ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN

Transkript

1 ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Dalen 16, Danderyd Slutgiltig handling Upprättad av: Joakim Almén Granskad av: Johan Lundin Godkänd av: Ulrika Lindblad

2 ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Dalen 16, Danderyd Slutgiltig handling Dokumentinformation Process: Skede: Uppdragsgivare: Fysisk planering Detaljplan Danderyds kommun Uppdragsnummer: Upprättad av: Kontrollerad av: Godkänd av: Joakim Almén (JA) Johan Lundin (JL) Ulrika Lindblad (UL, uppdragsansvarig) Datum Rev Status Upprättad av Kontrollerad av Slutgiltig handling JA JL Konsult WSP Brand & Risk Box Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB-org nr: Styrelsens säte: Stockholm Uppdragsnummer: (22)

3 Sammanfattning WSP har av Danderyds kommun fått i uppdrag att genomföra en översiktlig riskbedömning för att belysa riskbilden och därigenom undersöka lämpligheten att genomföra planerad byggnation vid E18 norr om Mörby centrum. Vid riskinventeringen följer analysen det tankesätt som tas upp av Räddningsverket och kommer att innefatta platsbesök och studier av kartunderlag. Då denna rapport är en översiktlig analys kommer inte utförliga beräkningar att genomföras. Ett kvalitativt resonemang kring varje risk kommer att föras. Sedan kommer en erfarenhetsmässig bedömning att ligga till grund för uppskattning som leder till att riskerna placeras i en riskmatris. Dalen 16 ligger norr om Mörby Centrum i Danderyd kommun. E18 löper längs östra sidan av området. I övrigt ligger bostadsområden med inslag av kontor och handel runt området. Kedjehus, flerbostadshus och en byggnad för kontor och handel ska byggas. Parkeringar ska inrättas i huvudsak under mark men även ett parkeringshus ovan mark planeras. Det tänkta komplexet kommer att ha sin bas ungefär i samma höjd som motorvägen. Avstånd från kontorsbyggnaden till motorvägen kommer att bli ungefär 30 meter medan avstånd till närmaste bostad kommer att bli ungefär 75 meter. Sex olycksscenarier identifierades och utvärderades vidare. Då de risker som i huvudsak berör området är relaterade till transport av farligt gods jämfördes avstånden från motorvägen med riktlinjer. För att verifiera om det är lämpligt att genomföra planen krävdes en grov uppskattning och värdering av scenarierna. Värderingen ledde till slutsatsen att följande åtgärder behöver vidtas för att en lämplig säkerhetsnivå ska uppnås: Ytan mellan motorvägen och det tänkta kontorskomplexet skall utformas så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Ventilationssystemet i kontorsbyggnaden skall utformas så att intag av luft är placerade så långt från motorvägen som möjligt och att ventilationssystemet går att stänga av. Åtgärder skall vidtas så att vätska inte kan rinna ner från motorvägen och ansamlas närmare kontorsbyggnaden. Utrymningsvägar i kontorskomplexet skall utformas så att utrymning sker i riktning från motorvägen. Fönster som inte är öppningsbara utan verktyg eller dylikt skall placeras på fasaden på kontorskomplexet som är riktad mot motorvägen. Dessutom förutsätts att motorvägen är utformad enligt Vägar och gators utformning för att risken för avkörning ska vara acceptabel. Om ovanstående åtgärder vidtas gör WSP bedömningen att marken är lämplig för planerad verksamhet utan vidare analys. Uppdragsnummer: (22)

