Riskanalys. Rapport. Fastighetskontoret, Göteborgs Stad Västfastigheter, VGR. Frölunda Närsjukvårdcentrum

Transkript

1 Datum Rapport Riskanalys Frölunda Närsjukvårdcentrum Fastighetskontoret, Göteborgs Stad Västfastigheter, VGR EnviroPlanning AB Lilla Bommen 4B, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 4B Telefon Telefax Hemsida e-post

2

3 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Rapportuppgifter Titel Riskanalys Frölunda Närsjukvårdscentrum Version 2 Datum Uppdragsgivare Göteborgs stad Fastighetskontoret Göteborg Västfastigheter Box Mölndal Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av /10/01/ _rap001 Helena Norin Jenny Robinson, PRENAS Viveca Johansson Helena Norin I (IV)

4 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 Sammanfattning Västra Götalandsregionen utreder tomt alternativ för lokalisering av Frölundas Närsjukvårdscentrum i samverkan med Fastighetskontoret i Göteborg Stad. Lokaliseringen av Frölunda Närsjukvårdscentrum planeras i nära anslutning till Frölunda Torgs bussterminal och planeras bestå av en höghus- och en låghusbyggnad. För att är att identifiera och kvantifiera de risker som uppkommer genom transport av farligt gods på Västerleden och som kan påverka eller begränsa verksamheten i området har Fastighetskontoret i Göteborgs stad, gett EnviroPlanning AB i uppdrag att genomföra en riskanalys. De typer av farligt gods som framförallt kan orsaka stora konsekvenser som sträcker sig in över området är massexplosiva ämnen samt kondenserade gaser. Baserat på beräkningar och bedömningar av sannolikheter och konsekvenser blir slutsatsen att samhällsrisknivån är högre än den accepterad risknivå för bostäder och tangerar den övre accepterade risknivån med avseende på arbetsplatser. Dessa risknivåer kan därmed inte direkt accepteras utan riskreducerande åtgärder bör utföras för att sänka risknivån inom närsjukvårdscentrat. I riskanalysen föreslås ett antal konsekvensreducerande åtgärderna genomförs, det vill säga, förstärkt stomme/fasad i terminal avseende på byggnadernas konstruktion, glasrutornas utformning, luftintagens placering och avstängningsmöjligheter. Genom att utföra byggnationerna enligt föreslagna åtgärder förväntas konsekvenserna orsakade av explosioner reducerats avsevärt. Risknivån kan med föreslagna åtgärder reduceras till att vara acceptabel för arbetsplatser, men är fortfarande för hög för att kunna accepteras för bostäder. Enligt DNVs kriterier ligger risken inom det område som kan accepteras förutsatt att alla praktiska åtgärder vidtagits för att minimera risken. Riskanalysen presenterades för länsstyrelsen och räddningstjänsten i Storgöteborg under våren Trots föreslagna åtgärder bedömer de att den föreslagna platsen inte kommer att kunna accepteras. Närheten till vägen, som dessutom kan komma att breddas, innebär för stora risker både för besökare till Frölunda Närsjukvårdscentrum och de som arbetar där. Västfastigheter och Göteborgs stad föreslogs därför att söka alternativ placering.. II (IV)

5 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Innehållsförteckning 1 Inledning Allmänt Avgränsningar Osäkerheter Förutsättningar för byggnation nära transportleder i Västra Götaland Beskrivning av området Frölunda Närsjukhuscentrum Trafik Riskkällor Transporter av farligt gods Transporter av farligt gods på Västerleden Acceptabel risknivå Vad är risk? Vad är acceptabel risk? Jämförande studier Bedömning av acceptabel risk Konsekvenser av möjliga olyckor Allmänt Klass 1, Explosiva ämnen och föremål Klass 2, Gaser Klass 3, Brandfarliga vätskor Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Klass 4.2, Självantändande ämnen Klass 5.1, Oxiderande ämnen Sannolikhet för olyckor Transporter av farligt gods Beräkning/Bedömning av risknivå III (IV)

6 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver Allmänt Individrisk Övergripande sammanställning uppskattat olyckor och antal omkomna Samhällsrisk Förslag till riskreducerande åtgärder Risknivå efter föreslagna åtgärder Slutsats Referenser Bilagor A B Beräkningar Osäkerhetsanalys IV (IV)

7 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver Inledning 1.1 Allmänt Västra Götalandsregionen utreder tomt alternativ för lokalisering av Frölundas Närsjukvårdscentrum i samverkan med Fastighetskontoret i Göteborg Stad. Lokaliseringen av Frölunda Närsjukvårdscentrum planeras i nära anslutning till Frölunda Torgs bussterminal och planeras bestå av en höghus- och en låghusbyggnad. Syftet med etableringen är att bygga ett vårdcentrum som samlar och utvecklar olika vårdgivare enligt Hälso- och Sjukvårdsnämndens plan för närsjukvårdsutvecklingen i Göteborgsområdet. I figur 1 framgår förslaget till byggnadens placering mellan Näverlursgatan och Lergöksgatan invid Västerleden strax söder om Tynneredsmotet. Västerleden, som är en så kallad A-led för farligt gods, vilket innebär att alla typer av gods har tillåtelse att trafikera leden. För att belysa riskfrågorna beträffande transporter av farligt gods och de risker som finns i samband med transporterna har Fastighetskontoret i Göteborgs stad, gett EnviroPlanning AB i uppdrag att genomföra en riskanalys. Syftet med riskanalysen är att identifiera och kvantifiera de risker som uppkommer genom transport av farligt gods på Västerleden och som kan påverka eller begränsa verksamheten i området. Om risknivån bedöms bli för hög i någon del av det planerade området skall förslag till riskreducerande åtgärder presenteras. 1 (53)

8 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 Figur 1. Placering av byggnader för Frölunda Närsjukvårdscentrum Avgränsningar Riskanalysen omfattar sådana risker som uppkommer genom hantering av kemiska ämnen eller transport av farligt gods och som påverkar människor som befinner sig närsjukvårdcentrumet. Till planområdet inräknas inte den parkering som ligger öster om de planerade byggnaderna, då risknivåerna för parkeringen värderats i Riskanalys för transporter av farligt gods på Västerleden förbi Frölunda Torg (Enviroplanning, 2005). Redovisade bedömningar av antalet omkomna avser endast personer inom byggnaden samt personer som förväntas anlända via lokaltrafik eller intilliggande parkeringsplats. Riskanalysen omfattar inte miljörisker. Vid beräkning av risknivåer har områdets utformning antagits vara den som framgår av figur 1. Byggnaderna planeras till att vara mellan våningar höga 2 (53)

