Riktlinjer. Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods

Transkript

1 Riktlinjer Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods

2 Titel Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 11/2015 Wuz risk consultancy AB och Ulrica Fjällman, Länsstyrelsen Bildbyrå Johnér Ulrica Fjällman Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: ISSN:

3 Innehåll 1. Inledning 3 Avgränsningar 4 2. Kategorier för markanvändning 4 3. Transport av farligt gods 5 4. Tillämpning i den kommunala planeringen 7 Uppmärksamhetsavstånd 7 Bebyggelse 8 Bebyggelse utanför uppmärksamhetsavståndet 8 Bebyggelse innanför uppmärksamhetsavståndet 8 BILAGA 1 Rekommenderade skyddsavstånd 2

4 1. Inledning När ny bebyggelse eller annan markanvändning planeras intill stråk där farligt gods transporteras, behöver särskilda säkerhetsrisker beaktas för att undvika att människor och egendom kommer till skada vid en eventuell olycka. Även när det gäller befintlig bebyggelse är det viktigt att känna till vilka risker som kan finnas. Säkerhet och hälsa är därför ett väsentligt allmänt intresse som ska beaktas i den fysiska planeringen. Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, utgår från att kommunerna i sin planering beaktar sådana risker, för hälsa och säkerhet, som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Foto: Jeanette Ögren, Norrbottens Läns Landsting Länsstyrelsen har en uttalad roll att tillhandahålla planeringsunderlag, bistå med råd och bevaka bl.a. säkerhetsaspekter i samband med kommunernas planering enligt PBL. Länsstyrelsen är också skyldig att pröva om kommunernas rättsverkande planer kan innebära att bebyggelse blir olämplig med avseende på bl.a. säkerhet och hälsa eller risker för olyckor. Om så är fallet kan Länsstyrelsen upphäva kommunens beslut att anta en sådan plan. Länsstyrelsen får många frågor från länets kommuner gällande hur transporter av farligt gods kan beaktas vid kommunal bebyggelseplanering. Länsstyrelsen har utarbetat dessa riktlinjer med syftet att ge vägledning, till länets kommuner och andra, när det gäller bebyggelseutveckling intill rekommenderade transportleder för farligt gods både på väg och järnväg. Som underlag till dessa riktlinjer finns en rapport 1 som Länsstyrelsen låtit ta fram. 1 Bebyggelseplanering och farligt gods i Norrbottens län, Wuz risk consultancy AB. 3

5 Avgränsningar Riktlinjerna gäller för transport av farligt gods på rekommenderade vägar och järnvägar i Norrbottens län. Information om rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods finns i väginformationskartan för Norrbottens län som varje år ges ut av Trafikverket. Riktlinjerna utgår från att en olycka med farligt gods i första hand initieras av en trafikeller järnvägsolycka. Det finns även andra händelser som kan förorsaka läckage av farliga ämnen, t.ex. fordonsbränder och handhavandefel vid lastning. Det antas dock att dessa händelser inryms i de konservativa skattningar av olycksfrekvenserna som riktlinjerna bygger på. Samtliga avstånd som anges i riktlinjerna är baserade på skydd mot farligt gods olyckor. Andra lagar och myndigheter kan ställa andra krav på separering exempelvis med avseende på buller, vibrationer, emissioner etc. 2. Kategorier för markanvändning Riktlinjerna redovisas för fyra kategorier av markanvändning, uppdelade med utgångspunkt i olika grader av känslighet (se Tabell 1). De fyra kategorierna redovisas nedan och bygger på samma princip som Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne använder för zonindelning 2. Tabell 1. Kategorier för markanvändning Zon A (okänslig verksamhet) Zon A avser platser där det endast finns ett fåtal människor, vilka inte upprätthåller sig stadigvarande på platsen: Zon B (mindre känslig verksamhet) Zon B avser sådan bebyggelse och markanvändning som omfattar få och vakna personer: P Parkering (ytparkering) T Trafik L Odling N Friluftsområde (t.ex. motionsspår) E Tekniska anläggningar H Handel (< m 2 ) J Industri Z Fordonsservice Z Lager P Parkering Zon C (normalkänslig verksamhet) Zon C avser sådan bebyggelse och markanvändning som omfattar färre personer än Zon D, som har god lokal kännedom och får vara sovande: B Bostäder (småhusbebyggelse) H Handel K Kontor O - Hotell Z Lager R Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats) C Centrum R Kultur Zon D (känslig verksamhet) Zon D avser sådan bebyggelse och markanvändning som omfattar utsatta eller många personer: B Bostäder (i flera plan) D Vård S Skola R Idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats) 2 Riskhantering i detaljplaneprocessen riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september

