RISKHÄNSYN I PLANERING

Transkript

1 HAMMARSHUS, KRISTIANSTADS KOMMUN RISKHÄNSYN I PLANERING Detaljplan för Hammar 9:151, del av, m fl, inom Hammarområdet i Kristianstad RAPPORT Uppdragsgivare: Kristianstads Kommun Kontaktperson: Marie Nilsson Shehata Uppdragsnummer: Datum: Tyréns AB Region Syd Isbergs gata Malmö Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

2 Dokumentstyrning Uppdragsansvarig: Emma Bengtsson Civilingenjör i Riskhantering Handläggare Risk: Kvalitetsgranskare: Emma Bengtsson Civilingenjör i Riskhantering Cecilia Sandström Civilingenjör i Riskhantering Sidan 2(30) Tyréns AB

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Uppdragsbeskrivning Mål och syfte Omfattning och avgränsning Tillgängligt underlag Metod Riskvärdering 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Området och verksamhet Transport av farligt gods på E Bensinstation/ Åhusvägen 13 3 ANALYS AV TRANSPORT AV FARLIGT GODS 14 4 SLUTSATSER Individrisk per transportled Deterministisk analys Sammanfattande bedömning av nuvarande förslag Åtgärders utformning 17 5 GUIDE FÖR ANNAN MARKANVÄNDNING 19 6 REFERENSER 21 Bilaga A 22 A. Analys 23 a. Transport av farligt gods på väg 23 b. Konsekvens av olycka på väg 26 c. Beräkning av individrisk 28 d. Deterministisk analys 30 e. Osäkerheter 30 Sidan 3(30) Tyréns AB

4 1 INLEDNING 1.1 Uppdragsbeskrivning I samhällsplaneringen är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan- och bygglagen utgår från att kommunerna i sina planer och beslut från början beaktar sådana risker för hälsa och säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Tyréns AB har på uppdrag av Kristiandstad kommun studerat akuta risker (olycksrisker) orsakade av transporter av farligt gods på väg samt närhet till bensinstation. Utredningen har gjorts i samband med planeringen av ett område benämnt Hammarshus. Studien klargör risksituationen i stort och hur riskhänsyn kan visas. Analysen är upprättad av Emma Bengtsson (Civilingenjör Riskhantering) och är kvalitetsgranskad av Cecilia Sandström (Civilingenjör Riskhantering). 1.2 Mål och syfte Målet med analysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker (brand, explosion, kemikalieutsläpp) för området. Detta ska göras förutsättningslöst, d.v.s. riktlinjer för möjlig planering ska tas fram. Då det även finns ett tidigt utkast till planerad bebyggelse kommer även detta att kommenteras. Syftet med analysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende olycksrisker). Analysen utvärderar således om befintligt förslag visar tillräcklig riskhänsyn, och avser även att avgöra om eller hur förslaget skulle kunna ändras, om behov föreligger, för att medge den önskade bebyggelsen med tillräcklig riskhänsyn. Analysen utvärderar också vilka förutsättningar det finns för alternativ utformning av området. 1.3 Omfattning och avgränsning Analysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill E22 och bensinstation. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar. Hur ser den totala riskbilden ut? Hur påverkas riskbilden av förslagen som tagits fram? Hur kan man visa riskhänsyn? Utredningen behandlar ej översvämningsrisk, buller, dammbrott, antagonistiska risker, trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter eller störning orsakad av intilliggande reningsverk. Sidan 4(30) Tyréns AB