9 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 och förväntas bli av normal hållfasthet. Topografin förväntas bli den samma som innan byggnation. 1.3 Osäkerheter Riskanalyser för transport av farligt gods innehåller alltid osäkerhet i varierande omfattning. Sannolikhetsberäkningarna innehåller osäkerheter i form av avrundningar, extrapoleringar och i vissa fall erfarenhetsmässiga uppskattningar. Det finns osäkerheter i underlaget om det transporterade godset samt i uppskattningen av hur ofta utsläpp eller antändning sker. Slutligen finns osäkerheter i hur människor påverkas av olyckor, som tryckvågen från en explosion eller inandning av giftig gas. En osäkerhetsanalys har därför gjorts, vilken finns redovisad i bilaga B. 1.4 Förutsättningar för byggnation nära transportleder i Västra Götaland Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län har tillsammans utvecklat en policy för markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen 2006). Denna policy anger ett riskhanteringsavstånd av 150 meter från transportleden. Vid framtagande av detaljplaner inom riskhanteringsavståndet skall riskerna som orsakas av farligt gods särskilt beaktas och utredas. Riskhanteringsavståndet är vidare uppdelat i zonerna A, B och C med olika rekommenderade markanvändningar, se figur 2. Enligt länsstyrelsernas policy skall ett antal faktorer beaktas vid riskbedömning kring transportleder för farligt gods inom 150 meters riskhanteringsavstånd. I tabell 1 framgår de uppräknade faktorerna (Länsstyrelsen 2006), samt kommentarer till hur dessa faktorer förhåller sig till det aktuella planområdet. 3 (53)

10 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 Riskhanteringsavstånd = 150 Zon A Zon B Zon C Odling Bilservice Bostäder Parkering (ytparkering) Industri Centrum Trafik Kontor Vård Friluftsområde Lager Övrig handel (t.ex. motionsspår) Friluftsområde (t.ex. camping) Kultur Parkering (övrig parkering) Skola Tekniska anläggningar Sällanköpshandel Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplatser) Hotell och konferens Idrotts- och sportanläggningar (arena eller motsvarande) Figur 2. Bild över zonindelning för markanvändning i anslutning till transportled för farligt gods Observera att bilden avser kvartersmark och att skarpa gränser mellan zonerna saknas. (Källa: Länsstyrelsen 2006) 4 (53)

11 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Tabell 1. Kommentarer till de faktorer som Länsstyrelsen anger skall beaktas vid byggnation i anslutning till transportled för farligt gods (Länsstyrelsen 2006). Faktorer att beakta Rådande riskbild i aktuellt område Persontäthet Exploateringsgrad Ålderssammansättning Nedsatt rörelseförmåga Språksvårigheter Lokalkännedom Medvetenhet om olycka Topografi Meteorologi Bebyggelsens placering inom planområdet Områdets yttre och inre utformning Kommentarer Risknivån bedöms vara hög i området, beroende på närheten till den högt trafikerade motorvägen Persontätheten inuti närsjukvårdscentrummet förväntas bli hög, framförallt dagtid vardagar. Persontätheten utanför byggnaden och i anslutning till centrumet f förväntas ha låg persontäthet eftersom personer befinner sig där mycket kort tid. Exploateringsgraden är hög i området, då närsjukvårdscentrumet ligger i nära anslutning till Frölunda Torg. Människor av alla åldrar kan förväntas besöka närsjukvårdscentrumet. Människor som besöker närsjukvårdscentrumet kan förväntas ha nedsatt rörelseförmåga på grund av sjukdom. Det kan påverka deras möjligheter att sätta sig i skydd efter en eventuell olycka. Språksvårigheter förväntas inte uppkomma i högre utsträckning än i övriga samhället. En del av de besökande kan förväntas ha låg kännedom om omgivningarna. Motorvägen hörs men syns inte så tydligt på grund av skärmen så det är inte sannolikt att en olycka omedelbart uppmärksammas om man är utomhus. Samma gäller om man är inomhus i närsjukvårdscentrumet. Området runt planområdet är relativt flackt. Markytan ligger här flera meter lägre än vägbanan, vilket exempelvis gör att tryckvågor från explosioner mattas av men att ångor och gaser till stor del kommer att rinna ned från motorvägen. Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig, vilket gör att vinden vid de flesta tillfällen kommer att driva eventuella utsläpp in över planområdet. Närsjukvårdscentrat placeras av i nära anslutning till Frölunda Torg och dess bussterminal för god tillgänglighet för besökare. Närsjukvårdscentrum ligger cirka 45 meter från motorvägen I dag finns inga riktlinjer kring exempelvis skyddsanordningar eller bullerskydd. 5 (53)

12 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver Beskrivning av området 2.1 Frölunda Närsjukhuscentrum Planområdet där Frölunda Närsjukvårdscentrum planeras utgörs idag av en parkeringsplats, samt ett mindre grönområde, se figur 3. Området mellan planområdet och Västerleden har en svag lutning med en fallhöjd på cirka 4 meter från Västerleden mot planområdet, se höjdskala i figur 1. Byggnaderna planeras inrymma drygt m 2. För utformning av byggnaderna finns två alternativa förslagsskisser, ett förslag består av en höghusbyggnad på 15 våningar och en och låghusbyggnad på tre våningar. Det andra förslaget består av två parallella höghusbyggnader, 12 våningar höga. Huskropparnas gavlar kommer att vara riktade mot Västerleden. Byggnaderna förväntas bli av normal hållfasthet och topografin blir i stort densamma som i dag, innan byggnation. Närsjukvårdscentrumet planeras med en entré som vänder mot norr och nås via stråket som också leder till bostäderna norr om torget, centrum och bussterminalen. I den lägre delen kommer det att finnas entrehall, vårdcentral och diagnostik och operationsavdelning med teknik. I de övre våningarna ryms mottagningar, habilitering och vård. Försörjning och parkering under jord nås från nordöst, skiljt från gång- och busstrafiken över torget (Västra Götalansregionen, Tomtutredning, 2013). Frölunda Närsjukvårdscentrum planeras årligen kunna ta emot cirka öppenvårdsbesökare under kontorstid vardagar. Det förväntas att cirka operationer utförs årligen på en vårdavdelning med 20 platser. Antalet anställda kan förväntas uppgå till cirka 500 tjänster, vara 400 arbetar heltid under vardagar. I denna riskanalys uppskattas att cirka hälften av öppenvårdsbesökarna har medföljande under sitt besök och att i genomsnitt stannar i en timme, se tabell 2. Tabell 2. Förväntat antal personer på Frölunda Närsjukvårdscentrum Aktivitet Antal personer Uppehållstid timmar Anställda Öppenvårdsbesökande Medföljande Vårdplatser (53)