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT UNDERLAGSMATERIAL KVALITETSSÄKRING BEGREPP OCH DEFINITIONER INNEHÅLL OCH STRUKTUR I RAPPORTEN METOD METOD FÖR RISKIDENTIFIERING METOD FÖR ANALYS OCH RISKVÄRDERING OMRÅDES/OBJEKTSBESKRIVNING RISKIDENTIFIERING IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER JÄMFÖRELSE MED RIKTLINJER RISKUPPSKATTNING OCH VÄRDERING RISKUPPSKATTNING RISKVÄRDERING RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER ALLMÄNNA ÅTGÄRDER SCENARIO 1 AVÅKNING MED STORT FORDON INBLANDAT SCENARIO 2 - EXPLOSION TILL FÖLJD AV EXPLOSIVT ÄMNE (KLASS 1) SCENARIO 3 - UTSLÄPP AV GAS (KLASS 2) SCENARIO 4 - UTSLÄPP AV BRANDFARLIG VÄTSKA (KLASS 3) SOM ANTÄNDS SCENARIO 5 - UTSLÄPP AV OXIDERANDE ÄMNEN (KLASS 5) SOM REAGERAR MED BRÄNNBART ORGANISKT MATERIAL SCENARIO 6 - UTSLÄPP AV FRÄTANDE ÄMNE (KLASS 8) OSÄKERHETER SLUTSATS...21 REFERENSER...22 Uppdragsnummer: (22)

5 1 Inledning WSP har av Danderyds kommun fått i uppdrag att genomföra en riskbedömning för att belysa riskbilden och därigenom undersöka lämpligheten att genomföra planerad byggnation vid E18 norr om Mörby centrum. Denna inledning kommer att ge en beskrivning av projektets bakgrund och omfattning. 1.1 Bakgrund Plan- och bygglagen (1987:10) 1 ställer krav på att ny bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad till ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till skydd mot olyckor. E18, som ligger omedelbart öster om platsen, är primär farligt gods led. Enligt de rekommendationer som ges i Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods 2, som tagits fram av Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands skall riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods-led. 1.2 Syfte Syftet med riskbedömningen är att utifrån risksynpunkt undersöka markens lämplighet att genomföra planerad byggnation. 1.3 Mål Målet med riskbedömningen är att identifiera risker som kan komma att påverka planområdet, göra en grov uppskattning av riskernas storlek samt värdera riskerna. 1.4 Avgränsningar De risker som har beaktats är uteslutande förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten, på och utanför planområdet. Detta innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. Inte heller sociala risker kommer att beaktas i denna analys. En riskbedömning av eventuella utredningsalternativ i samband med miljöbedömning omfattas inte av detta uppdrag då detaljplanen inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Samråd avseende omfattning och innehåll har inte genomförts inom ramen för detta uppdrag. Utgångspunkt har därför tagit i de styrande dokument som har identifierats inom området. 1.5 Styrande dokument Det finns styrande dokument i form av lagar och förordningar (PBL, MB m.fl.) som anger att riskanalys (eller motsvarande) ska genomföras. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut riktlinjer vid fysisk planering som ger rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang, och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. I samband med upprättande av detaljplaner ställer bl.a. Plan- och Bygglagen 3 krav på att olycksrisker ska belysas, för att avgöra om tilltänkt bebyggelse är lämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med länsstyrelsernas i Skåne och Västra Götalands län publicerat Riskhantering i detaljplaneprocessen 2, vilken förespråkar att riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods-led. I denna beskrivs tre olika zoner upp till 150 meters avstånd där olika verksamheter är lämpliga (Figur 1). Då olika områden har olika förutsättningar uppnåddes ingen exakt samsyn mellan de olika Länsstyrelserna gällande exakta avstånd. Uppdragsnummer: (22)

6 Figur 1: Bebyggelse efter zonindelning enligt Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne 2. Länsstyrelsen i Skåne Län har gett ut riktlinjer för riskområden 4 i anslutning till farligt gods-leder med grund från riskberäkningar. Då denna utredning kan ha legat till grund för det samlade utlåtandet, för de tre länsstyrelserna, bedöms dokumentet vara viktigt i sammanhanget. Området i anslutning till vägen delas i zoner beroende på avstånd. Olika markanvändning anses lämplig i de olika zonerna (Tabell 1). Uppdragsnummer: (22)

