RISKHÄNSYN I PLANERING

Transkript

1 BOLLBROOMRÅDET, BOLLNÄS KOMMUN RISKHÄNSYN I PLANERING Detaljplan för Bro 4:4, m.m., Bollnäs innovations- och upplevelsecenter. Rapport Söderhamnsvägen Uppdragsgivare: Kontaktperson: Tyréns AB Region Norr Nybrogatan Härnösand Tel: Bollnäs kommun, Samhällsbyggnadskontoret Bashir Hajo Uppdragsnummer: Datum: Säte: Stockholm Org.Nr:

2 Dokumentstyrning Uppdragsansvarig: Magnus Åkerlind Brandingenjör & Civilingenjör i Riskhantering Handläggare: Cecilia Sandström Civilingenjör i Riskhantering Fredrik Carlsson Civilingenjör i Riskhantering Kvalitetsgranskare: Martin Kylefors Brandingenjör & Tekn lic Sidan 2(38) Tyréns AB

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Uppdragsbeskrivning Mål och syfte Omfattning och avgränsning Tillgängligt underlag Metod 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Området och verksamhet Farligt gods Kylanläggning Bensinstation Riskvärdering 8 3 ANALYS 12 4 SLUTSATSER AVSEENDE NUVARANDE FÖRSLAG Individrisk Samhällsrisk Behov av riskreducerande åtgärder Sammanfattande bedömning 17 5 GUIDE FÖR MARKANVÄNDNING Befintlig Skateboardanläggning 22 6 REFERENSER 24 1) Analys 26 a. Transport av farligt gods på järnväg 26 b. Transport av farligt gods på väg 50 samt på väg c. Konsekvens av olycka på väg och järnväg 32 d. Beräkning av individrisk 34 e. Beräkning av samhällsrisk 36 a. Deterministisk analys 37 b. Osäkerheter 37 Bilaga A Bilaga B Analys RIKSAMS riskanalysbilaga Sidan 3(38) Tyréns AB

4 1 INLEDNING 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns AB har på uppdrag av Bollnäs kommun studerat risker (olycksrisker) orsakade av tåg och vägtrafik i samband med planeringen av Bollbroområdet i Bollnäs tätort. Studien klargör risksituationen i stort och hur riskhänsyn kan visas. Analysen är upprättad av Cecilia Sandström (Civilingenjör Riskhantering), Fredrik Carlsson (Civilingenjör Riskhantering) och är kvalitetsgranskad av Martin Kylefors (Brandingenjör, Tekn lic). I samhällsplaneringen är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan och byggnadslagen utgår från att kommunerna i sina planer och beslut från början beaktar sådana risker för hälsa och säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. 1.2 Mål och syfte Målet med analysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker för området. Detta ska göras dels förutsättningslöst, d.v.s. riktlinjer för möjlig planering, och dels för nuvarande förslag till planerad bebyggelse. Syftet med analysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende olycksrisker). Analysen utvärderar således om befintligt förslag visar tillräcklig riskhänsyn, och avser även att avgöra om eller hur förslaget skulle kunna ändras, om behov föreligger, för att medge den önskade bebyggelsen med tillräcklig riskhänsyn. Analysen utvärderar också vilka förutsättningar det finns för alternativ utformning av området. 1.3 Omfattning och avgränsning Analysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill väg 50, väg 83 och järnväg. Risker genererade av bensinstation och kylanläggning behandlas översiktligt. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar. Hur ser den totala riskbilden ut? Hur påverkas riskbilden av förslagen som tagits fram? Hur kan man visa riskhänsyn? Studien omfattar inte luftföroreningar, buller, vibrationer eller markföroreningar. Risker förknippade med de inom området befintliga hyresgästerna och de olika etapperna av områdets utveckling har ej hanterats. Sidan 4(38) Tyréns AB

5 1.4 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Bollbroområdets utveckling, Tengbom, daterat Dispositionsskisser, Tengbom, daterade Muntlig information vid externt uppstartsmöte, Platsbesök av Magnus Åkerlind, Metod Först identifieras de riskkällor som ska utredas. Sedan undersöks vilka risker dessa ger upphov till genom att bland annat information om järnvägen och vägens utformning och flödet av farligt gods samlas in. Därefter beräknas olika mått på risken, såsom individrisk. Riskanalysmetoden för beräkning av individrisk bygger på datoriserade beräkningsmodeller med syfte att ge bästa möjliga beslutsunderlag. Därefter värderas riskerna utifrån de acceptanskriterier som föreslås. Det avslutande momentet beskriver hur riskhänsyn lämpligen kan visas i den fortsatta planeringen. Analysen arbetar efter följande frågeschema: Vad kan hända? (Riskidentifiering) Hur ofta kan det hända? (Beräkning av sannolikhet,) Vilka blir konsekvenserna? (Konsekvens av skadehändelse,) Vad blir risken? (Beräkning av risknivå) Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet? (Värdering av risk) Sidan 5(38) Tyréns AB

6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Området och verksamhet Planområdet (se Figur 2.1) är beläget intill Bollnäs centrum och benämns Bollbroområdet. Området innehåller bland annat spårområde (ska avlägsnas) och lokstallar. De risker som identifierats är kopplade till järnvägstrafiken inklusive transport av farligt gods på järnväg, transport av farligt gods på väg 50 och väg 83, närhet till en eventuell uppförd kylanläggning samt närhet till bensinstation. Nedan redogörs för den bebyggelse som presenterats som ett förslag på utformning av området Planerad bebyggelse enligt nuvarande underlag Tengbom Arkitekter har tagit fram ett förslag till hur Bollbroområdet skulle kunna utvecklas, se Figur Figur 2.1 Skiss på möjlig utformning av Bollbroområdet (Tengbom, ). Verksamheterna är numrerade enligt text nedan. Sidan 6(38) Tyréns AB