13 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Figur 3. Tomten där Frölunda Närsjukvårdscentrum planeras utgörs idag av en parkeringsplats samt ett mindre grönområde, bilden tagen från sydväst. (Bild: EnviroPlanning) I denna riskanalys görs det konservativa antagandet att samtliga besökare och anställda ankommer till närsjukvårdscentrumet via kommunal trafik eller utnyttjar intilliggande parkeringsplats. Baserat på dessa antaganden och förväntad mängd anställda och besök antas att som mest kommer cirka 500 personer kunna befinna sig i byggnaderna samtidigt. 2.2 Trafik Västerleden är upplåten för transporter av farligt gods, det vill säga en så kallad A- led för farligt gods, vilket innebär att alla typer av gods har tillåtelse att trafikera leden. Trafikmängden på Västerleden, söder om planområdet, uppgick år 2010 till cirka fordon per årsdygn enligt Trafikkontorets mätning Baserat på trafikverkets mätningar av trafikflöden 2010, var mängden tunga trafik 3330 fordon per årsdygn ±11 % (Trafikverket 2013, websida). Enligt trafikprognoser kommer trafikmängden år 2025 på Västerleden att uppgå till cirka fordon per årsmedeldygn (ådt) (Vägverket, Förstudie E6, 2008). Dessa siffror pekar på en stadig ökning av trafikmängden men det finns dock i regionen finns en uppsatt målsättning att minska trafikmängden på väg i framtiden. 7 (53)

14 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 För att räkna konsekvent på eventuella olyckor inom planområdet har det i denna riskanalys antagits att en ökning kommer att ske. Västerleden med avfartsfilen mot Tynnered ligger sydväst om planområdet för Frölundas Närsjukvårdscentrum, med cirka 45 meter från ledens vägkant till de planerade byggnadernas sydvästligaste hörn. Vägsträckan längs Västerleden har en befintlig bullerskärm med två öppningar för bussavfart samt avfart för övrig trafik, se figur 4. Den befintliga skärmen invid leden är främst av sedd för att reducera buller men kan även motverkar spridning av vätska och gas in på planområdet. Figur 4. Västerleden med avfart strax före Tynneredsmotet invid planområdet för Frölundas Närsjukvårdscentrum i västlig riktning. Planområdet är till höger om parallellgatan (Foto: EnviroPlanning). 8 (53)

15 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver Riskkällor 3.1 Transporter av farligt gods Enligt statistik från Trafikanalys utgörs 3 % av allt transporterat gods på väg i Sverige av farligt gods, vilket innebär att årligen har mellan cirka och ton farligt gods transporterats på väg under åren 2008 till och med 2012 (Trafikanalys 2008, 2009, 2010, 2011, 2012). Under samma period utgjordes i genomsnitt 70 % av det farliga godset av brandfarliga vätskor (SIKA, Trafikanalys 2008, 2009, 2010, 2011, 2012). Under de senaste tio åren har det skett en stadig minskning av transporter med farligt gods på vägarna i Sverige. Flera projekt har syftat till att minska volymerna och som till exempel nya transportleder per järnväg och pipelines (SIKA, Lastbilstrafik 2008, Statistik 2009:12). Lastbilsbranschen arbetar aktivt med ett flertal projekt som syftar till att minska volymerna av farligt gods på de svenska vägarna. År 2002 transporterades 16,5 miljoner ton farligt gods på landets vägar. Tio år senare var siffran knappt 9,1 miljoner ton (Trafikanalys, Lastbilstrafik 2012, Statistik 2013:12). I denna riskanalys görs antagandet att förbi planområdet på Västerleden utgörs av hela 10 % av den tunga trafiken av transporter av farligt gods. Detta antagande, att en högre andel farligt gods transporteras på Västerleden än generellt i Sverige, baseras på faktumet att farligt gods inte får lov att passera Göteborg via Tingstadstunneln (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2009). Statistiken över vägtransport av farligt gods per klass är bristfällig i Sverige. Trafikanalys publicerar i viss mån statistik nedbruten per klass av farligt gods, men dock inte för klass 2, Gaser. I statistiken finns brister, som att ingen mängd är registrerad som transporterad under vissa år men finns under flertalet andra år. Räddningsverket lät år 2006 Statistiska Centralbyrån genomföra en form av stickprovsundersökning där transporter av farligt gods på väg undersöktes under september månad år Uppgifterna samlades in med hjälp av enkäter, som fick en svarsfrekvens av 81 %. Eftersom transporterna av farligt gods varierar med årstiden kan de inte utan vidare räknas upp till helårssiffror, utan de ger snarare en indikation om transporternas storlek, se tabell 2 (RV 2006). I denna riskanalys jämfördes statistik från Trafikanalys under åren med Räddningsverkets stickprovsundersökning från Den procentuella fördelningen av det farliga godset per klass var relativt överensstämmande varför 9 (53)

16 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 antagandet görs att mängder transporterat gods från de senaste fem åren från Trafikanalys tillsammans med Räddningsverkets stickprovsundersökning är representativt nog att utgöra underlag för denna rapports sannolikhetsberäkningar, se tabell 3. För klass 2 där ingen separering gjordes i Trafikanalysstatistik har Räddningsverkets fördelning mellan underklasserna använts. I denna riskanalys antas att Västerledens större mängd transporter av farligt gods är proportionerligt med ovan statistik med avseende på fördelningen mellan de olika godsklasserna. Under åren var den genomsnittliga transportsträckan med farligt gods km per år med svenska lastbilar. Utöver detta beräknas antalet transportkilometer med utlandsregistrerade lastbilar uppgå till km per år. Denna bedömning baseras på att 20 % av trafikarbetet genomfördes av utländska lastbilar 2010 för att inte underskatta eventuell mängd även om transporterad vikt av varor i ton av utländska lastbilar endast uppgår till 8 % av den totala vikten transporterad i Sverige årligen (Trafikanalys, Statistik 2012:3). Det antas att lika stor andel av utlandsregistrerade som svenska lastbilar transporterar farligt gods och i samma fördelning över ADR klasserna. Totalt bedöms farligt gods transporteras km per år i Sverige. 10 (53)