7 Tabell 1: Rekommenderad markanvändning på olika avstånd enligt Länstyrelsen i Skåne 4. Avstånd (m) Lämplig markanvändning 0-30 Parkering (ytparkering) Trafik Odling Friluftsområde Tekniska anläggningar (som ej orsakar skada på avåkande fordon) Dessutom bör hårda konstruktioner som kan orsaka skada på avåkande fordon begränsas Handel (sällanköpshandel) Industri Bilservice Lager (utan betydande handel) Tekniska anläggningar (övriga) Parkering (övriga) Bostäder (småhusbebyggelse) Handel (övrig) Kontor (i ett plan dock ej hotell) Lager (övrig) Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats) Centrum Kultur 150+ Bostäder (flerbostadshus i flera plan) Kontor (i flera plan, inklusive hotell) Vård Skola Idrotts och sportanläggning (med betydande åskådarplats) Beträffande ny bebyggelse har Länsstyrelsen i Stockholms län tidigare gett ut rekommendationer för hur nära transportleder för farligt gods samt bensinstationer som ny bebyggelse kan planeras 5. Rekommendationerna innebär kortfattat 25 m kring vägar med farligt gods skall lämnas bebyggelsefritt. Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara 40 m medan avståndet till bostadsbebyggelse bör vara 75 m. För bensinstationer anges ett rekommenderat skyddsavstånd på 100 meter. Dessa riktlinjer är under revidering för att anpassas till den gemensamma policyn. Samtliga ovan nämnda dokument kommer att beaktas i denna analys. 1.6 Underlagsmaterial Underlagsmaterial för denna grovanalys utgörs av: Kartunderlag ( SGU) Förfrågningsunderlag 6 Väginformation om farligt gods 2008, Vägverket 7. 2:4 anläggningar i Stockholms län, Länsstyrelsen Kvalitetssäkring Rapporten är utförd av Joakim Almén (Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering) med Ulrika Lindblad (Civilingenjör Kemiteknik) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Johan Lundin (Brandingenjör/Teknologie doktor). Uppdragsnummer: (22)

8 1.8 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. De begrepp som används i denna rapport utgår från den s.k. riskhanteringsprocessen 9,10 (Figur 2) vars innebörd förklaras nedan. Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser 11. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys. Figur 2. Riskhanteringsprocessen. Markeringen visar vilka delar som behandlas i rapporten. I denna grovanalys kommer en riskidentifiering att genomföras. Risker kommer sedan att jämföras med styrande dokument. Om det behövs kommer sedan en riskuppskattning och värdering att genomföras. Förslag på riskreducerande åtgärder kommer att ges. Slutsatsen kommer, förutom resultaten, att visa om ytterligare analys är nödvändig. 1.9 Innehåll och struktur i rapporten Fortsättningen av denna rapport kommer att vara upplagd enligt: Metod för riskidentifiering och värdering Områdes- och verksamhetsbeskrivning Riskidentifiering Jämförelse med styrande dokument Riskuppskattning Riskvärdering Förslag på riskreducerande åtgärder Slutsats Uppdragsnummer: (22)

9 2 Metod Metoden för denna analys innebär att risker identifieras, analyseras och värderas. 2.1 Metod för riskidentifiering Arbetet följer det tankesätt som tas upp av Räddningsverket 12. Detta grundas på att tänka igenom hur planområdet kan påverka omgivningen, hur omgivningen kan påverka planområdet och hur etableringen kan påverka sitt eget område. Då verksamheten på området inte kommer att bidra med omfattande risker kommer inte den planerade verksamhetens påverkan på området att vara påtaglig. De risker som utreds påverkar människor akut. Vid identifieringen kommer de klasser som Räddningsverkets: Riskhantering i översiktsplaner 13 tar upp att beaktas (exklusive sociala risker): Tekniska olycksrisker o Brand (inte i samband med transport av farligt gods) o Explosion (inte i samband med transport av farligt gods) o Utsläpp av farliga ämnen från industriella verksamheter. I denna rapport antas att samtliga anläggningar som kan ge utsläpp av farliga ämnen som kan påverka allmänheten är klassade som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor 14 kap o Transportolyckor o Transport av farligt gods Naturolycksrisker o Ras och skred o Översvämning o Vegetationsbränder Inventeringen kommer att innefatta platsbesök och studier av kartunderlag. 2.2 Metod för analys och riskvärdering Då denna rapport är en översiktlig analys kommer inte utförliga beräkningar att genomföras. Sannolikhet och konsekvens kommer att analyseras kvalitativt i nedan beskrivna skalor som är inspirerad av värdering av risk som DNV tog fram på uppdrag av Räddningsverket 15 och används istället för den praxismatris 16 som Räddningsverket har använt länge. Den matris som används skapar en inbördes rang på scenarier som annars hamnar på samma plats i den andra matrisen (lägst sannolikhet/högst konsekvens). Nivåer som används för sannolikhet motsvarar de förväntade frekvenser som visas i Tabell 2. Tabell 2: Motsvarande förväntad frekvens för sannolikhetsbeskrivningarna i denna analys. Nivå Extremt låg Mycket låg Låg Medel Hög Förväntad frekvens Mindre än 1 gång / år 1 gång / år 1 gång / år 1 gång / år Mer än 1 gång / år Beskrivningarna för konsekvenser motsvarar de konsekvenser som visas i Tabell 3. Uppdragsnummer: (22)