7 Den planerade bebyggelsen utgörs i nuvarande förslag av (verksamhetsbenämning anges inom parentes och nummer utsatta i Figur 2.1): 1. BINK, ett inkubatorcentrum i befintligt lokstall (kontor i flera plan) 2. Hotell och konferens i en L formad byggnad (kontor i flera plan) 3. Bollhall (idrotts och sportanläggning utan betydande åskådarplats) 4. Skateboardanläggning inomhus (idrotts och sportanläggning utan betydande åskådarplats) 5. Butiker i två våningsplan (handel, ej endast sällanköp) 6. Reception, mötesrum (kontor i flera plan) 7. Kontor i cirkulär byggnad (Kontor i flera plan) 8. Större publik samlingslokal/evenemangsarena med plats för upp till 4000 pers (idrotts och sportanläggning med betydande åskådarplats) 9. Restaurang och konferens i gammalt lokstall (kontor i flera plan) 10. Större publik samlingslokal i form av en ishall (idrotts och sportanläggning med betydande åskådarplats) 11. Större publik samlingslokal i form av en simhall (idrotts och sportanläggning med betydande åskådarplats) 12. Hotell i byggnad med böjd form, förmodligen i flera plan (hotell) 13. Bostäder, nybyggnation (flerbostadshus) Som mest bedöms människor samtidigt vistas inom området. 2.2 Farligt gods Kemikalier som klassificeras som så kallat farligt gods transporteras på järnvägen, väg 50 samt väg 83. För transporter av farligt gods finns ett särskilt regelverk (Statens räddningsverks, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreskrifter om transport av farligt gods på väg; ADR för väg och RID för järnväg) vilket reglerar bl a hur godset förpackas, märks och etiketteras, vilka mängder som tillåts, vilken utbildning föraren ska ha samt vilken utrustning fordonet ska medföra. Gods klassificeras som farligt gods beroende på ämnens inneboende egenskaper. Farligt gods redovisas vanligen genom att ange vilken klass godset tillhör. Riskerna med farligt gods utreds vidare under nästpåföljande kapitel. 2.3 Kylanläggning Kylanläggning kan bli aktuell i samband med ishall. Ett vanligt medium i kylanläggningar är ammoniak, vilket kan påverka omgivningen. I moderna anläggningar används endast några tiotal kg ammoniak. Beräkningar för utsläpp av 60 kg ammoniak Sidan 7(38) Tyréns AB

8 under tio sek är utförda av FOA i Eriksson et al (1998). Resultat av beräkningarna är att det inte uppstår några skador på människor som befinner sig utanför lokalen oavsett väderbetingelser (Eriksson et al, 1998, s 14). Däremot kan man på flera hundra meters avstånd känna tydlig ammoniaklukt. Om ammoniakanläggningen blir aktuell behövs utformning ske med hänsyn till intilliggande bebyggelse. Om mer än 60 kg ammoniak används behöver särskild utredning utföras. 2.4 Bensinstation Det finns en bensinstation (Preem, Järnvägsgatan 41) i anslutning till området. För ny bostadsbebyggelse rekommenderar Boverket 100 m som skyddsavstånd med hänsyn till flera olika sorters störningar (lukt, luftföroreningar, olycksrisk, buller, transporter). För annan typ av bebyggelser tillämpas det av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) angivna skyddsavståndet om 25 m mellan bensinstationens lossningsplats och A byggnad (kontor, butik etc). 2.5 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Davidsson m fl, 1997): 1. Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. 2. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. 3. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. 4. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan placeras i tre kategorier. De kan anses vara acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 2.2 nedan beskriver principen för riskvärdering (Davidsson m fl, 1997). Sidan 8(38) Tyréns AB

9 Område med oaccptabla risker Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras ej Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 2.2 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997). Riskindelningen enligt ovan (Figur 2.2) kan vid en kvantifierad analys jämföras med probabilistiska kriterier. Följande har föreslagits gällande för såväl transport av farligt gods som samhällsplaneringen i övrigt (Davidsson m fl, 1997): Individrisk: 10 5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras och 10 7 per år som gräns för område där risker kan anses som små Ytterligare riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelsen i Skåne län fastställde i juni 2007 en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM rapport 2007:06). Denna rapport används även i andra delar av landet. RIKTSAM anger vid vilka schablonavstånd som olika typer av verksamheter kan tillåtas utan utredning, se Figur 2.3. Rapporten anger också vilken typ av utredning samt vilka kriterier som gäller för att kunna acceptera att en verksamhet kan etableras närmare än schablonavstånden. Sidan 9(38) Tyréns AB

10 Figur 2.3 Figur 10.1 från RIKTSAM (rapport 2007:06) Skiss över i RIKTSAM föreslagna skyddsavstånd. På respektive avstånd ges exempel på typisk markanvändning. Verksamheter som enligt RIKTSAM accepteras utan utredning på ett avstånd av 70 m RIKTSAM anger att följande verksamheter normalt kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 70 m från transportleden: Handel (H) Bostäder i form av småhusbebyggelse (B) Kontor i ett plan, dock ej hotell (K) Centrum (C) Idrotts och sportanläggningar utan betydande åskådarplats (Y) På närmare avstånd krävs en utredning. Situationen bör kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: 1) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10 6 per år. 2) Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Sidan 10(38) Tyréns AB

