Dok.nr /10/01/pm_001 Utfärdare: Helena Norin

Transkript

1 Påverkan på risknivån på Kongahällatomten om skyddsvall förkortas Inledning I Kungälv planeras en ny stadsdel i direkt anslutning till E6 på den så kallade Kongahälla-tomten. Den nya stadsdelen är tänkt att innehålla såväl handel som bostäder och andra verksamheter. För att belysa riskfrågorna uppdrog Kungälvs kommun, Samhällsbyggnadskontoret 2008 åt EnviroPlanning AB att genomföra en riskanalys avseende risker kring området. I riskutredningen föreslogs en vall anläggas längs väg E6 för att reducera samhällsrisken för människor som befinner sig inom området (EnviroPlanning AB 2008). På detta sätt kan tryckvågor avledas, värmestrålning skärmas och brandfarlig gas styras och spädas ut. Under förutsättning att denna vall anläggs görs då bedömningen att risknivån i Kongahällaområdet enligt planförslaget blir acceptabel. Planeringen av området har nu kommit längre och Kungälvs kommun vill nu ha belyst hur borttagande av skyddsvall för farligt godsolycka vid avfartsramp mot Kungälv Väg E6 påverkar risknivån inom området. Beräkning och utredning skall visa om skyddsvallen som tas bort behöver ersättas eller om kommunens befintlig bullervall är tillräcklig för att reducera riskerna vid olika skadescenarier, t ex explosion. I detta har uppdaterade trafikmängder använts i beräkningarna. Dessa beräkningar redovisas därför i detalj. För bakgrund om risker och sannolikhet för olyckor hänvisas till utredningen från (9)

2 Transporter av farligt gods på väg Det transporteras stora mängder farligt gods på väg E6 genom Kungälv. Väg E6 är den stora transportleden mellan Göteborg och Norge och längs denna finns också stor kemikaliekonsumerande och -producerande industri, vilket innebär att transporterna är omfattande. Trafikmängderna i detta har uppdaterats jämfört med riskutredningen Enligt transportstatistik utgörs 3,5 % av allt transporterat gods på väg i Sverige av farligt gods. Under åren 2005 till och med 2009 transporterades ungefär mellan och ton farligt gods på väg. Under samma period utgjordes i genomsnitt 71 % av det farliga godset av brandfarliga vätskor (SIKA 2005, SIKA 2006, SIKA 2007, SIKA 2008, Trafikanalys 2010 ). Statistiken över vägtransport av farligt gods per klass är bristfällig i Sverige. Räddningsverket lät Statistiska Centralbyrån genomföra en form av stickprovsundersökning där transporter av farligt gods på väg undersöktes under september månad år Uppgifterna samlades in med hjälp av enkäter, som fick en svarsfrekvens av 81 %. Eftersom transporterna av farligt gods varierar med årstiden kan de inte utan vidare räknas upp till helårssiffror, utan de ger snarare en indikation om transporternas storlek, se tabell 1 (RV 2006). Den godsklass som framförallt varierar under året är brandfarlig vätska, eftersom behovet av eldningsolja är större under vintern. I denna riskanalys görs antagandet att antalet transporter av farligt gods är proportionellt mot mängden farligt gods som transporteras enligt tabell 1. Antal transporter farligt gods uppskattas år 2020 till stycken. Detta baseras på en trafikökning på 15 procent (Sweco 2009). 2 (9)

3 Tabell 1. Transporter av farligt gods i Sverige under september månad år Uppgifterna inkluderar inte tömda, ej rengjorda tankar. Då Räddningsverkets statistik bygger på endast en månad och framförallt gods ur klass 3 varierar med årstiden har den procentuella sammansättningen av godset extrapolerats så att klass 3 utgör 72 % i tabellens sista kolumn. Övriga klasser har minskats i motsvarande omfattning. Klass Vikt i ton Andel i procent Andel (%) vid extrapole ring till helår Antal transport er per år Explosiva ämnen och föremål , Brandfarliga gaser , Icke brandfarliga, icke giftiga gaser , Giftiga gaser Brandfarlig vätska , Brandfarliga fasta ämnen , Självantändande ämnen , Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten , Oxiderande ämnen , Organiska peroxider Giftiga ämnen , Smittförande ämnen , Radioaktiva ämnen..** Frätande ämnen , Övriga farliga ämnen och föremål , Totalt Sannolikhet för olyckor Alla olyckor med fordon som transporterar farligt gods resulterar inte i utsläpp. I de flesta fall kommer godsets emballage ett motstå påfrestningarna från olyckan och godsets farliga egenskaper kommer inte att utlösas. Transporter av gaser sker i tankar och behållare av tjockare gods än de som är avsedda för vätskor. Därför antas antalet olyckor med utsläpp av gas vara färre än antalet olyckor med utsläpp av vätska. 3 (9)