10 Tabell 3: Motsvarande konsekvenser för konsekvensbeskrivningar i denna analys. Beskrivning Små Lindriga Stora Mycket Stora Katastrofala Konsekvens Enstaka personskador Flera skadade, även svårt skadade 1-10 döda döda döda Detta ger en bedömningsmatris (Figur 3). Hög Medel Sannolikhet Låg Mycket låg Extremt låg Små Lindriga Stora Mycket Stora Katastrofala Konsekvens Figur 3: Analysinstrument som används i denna rapport. När scenarier ska placeras i matrisen kommer tidigare erfarenheter från WSP att ligga till grund för uppskattning av sannolikhet och konsekvens. De resultat som fås genom tidigare rapporter 17,18 kommer att modifieras med hänsyn till de förutsättningar som skiljer mellan platserna för analys. Till exempel kommer skillnader i trafikflöde, topografi och byggnadernas placering att beaktas. Efter att scenarier har identifierats kommer riskreducerande åtgärder att diskuteras i anslutning till varje scenario och de åtgärder som bedöms ge en acceptabel risknivå kommer att föreslås. Uppdragsnummer: (22)

11 3 Områdes/objektsbeskrivning Dalen 16 ligger norr om Mörby Centrum i Danderyd kommun (Figur 4). Figur 4: Karta över var i norra Stockholm Dalen 16 är beläget. Den framtida exploateringen av området kan ses i Figur 5. E18 löper längs östra sidan av området. Öster om motorvägen ligger ett bostadsområde med inslag av kontor och affärer. Väster om platsen ligger bostadsområdet Klingsta. Söder om området ligger ett bostadsområde med inslag av kontor på toppen av en höjd. Den mörka större huskropp som syns i översta delen av kartan är kyrkskolan, en kommunal skola. I övrigt är markerade hus i figuren bostäder. Det är tänkt att kedjehus och flerbostadshus ska byggas i den västra delen av planområdet medan en byggnad för kontor och handel ska byggas i den östra delen. Ett bullerskydd ska upprättas mot E18. Parkeringar ska inrättas i huvudsak under mark men även ett parkeringshus ovan mark vid kontor-/handelsbyggnaden på den sida som är riktad från motorvägen. Det tänkta komplexet kommer att ha sin bas ungefär i samma höjd som motorvägen medan lutningen i övrigt bildar en grop mellan E18 och komplexet. Avstånd från kontorsbyggnaden till motorvägen kommer att bli ungefär 30 meter medan avståndet till närmaste bostad kommer att bli ungefär 75 meter. Uppdragsnummer: (22)