11 Verksamheter som enligt RIKTSAM accepteras utan utredning på ett avstånd av 150 m RIKTSAM anger att följande verksamheter normalt kan accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 150 m från transportleden: Bostäder i form av flerbostadshus i flera plan (B) Kontor i flera plan, inkl hotell (K) Vård (D) Skola (S) Idrotts och sportanläggningar med betydande åskådarplats (Y) På närmare avstånd krävs en utredning. Situationen bör kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: 1) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10 7 per år. 2) Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att samhällsrisken understiger 10 5 per år där N=1 och 10 7 per år där N=100. 3) Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Sidan 11(38) Tyréns AB

12 3 ANALYS Analysen återfinns i Bilaga A. I avsnitt 2.5 redovisas de acceptanskriterier som tillämpas vid värdering av olycksrisker. Sidan 12(38) Tyréns AB

13 4 SLUTSATSER AVSEENDE NUVARANDE FÖRSLAG Utifrån de beräkningar som gjorts redovisas här slutsats gällande risknivåer avseende individ och samhällsrisk, deterministisk analys samt en sammanfattande bedömning av den totala risknivån. Avsnitten om individrisk samt samhällsrisk avser enbart just dessa riskmått. För en sammanfattande bedömning av den totala risknivån hänvisas till avsnitt Individrisk Nedan presenteras slutsatserna avseende individrisknivåer för de olika verksamheter som nuvarande förslag på bebyggelse anger. Individrisk (platsspecifik) anger hur sannolikt det är att omkomma och är oberoende om det finns någon i området eller inte. Individrisken kan sägas vara risken att omkomma för en människa som vistas utomhus dygnet runt, året runt samt som ej förflyttar sig då fara uppfattas (såsom rök, uppmaning om att gå inomhus etc) Figur 4.1 Skiss på möjlig utformning av Bollbroområdet (Tengbom, ) Sidan 13(38) Tyréns AB

14 Verksamhet Nummer Individrisk (per år) Acceptabelt med avseende på individrisk och utan åtgärder? BINK (inkubatorcentrum) nej Hotell och konferens ja Bollhall ja Skateboardanläggning inomhus nej Butiker i två våningsplan ja Reception, mötesrum ja Kontor ja Större publik samlingslokal/evenemangsarena med plats för upp till 4000 pers , * Delvis nej Restaurang och konferens ja Större publik samlingslokal i form av en ishall Större publik samlingslokal i form av en simhall Ja ja Hotell ja Bostäder, nybyggnation nej Figur 4.2 Jämförelse mellan uträknad individrisk för respektive verksamhet och kriterium enligt RIKTSAM (*två mätpunkter eftersom en punkt ligger närmast väg 50 och en annan punkt ligger närmast järnvägen samt väg 83). Individrisken är acceptabel för flertalet verksamheter och kan i flera fall anses vara mycket låg (individrisken 10 8, 10 9 per år betraktas som mycket låg). För BINK, skateboardanläggningen, större samlingslokal/evenemangsarena och nybyggda bostäder så är risknivån avseende individrisk inte acceptabel (utan åtgärder eller annan lokalisering). Se den sammanfattande bedömningen. Sidan 14(38) Tyréns AB

15 4.2 Samhällsrisk Samhällsrisken för området presenteras nedan. Samhällsrisken är risken för en grupp människor inom ett riskområde och den beskrivs ofta med en så kallad FN kurva som visar frekvensen (ackumulerad) för olyckor mot antal omkomna (fatala händelser). Samhällsrisken påverkas av antal människor inom området, vilket individrisken inte gör. 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 F (per år) 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Övre ALARP Nedre ALARP RIKTSAM 1 RIKTSAM 2 1,00E N Figur 4.3 Samhällsrisk Samhällsrisken för N=100 överstigs vad som anges som riktlinje i RIKTSAM, dock är risken alltid inom det så kallade ALARP området, där risker kan accepteras under förutsättning att åtgärder vidtas för att situationen ska vara acceptabel. Beräkningsmässigt finns det svårigheter med att korrekt efterlikna personbelastningen från flertalet verksamheter och samtidigt ta hänsyn till tre transportleder. Av denna anledning utgår beräkningarna från förhållandevis mycket människor i området och i vissa fall även dygnet runt. 4.3 Behov av riskreducerande åtgärder De beräknade risknivåerna, tillsammans med kännedom om vilket farligt gods som utgör det största riskbidraget, avgör om riskreducerande åtgärder behövs, och i så fall vilka som är aktuella. De klasser som dominerar är: klass 3, 8, 9 på väg Sidan 15(38) Tyréns AB

16 klass 2, 3 och 8 på järnväg Klass 8 och klass 9 har påverkan framförallt i direkt anslutning till utsläppet. För att minska konsekvenserna av ett utsläpp med klass 3 (Brandfarlig vätska) och efterföljande antändning är brandklassning av fasad en möjlig åtgärd (se deterministisk analys). Ett annat sätt att skydda bebyggelse mot olyckor med klass 3 är att uppföra en vall, som begränsar pölutbredning och därmed säkerställer ett minimiavstånd mellan en pölbrand och bebyggelse. Vallen skyddar också mot viss mot strålning. Som skydd mot olyckor med klass 2 (gaser) är avstängningsbar ventilation en möjlig åtgärd. Sidan 16(38) Tyréns AB