5 1.4 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Illustrationsplan, samrådshandling, Kristianstads kommun, Detaljplan för Hammar 9:151 del av, m.fl, samrådshandling, Kristianstads kommun, Muntlig information vid externt uppstartsmöte, Platsbesök av Cecilia Sandström 1.5 Metod Först identifieras de riskkällor som ska utredas. Sedan undersöks vilka risker dessa ger upphov till genom att bland annat information om E22 och dess utformning samt flödet av farligt gods samlas in. Därefter beräknas riskmåttet individrisk. Riskanalysmetoden för beräkning av individrisk bygger på datoriserade beräkningsmodeller med syfte att ge bästa möjliga beslutsunderlag. Därefter värderas riskerna utifrån de acceptanskriterier som föreslås. Det avslutande momentet beskriver hur riskhänsyn lämpligen kan visas i den fortsatta planeringen. Analysen arbetar efter följande frågeschema: Vad kan hända? (Riskidentifiering) Hur ofta kan det hända? (Beräkning av sannolikhet) Vilka blir konsekvenserna? (Konsekvens av skadehändelse) Vad blir risken? (Beräkning av risknivå) Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet? (Värdering av risk) 1.6 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Davidsson m fl, 1997): 1. Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. 2. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. 3. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. 4. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Sidan 5(30) Tyréns AB

6 Risker kan placeras i tre kategorier. De kan anses vara acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla.fel! Hittar inte referenskälla. Figur nedan beskriver principen för riskvärdering (Davidsson m fl, 1997). Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 1.1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997). Riskindelningen enligt ovan kan vid en kvantifierad analys jämföras med probabilistiska kriterier. Följande har föreslagits gällande för såväl transport av farligt gods som samhällsplaneringen i övrigt (Davidsson m fl, 1997): Individrisk: 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras och 10-7 per år som gräns för område där risker kan anses som små Regionala riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelsen i Skåne län fastställde i juni 2007 en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM rapport 2007:06). RIKTSAM anger vid vilka avstånd som olika typer av verksamheter kan tillåtas utan utredning Fel! Hittar inte referenskälla.. Rapporten anger också vilken typ av utredning samt vilka kriterier som gäller för att kunna acceptera att en verksamhet kan etableras närmare än schablonavstånden. Sidan 6(30) Tyréns AB

7 Figur 1.2 Figur 10.1 från RIKTSAM (rapport 2007:06) Skiss över de i RIKTSAM föreslagna skyddsavstånden. På respektive avstånd ges exempel på typisk markanvändning. Verksamheter som enligt RIKTSAM accepteras utan utredning på ett avstånd av 0 m RIKTSAM anger att följande verksamheter normalt kan accepteras utan vidare utredning direkt i anslutning till transportleden: Parkering (P), i form av ytparkering Trafik (T) Odling (L) Friluftsområde (N) Tekniska anläggningar (E), (som ej orsakar skada på avåkande fordon) Verksamheter som enligt RIKTSAM accepteras utan utredning på ett avstånd av 30 m RIKTSAM anger att följande verksamheter normalt kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 30 m från transportleden: Handel (H), i form av sällanköpshandel Sidan 7(30) Tyréns AB

8 Industri (J) Bilservice (G) Lager (U), utan betydande handel Tekniska anläggningar (E) Parkering (P) På närmare avstånd krävs en utredning. Situationen bör kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: 1) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-5 per år. 2) Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Verksamheter som enligt RIKTSAM accepteras utan utredning på ett avstånd av 70 m RIKTSAM anger att följande verksamheter normalt kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 70 m från transportleden: Handel (H) Bostäder i form av småhusbebyggelse (B) Kontor i ett plan, dock ej hotell (K) Centrum (C) Idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats (Y) På närmare avstånd krävs en utredning. Situationen bör kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: 3) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-6 per år. 4) Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Verksamheter som enligt RIKTSAM accepteras utan utredning på ett avstånd av 150 m RIKTSAM anger att följande verksamheter normalt kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 150 m från transportleden: Bostäder i form av flerbostadshus i flera plan (B) Kontor i flera plan, inkl hotell (K) Vård (D) Skola (S) Sidan 8(30) Tyréns AB

9 Idrotts- och sportanläggningar med betydande åskådarplats (Y) På närmare avstånd krävs en utredning. Situationen bör kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: 1) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-7 per år. 2) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att samhällsrisken understiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100. 3) Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Sidan 9(30) Tyréns AB