6 3. Transport av farligt gods Transport av farligt gods sker på väg och järnväg i hela länet. Vid transport hanteras godset enligt europeiska föreskrifter kallad ADR 3 för väg och RID 4 för järnväg. Dessa föreskrifter beskriver bl.a. ansvarsförhållande, hur godset ska förpackas, vilket gods som kan samlastas och hur godset ska märkas. Farligt gods delas in i olika klasser beroende av dess farliga egenskaper, vilket beskrivs i Tabell 2. I länet förekommer omfattande transporter av oxiderande ämnen, så kallat ANE-matris (baserat på ammoniumnitrat), till gruvorterna. ANEmatrisen används i sprängämnestillverkningen men är inte explosiv förrän den känsliggörs på sprängplatsen. Inom och mellan gruvorter sker också omfattande vägtransporter av massexplosiva ämnen (ADR-klass 1.1). Särskild hänsyn behöver tas till dessa transporter i den kommunala planeringen. Ort med gruvdrift som har vägtransporter av massexplosiva ämnen är därför särskilt reglerat i Bilaga 1. Huvuddelen av de olyckor med farligt gods inblandat är i grunden trafikolyckor. Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten medverkar därför också till att minska risken för en olycka med farligt gods. Foto: Jeanette Ögren, Norrbottens Läns Landsting 3 ADR är europeiska föreskrifter för transport av farligt gods på landsväg. Den svenska versionen av regelverket heter ADR-S (MSBFS 2012:6). 4 RID är europeiska föreskrifter för transport av farligt gods på Järnväg. I Sverige används den nationella anpassningen RID-S (MSBFS 2012:7). 5

7 Tabell 2. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt möjliga konsekvenser Klass Kategori Beskrivning Konsekvenser 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen. Organiska peroxider 6 Giftiga ämnen. Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar som rymmer maximalt 50 ton. Kiseljärn (metallpulver), karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat, ammoniumnitrat, etc. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Orsakar tryckpåverkan, brännskador och splitter. Personer kan omkomma både inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvenser. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över hundratals meter. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, värmestrålning eller giftig rök. Konsekvensområden för brännskador utbreder sig vanligtvis inte mer än omkring 20 m från en pöl. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning och giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartat brandförlopp vid kontakt med brännbart organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 100 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet. Personskador kan uppkomma på längre avstånd Utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. 6

8 4. Tillämpning i den kommunala planeringen Uppmärksamhetsavstånd Ett s.k. uppmärksamhetsavstånd till transportleder för farligt gods har upprättats som vägledning vid bedömning om en lokalisering är möjlig i närheten av en rekommenderad trafikled. Figur 1. Uppmärksamhetsavstånd intill transportleder för farligt gods. Uppmärksamhetsavståndet är det kortaste avståndet till transportled där bebyggelse kan uppföras, oavsett typ och omfattning. Uppmärksamhetsavståndet räknas från närmaste vägkant (där vägbeläggningen slutar) respektive från närmaste järnvägsspår (räls). Uppmärksamhetsavståndet kan även vara vägledande i behovsbedömningen inför en detaljplan när det gäller att avgöra om genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Aktuella uppmärksamhetsavstånd för länet är vid transport av: farligt gods på väg 60 m farligt gods på järnväg 90 m explosivämnen på väg i ort med gruvdrift 120 m 7