17 4.4 Sammanfattande bedömning Den samlade bedömningen bygger på individrisk, samhällsrisk, hur långt urspårande tåg når samt konsekvenserna av olyckor med de farligt gods klasser som dominerar. Risknivån är för vissa verksamheter rakt av acceptabel, för vissa oacceptabel vid nuvarande lokalisering och för vissa acceptabel under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas, se nedan. Verksamhet Nummer Acceptabel lokalisering? Tvingande åtgärder Kommentar BINK (inkubatorcentrum) 1 Ja Fasad mot järnvägen ska vara brandklassad i EI60. Detta gäller även tak, fasad och gavel inom 30 m från järnvägens närmsta räl. Fönster kan behöva bytas. Normal entré ska vara belägen i riktning från järnvägen. Utrymningsmöjligheter i riktning från järnvägen. 98 % av resandetågen och 90 % av godstågen stannar inom 5 m vid urspårning. Hotell och konferens 2 ja Avstängningsbar ventilation från central plats. Knapp placeras på bemannad plats och personal utbildas i dess användning. Bollhall 3 Ja I de fall verksamheten utformas så att den har en bemannad plats ska avstängningsbar ventilation finnas och knapp placeras där. Utrymningsmöjligheter i riktning från järnvägen. Skateboardanläggning inomhus 4 Ja, om ej åskådarplatser och om enbart max 50 personer förväntas vistas i lokalerna Fasad mot järnvägen ska vara brandklassad i EI60. Detta gäller även tak, fasad och gavel inom 30 m från järnvägens närmsta räl. Fönster kan behöva bytas. Normal Nuvarande föreslagen lokalisering är acceptabel under förutsättning att verksamheten syftar till att Sidan 17(38) Tyréns AB

18 samtidigt. entré ska vara belägen i riktning från järnvägen. Utrymningsmöjligheter i riktning från järnvägen. inrymma max 50 personer. Kontor eller dylikt är lämpligare användning av denna lokal. 98 % av resandetågen och 90 % av godstågen stannar inom 5 m vid urspårning. Butiker i två våningsplan 5 Ja Reception, mötesrum 6 Ja Kontor 7 Ja Större publik samlingslokal/evenemangsarena med plats för upp till 4000 pers 8 Ja Avstängningsbar ventilation från central plats. Knapp placeras på bemannad plats och personal utbildas i dess användning. Restaurang och konferens 9 Ja Större publik samlingslokal i form av en ishall Obrännbar fasad och tak inom 40 m från järnvägen(mätt från närmaste räl). I syfte att hindra pölutbredning i riktning mot evenemangsarenan ska antingen en vall (höjd 1 2 m) placeras direkt i anslutning till järnvägen eller ett dike placeras minst 10 m från järnvägen (mellan fasad med fri sikt mot järnväg och järnvägen) 10 ja Avstängningsbar ventilation från central plats. Knapp placeras på bemannad plats och personal utbildas i dess användning. Riskerna med ammoniak behöver bevakas i det framtida arbetet om mängden ammoniak Sidan 18(38) Tyréns AB

19 överstiger 60 kg. Större publik samlingslokal i form av en simhall 11 ja Avstängningsbar ventilation från central plats. Knapp placeras på bemannad plats och personal utbildas i dess användning. Hotell 12 Ja Bostäder, nybyggnation 13 Nej Avstånd till Söderhamnsvägen ska överstiga 25 m. Antingen ska vall (minst 2 m hög) uppföras eller ska kraftigare avåkningsräcke samt dike, för avledning av vätskor, anläggas mellan väg och fasad. Ytor för utevistelse ska ej ligga i riktning mot vägen. Riskerna med bensinstationen behöver bevakas i det framtida arbetet. Annan markanvändning är lämpligare. Personantalet är inte kritiskt (undantaget skateboard) eftersom vistelse till största del sker inomhus, det farligt gods som transporteras har överlag korta konsekvensavstånd och de personintensiva verksamheterna ligger i de flesta fall med tillräckliga skyddsavstånd från väg och järnväg. Sidan 19(38) Tyréns AB

20 5 GUIDE FÖR ANNAN MARKANVÄNDNING Utifall det nuvarande förslaget på bebyggelse behöver förändras redovisas i detta avsnitt en guide för markanvändning. Föregående avsnitt gäller i första hand, eftersom varje planerad verksamhet studerats individuellt. Denna guide ska enbart användas för att hantera mindre förändringar på planerad bebyggelse. Påverkan på det totala personantalet kräver ytterligare utredning. Småhusbebyggelse (villor) samt idrotts och sportanläggningar med begränsat personantal och utan betydande åskådarplats Bebyggelsefritt avstånd om 25 m till närmaste transportled upprätthålls alltid gällande ny bebyggelse. Utan åtgärder kan ny bebyggelse accepteras i ljusblå zon (samt givetvis längre bort). Med åtgärder (en vall m höjd 2 m uppförs intill transportleden om andra byggnader ej verkar skärmande och att fasad brandklassas i EI60 inom 30 m från transportled) tillåts lokalisering av ny bebyggelse i ljusgrön zon. Utrymningsmöjligheter ska alltid finnas i riktning från transportled. Kontor i max två plan Bebyggelsefritt avstånd om 25 m till närmaste transportled upprätthålls alltid gällande ny bebyggelse. Utan åtgärder kan placering ske i ljusblå zon (samt givetvis längre bort). Med åtgärder (en vall m höjd 2 m uppförs intill transportleden, utmed bebyggelsen, och att fasad brandklassas i EI60 inom 30 m från transportled) tillåts lokalisering av ny bebyggelse i ljusgrön zon. Utrymningsmöjligheter ska alltid finnas i riktning från transportled. Användning av befintliga byggnader (såsom BINK) närmare transportled än ovan angivna zoner kräver brandklassad (EI60) fasad, gavel och tak inom 30 m från transportled. Fönster kan behöva bytas. Normal entré ska vara belägen i riktning från transportled. Utrymningsmöjligheter i riktning från transportled. Flerbostadshus Bebyggelsefritt avstånd om 25 m till närmaste transportled upprätthålls. Lokalisering i lila zon accepteras utan åtgärder. Med följande åtgärder accepteras lokalisering i ljusblå zon: obrännbar fasad, inkl gavel, och tak inom 40 m från transportled Sidan 20(38) Tyréns AB