10 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Området och verksamhet Området (se Figur 2.2) är beläget intill E22 och projektet och området benämns Hammar 9:151, del av, m fl, inom Hammarområdet i Kristianstad. Området innehåller idag åkermark samt en gård. De risker som identifierats är kopplade till transport av farligt gods på E22och närhet till bensinstation. Utöver de behov av risk- och skyddsavstånd som klargörs i denna utredning behöver också hänsyn tas till det utökade byggnadsfria avstånd om 50 m som krävs enligt Väglagen och Skåne läns författningssamling 2005:247. Figur 2.1 Ortofoto. Nedan redogörs för den bebyggelse som presenterats som ett förslag på utformning av området Planerad bebyggelse enligt nuvarande underlag Kristianstads kommun har tagit fram ett förslag till hur området skulle kunna utvecklas, se Figur 2.2. Sidan 10(30) Tyréns AB

11 Figur 2.2 Skiss på möjlig utformning (Kristianstad kommun, ). 1. Volymhandel, 2. Matvaruhus, 3. Småhus bebyggelse, 4. Flerbostadshus, 5. Köpcenter. 6. Parkering. Den planerade bebyggelsen utgörs i nuvarande förslag av handel(sällanköpvolymhandel och mer personintensiv), småhus bebyggelse i anslutning till det befintliga bostadsområdet, flerbostads hus närmst köpcentret samt parkering. Befintligt förslag kan komma att förändras. I figur 2.2 har respektive verksamhet markerats. Sidan 11(30) Tyréns AB

12 Tabell 2.1 Sammanställning över riktlinjernas utredningsavstånd, aktuella avstånd i aktuellt förslag, samt behov av fortsatt utredning (notera att behov ytterligare utredning avgörs utifrån avstånd till E22, inte utifrån avstånd till Åhusvägen) Verksamhet Utredningsavstå nd enligt RIKTSAM Aktuellt avstånd till E22 Aktuellt avstånd till avfart/åhusvägen Utreds vidare? Volymhandel 30 m >30m >30m Inget krav enligt befintligt förslag, dock utreds lokaliseringen vidare då placeringen kan komma att ändras. Butiker (handel, ej endast sällanköp)* 70 m 50 m* 20 m** Ja Småhusbebyggelse 70 m >70 m >70 m Inget krav enligt befintligt förslag, dock utreds lokaliseringen vidare då placeringen kan komma att ändras. Flerbostadshus 150 m >150 m <150 m*** Inget krav enligt befintligt förslag, dock utreds lokaliseringen vidare då placeringen kan komma att ändras. YtParkeringsplatser 0 m Ca 35 m Ca 15 m Nej * avser butik belägen närmst vägen. Avståndet till köpcentret är längre. ** närmsta avstånd från köpcentrum till Åhusvägen *** Riktlinjerna är framtagna för vägar med genomfartstrafik med farligt gods, d.v.s. Åhusvägen omfattas ej av dessa. Då viss transport av farligt gods förekommer på Åhusvägen till och från bilverkstäder och bensinstationer har detta beaktats i utredningen. Utredningsavstånd innebär att om avstånden understigs ska en riskanalys upprättas och för att situationen ska vara acceptabel ska angivna kriterier avseende riskvärdering uppfyllas, se avsnitt Sidan 12(30) Tyréns AB