4 I Göteborgs stads fördjupade översiktsplan för sektorn transporter av farligt gods anges att en av 100 olyckor med en tankvagn resulterar i utsläpp av gas (Göteborg stad 1997). Sannolikheten för utsläpp av vätska sätts i denna utredning till 4 %. Sannolikhet för trafikolycka Räddningsverkets statistik från åren 2005 till och med 2009 över trafikolyckor med fordon lastade med farligt gods, visar att det inträffar i genomsnitt 58 olyckor per år (RV 2005, RV 2006, RV 2007, MSB 2008, MSB 2009). Under åren 2005 till 2009 var den genomsnittliga transportsträckan för transporter av farligt gods kilometer per år på svenska vägar (SIKA 2005, SIKA 2006, SIKA 2007, SIKA 2008, Trafikanalys 2009). Utöver detta beräknas antalet transportkilometer med utlandsregistrerade lastbilar uppgå till kilometer per år. Denna bedömning baseras på att 20 % av transportarbetet genomfördes av utländska lastbilar 2008 (Trafikanalys 2011) och ett antagande om att lika stor andel av utlandsregistrerade som svenska lastbilar transporterar farligt gods. Totalt bedöms farligt gods transporteras kilometer per år av både svenska och utländska lastbilar. Den generella sannolikheten för olycka med farligt gods på väg kan då beräknas till 6, Explosiva ämnen och föremål Explosioner till följd av olycka med explosivt gods är mycket ovanliga. I Göteborgs stads fördjupade översiktsplan för sektorn transporter av farligt gods anges att 10 % av alla dikeskörningar och kollisioner kan antas resultera i explosion. Vidare bedöms i samma källa sannolikheten för att en brand ska starta i fordonet och till slut antända explosivämnena uppgå till per kilometer (Göteborgs stad 1997). sannolikheten för explosion i fordon med gods ur klass 1 blir då 5, per kilometer och år (58/ , ). Den totala sträckan utmed väg E6 där explosion kan påverka planområdet är 1 kilometer. Antalet transporter per år antas vara 2 enligt tidigare riskutredning. Sannolikheten för explosion på denna sträcka blir då 1, (2 5, ). Gaser Transporter av gaser sker i tankar och behållare av tjockare gods och olyckor med utsläpp av gas är mycket sällsynta. Man kan därför anta att antalet olyckor med utsläpp av gas är färre än antalet olyckor med utsläpp av vätska. I Göteborgs stads fördjupade översiktsplan för sektorn transporter av farligt gods anges en siffra på att en av 100 olyckor med en tankvagn resulterar i utsläpp av gas (Göteborgs stad 1997). 4 (9)

5 Sannolikheten för olyckor med utsläpp av farligt gods från tankbil för gas (1 %) beräknas uppgå till 6, per kilometer och år (58/ ,10 0,01). Den totala transportsträckan som kan ge konsekvenser för verksamheter på Kongahällatomten beräknas till kilometer per år (antalet fordon multiplicerat med en kilometer) vilket innebär att sannolikheten för utsläpp med antändning blir 8, per år, varav; o o o Jetbrand med omedelbar antändning blir 2, per år Fördröjd antändning som leder till gasbrand, gasmolnsexplosion eller poolbrand blir 7, per år. Av dessa är 7, gasmolnsexplosion. BLEVE blir 2, per år. Vätskor Sannolikheten för olyckor med utsläpp av farligt gods från tankbil för vätska (4 %) beräknas uppgå till 2, per kilometer och år (58/ ,04). Endast transporter med brandfarlig vätska ur förpackningsgrupp I och II har beaktats beroende på att endast dessa vätskor har tillräckligt låg flampunkt för att kunna antändas och ge konsekvenser på Kongahällatomten vid en eventuell olycka (ADR-S. 2008). Vissa av transporterna av brandfarlig vätska utgörs av styckegodstransporter, där godset utgörs av fat, antingen på pall eller i container. Övriga transporter är tanktransporter. Andelen brandfarlig vätska i förpackningsgrupp I och II utgör cirka 50 % av de totala transporterna, vilket innebär cirka transporter per år. Dessa transporter ligger till grund för vidare beräkningar i rapporten. Sannolikheten för en sådan olycka är 8, En olycka på Väg E6 bedöms dock inte ge konsekvenser inom planområdet och beaktas därför inte vidare i utredningen. Individrisk I denna riskutredning har gränsen för acceptabel individrisknivå valts till 10-6 händelser per år eller en olycka på år för olyckor med transporter av farligt gods. Detta är en risknivå som ligger avsevärt under risknivån för vanliga olyckor eller allmänna risker, som exempelvis att omkomma i trafikolyckor eller risken för att omkomma i bostadsbrand. I detta utlåtande fokuseras på de scenarier som medför värst konsekvenser, explosiva ämnen klass 1, gasmolnsexplosion och BLEVE. 5 (9)