12 Figur 5: Plan för framtida markanvändning. Uppdragsnummer: (22)

13 4 Riskidentifiering I detta kapitel följer en sammanställning av risker som finns i området. 4.1 Identifiering och beskrivning av riskkällor Transportolyckor på E18 skulle kunna leda till avåkning som kan påverka området. Då avståndet är ungefär 30 meter till kontors-/handelsbyggnaden är det enbart stora fordon som skulle kunna påverka. Då E18 är primär farligt gods-led 19 finns det risk för olyckor med farligt gods inblandat. På E18 transporteras de flesta klasser av farligt gods (Tabell 4). De karteringar som finns på räddningsverket 20 anger intervall. Detta innebär att om de maximala värdena för respektive klass läggs samman överskrids den totala mängden som anges. Tabell 4: Sammanställning av den maximala mängd farligt gods som transporterades på den del av E18 som undersöks 20. Klass \ År Transporter per år baserat på ett kvartal 1998 Transporter per år baserat på en månad Totalt I Tabell 5 beskrivs de olika klassernas egenskaper, exempelkemikalier och konsekvenser vid utsläpp. Av detta dras slutsatsen att olyckor med ämnen från klass 1, 2, 3, 5 och 8 kan innebära påverkan på planområdet medan övriga klasser endast bedöms medföra konsekvenser i närområdet. Tabell 5: Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning 21,22. Klass Ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie 24. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. 3 Brandfarliga Bensin och diesel (majo- Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strål- Uppdragsnummer: (22)

14 Klass Ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen riteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. ningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 m för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumoch kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet 25 (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 4.2 Sammanställning av olycksscenarier Olycksscenarier som kommer att utvärderas vidare i denna grovanalys följer nedan. Scenario 1 - Avåkning med stort fordon inblandat Scenario 2 - Explosion till följd av explosivt ämne (klass 1) Scenario 3 - Utsläpp av gas (klass 2) Scenario 4 - Utsläpp av brandfarlig vätska (klass 3) som antänds Scenario 5 - Utsläpp av oxiderande ämnen (klass 5) som reagerar med brännbart organiskt material Scenario 6 - Utsläpp av frätande ämne (klass 8) Uppdragsnummer: (22)

15 5 Jämförelse med riktlinjer Då de risker som i huvudsak berör området är relaterade till farligt gods jämförs avstånden från motorvägen med riktlinjer. Om scenarierna jämförs med riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms Län som gavs ut 2000 uppfylls dessa förutom att kontorsbyggnaden ligger några meter närmare motorvägen än de 40 som rekommenderas. Enligt riktlinjerna från Länsstyrelserna i Stockholms, Skånes och Västra Götalands Län (Figur 1) uppfyller planen de angivna riktlinjerna om gränsen mellan zon A och B är vid 30 meter och gräns mellan zon B och C är vid 70 meter. Om riktlinjerna från Länstyrelsen i Skånes Län (Tabell 1) används uppfyller planen inte angivna schablonvärden då varken flerbostadshus eller kontorsbyggnader i flera plan bör byggas närmare än 150 meter. Handelsbyggnader bör inte byggas närmare än 70 meter utan vidare analys. Då planen inte överensstämmer med riktlinjer krävs en grov uppskattning och värdering av scenarierna för att verifiera om det är lämpligt att sätta gränserna mellan zonerna vid 30 respektive 70 meter. Uppdragsnummer: (22)