9 Bebyggelse Bebyggelse utanför uppmärksamhetsavståndet När bebyggelsen ligger utanför uppmärksamhetsavståndet är det inte nödvändigt med några ytterligare riskreducerande åtgärder, t.ex. om bebyggelse ligger längre bort än 60 m från vägkant eller längre bort än 90 m från järnvägsspår. Av planhandlingarna bör det framgå att aktuellt avstånd till transportled för farligt gods är längre än relevant uppmärksamhetsavstånd och några ytterligare riskreducerande åtgärder är inte nödvändiga. Bebyggelse innanför uppmärksamhetsavståndet När bebyggelsen ligger innanför uppmärksamhetsavståndet kan det krävas åtgärder. I detta fall är det nödvändigt att göra en bedömning med utgångspunkt i följande uppgifter: Aktuell transportled, dvs. väg (tätort, landsbygd eller ort med gruvdrift) eller järnväg? Aktuell hastighetsbegränsning vid vägtransport Antal lastbilar eller antal godståg som trafikerar transportleden. ÅDT 5 avrundas uppåt till närmsta 100-tal (lastbilar/dygn) alt. 10-tal (godståg/dygn) Aktuell markanvändning (Zon A-D). När ovanstående uppgifter är kända kan rekommenderade skyddsavstånd återfinnas i tabellerna i bilaga 1. Notera att det i vissa fall saknas angivna avstånd till transportled för farligt gods. Det innebär att den beräknade risknivån i dessa fall är så pass låg att risken kan tolereras utan krav på särskilda åtgärder. I dessa fall kan det finnas ett behov av ett minsta bebyggelsefritt avstånd med anledning av exempelvis trafiksäkerhet. Om bebyggelsen ligger innanför uppmärksamhetsavståndet, men bortom det rekommenderade skyddsavståndet i aktuell tabell i Bilaga 1 krävs inga ytterligare riskreducerande åtgärder. Det ska framgå i planhandlingarna att aktuellt avstånd till transportled för farligt gods är längre än rekommenderat skyddsavstånd. Om bebyggelsen ligger innanför skyddsavståndet trots att säkerhetshöjande åtgärder som brandskyddad fasad och vall införts, eller då andra säkerhetshöjande åtgärder önskas ska en särskild analys bestämma omfattning och utformning av dessa åtgärder. I planhandlingarna ska det framgå vilka riskreducerande åtgärder som valts. 5 ÅDT = årsdygnstrafik. Årsdygnstrafik är, det under ett år, genomsnittliga trafikflödet per dygn av lastbilar respektive godståg (all trafik inte bara trafik med farligt gods). 8

10 BILAGA 1 Rekommenderade skyddsavstånd Vägtransport (utan ytterligare säkerhetshöjande åtgärder) Tabell 1 transportled för farligt gods genom tätort (50 km/h). Zon C m 10 m 20 m Zon D 30 m 30 m 40 m 40 m 40 m 40 m Tabell 2 transportled för farligt gods genom tätort (70 km/h). Zon C - 20 m 20 m 30 m 30 m 30 m Zon D 40 m 40 m 50 m 50 m 50 m 50 m Tabell 3 transportled för farligt gods genom landsbygd (70 km/h). Zon C - 20 m 30 m 30 m 30 m 30 m Zon D 40 m 40 m 50 m 50 m 50 m 50 m Tabell 4 transportled för farligt gods genom landsbygd (90 km/h). Zon C 10 m 30 m 30 m 30 m 40 m 40 m Zon D 40 m 50 m 50 m 50 m 60 m 60 m 9

11 Tabell 5 transportled för farligt gods genom landsbygd (110 km/h). Zon C 10 m 30 m 30 m 30 m 40 m 40 m Zon D 40 m 50 m 50 m 50 m 60 m 60 m Vägtransport (givet brandskyddad fasad) En brandskyddad fasad innebär att fasaden, inklusive fönster, utförs i brandteknisk klass exempelvis EI 30 samt att krav ställs på byggnadens svårantändlighet. En fasad i obrännbart material, utan ventilationsöppningar, varken i fasad eller i takfot, försedd med fönster i EI 30, som inte kan öppnas utan särskilda verktyg, uppfyller normalt de krav som ställs vad gäller brandskydd och brandmotstånd hos en fasad. Tabell 6 transportled för farligt gods genom tätort (50 km/h) givet att byggnad har brandskyddad fasad. Zon C Zon D - 10 m 10 m 10 m 10 m 10 m Tabell 7 transportled för farligt gods genom tätort (70 km/h) givet att byggnad har brandskyddad fasad. Zon C Zon D 10 m 10 m 10 m 30 m 40 m 50 m 10

12 Tabell 8 transportled för farligt gods genom landsbygd (70 km/h) givet att byggnad har brandskyddad fasad. Zon C m Zon D 10 m 10 m 20 m 40 m 40 m 50 m Tabell 9 transportled för farligt gods genom landsbygd (90 km/h) givet att byggnad har brandskyddad fasad. Zon C m 10 m 10 m Zon D 10 m 30 m 40 m 50 m 50 m 60 m Tabell 10 transportled för farligt gods genom landsbygd (110 km/h) givet att byggnad har brandskyddad fasad. Zon C m 10 m 10 m Zon D 10 m 30 m 40 m 50 m 60 m 60 m 11