13 2.2 Transport av farligt gods på E22 Kemikalier som klassificeras som så kallat farligt gods transporteras i större mängder på E22. Vägen tillhör det så kallade rekommenderade vägnätet för transport av farligt gods, vilket innebär att farligt gods får gå som genomfartstrafik. För transporter av farligt gods finns ett särskilt regelverk (Statens räddningsverks, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreskrifter om transport av farligt gods på väg; ADR för väg) vilket reglerar bl a hur godset förpackas, märks och etiketteras, vilka mängder som tillåts, vilken utbildning föraren ska ha samt vilken utrustning fordonet ska medföra. Gods klassificeras som farligt gods beroende på ämnens inneboende egenskaper. Farligt gods redovisas vanligen genom att ange vilken klass godset tillhör. Årsdygnstrafiken (ÅDT)vid senast genomförda mätning på E22 var fordon ( Tyréns, 2012). I beräkningarna används som ett värde på ÅDT år Detta stämmer väl överens med uppräknade värden i tidigare upprättad trafikutredning av Tyréns AB. Hastigheten är 110 km/h. Riskerna med farligt gods utreds vidare i avsnitt 3 samt i bilaga A. 2.3 Bensinstation/ Åhusvägen Det finns två bensinstationer (Din X på Blekingevägen samt OK/Q8 vid korsningen Blekingevägen/Nejmans vägen) i närheten av området. För ny bostadsbebyggelse rekommenderar Boverket 100 meter som erfarenhetsmässigt bekymmersfritt avstånd med hänsyn till flera olika sorters störningar (lukt, luftföroreningar, olycksrisk, buller, transporter). För annan typ av bebyggelser tillämpas det av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) angivna skyddsavståndet om 25 m mellan bensinstationens lossningsplats och A-byggnad (kontor, butik etc). Med avseende på bensinstationerna kommer även viss transport av farligt gods att förekomma på Åhusvägen. Detta gäller framförallt brandfarlig vätska, ADR-klass 3. Detta beaktas vid värdering av individriskberäkningarna. Nuvarande förslag uppfyller dessa krav, utifrån befintlig verksamhet vid bensinstationen. Sidan 13(30) Tyréns AB

14 3 ANALYS AV TRANSPORT AV FARLIGT GODS Analysen återfinns i Bilaga A. I avsnitt 1.6 redovisas de acceptanskriterier som tillämpas vid värdering av olycksrisker. Sidan 14(30) Tyréns AB

15 Individrisk utomhus per år 4 SLUTSATSER Utifrån de beräkningar som gjorts redovisas här slutsats gällande risknivåer avseende individrisk, deterministisk analys samt en sammanfattande bedömning av den totala risknivån. Avsnittet om individrisk avser enbart just dessa riskmått. För en sammanfattande bedömning av den totala risknivån hänvisas till avsnitt Individrisk per transportled Individrisk (platsspecifik) anger hur sannolikt det är att omkomma och är oberoende om det finns någon i området eller inte. Individrisken kan sägas vara risken att omkomma för en människa som vistas utomhus dygnet runt, året runt samt som ej förflyttar sig då fara uppfattas (såsom rök, uppmaning om att gå inomhus etc). Individrisken har beräknats för E22. E22 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E Avstånd från vägkant, m Figur 4.1 Individrisk som funktion av avståndet från E22. Innebörden av ovanstående figur är att verksamheter vars individrisk ska understiga 10-7 per år inte tillåts närmare än 110 m från E22. I aktuellt planförslag omfattas flerbostadshus i flera plan av detta krav. Ingen beräkning av samhällsrisken har genomförts eftersom flerbostadshusen enligt aktuellt förslag planeras mer än 150 meter från E 22 i enlighet med riktlinjerna i RIKTSAM. Verksamheter vars individrisk ska understiga 10-6 per år tillåts inte närmare än 35 m från E22. Verksamheter som berörs av detta är handel (köpcenter, livsmedelsbutik) och småhusbebyggelse. Det finns dock andra skäl till att dessa verksamheter inte tillåts Sidan 15(30) Tyréns AB

16 på detta avstånd, exempelvis Väglagens bebyggelsefria avstånd(50 meter, dock finns möjlighet att ansöka om dispens om byggnader önskas placeras närmre vägen än så). Verksamheter vars individrisk ska understiga 10-5 per år tillåts inte närmare än 15 m från E22. Verksamheter som berörs av detta är sällanköpshandel och lager(utan betydande handel). Det finns dock andra skäl till att dessa verksamheter inte tillåts på detta avstånd, exempelvis Väglagens bebyggelsefria avstånd(50 meter) samt riktlinjerna i RIKTSAM om ett bebyggelsefritt avstånd om minst 30 meter. Figur 4.2 Individrisk som funktion av avståndet från Åhusvägen/avfart. Individrisken genererad av avfarten samt av Åhusvägen är alltid låg eller mycket låg. Individrisken får Åhusvägen och avfarten bedöms vara så låg att riskbidraget från dessa antas försumbar vid en sammanvägning av individrisk från samtliga transportleder. 4.2 Deterministisk analys En deterministisk analys har utförts, se Bilaga A. Brandspridning bedöms ej kunna ske vid aktuella avstånd. I direkt anslutning till E 22, mellan planområdet och motorvägen, finns en dagvattenreservoar. Vid ett utsläpp av exempelvis brandfarlig vätska eller andra giftiga ämnen finns risk att farliga ämnen sprids i vattnet. 4.3 Sammanfattande bedömning av nuvarande förslag Den samlade bedömningen bygger på individrisk samt konsekvenserna av olyckor med de farligt gods-klasser som dominerar. Bedömningen är gjord utifrån illustrationsplan daterade Sidan 16(30) Tyréns AB