16 6 Riskuppskattning och värdering I detta kapitel görs en kort bedömning av riskerna. Bedömningarna grundas i tidigare beräkningar av sannolikheter och konsekvenser 17,18. Dessutom används konsekvenserna som beskrivs i Tabell 5. För att inte underskatta risken har värsta troliga fall fått vara styrande. Därefter kommer riskerna att föras in i den figur som beskrevs i metodkapitlet. 6.1 Riskuppskattning Nedan motiveras hur risker har uppskattats. Sannolikheter och konsekvenser är grundade i tidigare beräkningar från en analys som gällde utformning av byggnader vid Mörby Centrum Scenario 1 - Avåkning med stort fordon inblandat För att ett fordon som åker av E18 på just denna sträcka (ungefär 200 meter) ska kunna påverka kontorsbyggnaden på detta planområde måste avkörningen i princip vara i vinkel mot vägen. Sannolikheten för denna typ av avåkning bedöms som låg. Till följd av att det redan idag finns avkörningsskydd bedöms konsekvenserna som stora då någon kan stå i vägen för ett avkörande fordon. Denna typ av risk behandlas i Sverige genom att vägar utformas enligt VGU Scenario 2 - Explosion till följd av explosivt ämne (klass 1) Då denna typ av farligt gods endast transporteras i mycket liten mängd kommer sannolikheten för en olycka vara extremt låg. En sådan olycka kan dock få katastrofala konsekvenser där ett stort antal människor kan tänkas omkomma då explosionen kan bygga upp tryck som kan rasera en fasad på upp till 200 meter Scenario 3 - Utsläpp av gas (klass 2) Ett utsläpp av gas kan leda dels till direkta problem om utsläppet består av en giftig gas, dels indirekta om ett utsläpp av brandfarlig vätska antänds efter utsläppet. Även om båda fallen uppskattas bedöms sannolikheten för detta scenario vara extremt låg på detta korta avsnitt av E18. Konsekvenserna av ett utsläpp skulle dock kunna bli mycket stora med mer än 10 dödsfall. Konsekvensområdet sträcker sig till ungefär 100 meter om BLEVE (Boiling Liquid Evaporating Vapor Explosion) bortses ifrån. En BLEVE är extremt ovanlig och kan ha ett konsekvensområde som kan sträcka sig upp mot 200 meter Scenario 4 - Utsläpp av brandfarlig vätska (klass 3) som antänds Sannolikheten för ett utsläpp som antänds bedöms som mycket låg även om ett utsläpp av brandfarlig vätska kan vara vanligare. Konsekvenserna kan bli mycket stora då både byggnaden och människor som vistas mellan vägen och kontorsbyggnaden kan förväntas bli utsatta för höga strålningsnivåer. Dessutom är lutningen på planområdet till nackdel då den kan leda till att ett läckage rinner nerför slänten och bildar en pöl närmare huset. Dödliga strålningsnivåer (>15 kw/m 2 ) är vanligtvis begränsade till 30 meter från pölens kant Scenario 5 - Utsläpp av oxiderande ämnen (klass 5) som reagerar med brännbart organiskt material Då mycket små mängder transporteras av denna klass bedöms sannolikheten för ett utsläpp, som kan ge konsekvenser, som extremt låg. Konsekvenserna kan bli mycket stora då detta scenario blir mycket likt en explosion. Skillnaden mot en explosion, i samband med ämnen av klass 1, är att tryckuppbyggnaden inte blir lika stor (fasader kan raseras inom 70 meter) vilket gör att konsekvenserna bedöms som lägre. Uppdragsnummer: (22)

17 6.1.6 Scenario 6 - Utsläpp av frätande ämne (klass 8) Sannolikheten för ett utsläpp av frätande ämne bedöms som låg då detta scenario inte kräver mer en att ett läckage uppstår. Konsekvenserna bedöms som lindriga då dödliga konsekvenser är begränsade till närområdet (Tabell 5). Lutningen på planområdet är dock en klar nackdel i samband med detta scenario då den kan bidra till att en pöl med frätande ämne hamnar nära kontorsbyggnaden. 6.2 Riskvärdering Riskuppskattningen har införts i grovanalysens instrument för värdering (Figur 6). Om de scenarion som har mycket stora eller katastrofala effekter studeras kan det påpekas varken individrisken eller samhällsrisken kommer att påverkas om byggnaden flyttar sig de 10 meter som Länsstyrelsen i Stockholms Län rekommenderar då dessa scenarier ger effekter på betydligt längre avstånd än 40 meter i samtliga fall utom vid utsläpp av brandfarlig vätska som antänds. I detta fall blir dock effekten av att flytta byggnaden inte heller påtaglig då strålningsnivån inte är farlig längre än 30 meter från branden 17. Hög Medel Sannolikhet Låg 6 1 Mycket låg 4 Extremt låg 3, 5 2 Små Lindriga Stora Mycket Stora Katastrofala Konsekvens Figur 6: Scenarierna redovisade i en riskmatris. 1 - Avåkning med stort fordon inblandat 4 - Utsläpp av brandfarlig vätska (klass 3) som antänds 2 - Explosion till följd av explosivt ämne (klass 1) 5 - Utsläpp av oxiderande ämnen (klass 5) som reagerar 3 - Utsläpp av gas (klass 2) 6 - Utsläpp av frätande ämne (klass 8) Uppdragsnummer: (22)