21 uppförande av vall eller dike i syfte att hindra pölutbredning i riktning mot bebyggelsen. Eventuell vall ska (höjd 2 m) placeras direkt i anslutning till transportled och eventuellt dike ska placeras minst 10 m från transportled. Denna åtgärd krävs endast om fasad har fri sikt mot transportled, dvs ej om byggnader verkar skyddande). Kontor i flera plan, hotell samt idrotts och sportanläggningar med betydande åskådarplats Bebyggelsefritt avstånd om 25 m till närmaste transportled upprätthålls alltid. Med avstängningsbar ventilation från bemannad plats (reception eller dylikt) accepteras lokalisering i lila zon. Med följande åtgärder accepteras lokalisering i ljusblå zon: avstängningsbar ventilation från bemannad plats (reception eller dylikt) obrännbar fasad och tak inom 40 m från transportled uppförande av vall eller dike i syfte att hindra pölutbredning i riktning mot bebyggelsen. Eventuell vall ska (höjd 2 m) placeras direkt i anslutning till transportled och eventuellt dike ska placeras minst 10 m från transportled. Denna åtgärd krävs endast om fasad har fri sikt mot transportled, dvs ej om byggnader verkar skyddande). Sidan 21(38) Tyréns AB

22 Figur 5.1 Redovisning av individrisk inom Bollbroområdet, för att möjliggöra alternativ utformning och planering. Innebörden av färgerna förklaras i text ovan. Lila (samt området utanför det lila) innebär låg risk. 5.1 Befintlig Skateboardanläggning På uppdrag av kommunen har även befintlig lokalisering av skateboardverksamheten studerats. Värdering Riktlinjer för hur risker ska värderas gäller i första hand för ny planering, såsom vid ändring av detaljplaner och beviljande av tillstånd etc. För befintliga verksamheter utan förändring i planeringsförutsättningarna kan riskerna möjligen värderas lite lägre, dvs det ställs inte lika stränga krav på befintliga förhållanden som på nytillkommande verksamheter. Individrisk Individrisken vid den del av fasad som ligger närmast samtliga transportleder är ca 2*10 7 per år, dvs den understiger inte 10 7 per år (kriterium för idrotts och sportanläggningar med betydande åskådarplats). Däremot understiger individrisken Sidan 22(38) Tyréns AB

23 10 6 per år, vilket är kriterium för Idrotts och sportanläggningar utan betydande åskådarplats. Samhällsrisk Samhällsrisken har studerats för den situation som uppkommer vid en planerad/önskad utbyggnad av området och slutsatsen är, i stora drag, att verksamheter med stort personantal behöver riskreducerande åtgärder, se nedan. Åtgärder Om verksamheten innebär åskådarplatser krävs avstängningsbar ventilation från central plats. Knapp placeras på bemannad plats och personal utbildas i dess användning. Denna åtgärd är endast effektiv om verksamheten är bemannad, vilket den förutsätts vara om personantalet är betydande. Den deterministiska utredningen visar att brandklassad fasad är lämplig för de verksamheter som befinner sig inom ca 30 m (i vissa fall 40 m) från järnvägen, dock överstigs detta avstånd för befintlig skateboardanläggning och därmed ställs inte detta krav, Sammanvägd bedömning och slutsats Befintlig lokalisering är acceptabel under förutsättning att verksamheten inte anses ha betydande åskådarplatser (såsom arenor, hallar m läktare och liknande). Individrisken understiger kriteriet. Finns mer än ett begränsat antal åskådarplatser så uppfylls ej kriterium för värdering av individrisk. Av denna anledning, samt med hänsyn till samhällsrisken, krävs avstängningsbar ventilation från central plats om det finns mer än ett fåtal åskådarplatser. Knapp placeras i så fall på bemannad plats och personal utbildas i dess användning. Sidan 23(38) Tyréns AB

24 6 REFERENSER Davidsson m fl, Värdering av risk, Rapport P21 182/97, Räddningsverket, Karlstad, Eriksson, H., Burman, J., Thaning, L., Winter, S. Hur farlig är en ishall med ammoniak? Försvarets forskningsanstalt, Fischer, S., Forsén, R., Hertzberg, O., Jacobsson, A., Koch., B., Runn, P., Thaning, L., Winter, S., Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker. Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm, Fredén, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Miljösektionen, rapport 2001:5. Kylefors, M. (2001), Cost Benefit Analysis of Separation Distances, Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola. LTH & Brandskyddslaget (1994). Brandskydd, Boverkets byggregler teori & praktik. Lund: LTH, Brandteknik. RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, Räddningsverket, Farligt Gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Rapport B20 209/98, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, Rapport P21 359/00, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten, Rapport PUBR16 038, Karlstad, VTI, Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg. Väg och transportforskningsinstitutets rapport 387:4, ØSA (2003). Utredning av säkerhetsåtgärder i detaljplan, Uppdrag åt Räddningsverket. ØSA (2004). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transport av farligt gods på väg och järnväg), Uppdrag åt Länsstyrelsen i Skåne län. Sidan 24(38) Tyréns AB