17 Risknivån är för verksamheter i enlighet med aktuellt planförslag är rakt av acceptabla men vissa åtgärder bör övervägas för att vissa på en god planering. Tabell 4.1 Sammanfattande bedömning enligt aktuellt förslag. Verksamhet Acceptabel lokalisering? Tvingande åtgärder Handel (sällanköp och köpcenter) Ja Inga Småhusbebyggelse Ja Inga Flerbostadshus Ja Inga Avstängningsbar ventilation är en sådan och anges som en lämplig riskreducerande åtgärd för köpcentret samt livsmedelsbutiken närmast E22. Detta med avseende på att personbelastning i dessa verksamheter kan förväntas bli hög samtidigt som förhållandevis mycket farligt gods passerar på E22. Åtgärden är lämplig för denna bebyggelse på, med avseende på vilka konsekvenser som ger störst riskbidrag på aktuellt avstånd och är förhållandevis billig. Individrisken genererad av avfarten samt av Åhusvägen är alltid låg eller mycket låg, och nuvarande förslag visar god riskhänsyn utifrån denna väg. Detaljplanen ska reglera markanvändningen så att följande upprätthålls: Avstånd till E22 från flerbostadshus minst 110 m, avstånd till småhusbebyggelse, köpcenter och livsmedelsbutik minst 35 meter samt avstånd till lager och sällanköpshandel minst 30 (15 meter acceptabelt enligt individriskberäkningar men för att uppfylla RIKTSAMs krav på bebyggelsefritt avstånd gäller 30 meter). Uppfylls idag. Följande bör övervägas som en åtgärd att genomföra samt eventuellt föra in i detaljplanen: Avstängningsbar ventilation för köpcentret samt livsmedelsbutiken närmst E22. Anledning till detta är att det kommer vistas många människor inom dessa verksamheter samtidigt förhållandevis mycket farligt gods passerar på E22. Åtgärden är lämplig för bebyggelse på aktuellt avstånd och förhållandevis kostnadseffektiv. 4.4 Åtgärders utformning Beroende av avstånd till framförallt E22 kan åtgärder vara tvingande. Se avsnitt 4.2 (nuvarande förslag) samt avsnitt 5 (guide för markanvändning). Detta avsnitt handlar om åtgärdernas utformning. Dagvatten I direkt anslutning till E 22, mellan planområdet och motorvägen, finns en dagvattenreservoar. Vid ett utsläpp av exempelvis brandfarlig vätska eller Sidan 17(30) Tyréns AB

18 andra giftiga ämnen finns risk att farliga ämnen sprids i vattnet. Detta bör beaktas på sådant sätt att risken för vidare spridning av vattnet hanteras på ett effektivt vis. Avstängningsbar ventilation Avstängningsbar ventilation från central plats bör beaktas i köpcenter och livsmedelsbutik. Knapp placeras på bemannad plats och personal utbildas i dess användning inom ramen för verksamhetens obligatoriska arbete inom Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA). Sidan 18(30) Tyréns AB