18 7 Riskreducerande åtgärder Nedan följer en redogörelse för tänkbara riskreducerande åtgärder. Därefter diskuteras effekten av dessa. Åtgärder klassas som antingen en åtgärd som bör genomföras och WSP därför anser nödvändig för riskbilden eller en åtgärd som kan genomföras om detta är en egenambition från byggherren. 7.1 Allmänna åtgärder Ytan mellan motorvägen och det tänkta komplexet skall utformas så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Detta lindrar konsekvenserna i alla scenarier. Dock är det inte säkert att åtgärden skulle ge samma effekt om komplexet flyttades längre från vägen då flera scenarier endast drabbar området närmast vägen. 7.2 Scenario 1 Avåkning med stort fordon inblandat Avkörningsskydd på motorvägen skall vara utformade så att risken för avkörning med ett tungt fordon är acceptabel. Då vägen antas vara utformad enligt VGU anses denna risk redan vara åtgärdad i rimlig omfattning. Om detta bedöms som en rimlig nivå för olyckor i resten av Sverige bedöms den också vara rimlig här. 7.3 Scenario 2 - Explosion till följd av explosivt ämne (klass 1) Fasader och stomme på komplexet kan byggas så att de klarar en eventuell explosion. En förflyttning av byggnaden längre från motorvägen skulle inte innebära en minskning av risken om inte byggnaderna förflyttas längre än 200 meter från motorvägen (6.1.2). Detta innebär att individrisken i byggnaden, till följd av detta scenario, inte påverkas beroende av hur nära vägen komplexet byggs. Då sannolikheten är extremt låg att detta scenario skulle inträffa bedöms inte denna åtgärd som viktig att prioritera. 7.4 Scenario 3 - Utsläpp av gas (klass 2) Luftintag på tilltänkt bebyggelse skall vara placerad på den fasad som är riktad från motorvägen för att inte ventilationen ska få in stora mängder av eventuella giftiga utsläpp. Ventilationssystemet i kontorsbyggnaden skall gå att stänga av i händelse av ett gasutsläpp. Dessa åtgärder är sådana att oavsett hur nära motorvägen huset ligger kommer inte fler åtgärder att tillkomma vilket innebär att skyddsnivån för utsläpp av giftig gas har förbättrats så mycket som den går. Anledningen till att detta scenario bör åtgärdas i större utsträckning än explosionsscenariot är att sannolikheten för detta scenario är betydligt högre (i storleksordningen 100 ggr vanligare) även om den fortfarande är extremt låg. 7.5 Scenario 4 - Utsläpp av brandfarlig vätska (klass 3) som antänds Åtgärder skall vidtas för att förebygga att vätska kan rinna ner från motorvägen och ansamlas närmare kontorsbyggnaden. Fönster som inte är öppningsbara utan verktyg eller dylikt skall placeras i den fasad på komplexet som är riktad mot motorvägen. Utrymningsvägar skall utformas så att utrymning sker i riktning från motorvägen. Om dessa tre åtgärder vidtas kommer inte en eventuell pölbrand att uppstå närmare byggnaden än 30 meter vilket skulle innebära att påverkan från en brand mot byggnaden inte blir så stor att människor i byggnaden utsätts för dödlig strålningsnivå. Om dessutom fönstren inte är öppningsbara minskar risk för brandspridning genom fönstren. Dessa åtgärder skulle inte ge så stor effekt om utrymningsvägarna mynnade mot mo- Uppdragsnummer: (22)

19 torvägen då detta skulle tvinga människor att i alla fall utsättas för höga strålningsnivåer om de lämnade byggnaden. Det bullerskydd som redan planeras mot E18 kan brandskyddas för att bli beständigt mot värmestrålning från en brand. Detta bör innebära att människor hinner sätta sig i säkerhet från den öppna ytan mellan motorvägen och kontorsbyggnaden. De fönster som är riktade mot motorvägen kan strålningsklassas. 7.6 Scenario 5 - Utsläpp av oxiderande ämnen (klass 5) som reagerar med brännbart organiskt material Fasader och stomme kan byggas så att de klarar en eventuell explosion. I detta fall skulle en förflyttning till ett avstånd av 70 meter från motorvägen. Sannolikheten för denna typ av scenario är så låg (i samma storleksordning som explosivämnesexplosion) att det inte bedöms vara här åtgärder behöver vidtas. 7.7 Scenario 6 - Utsläpp av frätande ämne (klass 8) Åtgärder skall vidtas för att förebygga att vätska kan rinna ner från motorvägen och ansamlas närmare kontorsbyggnaden. Denna åtgärd minskar risken för problem till följd av frätande ämnen markant då de inte kommer att lämna motorvägen i händelse av en olycka. Uppdragsnummer: (22)