25 Bilaga A Riskanalys Sidan 25(38) Tyréns AB

26 1) Analys a. Transport av farligt gods på järnväg Sträckan är en del av Norra stambanan, vilken trafikerar Storvik via Bollnäs till Bräcke. Trafiken omfattar i dagsläget passagerartåg (2 st X2000 samt 27 andra) och ca 44 st godståg per dag. Hastigheten är begränsad till 120 km/h och om trafiken ökar så förväntas hastigheten snarare begränsas till 100 km/h. Marken är inte hårdgjord och dike saknas. Det saknas korsningar i markplan. Det spår som ligger närmast planområdet byter mellan betongoch träslipers direkt i anslutning till planområdet. Övriga har betongslipers. i. Riskidentifiering Skadehändelser definieras som de olika olyckstyper som kan påverka den planerade bebyggelsen. Med de givna förutsättningarna har följande skadehändelser identifierats: Urspårning, kollision Brand Olyckor med farligt gods ii. Urspårning och kollision Ett tåg som spårar ur kan dels stanna i anslutning till spåret, dels fortsätta i en tangentiell riktning. I händelse av det senare kan vagnar antingen bromsa förloppet eller knuffa på vilket leder till att vagnar viker ihop sig och ställer sig tvärs spåret. Data över hur långt från spårmitt som tåg vid inträffade urspårningar har hamnat som längst framgår av Tabell 1.1 och Tabell 1.2. Tabell 1.1 Data över hur långt urspårade resandetåg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001). 0 1 m 1 5 m 5 15 m m > 25 m Okänt Data (%) Viktad slh (%) Sidan 26(38) Tyréns AB

27 Tabell 1.2 Data över hur långt urspårade godståg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001). 0 1 m 1 5 m 5 15 m m > 25 m Okänt Data (%) Viktad slh (%) Spridningen (avvikelsen från spåret) är också beroende av tågets hastighet och spårets läge i förhållande till omgivningen och omgivningens beskaffenhet. Det är därmed osannolikt att ett tåg vid en urspårning når längre än 25 m från spåret. 98 % av resandetågen och 90 % av godstågen stannar inom 5 m. Urspårningar kan i huvudsak bero på rälsbrott, solkurva, spårlägesfel, vagnfel eller andra orsaker (Fredén, 2001). Den kan även bero på kollision, men enligt Fredén är sannolikheten för sammanstötning mellan tåg så låg att den försvinner i de allmänna osäkerheterna avseende urspårning. iii. Brand En brand i tåg (ej farligt gods) bedöms inte kunna påverka projektet/området under förutsättning att avståndet överstiger 8 meter (jfr Boverkets Byggregler, brandspridning mellan byggnader). iv. Transport av farligt gods Nedan redovisas övre och nedre gräns för transporterad mängd farligt gods samt den mängd som har antagits i denna utredning (80 % av intervallet). Tabell 1.3 RIDklass Ämne Transporterad årlig mängd farligt gods av olika klasser, redovisad med nedre och övre gräns för det intervall som anges i fd Räddningsverkets kartläggning från Uppskattad mängd (80% av intervallet) redovisas i den högra kolumnen och detta värde används i den fortsatta utredningen. Nedre gräns (ton) Övre gräns (ton) Uppskattad mängd järnväg (ton) 1 Explosiva ämnen och föremål Gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen Radioaktiva ämnen Sidan 27(38) Tyréns AB

28 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Summa Andelen gods av olika RID klasser presenteras i Tabell 1.4. Tabell 1.4 ADRklass Ämne Fördelning mellan de olika RID-klasserna Andel Bollnäs 1 Explosiva ämnen och föremål 0% 2 Gaser 28% 3 Brandfarliga vätskor 27% 4 Brandfarliga fasta ämnen 0% 5 Oxiderande ämnen och 25% organiska peroxider 6 Giftiga ämnen 3% 7 Radioaktiva ämnen 0% 8 Frätande ämnen 11% 9 Övriga farliga ämnen och föremål 6% v. Olycka med farligt gods Frekvensen av olycka som inbegriper en vagn lastad med farligt gods har beräknats enligt VTI modellen, med följande data: 29 vagnar per (gods)tåg och 0,57 vagnar per tåg lastade med farligt gods. 3.5 vagnar spårar ut per urspårning. 3,7 vagnaxlar per vagn i genomsnitt. (4 vagnaxlar för vagn lastad med farligt gods. Andel vagnar med 2 vagnaxlar är 14 % och andel vagnar med 4 vagnaxlar är 86 %.) 300 m spårlängd. Antal godståg per dag är i snitt 48,7 stycken (dagens 44 st godståg uppräknat ca 10 %). Inga plankorsningar finns längs sträckan. Urspårningstal för boggivagn respektive 2 axlig vagn enligt Tabell 1.5. Sannolikhet för läcka sätts konservativt till 0,3 (summa för alla utsläppsstorlekar avseende tunnväggiga tankar). Sidan 28(38) Tyréns AB

29 Tabell 1.5 Urspårningstal för 2-axliga respektive boggivagnar på helsvetsad räl placerad på betongslipers. 2 axlig vagn Boggivagn Spårberoende 1, , Ej spårberoende, vagnfel 4, , Ej spårberoende, operatörsfel 3, , Ej spårberoende, okänt 1, , Summa 2, , Frekvensens för urspårning med efterföljande utsläpp av farligt gods blir 3, per år. b. Transport av farligt gods på väg 50 samt på väg 83 i. Väg 50 Nedan redovisas övre och nedre gräns för transporterad mängd farligt gods samt den mängd som har antagits i denna utredning (80 % av intervallet). Tabell 1.6 Transporterad årlig mängd farligt gods av olika klasser, redovisad med nedre och övre gräns för det intervall som anges i fd Räddningsverkets kartläggning från Uppskattad mängd (80% av intervallet) redovisas i den högra kolumnen och detta värde används i den fortsatta utredningen. ADRklass Ämne Nedre gräns (ton) Övre gräns (ton) Uppskattad mängd väg 50 (ton) 1 Explosiva ämnen och föremål Gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Summa Utifrån den uppskattade mängden beräknas den procentuella fördelningen, se Tabell 1.7. Sidan 29(38) Tyréns AB