19 5 GUIDE FÖR ANNAN MARKANVÄNDNING Utifall det nuvarande förslaget på bebyggelse behöver förändras redovisas i detta avsnitt en guide för markanvändning. Denna guide ska enbart användas för att hantera mindre förändringar på planerad bebyggelse. Ytparkering, tekniska anläggningar som ej orsakar skada på avåkande fordon Tillåts överallt. Sällanköpshandel ( icke-känslig bebyggelse ) Bebyggelsefritt avstånd om 30 m till närmaste transportled upprätthålls alltid gällande ny bebyggelse. Hänsyn ska tas till det utökade byggnadsfria avstånd om 50 m från E22 som krävs enligt Väglagen och Skåne läns författningssamling 2005:247. Tillåts utan åtgärder enligt aktuellt förslag. Handel(köpcenter och livsmeddelsbutik) och småhusbebyggelse ( normalkänslig bebyggelse ) Bebyggelsefritt avstånd om 35 m till närmaste transportled upprätthålls alltid gällande ny bebyggelse. Hänsyn ska tas till det utökade byggnadsfria avstånd om 50 m från E22 som krävs enligt Väglagen och Skåne läns författningssamling 2005:247. Utrymningsmöjligheter ska alltid finnas i riktning från transportleden. Utan åtgärder kan ny bebyggelse accepteras enligt aktuellt förslag. Avstängningsbar ventilation bör övervägas då detta är en relativt kostandseffektiv åtgärd för köpcentret samt livsmedelsbutiken närmst E22. Flerbostadshus ( känslig bebyggelse ) Bebyggelsefritt avstånd om 110 m till E22 upprätthålls alltid gällande ny bebyggelse. Utan åtgärder kan placering ske enligt aktuellt planförslag. Önskas huset placeras närmre E 22 än 150 meter krävs att samhällsriskberäkning genomförs i enlighet med RIKTSAM. Individriskberäkningarna visar att flerbostadshus kan placeras inom ett avstånd om minst 110 meter från E 22. En översiktlig bedömning ger att det även torde finnas möjlighet att även klara kriterierna för samhällsrisk på detta avstånd. Sidan 19(30) Tyréns AB

20 Dagvatten Utrymningsmöjligheter ska alltid finnas i riktning från transportled. I direkt anslutning till E 22, mellan planområdet och motorvägen, finns en dagvattenreservoar. Vid ett utsläpp av exempelvis brandfarlig vätska eller andra giftiga ämne finns risk att farliga ämnen sprids i vattnet. Detta bör beaktas på sådant sätt att risken för vidare spridning av vattnet hanteras på ett effektivt vis. Sidan 20(30) Tyréns AB

21 6 REFERENSER Davidsson m fl, Värdering av risk, Rapport P21-182/97, Räddningsverket, Karlstad, Fischer, S., Forsén, R., Hertzberg, O., Jacobsson, A., Koch., B., Runn, P., Thaning, L., Winter, S., Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker. Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm, Kylefors, M. (2001), Cost-Benefit Analysis of Separation Distances, Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola. RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, Räddningsverket, Farligt Gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Rapport B20-209/98, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, Rapport P21-359/00, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten, Rapport PUBR16-038, Karlstad, VTI, Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg. Väg- och transportforskningsinstitutets rapport 387:4, Tyréns, Trafikutredning, Hammarshusområdet- En kapacitetsanalys, 2012 Tyréns, Riskhänsyns i planering, Detaljplan för Kristianstad 3:32 mfl, Infart Kristianstad, 2011 ØSA (2003). Utredning av säkerhetsåtgärder i detaljplan, Uppdrag åt Räddningsverket. ØSA (2004). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Uppdrag åt Länsstyrelsen i Skåne län. Sidan 21(30) Tyréns AB

22 Bilaga A Riskanalys Sidan 22(30) Tyréns AB

23 A. Analys a. Transport av farligt gods på väg i. E22 Nedan redovisas övre och nedre gräns för transporterad mängd farligt gods samt den mängd som har antagits i denna utredning (80 % av intervallet). Tabell A.1 ADRklass Ämne Transporterad månatlig mängd farligt gods av olika klasser, redovisad med nedre och övre gräns för det intervall som anges i fd Räddningsverkets kartläggning från Uppskattad mängd (80% av intervallet) redovisas i den högra kolumnen och detta värde används i den fortsatta utredningen. Nedre gräns (ton) Övre gräns (ton) Uppskattad mängd E22 (ton) 1 Explosiva ämnen och föremål Gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen Radioaktiva ämnen 1 kolli 49 kollin 0 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Summa * * * Då ton anges som maximalt värde på transporterad mängd på aktuell väg i samma kartläggning stämmer inte summeringen. Den totala mängden farligt gods anges uppgå till ton under september månad år Utifrån den uppskattade mängden beräknas den procentuella fördelningen, se Tabell A.2. Då det inte påvisats att några transporter av klass 1 passerar området i dagsläget, samtidigt som det är tillåtet att transportera denna klass på vägen, justeras den procentuella fördelningen något för att inkludera eventuella framtida transporter av detta slag. Sidan 23(30) Tyréns AB