17 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Tabell 3. Transporter av farligt gods i Sverige under Klass Vikt i ton per år för hela Sverige Andel per klass i procent 1 Explosiva ämnen och föremål Brandfarliga gaser Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Giftiga gaser Brandfarlig vätska Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen , Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten , Oxiderande ämnen , Organiska peroxider , Giftiga ämnen , Smittförande ämnen ,05 7 Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Totalt Transporter av farligt gods på Västerleden Transporterna av farligt gods på Västerleden förväntas vara högre än var som är normalt på en genomfartsled, baserat på att farligt gods inte får lov att passera Göteborg via Tingstadstunneln, utan måste passera Göta Älv på Älvsborgsbron. Detta gör att antalet transporter beräknas uppgå till 10 % av den tunga trafiken. Västerleden är en så kallad primär transportväg för farligt gods (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2009). Det antas också att transporterna med farligt gods på Västerleden är proportionella mot den svenska statistiken avseende på fördelning över transportklasserna i procent enligt tabell 3 ovan. Baserat på trafikprognoserna innebär det att antalet transporter av farligt gods på Västerleden förbi Frölundas Närsjukvårdscentrum kommer att utgöra cirka 416 transporter per dygn år (53)

18 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 och totalt drygt transporter med farligt gods per år Fördelning av godsslagen framgår av tabell 4. Tabell 4. Antal farligt godstransporter på Västerleden förbi utredningsområdet per år (=antal tunga transporter per år * 10 % farligt gods * andel av respektive klass enligt tabell 2). Farligt Gods Klass Antal transporter per år 2025 på Västerleden 1 Explosiva ämnen och föremål Brandfarliga gaser Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Giftiga gaser 22 3 Brandfarlig vätska Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Oxiderande ämnen Organiska peroxider Giftiga ämnen Smittförande ämnen 74 7 Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Totalt antal transporter per år Klass 1, Explosiva ämnen och föremål I ett framtida scenario antas antalet transporter av explosiva ämnen och föremål, klass 1, bli få. I allt fler applikationer, där sprängämnen används, går man över till tvåkomponentssprängämnen, där komponenterna inte är explosiva innan de blandats. Konsekvenserna av en olycka med massexplosiva ämnen kan dock vara 12 (53)

19 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 mycket omfattande och påverka människor som befinner sig inom utredningsområdet. På Västerleden antas transporter per år ske förbi utredningsområdet. Ur klass 1 är det endast riskgrupp 1.1, massexplosiva varor, som bedöms kunna orsaka skador inom utredningsområdet. Data om andelen sådant gods saknas i statistiken, men enligt Göteborgs översiktsplan från 1997 utgörs cirka 20 % av det explosiva godset av gods ur riskgrupp 1.1 i volymer upp till cirka 15 ton (Göteborgs stad 1997). Gods i riskgrupp 1.1 är inte tillåtet för transport i bulk eller tank. Det är inte heller tillåtet att transportera mer än 16 ton per transportenhet 1 (MSB, f.d Räddningsverkets 2013). I denna riskanalys beräknas därför årligen 210 transporter av gods ur klass 1.1 ske förbi planområdet. Av dessa antas 10 % vara fullastade och innehålla cirka 15 ton gods, riskgrupp 1.1, vilket ger 21 transporter per år förbi planområdet. Dessa transporter ligger till grund för vidare beräkningar i rapporten. Klass 2, Gaser Av gaserna bedöms de brandfarliga gaserna (klass 2.1) kunna ge konsekvenser inom planområdet. De transporterna från tabell 3 används som underlag för vidare beräkningar. De icke brandfarliga, icke giftiga gaserna (klass 2.2) bedöms inte kunna orsaka några konsekvenser inom planområdet, varför dessa transporter inte beaktas vidare. Giftiga gaser (klass 2.3) kan ge allvarliga konsekvenser vid en olycka. Ett moln med giftig gas kan påverka ett stort område och ge effekter långt från olycksplatsen. Enligt tabell 3 sker 22 transporter av gods ur klass 2.3 förbi planområdet varje år. Dessa transporter ligger till grund för vidare beräkningar i rapporten. Klass 3, Brandfarliga vätskor Endast transporter med brandfarlig vätska ur förpackningsgrupp I och II har beaktats beroende på att endast dessa vätskor har tillräckligt låg flampunkt 2 för att kunna antändas och ge konsekvenser inom planområdet vid en eventuell olycka. (MSB 2013) Vissa av transporterna av brandfarlig vätska utgörs av 1 Motordrivet fordon utan släpvagn, eller en kombination bestående av ett motordrivet fordon med släpvagn (MSB 2013) 2 Flampunkten är den temperatur vid vilken en vätska avger tillräckligt mycket ånga för att ångorna ska kunna antändas. 13 (53)

20 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 styckegodstransporter, där godset kan utgöras av flaskor eller fat, antingen på pall eller i container. Övriga transporter är tanktransporter. Antalet transporter av brandfarlig vätska i förpackningsgrupp I och II och som kan orsaka konsekvenser inom planområdet utgör cirka 50 % av de totala transporterna, vilket innebär cirka transporter per år. Dessa transporter ligger till grund för vidare beräkningar i rapporten. Klass 4.1, Brandfarliga fasta ämnen Denna klass omfattar bland annat vissa metaller i pulverform och fosfor. Energin som krävs för att antända dessa ämnen är vanligen högre än för brandfarlig vätska. De transporteras dessutom oftast som styckegods, vilket minskar risken för antändning ytterligare. Vidare har dessa ämnen inte möjlighet att rinna ut över en större yta och på så sätt närma sig planområdet och personer som befinner sig där. Eftersom denna klass har liknande konsekvenser med brandfarliga vätskor så räknas de transporterna ihop i sannolikhetsberäkningen. Enligt tabell 3 passerar 834 transporter förbi planområdet varje år och dessa transporter ligger till grund för vidare beräkningar i rapporten. Klass 4.2, Självantändande ämnen Självantändande ämnen transporteras och lagras på sådant sätt att de inte skall komma i kontakt med syre och antändas under transport och lagring. Vissa självantändande ämnen transporteras i vätska, som skulle kunna läcka ut vid en eventuell olycka. Konsekvensen vid en sådan olycka är antändning och brand. Enligt tabell 3 sker 871 transporter förbi planområdet varje år. Dessa transporter ligger till grund för vidare beräkningar i rapporten. Klass 4.3, Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten För att en antändning skall kunna ske vid en olycka med ämnen i klass 4.3 skall ämnet läcka ut och blandas med vatten. Dessutom skall den brandfarliga gasen ansamlas i sådana mängder att explosiv blandning bildas samtidigt som det finns en tändkälla. Med hänsyn till att de fysiska omständigheterna, att det inte finns vatten kontinuerligt på sträckan förbi planområdet, bedöms sannolikheten för antändning så liten att den är försumbar och att ytterligare utredning avseende ämnen i klass 4.3 inte bedömts nödvändig. 14 (53)