13 Vägtransport (givet vall el. dyl.) En vall är en åtgärd som innebär att en avåkning stannar i anslutning till vägområden och att farligt gods som läcker ut förhindras att rinna mot bebyggelse. Tabell 11 Skyddsavstånd (från vallens närmsta kant mot vägen) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods genom tätort (50 km/h). Zon C m Zon D 10 m 20 m 20 m 30 m 30 m 30 m Tabell 12 Skyddsavstånd (från vallens närmsta kant mot vägen) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods genom tätort (70 km/h). Zon C - 10 m 10 m 20 m 20 m 40 m Zon D 20 m 30 m 30 m 30 m 40 m 40 m Tabell 13 Skyddsavstånd (från vallens närmsta kant mot vägen) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods genom landsbygd (70 km/h). Zon C - 10 m 10 m 20 m 20 m 20 m Zon D 20 m 30 m 30 m 30 m 40 m 40 m 12

14 Tabell 14 Skyddsavstånd (från vallens närmsta kant mot vägen) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods genom landsbygd (90 km/h). Zon C 10 m 10 m 20 m 20 m 20 m 20 m Zon D 30 m 30 m 30 m 40 m 50 m 50 m Tabell 15 Skyddsavstånd (från vallens närmsta kant mot vägen) till bebyggelseområdet intill rekommenderad transportled för farligt gods genom landsbygd (110 km/h). Zon C 10 m 10 m 20 m 20 m 20 m 20 m Zon D 30 m 30 m 40 m 40 m 50 m 50 m 13

15 Järnvägstransport (utan ytterligare säkerhetshöjande åtgärder) Tabell 16 Skyddsavstånd (från spårkant) till bebyggelseområdet intill järnväg för transport av farligt gods. ÅDT (godståg), tåg/dygn Kategori Zon B m 10 m 10 m 10 m Zon C m 20 m 20 m 30 m Zon D 30 m 30 m 50 m 50 m 70 m 90 m Järnvägstransport (givet brandskyddad fasad) En brandskyddad fasad innebär att fasaden, inklusive fönster, utförs i brandteknisk klass exempelvis EI 30 samt att krav ställs på byggnadens svårantändlighet. En fasad i obrännbart material, utan ventilationsöppningar, varken i fasad eller i takfot, försedd med fönster i EI 30, som inte kan öppnas utan särskilda verktyg, uppfyller normalt de krav som ställs vad gäller brandskydd och brandmotstånd hos en fasad. Tabell 17 Skyddsavstånd (från spårkant) till bebyggelseområdet intill järnväg för transport av farligt gods givet att byggnad har brandskyddad fasad. ÅDT (godståg), tåg/dygn Kategori Zon C Zon D 10 m 10 m 10 m 40 m 60 m 80 m 14

16 Järnvägstransport (givet vall el. dyl.) En vall är en åtgärd som innebär att en avåkning stannar i anslutning till vägområden och att farligt gods som läcker ut förhindras att rinna mot bebyggelse. Tabell 18 Skyddsavstånd (från vallens närmsta kant mot järnvägen) till bebyggelseområdet intill järnväg för transport av farligt gods. ÅDT (godståg), tåg/dygn Kategori Zon C m 10 m 10 m 10 m Zon D 20 m 20 m 30 m 30 m 60 m 90 m Orter med gruvdrift På orter med gruvdrift kan det förekomma en omfattande vägtransport av massexplosiva ämnen i ADR-klass 1.1. Särskild hänsyn behöver tas till dessa transporter i den kommunala planeringen. Tabell 19 transportled för farligt gods med ÅDT (lastbil) på 100 fordon/dygn. Antal transporter av explosivämne per vecka Kategori Zon C - 10 m 10 m 10 m 20 m 20 m Zon D 50 m 100 m 100 m 100 m 120 m 120 m Tabell 20 transportled för farligt gods med ÅDT (lastbil) på 200 fordon/dygn. Antal transporter av explosivämne per vecka Kategori Zon C 20 m 20 m 20 m 30 m 30 m 30 m Zon D 60 m 100 m 100 m 120 m 120 m 120 m 15

17 Tabell 21 transportled för farligt gods med ÅDT (lastbil) på 300 fordon/dygn Antal transporter av explosivämne per vecka Kategori Zon C 30 m 30 m 30 m 30 m 30 m 30 m Zon D 70 m 100 m 100 m 120 m 120 m 120 m Tabell 22 transportled för farligt gods med ÅDT (lastbil) på 400 fordon/dygn Antal transporter av explosivämne per vecka Kategori Zon C 30 m 30 m 30 m 30 m 30 m 40 m Zon D 70 m 100 m 120 m 120 m 120 m 120 m 16

18