24 Tabell A.2 Procentuell fördelning av farligt gods på E22 genom Kristianstad ADRklass Ämne Andel på E22 (%) Andel, riksgenomsnitt (%) 1 Explosiva ämnen 0 % 0,9 % 0,8 % och föremål 2 Gaser 13,3 % 12,0 % 12,5 % 3 Brandfarliga 35,3 % 76,9 % 35,3 % vätskor 4 Brandfarliga fasta 0,9 % 0,6 % ämnen 0,6 % 5 Oxiderande ämnen 1,2 % 1,1 % och organiska peroxider 1,1 % 6 Giftiga ämnen 0,5 % 0,6 % 0,5% 7 Radioaktiva 0 % 0,1 % 0 % ämnen 8 Frätande ämnen 24,6 % 7,2 % 24,6 % Justerad andel, använd i beräkningar 9 Övriga farliga ämnen och föremål 24,6 % 0,3 % 24,6 % Till största delen transporteras farligt gods av ADR-klass 3, brandfarliga vätskor, dock är denna klass inte lika dominerande som den är på de flesta andra vägar. Andelen frätande och övriga ämnen är mycket hög, vilket är gynnsamt för området eftersom påverkan av olyckor med denna typ av gods är förhållandevis lokal och begränsad till fordonets närhet. Antalet transporter med farligt gods fås genom att den uppskattade mängden räknas om till antal fordon. Detta ger ca 44 transporter per dag, dvs. ca per år. ii. Åhusvägen Åhusvägen ingår ej i den kartläggning av farligt gods-transporter som utfördes år Antalet transporter med farligt gods beräknas till ca 650 st utifrån kunskap om att en normalstor bensinstation får leveranser 2-3 gånger per vecka. Den procentuella fördelningen uppskattas utifrån om verksamheterna (bensinstationer) och att flödet därmed kan förändras med tiden. Då några av bensinstationernas leveranser säkerligen samkörs är antaganden om transporterad mängd konservativ. Sidan 24(30) Tyréns AB

25 Tabell A.3 ADRklass Ämne Uppskattad andel av respektive ADR-klass. Detta värde används i den fortsatta utredningen. Uppskattad andel (%) 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 0 3 Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Summa iii. Sannolikhet för olycka Sannolikheten för en farligtgodsolycka, definierad som en olycka med ett fordon lastat med farligt gods där det farliga godset läcker ut, beräknas enligt VTI-modellen, redovisad i Räddningsverket (1996). Sannolikheten för olycka är relaterad till vägens utformning och hastighet samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägavsnittet per dag. Eftersom de vägsträckor som passerar planområdet har olika karaktär har sannolikheten beräknats för olika indata. Antalet förväntade olyckor med fordon skyltade med farligt gods N, beräknas enligt nedanstående uttryck. N O Y X Y X X där I O X Y 2 (( ) (1 ) (2 )) = Index för farligtgodsolycka = Olyckor (antal/år på vägdelen) = Andel transporter skyltade med farligt gods = Andel singelolyckor Olyckskvot, andel singelolyckor samt index för farligt gods-olycka kommer från Räddningsverket (1996). Värden för Åhusvägen kommer från tätort, stad, 70 km/h, flerfältsväg. Värden för E22 kommer från landsbygd, 110 km/h, motorväg. Sidan 25(30) Tyréns AB