30 Tabell 1.7 Procentuell fördelning av farligt gods på väg 50 genom Bollnäs ADR klass Ämne Andel på väg 50 (%) 1 Explosiva ämnen och föremål 0% 2 Gaser 0% 3 Brandfarliga vätskor 41% 4 Brandfarliga fasta ämnen 1% 5 Oxiderande ämnen och 0% organiska peroxider 6 Giftiga ämnen 1% 7 Radioaktiva ämnen 0% 8 Frätande ämnen 29% 9 Övriga farliga ämnen och föremål 29% Till största delen transporteras farligt gods av ADR klass 3, brandfarliga vätskor, dock är denna klass inte lika dominerande som den är på de flesta andra vägar. Andelen frätande och övriga ämnen är mycket hög, vilket är gynnsamt för området eftersom påverkan av olyckor med denna typ av gods är förhållandevis lokal. ii. Väg 83 Nedan redovisas övre och nedre gräns för transporterad mängd farligt gods samt den mängd som har antagits i denna utredning (80 % av intervallet). Tabell 1.8 Transporterad årlig mängd farligt gods av olika klasser, redovisad med nedre och övre gräns för det intervall som anges i fd Räddningsverkets kartläggning från Uppskattad mängd (80% av intervallet) redovisas i den högra kolumnen och detta värde används i den fortsatta utredningen. ADR klass Ämne Nedre gräns (ton) Övre gräns (ton) Uppskattad mängd väg 83 (ton) 1 Explosiva ämnen och föremål Gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen Sidan 30(38) Tyréns AB

31 7 Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Summa Utifrån den uppskattade mängden beräknas den procentuella fördelningen, se Tabell 1.9 Tabell 1.9 Procentuell fördelning av farligt gods på väg 83 genom Bollnäs ADR klass Ämne Andel på väg 83 (%) 1 Explosiva ämnen och föremål 0% 2 Gaser 6% 3 Brandfarliga vätskor 53% 4 Brandfarliga fasta ämnen 1% 5 Oxiderande ämnen och 2% organiska peroxider 6 Giftiga ämnen 1% 7 Radioaktiva ämnen 0% 8 Frätande ämnen 38% 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0% Till största delen transporteras farligt gods av ADR klass 3, brandfarliga vätskor, dock är denna klass inte lika dominerande som den är på de flesta andra vägar. Andelen frätande ämnen är mycket hög, vilket är gynnsamt för området eftersom påverkan av olyckor med denna typ av gods är förhållandevis lokal. iii. Sannolikhet för olycka Sannolikheten för en farligtgodsolycka, definierad som en olycka med ett fordon lastat med farligt gods där det farliga godset läcker ut, beräknas enligt VTI modellen, redovisad i Räddningsverket (1996). Sannolikheten för olycka är relaterad till vägens utformning och hastighet samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägavsnittet per dag. Eftersom de vägsträckor som passerar planområdet har olika karaktär har sannolikheten beräknats för olika indata. Sidan 31(38) Tyréns AB

32 Antalet förväntade olyckor med fordon skyltade med farligt gods N, beräknas enligt nedanstående uttryck. N = O Y X + Y X X där I O X Y 2 (( ) (1 ) (2 )) = Index för farligtgodsolycka = Olyckor (antal/år på vägdelen) = Andel transporter skyltade med farligt gods = Andel singelolyckor Antal fordon med farligt gods skattas till ca per år för väg 83 och till ca per år för väg 50. Detta baseras på de antagna transporterade mängderna samt antagen mängd om ca 20 ton per transportenhet. Förväntat antal farligt gods olyckor beräknas med följande antaganden och indata: Tabell 1.10 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods-olyckor per år. Väg 50, Söderhamnsleden Väg 83 Vägsträcka 200 m 300 m ÅDT (dagens värde har räknats upp 10 %) fordon/dygn fordon/dygn Olyckkvot (antal olyckor per år) 0,8 1,2 Andel singelolyckor 0,15 0,15 Index för farligt gods olycka 0,03 0,03 Förväntat antal olyckor som involverar fordon lastade med farligt gods 5,7*10 3 per år 9,9*10 3 per år Förväntade antalet farligt gods olyckor (olyckor som leder till utsläpp av farligt gods) 1,7*10 4 per år 3, per år c. Konsekvens av olycka på väg och järnväg Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings och tryckskador. Sidan 32(38) Tyréns AB

33 Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en poolbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en pga värmepåverkan kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i RID/ADR klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i RID/ADR klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i RID/ADR klass 5, radioaktiva ämnen i RID/ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i Tabell Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80% percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etc (beräkningar genomförda i RIKTSAM med iterationer); dvs ett avstånd som innehålls i 80 % av fallen. Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur 1.1Fel! Hittar inte referenskälla.. Tabell 1.11 Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd Vätska, B, G Giftmoln 110 Sidan 33(38) Tyréns AB