20 8 Osäkerheter I denna analys har tidigare detaljerade kvantitativa riskanalyser legat till grund för de bedömningar som har gjorts. Konservativa antaganden har gjorts i samband med omräkning till detta planområde så att säkerhetsnivån är konservativ. En följd av osäkerheterna blir också att åtgärder för säkerhet rekommenderas i större utsträckning än det skulle ha gjorts vid en mer djupgående analys. En mer detaljerad analys leder antagligen till en optimerad lösning där risknivån till följd av riskreducerande åtgärder kan verifieras så att en mer kostnadseffektiv lösning uppnås. Uppdragsnummer: (22)

21 9 Slutsats WSP anser att följande åtgärder behöver vidtas för att en lämplig säkerhetsnivå ska uppnås: Ytan mellan motorvägen och det tänkta kontorskomplexet skall utformas så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Ventilationssystemet i kontorsbyggnaden skall utformas så att intag av luft är placerade så långt från motorvägen som möjligt och att ventilationssystemet går att stänga av. Åtgärder skall vidtas så att vätska inte kan rinna ner från motorvägen och ansamlas närmare kontorsbyggnaden. Utrymningsvägar i kontorskomplexet skall utformas så att utrymning sker i riktning från motorvägen. Fönster som inte är öppningsbara utan verktyg eller dylikt skall placeras på fasaden på kontorskomplexet som är riktad mot motorvägen. Dessutom förutsätts att motorvägen är utformad enligt VGU 26 för att risken för avkörning ska vara acceptabel. Om ovanstående åtgärder vidtas gör WSP bedömningen att marken är lämplig för planerad verksamhet utan vidare analys. Uppdragsnummer: (22)

22 Referenser 1 Plan- och bygglag SFS1987:10, utfärdad , med ändringar till och med SFS 1995: Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. 3 Plan- och Bygglagen (1987:10). Utfärdad , med ändringar till och med SFS 2005: Länsstyrelsen i Skåne Län (2007), Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplacering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Skåne i utveckling 2007:06. 5 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000), Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01. 6 Danderyds kommun (2008), Förfrågningsunderlag för: Riskanalys för tekniska nämndhuset, Dalen 16 m fl, i Danderyd, Danderyds kommun. 7 Räddningsverket (2008), Väginformation om farligt gods 2008, Publikationsnummer B Information i från Peter.svensson@ab.lst.se International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard , Dependendability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, International Organization for Standardization (ISO). Risk management Vocabulary Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, Kaplan, S. & Garrick, J. (1981), On the Quantitative Definition of Risk, Risk Analysis, Vol. 1, No. 1, pp , Räddningsverket (2001), Olycksrisker och MKB, Sjuhäradsbygdens tryckeri AB, Borås. 13 Räddningsverket (2004), Riskhantering i översiktsplaner En vägledning för kommuner och länsstyrelser, ISBN Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 15 Räddningsverket Karlstad (1997), Värdering av risk. 16 Räddningsverket (2002), Handbok för riskanalys, ISBN WSP (2008), Detaljerad riskanalys, uppdaterad handling december 2008, Mörby centrum, Danderyds kommun. 18 WSP (2008), Riskbedömning för planerade bostäder, Åkeslund, Kv. Nymilen, Bromma. 19 Räddningsverket (2008), Väginformation om farligt gods 2008, Publikationsnummer: B aspx, hämtad Stadsbyggnadskontoret i Göteborg (1997), Översiktplan för Göteborg - Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, bilagor Statens Räddningsverk (2003), Handbok för riskanalys,. 23 Statens Räddningsverk (2006), ADR-S, Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:7) om transport av farligt gods på väg och i terräng,. 24 Statens Räddningsverk (2006), Förvaring av explosiva varor. 25 Väg- och transportforskningsinstitutet (1994), Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4. 26 Vägverket (2004), Vägar och gators utformning. Uppdragsnummer: (22)