21 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Klass 5.1, Oxiderande ämnen Oxiderande ämnen kan påskynda och förvärra en brand genom att avge syre som förbrukas under förbränningen. Dessutom kan oxiderande ämnen som blandas med finfördelade eller vätskeformiga brännbara ämnen, som exempelvis torrt gräs, olja eller bensin, ge ett närmast explosivt förlopp vid antändning. Enligt tabell 3 förväntas årligen transporter av oxiderande ämnen förbi utredningsområdet ske. Dessa transporter ligger till grund för vidare beräkningar i rapporten. Klass 5.2, Organiska peroxider Organiska peroxider (klass 5.2) kan ge allvarliga konsekvenser vid olycka i anslutning till planområdet. Vid antändning bedöms organiska peroxider ge samma eller något mindre konsekvenser som oxiderande ämnen. Eftersom konsekvenserna är likartade med klass 5.1 så räknas de transporterna ihop i sannolikhetsberäkningen och inte som en separat olycka. Organiska peroxider utgör då cirka 10 % av klass 5.1. Klass 6.1, Giftiga ämnen Klass 6.1 omfattar ämnen som uppvisar en viss giftighet. Giftiga gaser omfattas emellertid inte, då de hänförs till klass 2. Vissa av de ämnen som klassas som giftiga är flyktiga och kan därför ge giftverkan vid inandning, men då koncentrationerna i luften vid ett utsläpp utomhus blir relativt låga bedöms en olycka med giftiga ämnen inte kunna orsaka konsekvenser inom planområdet. Transporter av giftiga ämnen utreds därför inte vidare i denna rapport. Klass 6.2, Smittförande ämnen Ämnen i klass 6.2 utgörs av biologiskt material, såsom vävnad eller bakterieodlingar, som kan utgöra en risk för smitta. De mängder som transporteras är dock mycket små, ofta bara några gram. En olycka med ämnen ur klass 6.2 bedöms därför inte kunna orsaka konsekvenser inom planområdet. Transporter av smittförande ämnen utreds därför inte vidare i denna rapport. Klass 7, Radioaktiva ämnen Gods ur klass 7 utgörs som regel av mycket små mängder radioaktivt material. Vanliga typer av gods är lösningar av radioaktiva isotoper för medicinskt bruk, 15 (53)

22 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 eller strålkällor till röntgenutrustningar. Konsekvenserna av en olycka med radioaktiva ämnen bedöms inte påverka planområdet. Transporter av radioaktiva ämnen utreds därför inte vidare i denna rapport. Klass 8, Frätande ämnen Det stora flertalet av frätande ämnen orsakar endast konsekvenser i direkt närhet till olycksplatsen, eftersom det krävs hudkontakt med det frätande ämnet. Det förekommer flyktiga frätande ämnen, men de transporterade volymerna av dessa ämnen är små. Dessutom bedöms halterna i luften utomhus inte bli så höga att de kan orsaka konsekvenser inom planområdet. Olyckor med frätande ämnen utreds därför inte vidare i denna rapport. Klass 9, Övriga farliga ämnen och material Klass 9 omfattar bland annat miljöfarliga ämnen, magnetiska material och asbest. En olycka med gods ur klass 9 bedöms inte kunna orsaka konsekvenser inom planområdet. Transporter av gods ur klass 9 utreds därför inte vidare i denna rapport. 16 (53)

23 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver Acceptabel risknivå 4.1 Vad är risk? I dagligt tal förknippas ofta risk med sannolikheten för en fara som människor utsätts eller utsätter sig för, till exempel risken att bli överkörd när vid korsande av en väg. I en riskanalys avser begreppet risk en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens, det vill säga en produkt av hur ofta en skada kan tänkas uppkomma och skadans storlek. I riskanalyser skiljer man vanligen på individrisk och samhällsrisk. Med individrisk menas den risken som en viss människa utsätts för och med samhällsrisk menas att någon eller några, vilka som helst, utsätts för skada. I denna riskanalys bedöms både individrisken och samhällsrisken vara intressant, och utreds var för sig nedan. 4.2 Vad är acceptabel risk? Vilken risk kan samhället acceptera? Teoretiskt kan det kanske anses oacceptabelt att bedriva verksamhet som innebär någon som helst risk för allvarliga eller dödliga konsekvenser. I praktiken innebär dock all verksamhet någon form av risk. Frågan är dock hur stora risker som kan accepteras. Människor accepterar ofta högre risker för något som anses roligt eller är självvalt, som exempelvis en fritidssyssla, än för något som förknippas som främmande eller negativt, eller något personen inte kan påverka själv, exempelvis kemikalietransporter. Ofta är riskerna så låga att det kan vara svårt att förstå risknivån uttryckt i siffror. Ett sätt att göra risknivåerna mer begripliga är att relatera till någon annan risk, som till exempel risken för att omkomma i bostadsbrand, eller att ett flygplan störtar. I Sverige saknas nationella kriterier för vilka risknivåer som kan anses acceptabla. Detta gör att det inte går att ge ett absolut svar på samhällets uppfattning om riskerna är acceptabla eller inte. Göteborgs Stad har dock en fördjupad översiktsplan beträffande transporter av farligt gods som är antagen 1999 (ÖP Göteborg 1997). I denna översiktsplan finns resonemang kring samhällsrisker och vilka risker som är acceptabla dels utifrån de mål som finns för trafikolyckor dels vad näringslivet accepterar. Ett annat sätt att bedöma vilken risk som är acceptabel för en verksamhet är att jämföra med riskacceptanskriterier som anges i andra länder, eller i tidigare utförda studier. I avsnitt 4.3 redovisas riskkriterier som 17 (53)