34 Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp x, Avs tånd,m Detonation UVCE BLEVE Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 1.1 Fördelning över riskavstånd för olika varierade parametrar. Totalt iterationer ligger till grund för redovisningen. d. Beräkning av individrisk Beräkningarna av individrisk genererad av tre transportleder har gjort var för sig och sedan har en överlagring gjorts vid ett antal punkter. Punkterna har valts med tanke på nuvarande förslag samt för att kunna ställa samman en guide för markanvändning, i de fall då nuvarande förslag kan komma att arbetas om. Med antaganden enligt tidigare avsnitt, information om olika olyckors konsekvensområde, fördelningen av transporterat gods i olika klasser samt det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods kan individrisken utomhus beräknas. För utförlig information om beräkningarna (representativa kemikalier i respektive klass etc) hänvisas till bilaga B, Riskanalysbilaga (beräkningar). Sidan 34(38) Tyréns AB

35 Väg 83 genom Bollnäs 1,E-04 Individrisk utomhus per år 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E Avstånd från vägkant, m Figur 1.2 Individrisk som funktion av avståndet från väg 83 Väg 50 genom Bollnäs 1,E-04 Individrisk utomhus per år 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E Avstånd från vägkant, m Figur 1.3 Individrisk som funktion av avståndet från väg 50 Sidan 35(38) Tyréns AB

36 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E Figur 1.4 Individrisk som funktion av avståndet till järnvägen e. Beräkning av samhällsrisk Vid beräkning av samhällsrisk har hänsyn tagits till de tre transportlederna, frekvensen för olycka med farligt gods på respektive transportled och hur fördelningen av farligt gods ser ut på de tre transportlederna osv. För att bedöma hur mycket människor som vistas i området har personintensiva verksamheter undersökts. De som identifierats är Ica Kvantum, station (buss och tåg) samt Folkets Hus (upp till ca 600 pers). I övrigt består omgivningarna av villor, centrumbebyggelse, vägar, flerbostadshus, gröna ytor. Bollnäs hade år 2005 drygt invånare (SCB, 2005). Persontätheten är i dagsläget överlag låg, även om det momentant kan se annorlunda ut. Det har uppgetts att upp till människor i framtiden kan komma att vistas inom området. Följande antaganden har gjorts (särskild fokus på verksamheterna närmast transportlederna): 2) Kontorstid vistas ca 300 personer i inkubatorcentrum. 3) Skateboardanläggningen har ca 50 besökare under 9 timmar per dag. 4) Evenemangsanläggningen med kapacitet för 4000 pers har så mycket besökare en kväll i veckan under ca 4 h och detta sker 30 av årets veckor. 5) I bostäderna vid Söderhamnsleden byggs flerbostadshus och ca 200 lägenheter 6) Det finns alltid 3000 människor/km 2 (inne och ute) i omgivningen samt inne på området, förutom allra närmast transportlederna där endast 200 personer/km 2 vistas. Detta är mycket hög persontäthet och är vald för att ta hänsyn till Bollnäs centrum och samlingslokaler inom Bollbroområdet Sidan 36(38) Tyréns AB

37 7) Resten av tiden finns ändå alltid (dygnet runt) 700 pers i området (förutom 3000 pers/km 2 ). Detta är konservativt eftersom antagandet gäller dygnet runt, året runt. Personantalet är valt för att ta hänsyn till verksamheter inom området. 8) 80 % av människorna vistas inomhus, 20 % vistas utomhus. 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 F (per år) 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Övre ALARP Nedre ALARP RIKTSAM 1 RIKTSAM 2 1,00E N Figur 1.5 Samhällsrisk för Bollbroområdet a. Deterministisk analys För viss verksamhetsetablering krävs en deterministisk analys, enligt de krav som anges i RIKTSAM. En deterministisk analys försöker förutse störningar som kan inträffa och i aktuellt fall dominerar olyckor som orsakas av brandfarliga vätskor då brandfarliga vätskor utgör ca ¾ av allt farligt gods som transporteras. Av denna anledning görs beräkningar för skydd mot brandspridning. Ett utsläpp av brandfarlig vätska kan ha olika storlek, men skyddet bör dimensioneras för ett stort utsläpp. Ett lämpligt val av utsläpp är ett utsläpp med pölarean 200 m 2. Ett sådant utsläpp kräver enligt utförda beräkningar ett avstånd på minst 18 m mellan pölkant och byggnader för att den kritiska strålningsnivån ska understiga 15 kw/m 2. b. Osäkerheter Det finns osäkerheter i indata, modell och antaganden. Den största osäkerhetsfaktorn gäller indata, och utgörs av det faktiska antalet transporter med farligt gods. Den teoretiska olyckskvot (från tabell) som används i beräkningarna för väg har jämförts med faktisk olyckstatistik (Vägverkets databas STRADA) och den antagna olyckskvoten är konservativ. Sidan 37(38) Tyréns AB

38 Vidare är väg och tågsträckans längd en parameter som används i beräkningen av risknivå. I analysen för individrisk har en sträcka längs vägen på 200 resp 300 m använts och tågsträckan 300 m. Detta är en överskattning för många av de tänkbara scenarierna, men det finns även scenarier med längre påverkansområde. Sammantaget är användandet av 300 m en konservativ skattning, eftersom majoriteten av scenarierna har kortare påverkansområde medan användandet av 200 m varken är konservativt eller en underskattning. Samhällsrisken bygger på grova antaganden om befintliga och framtida verksamheter och är därför förknippad med osäkerhet. Osäkerheterna kan påverka den beräknade risknivån både uppåt och nedåt. Det finns skäl som talar för att beräkningen av risken är att betrakta som mycket konservativ och valda indata innebär en förskjutning mot högre risk. Sidan 38(38) Tyréns AB