Teckomatorp 6:1, Svalövs kommun

Transkript

1 Briab Brand & Riskingenjörerna AB United Spaces STUDIO, Nordenskiöldsgatan Malmö Org nr av 6 Svalövs kommun Samhällsbyggnadsnämnden Teckomatorp 6:1, Svalövs kommun Utlåtande gällande lämplig markanvändning och behov av säkerhetshöjande åtgärder Inledning I Svalövs kommun pågår detaljplanarbete för området Teckomatorp 6:1 (Stationsområdet). Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av placering av ny plattform på järnvägens norra sida (spår 1) i enlighet med planer från Trafikverket. Plattformen bedöms möjliggöra att fler tåg kan stanna i Teckomatorp i framtiden. I planen prövas även om markanvändning med centrumändamål kan tillåtas i nära anslutning till stationsområdet. Genom planområdet löper järnväg där det förekommer transport av farligt gods. Detta PM utgör en enkel riskbedömning med anledning av transport av farligt gods genom området. Syfte och mål Syftet med utlåtandet är att avgöra om risknivån är tillfredsställande låg, eller om detaljplanen behöver kompletteras med krav på säkerhetshöjande åtgärder. Målet är att ta fram ett underlag som beskriver risknivån i planområdet och huruvida den planerade markanvändningen kan anses lämplig eller om ytterligare säkerhetshöjande åtgärder krävs. Områdets förutsättningar Teckomatorp 6:1 (Stationsområdet) Planområdet Teckomatorp 6:1 innefattar delar av det nuvarande järnvägsområdet samt delar av eller hela fastigheter norr om spårområdet. I Figur 1 beskrivs den markanvändning som planeras i detaljplanområdet. Den huvudsakliga planerade markanvändningen utgörs av trafikområde (järnväg) samt område för bebyggelse med centrumändamål. Övrig markanvändning innefattar lokalgata, gatumark med torgkaraktär samt park- och naturmark. I planområdets norra del finns en vall med bullerskärmar och spåren genom området är nedsänkta vilket skapar en höjdskillnad mellan spårområde och övrig bebyggelse. I övrigt uppvisar landskapet inga större nivåskillnader. I planerna ingår en vall med krönskärm (SKYDD i Figur 1) ) samt bullerskärmar längs med perrong norr om spårområdet (mellan spår och planerad bebyggelse, grön linje i Figur 2). Planerad markanvändning med centrumändamål (fastighet 7:61 i Figur 1) är i dagsläget obebyggd och avstånd mellan fastighetsgräns och järnvägsspår (spår 1) är drygt 20 m.

2 2 av 6 2 av 5 Befintlig stationsbyggnad Figur 1. Planområdet. Källa: Svalövs kommun 1, redigerad av Briab. C representerar område för centrumändamål och grått område med markering Tj representerar tjänsteområde för järnväg. Figur 2. Planerat plattformsutförande. Röd markering representerar plattformar, ljusgrön markering visar planerade bullerskärmar och svart linje markerar planområdesgränserna. Källa: Svalövs kommun 1. 1 Svalövs kommun, Skåne län, Detaljplan för del av Teckomatorp 6:1 m.fl. (Stationsområde) i Teckomatorp, Svalövs kommun, Skånelän. Plankarta och illustrationsplan, 2017.

3 3 av 6 3 av 5 Figur 3. Stationsområde och perrong. Järnvägstrafik genom planområdet I Figur 4 presenteras befintliga och planerade järnvägslinjer genom Teckomatorp. Enligt Trafikverkets prognos över godsflöden för år beräknas ca 33 godstransporter passera genom planområdet per dygn. Söder om Teckomatorp passerar samtliga transporter järnvägssträckan Teckomatorp-Kävlinge, dvs. inga farligt gods-transporter söder om orten går via Eslöv. Norr om Teckomatorp passerar 15 transporter sträckan Teckomatorp-Kävlinge och de resterande 18 transporterna går via sträckan Teckomatorp-Åstorp. Figur 4. Godstransporter förbi planområdet. Källa: Trafikverket 3, redigerad av Briab. 2 Trafikverket. Wikibana-BAS P40. (Hämtad från trafikverket.se). 3 Trafikverket, Rååbanan och Godsstråket genom Skåne. (Hämtad från trafikverket.se).