24 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 ansetts acceptabla för individrisk i utlandet och i tidigare studier samt acceptabla samhällsrisker utifrån översiktsplanen för farligt godstransporter i Göteborg (ÖP Göteborg 1997). 4.3 Jämförande studier Individrisk Allmänt Generellt har man i de flesta tidigare studier skiljt mellan risker för anställda kontra tredje person, samt risker vid nya kontra existerande anläggningar. Vanligen anges individrisk i risk att omkomma, där risken oftast anges per år. Föregångare inom användande av kriterier för acceptabel risk internationellt har framförallt Holland och Storbritannien varit. Holländska kriterier I Holland anges för transportaktiviteter i anslutning till anläggningar gränsen 10-6 per år. För nya anläggningar gäller detta som gränsvärde, för existerande verksamheter som överstiger risken eftersträvar man att reducera risken (RV 1997). Säkerhetsstudie Stenungsunds kommun I en säkerhetsstudie för Stenungsunds kommun angående risker från industriella anläggningar och vid järnvägs-, väg- och sjötransporter anges ett förslag på acceptabel individrisk till 10-5 per år för existerande verksamhet, och 10-6 för nyetableringar. Ingen skillnad görs mellan risker i samband med transporter, eller risker från industriella verksamheter, då det resoneras att det är ointressant för omgivningen om risken kommer från en fast anläggning eller en transportled (AJ Risk 1996). Värdering av risk I rapporten Värdering av risk, utgiven av Räddningsverket och framtagen av DNV, Det Norske Veritas, anges en övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan accepteras till 10-5 per år. Som övre gräns för område där risker kan anses vara direkt acceptabla anges Det förutsätts att summan av individens risker beaktas, om individen är utsatt för risker från både industriell verksamhet och en transportled avser gränsen den sammanlagda risken (RV 1997). 18 (53)

25 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Sammanfattningsvis Av de tre beskrivna kriterierna för individrisk ovan har Holland de strängaste kriterierna för acceptabel risk, och förslaget i DNV:s rapport de generösaste gränserna vad avser den övre tillåtna nivån. Samhällsrisk Allmänt Generellt har de flesta tidigare studier värderat risker efter antal omkomna per olyckshändelse. Det är ett grovt mått på risk, då det varken tar upp påverkan på människors hälsa eller skador på miljö och omgivning. Inte heller beaktas eventuella långtidseffekter. Föregångare inom gränser för riskacceptans har framförallt Holland varit, men även England och Schweiz. En viktig fråga är synen på flera små olyckor, kontra färre stora. I Holland är exempelvis acceptansen lägre för olyckor med stora konsekvenser, där finns riskkriterier framtagna för transporter av farligt gods som anger en individ risknivå till 10-6, och en samhällsrisknivå per kilometer till 10-4 för 10 dödsfall per olyckstillfälle och år, 10-6 för hundra dödsfall per olyckstillfälle och år, och så vidare (RV 1997). Säkerhetsstudie Stenungsunds kommun I en studie av risker från industrianläggningar och transporter av farligt gods i Stenungssunds kommun (AJ Risk, 1996) föreslås en gräns för en maximal samhällsrisk till ett dödsfall på år (10-3 ) samt hundra dödsfall på år (10-6 ). Om risknivån bedöms ligga hundra gånger lägre kan de accepteras utan diskussion, men i gråzonen däremellan bör åtgärder vidtas för att minska riskerna. Dessutom föreslås att för nyetableringar bör tio gånger lägre olycksfrekvens krävas, jämfört med befintliga anläggningar. Fördjupad översiktsplan Göteborg I den fördjupade översiktsplanen för transporter med farligt gods i Göteborg (Göteborgs stad 1997) ges två förslag till riskacceptansnivåer som i översiktsplanen anses gälla hela Sverige. Förslagen ges i form av aversionskurvor, vilket är en grafisk beskrivning av vilket förhållande samhället accepterar mellan antal olyckor, frekvens och antalet omkomna per olycka. Dessa aversionskurvor är inritade i figur 5 nedan med rosa linje. Den lägre av de två rosa kurvorna baseras dels på 19 (53)

26 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 statistik om vägtrafikolyckor med dödlig utgång och mål om minskningar av trafikolyckor i Sverige, dels på nederländska riskkriterier som säger att acceptansen för olyckor i samband med transporter med farligt gods bör vara 100 gånger lägre än för biltrafiken generellt. Den övre aversionskurvan i figur 6 baseras på ett uttalande från Kemikontoret, som säger att det inom transport av farligt gods kan accepteras att det sker en dödsolycka med en omkommen vart femte till tionde år. Kurvan har utformats för att extrapolera detta uttalande till en olycka med tio omkomna var hundrade år, och en olycka med hundra omkomna vart tiotusende år och så vidare. I översiktsplanen har sedan aversionskurvorna anpassats till att gälla endast Göteborg, enligt resonemanget att Göteborgsområdet kan tänkas drabbas av en tiondel av landets olyckor (Göteborgs stad 1997). Värdering av risk I rapporten Värdering av risk (RV 1997), som är framtagen av konsultföretaget Det Norske Veritas, DNV, på uppdrag av Räddningsverket, ges förslag om att samma kriterier som anvisas för risknivåer för industriella anläggningar ska gälla för transporter av farligt gods utmed en kilometers vägsträcka. Detta innebär att halva risknivån kan accepteras för en halv kilometers transportsträcka. För samhällsrisken anges en övre gräns till 10-4 per år för en person, 10-5 för 10 personer samt 10-6 för 100 personer. I rapporten ges även förslag till att undre gräns för acceptabel risk, 100 gånger lägre än den högsta gränsen för acceptabel risk. Under denna anses riskerna acceptabla utan åtgärd, däremellan anses det vara en gråzon och över den övre gränsen oacceptabelt. I Värdering av risk sammanfattas även risknivåer utvärderade i ett flertal projekt, däribland även den tidigare nämnda översiktsplanen för farligt gods trafik i Göteborg. Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan sägas att av de jämförda studierna accepterar Göteborgs stads fördjupade översiktsplan avseende transporter av farligt gods större risker än de övriga. AJ Risk och de holländska kriterierna sammanfaller helt, och är även liknande de risknivåer som DNV tagit fram i Räddningsverkets rapport. 20 (53)

27 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Figur 5. En grafisk beskrivning av de samhällsrisker som kan accepteras i Sverige enligt de mål Riksdagen har för minskning av årliga dödsoffer i trafiken tillsammans med synpunkter från näringslivet (figur modifierat efter ÖP Göteborg 1997). 21 (53)