6 För explosiva ämnen blir indvidrisken 5, och för BLEVE 1,0 10-8, för gasmolnsexplosion 2, beräknat utifrån samma uppehållstider som i tidigare riskutredning. Samtliga är acceptabla enligt valda kriterier. Samhällsrisk I denna riskutredning följs de kriterier som föreslås i rapporten Värdering av risk lagts in (RV 1997), se figur 2. Risknivåer under den nedre linjen anses acceptabla, och nivåer över den övre linjen oacceptabla och däremellan är en gråzon där åtgärder ska vidtas för att minska riskerna I detta utlåtande fokuseras på de scenarier som medför värst konsekvenser, explosiva ämnen klass 1, gasmolnsexplosion och BLEVE. Sannolikheten för att olyckor med farligt gods skall inträffa på vägen är därför stor i förhållande till vägar med en genomsnittlig mängd farligt gods. Riskanalysens beräkningar visar emellertid att individrisken för boende och besökare att omkomma på grund av en olycka med farligt gods är lägre än andra risker människor normalt utsätts för i samhället och bedöms därför som acceptabel. 6 (9)

7 Figur 1. En grafisk beskrivning av samhällskriserna på Kongahällatomten jämfört med DNVs förslag till gränser för acceptabel risk (Räddningsverket 1997). Acceptabel risk redovisas med blå, övre linje, och den röda undre linjen avser oacceptabel risk. Området mellan linjerna betecknas som gråzon. 7 (9)

8 Diskussion och slutsatser Som framgår av figur 1är samhällsrisken för samtliga utredda olyckor utom BLEVE acceptabel och inom det område där risker kan accepteras förutsatt att åtgärder vidtas för BLEVE. Detta gäller enligt de acceptanskriterier som valts för denna analys. Denna beräkning är således gjord utan att skyddsvall räknats med som riskreducerande åtgärd. I tidigare utredning föreslogs en vall anläggas på den mark mellan E6 och de närmast liggande byggnaderna. På detta sätt kan tryckvågor avledas och värmestrålning skärmas. En vall med höjden 3 meter bedöms reducera antalet drabbade vid explosion med explosivämne och explosion med oxiderande ämne till cirka 10 %. Då individ- och samhällsrisk i detta är acceptabla enligt valda kriterier bedöms vallen kunna uteslutas. Vad gäller BLEVE så är det mycket svårt att reducera risken då det är ett eldklot som kan ha en diameter på 200 meter. Händelsen är dock mycket ovanlig. Att denna utredning kommer till en annan slutsats än tidigare har påverkats av att mängderna farligt gods som transporteras på väg har minskat. Detta är en trend sedan lång tid tillbaka för att minska riskerna i samhället. Farligt gods går i allt större utsträckning på järnväg där riskerna är mindre. Referenser Statens Räddningsverk, Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, 2008:1. EnviroPlanning AB Riskanalys Kongahällaområdet i Kungälv. Göteborgs stad Göteborgs stads fördjupade översiktsplan för sektorn transporterna av farligt gods. Framtagen 1997 antagen RV Värdering av risk. FoU Rapport. Utarbetad av Det Norske Veritas, DNV. Statens Räddningsverk, RV Kartläggning av farligt godstransporter September Rapport enligt regeringsuppdrag Fö2005/1439/CIV. Räddningsverket SIKA Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år SIKA Statistik Vägtrafik 2006:23 SIKA Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år SIKA Statistik Vägtrafik 2007:12. 8 (9)

9 SIKA Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år SIKA Statistik Vägtrafik 2008:13 SIKA Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år SIKA Statistik Vägtrafik 2009:12. Sweco Kongahälla Trafikutredning Trafikanalys Lastbilstrafik 2009, Trafikanalys Statistik, 2010:3 Trafikanalys Utländska lastbilstransporter. Trafikanalys Statistik 2011:9 9 (9)