksamheten (personintensiv verksamhet) är belägen minst 165 meter från Glömstavägen.

7 Dock skriver Länsstyrelsen vidare att Även om avstånden hålls kan ändå särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Därför görs i det följande en bedömning av om det i föreliggande situation kan finnas anledning att ställa särskilda krav utöver de rekommenderade minsta avstånden från transportled till olika verksamheter. Särskilda krav I kapitel 3.2 i (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000) anges fyra metoder för att förebygga risker i den fysiska planeringen och bland dessa finns bebyggelsens utformning med som en av metoderna (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000): Lokalisering: att lokalisera känslig bebyggelse till mark utanför riskområde. Eller att riskfyllda verksamheter lokaliseras med hänsyn till den riskbild som de innebär för omgivningen vilket även kan omfatta transporter av farligt gods till och från en sådan verksamhet. Det är till exempel inte heller lämpligt att samla all infrastruktur till en punkt. -Skyddsavstånd: att i skadebegränsande och förebyggande syfte lämna avstånd mellan riskkällor och skadeobjekt. Lämpligt skyddsavstånd beror av många faktorer i varje enskilt fall t.ex. nivåskillnader, förhärskande vindriktning, trädridåer, dimensionerande skadehändelse m.m. Utformning: att genom utformning och placering av byggnader, disponering av tomten samt utrymmen i byggnader lindra konsekvenserna av en olycka och även förebygga att olyckor inträffar. Här kommer även frågan om tillgänglighet för räddningsfordon in. Tekniska åtgärder: genom att t.ex. installera nödbrytare för ventilationen, utföra fasad mot riskkälla i obrännbart material eller förse ett intilliggande spår med skyddsräler för att minska konsekvenserna vid en urspårning m.m. För att bedöma om och i så fall hur aktuellt planområde ytterligare behöver förebygga risker kopplade till farligt gods-transporterna diskuteras de fyra metoderna nedan med avseende på aktuellt planområde. Lokalisering I jämförelse med större farligt gods-leder, exempelvis delar av E4, är trafikmängden på Glömstavägen förhållandevis låg. På den del av Glömstavägen som passerar planområdet är högsta tillåtna hastigheten 40 km/h. I genomsnitt under ett år passerar ca fordon per dygn (ÅDT) (Trafikverket, 2012). Detta ska jämföras med trafikmängden på E4 vars ÅDT i södra Stockholm är över fordon per dygn och vars högsta tillåtna hastighet på vissa delar är 80 km/h (Trafikverket, 2012). I de minsta avstånd till bebyggelse som rekommenderas i riktlinjerna görs dock ingen uppdelning utefter trafikmängd och högsta tillåtna hastighet. Det som är acceptabelt intill större farligt godsleder bör också vara acceptabelt för mindre leder där färre transporter går. Skyddsavstånd Ett tänkbart scenario då avstånden i riktlinjerna inte kan appliceras rakt av är om planområdet är beläget på en lägre höjd än farligt gods-leden. I händelse av att en olycka involverande exempelvis brandfarlig vätska eller en tung gas inträffar kan höjdskillnaden medföra att det farliga ämnet i högre grad sprids mot planområdet. Det är därför alltid viktigt att undersöka de specifika förutsättningarna för planområdet. Aktuellt planområde är beläget mellan 6 till 10 meter högre än Glömstavägen samt med en höjdrygg som är 25 meter hög emellan. Av denna anledning anses inte särskilda krav behövas relaterat till skyddsavstånd.

8 Utformning På aktuellt planområde har man valt att lägga mindre sårbar verksamhet (idrottshall och parkeringsyta) närmast vägen medan de mer personintensiva verksamheterna är förlagda längre bort från vägen. Tekniska åtgärder Brandtekniska åtgärder är främst motiverade för bebyggelse placerad i relativt nära en farligt gods-led. I en tidigare utredning har Brand och riskingenjörerna visat att brand i brandfarlig vätska (klass 3, den mest transporterade klassen) har ett största troligt konsekvensavstånd på ca meter (Brand och riskingenjörerna, 2015). Detta avstånd understiger med god marginal det rådande avståndet mellan Glömstavägen och planområdet. Relaterat till nödbrytare för ventilationen så förväntas denna åtgärd, för aktuellt planområde, ge en försumbar riskreduktion. Den giftiga gas som i huvudsak transporteras på vägar är svaveldioxid (Brand och riskingenjörerna, 2015). Denna gas är ca 2,5 gånger tyngre än luft och sprids därför huvudsakligen mot lägre belägna områden. Som nämnts tidigare är aktuellt planområde beläget mellan 6 till 10 meter högre än Glömstavägen samt med en höjdrygg som är 25 meter hög emellan. Resultat Verksamheter i nuvarande planförslag ligger på ett avstånd från Glömstavägen som överstiger de minsta rekommenderade avstånden intill transportled för farligt gods (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000). Inga ytterligare krav på lokalisering, skyddsavstånd, utformning eller tekniska åtgärder har bedömts vara erforderliga. Risknivån för planområdet anses därför vara acceptabel. Planerad bebyggelse är ur risksynpunkt möjlig att ha inom planområdet. SLUTSATS Den riskkälla som har bedömts kunna påverka planområdets risknivå är transporter av farligt gods på Glömstavägen. I den översiktliga bedömningen har visats att planerad markanvändning enligt samrådshandling (se Figur 1) är acceptabel därför att den följer Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendationer (som är framtagna utifrån sammanvägd bedömning av risk, stadsbild, samhällsekonomi m.m.). Susanna Udd planarkitekt