28 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 Figur 6. En grafisk beskrivning av de samhällsrisker som kan accepteras i Göteborg enligt de mål Riksdagen har för minskning av årliga dödsoffer i trafiken tillsammans med synpunkter från näringslivet (figur modifierat efter ÖP Göteborg 1997). 22 (53)

29 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver Bedömning av acceptabel risk Individrisk De gränser som i denna rapport används för acceptabel individrisk för att omkomma av en olycka med farligt gods är 10-5 respektive 10-7 händelser per år, eller ett dödsfall på eller 10 miljoner år. Risknivån att omkomma på grund av en olycka med transporter med farligt gods avsevärt under risknivån för vanliga olyckor eller allmänna risker, som exempelvis att omkomma i trafikolyckor eller risken för att omkomma i bostadsbrand. För grafisk beskrivning av individrisknivån, se figur 7. Samhällsrisk I denna riskanalys följs nivåer som anges för acceptabel risk i Göteborg stads översiktsplan (ÖP Göteborg 1997), tidigare beskrivna i avsnittet om jämförande studier, samt i figur 4. Risknivåerna skiljer sig åt beroende på om området ska användas till bostäder eller arbetsplatser. Som jämförelse har även DNVs kriterier från Värdering av risk lagts in. I denna riskanalys har gränsen för acceptabel risknivå valts till 10-6, eller ett dödsfall genom olycka på år. Detta är en risknivå som ligger avsevärt under risknivån för vanliga olyckor, som exempelvis att omkomma i trafikolyckor eller risken för att omkomma i bostadsbrand. För grafisk beskrivning av samhällsrisknivån, se figur (53)

30 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 Figur 7. Förslag till acceptabel individrisknivå för att omkomma i olycka på grund av transporter av farligt gods i Frölundas Närsjukvårdscentrum. 24 (53)

31 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Figur 8. En grafisk beskrivning av de samhällsrisker som kan accepteras i Göteborg beroende på områdets användning enligt de mål Riksdagen har för minskning av årliga dödsoffer i trafiken tillsammans med synpunkter från näringslivet (figur modifierat efter ÖP Göteborg 1997). 25 (53)

32 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver Konsekvenser av möjliga olyckor 5.1 Allmänt I detta kapitel behandlas sådana konsekvenser av olyckor med farligt gods som direkt bedöms kunna skada eller döda personer som befinner sig planområdet eller dess omedelbara närhet. Konsekvenserna kan innebära tryckvåg, värmestrålning, spridning av giftig gas och eller vätska och följderna av dessa uttrycks i antal omkomna. I bilaga A redovisas antaganden och beräkningar av konsekvenser för olycka vid transport av de olika typerna av farligt gods. Beräkningarna har utförts med hjälp av beräkningsprogrammet SAVE II. Nedan beskrivs bedömningar av konsekvenser och resultat av beräkningarna för respektive godstyp. Samband mellan värmestrålning och skada beskrivs i figur 9. Figur 9. Samband mellan värmestrålning, tid och skada (Health and Safety Commission 1991) 26 (53)

33 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Samband mellan skadeverkningar, tryckvåg och avstånd beskrivs i figur 10. Figur 10. Samband mellan skadeverkningar, tryckvåg och avstånd vid en gasmolnsexplosion med 100kg propan (IVA 1981). 5.2 Klass 1, Explosiva ämnen och föremål Vid en olycka med explosiva ämnen eller föremål kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge svåra konsekvenser. På väg förekommer transporter av upp till 16 ton massexploderande varor per transportenhet. Om en explosion sker i en fullastad transportenhet med massexploderande ämnen leder detta till en mycket kraftig tryckvåg i omgivningen. Dödsfall som direkt följd av tryckvågen förväntas inträffa på upp till 60 meter från olycksplatsen. Lungskador kan uppstå på ett avstånd av 100 till 120 meter från olycksplatsen och trumhinnor kan spricka på människor på ett avstånd av cirka 170 meter. Väggar i byggnader förväntas kunna raseras helt eller delvis inom en radie av 120 till 200 meter. Även betongbyggnader med väl sammanhållen stomme kan raseras på ett avstånd av några hundra meter från explosionscentrum (Health and Safety Commission 1991) och bedöms inte utgöra skydd för dem som vistas i området vid en explosion. Inomhus kan människor skadas eller omkomma av att bygganden raseras. I Göteborgs stads fördjupade översiktsplan för sektorn transporter av farligt gods (Göteborgs stad 1997) har olika konsekvenser från olyckor beskrivits, baserat på olika avstånd från en olycka på järnväg. I figur 13 framgår utbredningen av direkt 27 (53)

34 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 dödlig tryckvåg (60 meter) respektive tryckvåg som kan orsaka lungskador (cirka 120 meter) i öppen terräng och i tabell 5 framgår andelen omkomna inom olika avståndsintervall från olyckan. Figur 11. Konsekvensutbredning vid explosion med explosivämne. De högra ringarna representerar explosion i en fullastad transportenhet på väg. Upp till 60 meter från explosionen omkommer 100 % i öppen terräng. Upp till cirka 120 meter från explosionen uppstår allvarliga lungskador. Raderna i figuren betecknar 50 meter breda rader av tät bebyggelse med väl sammanhållen betongstomme. Se tabell 5 för information om andel omkomna på olika avstånd från en explosion (Göteborgs stad 1997). Tabell 5. Andel omkomna på olika avstånd från en explosion. Se figur 11 för definition av byggnadsrad 1, respektive 2 ( Göteborgs stad 1997). 15 tons last 50 meter bebyggelsefritt område Andel omkomna (%) 100 meter bebyggelsefritt område Andel omkomna (%) Utomhus Byggnadsrad Byggnadsrad Konsekvenser vid Frölunda Närsjukvårdscentrum explosion Vid en olycka med massexplosiva ämnen i klass 1 bedöms människor som befinner sig i området kring Västerleden kunna skadas eller omkomma enligt avstånden i tabell 5. Vid det planerade närsjukvårdscentrumet bedöms samtliga 23 personer som befinner sig oskyddade utomhus att omkomma, det vill säga personer som passerar mellan byggnaderna och parkering/bussterminalen. Inuti byggnaderna bedöms cirka 110 personer kunna omkomma på grund av delvis raserad byggnader 28 (53)