26 Trafikflöden på det omgivande vägnätet har dels hämtats från Trafikverkets hemsida, dels erhållits från Kristianstad kommun. Trafikflödena på det studerade vägnätet har räknats upp till prognosåret 2030 mha tidigare genomförd trafikutredning upprättad av Tyréns AB. Hastighetsgränsen på E22 är 110 km/tim och på Åhusvägen (utanför planområdet) 70 km/tim. Förväntat antal farligt gods olyckor beräknas med följande antaganden och indata: Tabell A.4 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods-olyckor per år (avser år 2040). E22 Åhusvägen Vägsträcka 300 m 300 m ÅDT (år 2040) fordon/dygn fordon/dygn(worst case- enligt trafikutredning) Antal farligt gods-transporter per år st 650 st Olyckskvot (antal olyckor per år) 0,26 0,6 Andel singelolyckor 0,6 0,3 Index för farligt gods-olycka 0,42 0,13 Förväntade antalet farligt gods-olyckor (olyckor som leder till utsläpp av farligt gods) 7,3*10-4 per år 2, per år b. Konsekvens av olycka på väg Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings- och tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en poolbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en Sidan 26(30) Tyréns AB

27 pga värmepåverkan kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i ADRklass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADR-klass 5, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i Tabell A.5. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80%-percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etc (beräkningar genomförda i RIKTSAM med iterationer); dvs ett avstånd som innehålls i 80 % av fallen. Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur A.1Fel! Hittar inte referenskälla.. Tabell A.5 Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd Vätska, B, G Giftmoln 110 Sidan 27(30) Tyréns AB

28 Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp x, Avstånd,m Detonation UVCE BLEV E Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur A.1 Fördelning över riskavstånd för olika varierade parametrar. Totalt iterationer ligger till grund för redovisningen. c. Beräkning av individrisk Beräkningarna av individrisk har först genomförts utan hänsyn till åtgärder. Med antaganden enligt tidigare avsnitt, information om olika olyckors konsekvensområde, fördelningen av transporterat gods i olika klasser samt det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods kan individrisken utomhus beräknas. För utförlig information om beräkningarna (representativa kemikalier i respektive klass etc) hänvisas till bilaga till RIKTSAM. Sidan 28(30) Tyréns AB

29 Individrisk utomhus per år 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E Avstånd från vägkant, m Figur A.2 Individrisk som funktion av avståndet från E22. Figur A.3 Individrisk som funktion av avståndet från Åhusvägen Det framgår att individrisken är alltför hög inom ca 15 m från E22 och att den är låg efter 110 m från vägkant. Individrisken genererad av avfarten samt av Åhusvägen är alltid låg eller mycket låg. Sidan 29(30) Tyréns AB

30 d. Deterministisk analys För viss verksamhetsetablering krävs en deterministisk analys, enligt de krav som anges i RIKTSAM. En deterministisk analys försöker förutse störningar som kan inträffa och i aktuellt fall dominerar olyckor som orsakas av brandfarliga vätskor. Av denna anledning görs beräkningar för skydd mot brandspridning. Ett utsläpp av brandfarlig vätska kan ha olika storlek, men skyddet bör dimensioneras för ett stort utsläpp. Ett lämpligt val av utsläpp är ett utsläpp med pölarean 200 m 2. Ett sådant utsläpp kräver enligt utförda beräkningar ett avstånd på minst 18 m mellan pölkant och byggnader för att den kritiska strålningsnivån ska understiga 15 kw/m 2. e. Osäkerheter Det finns osäkerheter i indata, modell och antaganden. Den största osäkerhetsfaktorn gäller indata, och utgörs av det faktiska antalet transporter med farligt gods. Vidare är vägsträckans längd en parameter som används i beräkningen av risknivå. I analysen för individrisk har en sträcka längs vägen på 300 m använts. Detta är en överskattning för många av de tänkbara scenarierna, men det finns även scenarier med längre påverkansområde. Sammantaget är användandet av 300 m en konservativ skattning, eftersom majoriteten av scenarierna har kortare påverkansområde. Osäkerheterna kan påverka den beräknade risknivån både uppåt och nedåt. Det finns skäl som talar för att beräkningen av risken är att betrakta som mycket konservativ och valda indata innebär en förskjutning mot högre risk. Sidan 30(30) Tyréns AB