4 4 av 6 4 av 5 RIKTSAM Länsstyrelsen i Skåne län belyser i Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) 4 hur kommuner kan visa riskhänsyn vid planering av bebyggelse intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. Riktlinjerna bygger på beräkning av risknivåer för individ- och samhällsrisk utmed de två mest belastade vägsträckorna för 110 resp. 90 km/h i Skåne samt för Södra Stambanan (genom Lund). Dessa riktlinjer representerar ett s.k. värsta fall, som inte kräver vidare utredning. Om en aktuell transportled har ett transportflöde av farligt gods som avviker stort från det flöde vilket utgjort underlaget till riktlinjerna finns det möjlighet till att bygga närmre transportleden, utan att risknivån för den delen blir otillfredsställande. Riktlinjerna redovisas i form av tre olika vägledningar där Vägledning 1 är den enklaste och baseras enbart på skyddsavstånd, se Figur 5. Figur 5. Skiss över av Länsstyrelsen i Skåne län föreslagna skyddsavstånd i Vägledning 1 av RIKTSAM 4. Detta PM berör centrumverksamhet vilket, utefter rekommendationer i RIKTSAM, innebär att skyddsavståndet till en transportled för farligt gods bör överstiga 70 m. Om man vill frångå från detta skyddsavstånd krävs att följande kan visas: Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-6 per år. 4 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport Skåne i utveckling, 2007:06.

5 5 av 6 5 av 5 Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att samhällsrisken understiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100. Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Bedömning och värdering av risknivån i planområdet Risken för farligt godsolycka på järnväg är direkt proportionell mot transportflödet. En uppskattning av risknivån genom planområdet kan därför göras genom jämförelse med en järnvägssträcka där risknivån är känd. Resultaten skalas utefter transportmängderna på respektive järnvägssträcka. En sådan skalning har gjorts med hjälp av resultat från beräkningar i RIKTSAM där Södra stambanan studerats. Nedan presenteras transportflödena på de två järnvägssträckorna. Södra Stambanan genom Lund (underlag till RIKTSAM) trafikeras av 80 godståg per dygn. Järnvägssträckan genom planområdet förväntas trafikeras av 33 godståg per dygn. I Figur 6 visas individrisken för Södra Stambanan genom Lund (hämtad från RIKTSAM) och en uppskattning av individrisken för planområdet, vilken beräknats som 33 / % av den för Södra Stambanan. Figur 6. Individrisk utmed Södra Stambanan (RIKTSAM) samt en uppskattning av individrisken utmed järnvägen genom planområdet. Enligt kriterierna för riskvärdering redovisade i Länsstyrelsens riktlinjer ska individrisken understiga 10-6 per år för att centrumverksamhet ska tillåtas. Figur 6 Error! Reference source not found. visar att individrisken understiger detta värde utmed järnvägen genom planområdet

6 6 av 6 6 av 5 om avståndet till närmsta spår är längre än ca 30 m. Detta avstånd understigs för fastighet 7:61 där område med centrumändamål planeras och vars fastighetsgräns är lokaliserad drygt 20 m från närmsta spårkant. Kriterierna för riskvärdering anger även att riskanalysen ska visa att samhällsrisken hålls på en tillfredsställande låg nivå. En omfattande utredning 5 för Södra Stambanan i Lund visar att samhällsrisken är tillfredsställande låg om det finns ett bebyggelsefritt avstånd på 20 m till järnvägen. I aktuell plan understiger det bebyggelsefria avståndet denna gräns vid beaktande av stationsbyggnaden som är lokaliserad drygt 5 m från spårkant, Figur 2. Avstånd till övrig planerad bebyggelse med centrumändamål överstiger 20 m. Slutsatser och rekommendationer Bedömningen i detta PM visar att risknivån vid nyttjande av stationsbyggnaden samt fastighet 6:71 för centrumändamål överstiger den som föreskrivs i RIKTSAM. Utifrån den inledande bedömningen kan risknivån för den planerade markanvändningen inte anses acceptabel utan ytterligare säkerhetshöjande åtgärder. För att gå vidare i planarbetet kan ett par aktiviteter övervägas: Uppförandet av en fördjupad riskanalys där riskfrågan samt behov av ytterligare säkerhetshöjande åtgärder utreds ytterligare. År 2010 genomfördes en sådan utredning inför byggnation av kommunhuset Kristallen i Lunds kommun. I utredningen visades att både individrisk och konsekvensområden inom området reducerades då hänsyn togs till befintlig perrongkant 6. I en analys för den aktuella detaljplanen kan det alltså vara relevant att studera inverkan på risknivån från upphöjd perrongkant men även från övriga befintliga och planerade hinder (ex. vall och bullerskydd). Förändring av planen så att byggnader för centrumändamål endast tillåts inom fastighet 7:61 så att avståndet till närmsta spår överstiger 30 m. Med vänliga hälsningar Briab The right side of risk Tove Rydén Sonesson tove.ryden.sonesson@briab.se Lunds kommun, Bebyggelseplanering och farligt gods Förslag till strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret, Wuz Risk consultancy AB, Utformning av riskreducerande åtgärder, Kv. Kristallen, Lunds kommun, Underlag till ny detaljplan,