35 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 vid en olycka med gods ur klass 1 på Västerleden. Detta gäller förutsatt att explosionen sker inom planområdets vägsträcka på cirka 200 meter. 5.3 Klass 2, Gaser Brandfarlig gas Den dominerande brandfarliga gas som transporteras på väg i Sverige är propan, även kallad gasol. En tankbilsolycka som leder till utsläpp av propan eller någon annan kondenserad brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Poolbrand Gasmolnsexplosion BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) En olycka kan leda till att en tank fylld med kondenserad brandfarlig gas välter så att tanken träffar något föremål med tillräcklig hållfasthet för att punktera behållaren. Mantelplåtens tjocklek i transportbehållare för kondenserade gaser är så väl tilltagen att det krävs stora riktade krafter för att punktera en sådan tank. Ventiler och manluckor sitter väl skyddade. Området närmast Västerleden saknar i princip föremål och strukturer som skulle kunna punktera en gastank. Vägens körfält är separerade för motsatta riktningar och omgärdas kraftiga räcken med deformationszoner för att ta upp krafter från möjliga kollisioner. Storleken på en skada på en gastank bedöms kunna variera i storlek mellan en smal spricka med ett måttligt utflöde till ett hål med en diameter på flera centimeter om en ventil skadas. För att en antändning skall kunna ske krävs någon typ av tändkälla. I omgivningen finns ett flertal tändkällor; motorn i den bil som förolyckats, övrig biltrafik på vägen och gnistbildning vid själva olyckan. En Jetbrand kan bli resultatet av en snabb antändning av ett mindre utsläpp. Vid en jetbrand bildas en flamma på den skadade tanken där gasen strömmar ut. En jetbrand alstrar strålningsvärme på relativt korta avstånd från olycksplatsen. En poolbrand kan uppstå då det läcker ut brandfarlig kondenserad gas i vätskefas genom ett relativt stort hål. Poolen bildas genom att luften och marken där den 29 (53)

36 Frölunda Närsjukvårdscentrum Ver 002 flytande gasen ansamlas kyls ned och den kondenserade gasen blir liggande som en pöl på marken. Poolen antänds i ett senare skede. Konsekvensen vid en poolbrand är en relativt kraftig tryckvåg och värmestrålning. En brand i fri gas kan uppstå antingen som gasbrand eller som gasmolnsexplosion, beroende på hur snabbt antändningen sker och vidareutvecklas. Detta beror i sin tur på gasmolnets sammansättning, det vill säga hur stor mängd gas som finns inom det explosiva området, för propan cirka 2-9 volym-% i luft och tändkällans energiinnehåll. Ett gasmoln som bildas kan antändas direkt eller med viss fördröjning. I det fall gasmolnet antänds omedelbart är luftinblandningen vanligen inte tillräcklig för att en explosion skall inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasbrand med diffusionsförbränning. En gasmolnsexplosion kan inträffa vid fördröjd antändning. Ett gasmoln som bildas kan driva med vinden och antändas en bit ifrån själva olycksplatsen. Om gasmolnet inte antänds omedelbart och transporteras vidare i vindriktningen kommer luft att blandas in. Vid en antändning kan proportionerna mellan gas och luft vara sådana att en explosion kan ske. En BLEVE är en händelse som inträffar genom att en tank hettas upp till en temperatur där innehållet börjar koka i en sådan omfattning att säkerhetsventilen inte klarar av att avlasta tryckförhöjningen. Vid denna händelse rämnar slutligen tanken och innehållet övergår helt i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför tanken. Gasen antänds och ett stort eldklot bildas. Eldklotets diameter kan uppgå till cirka 200 meter och avge en mycket kraftig värmestrålning. För att denna händelse skall kunna inträffa krävs att innehållet från en närliggande tank brinner under en lång tid och hettar upp innehållet i vagnen som inte är skadad, eller om det av någon annan anledning brinner runt den oskadade tanken. Nedan redovisas konsekvenser vid olika händelser för brandfarlig gas som transporteras på Västerleden förbi planområdet. Jetbrand En flamma med längden 16 meter och 0,9 meter i diameter beräknas kunna bildas vid utsläpp från ett hål med 5 centimeter i diameter. Flamman avger en värmestrålning på cirka 60 kw/m 2, som uppstår precis invid flamman. Värmestrålningen avtar med avståndet, och har ingen effekt på människa bortom 20 meter. För samband mellan värmestrålning och skada, se figur (53)

37 Frölundas Närsjukvårdscentrum Ver 002 Händelsen jetbrand bedöms inte medföra konsekvenser i form av döda eller allvarligt skadade personer som vistas inom planområdet eller byggnaden. Poolbrand Vid utsläpp av propan i vätskefas kan antändning ske och poolen kan brinna på samma sätt som en bensinpoolbrand. Ett utsläpp av propan i vätskefas och poolbrand bedöms endast kunna inträffa i de fall en fullastad transport läcker under lång tid. Vid antagandet att en pool med diametern 10 meter bildas uppgår strålningseffekterna från en sådan pool till 34 kw/m² cirka 2,5 meter från poolen. Cirka 30 meter från poolen beräknas strålningseffekterna uppgå till 3 kw/m². För samband mellan skada och strålning, se figur 10. Konsekvenser vid Frölunda Närsjukvårdscentrum - gaspoolbrand Konsekvenserna, det vill säga strålningseffekterna, från en gaspoolbrand når inte över stora avstånd varför en olycka på Västerleden inte medföra konsekvenser i form av döda eller allvarligt skadade personer som vistas inom planområdet eller byggnaden. Gasmolnsexplosion och brand i fri gas Vid ett utsläpp från ett cirkulärt hål med diametern 5 centimeter beräknas ett moln bildas som kan innehålla upp till cirka 110 kg explosiv massa. Om detta moln exploderar bildas en tryckvåg som på ett avstånd av 24 meter från explosionen har ett övertryck på Pascal, på ett avstånd av 48 meter är tryckvågen nere på Pascal. Se figur 10 för samband mellan skadeverkningar och tryckvåg. Enligt beräkningarna i bilaga A kan explosionen ske högst cirka 30 meter från den skadade tanken. Konsekvenser vid Frölunda Närsjukvårdscentrum - gasmolnsexplosion Vid en gasmolnsexplosion i anslutning till Västerleden bedöms upp till cirka 90 personer omkomma eller få svåra skador. Dessa personer befinner utomhus mellan bussterminalen, parkeringen och närsjukvårdscentrumet samt inuti byggnaden och omkommer genom att byggnaden delvis raseras. Dessa scenarion gäller förutsatt att tanken med brandfarlig gas punkteras inom cirka 100 meter från närsjukhuscentrumet och att vindriktningen är mot planområdet. Då planområdet 31 (53)