Riskutredning Arlandastad Norra Preliminär

Transkript

1 Riskutredning Arlandastad Norra Stockholm

2 Riskutredning för Arlanda Stad Norra Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Rapport Per Stein Handläggare Lennart Hammar Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Området Avgränsningar Riskhantering Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen Riskbegreppet Riskutredningsprocessen Samhällsrisk Individrisk Riskvärdering Acceptanskriterier Kriterier för samhällsrisk Kriterier för individrisk Farligt gods Regelverket ADR Transportleder av farligt gods Områdesbeskrivning Planområdet Norra Måbyleden Stambanan Transportleder med farligt gods Transporter av farligt gods i området Fraktade mängder farligt gods på järnväg Identifierade scenarion Konsekvenser vid olycka med farligt gods Konsekvenser Vägtrafik vid Måbyleden Järnvägstrafik på stambanan Säkerhetshöjande åtgärder Riskbedömning - Samhällsrisk Osäkerheter Slutsatser och rekommendationer Referenser... 20

4 1. Inledning Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Sigtuna Kommun utfört en riskutredning avseende farligt godstransporters påverkan på planerad verksamhet och byggnation i området, delar av fastigheterna Broby 1:1 och 1:11. Kontaktperson inom Sigtuna Kommun har varit Magnus Gustavsson. Rambölls handläggare för denna riskutredning med avseende på farligt godstransporter har varit Per Stein. 1.1 Bakgrund Programhandling för området togs fram i september 2011 [9]. Sigtuna kommun vill utveckla området vilket är beläget mellan E4:an i öster och Märsta tätort i väster, längs Måbyleden samt norr om Broby verksamhetsområde. Området är intressant eftersom det är beläget nära Märsta samt verksamhetsområdet Västra Arlandastad och därmed den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Föreslagen exploatering skulle även förstärka entrén till Märsta tätort. Ändamålet med detta planarbete är att utreda planeringsförutsättningarna för området i syfte att skapa möjligheter för nya verksamheter såsom exempelvis kontor, handel och lättare industri. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget har varit att undersöka och belysa vilken inverkan risker kopplade till transporter av farligt gods har på exploateringen av området. Där det behövs ska erforderliga säkerhetsåtgärder specificeras. 1.3 Området Programområdet är ca 50 ha stort och utgör en del av fastigheterna Broby 1:1 och 1:11. Programområdet är dels del beläget längs Måbyleden, som går mellan Märsta tätort och E4:an, och dels norr om befintligt verksamhetsområde Broby. Inom programområdet finns i huvudsak åkermark samt till viss del vegetation vid Märstaån. Inom programområdet ska verksamheter av olika slag medges såsom kontor, handel och lättare industri. Inslag av grönområden ska tillskapas inom exploateringsområdet [9]. 1 av 20

5 Bild 1 Karta över planområdet 1.4 Avgränsningar Rapporten belyser risknivån på ett övergripande plan och ska inte ses som en fullständig riskanalys eftersom ingen detaljinformation om byggnation eller verksamheter är känd i samband med upprättandet av denna riskutredning. Rapporten kan även ses som en anvisning hur etableringsområdena kan bebyggas och användas med hänsyn till närheten till de angränsande farligt godslederna, beaktande riskerna för farligt godsolyckor 2. Riskhantering I kapitlet beskrivs riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen och acceptanskriterier som används i riskvärderingen. 2.1 Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen Länsstyrelserna har i egenskap av tillsynsmyndighet ofta framtagna riktlinjer för rekommenderade säkerhetsavstånd gav Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tillsammans ut ett informationshäfte med grundläggande förhållningssätt till säkerhetsavstånd mellan transporter av farligt gods och olika typer av verksamheter [1]. 2 av 20

6 Bild 2 Säkerhetsavstånd rekommenderat av Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län Länsstyrelsen i Stockholm håller på att ta fram uppdaterade riktlinjer, och i remissutgåvan föreslås säkerhestsavstånd enligt figuren nedan. 3 av 20

7 Bild 3 Föreslagna säkerhetsavstånd i Stockholms Län enligt remissutgåva [3] Länsstyrelsen anser att det, i princip oberoende av den aktuella risknivån och andra säkerhetsåtgärder, bör finnas ett säkerhetsavstånd på minst 25 meter mellan vägar och järnvägar med transporter av farligt gods och kvartersmark i zon B eller C. 4 av 20

8 2.2 Riskbegreppet För att på ett meningsfullt och adekvat sätt hantera risker och riskreducerande åtgärder i samhällsplanering vägs i riskbegreppet sannolikhet och konsekvenser samman för identifierade händelser och olyckor i aktuellt fall 2.3 Riskutredningsprocessen Riskutredningsprocessen är en systematisk, iterativ process med syfte att säkerställa att risknivån för undersökt objekt är acceptabel. Bild 4 Riskutredningsprocessen [4] 5 av 20

9 2.4 Samhällsrisk Samhällsrisk är ett mått för hur stor risk en riskkälla, t.ex. transportled för farligt gods, utsätter människor för. Samhällsriskrisk är risken att ett antal människor omkommer vid en viss olycka någonstans i samhället under ett år. Begreppet samhällsrisk är tillämpligt på alla i berört område såsom boende, arbetande, trafikanter etc. 2.5 Individrisk Med individrisk menas sannolikheten att en viss individ omkommer under ett år. Individrisker beräknas normalt under antagandet att en individ är kontinuerligt närvarande på en given plats, det vill säga platsspecifik risk. Dessa risknivåer presenteras ofta i form av riskkonturer. Individriskkriterier bör tillämpas på risker för verkliga individer som i verkligheten inte är kontinuerligt närvarande. För boende antar man att åtminstone någon av de bosatta är kontinuerligt närvarande (t ex en äldre person eller någon som arbetar hemma) och därmed är den mest utsatta personen. 2.6 Riskvärdering Utgångspunkt för värdering av risker är följande [5] Rimlighetsprincipen - Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nyttan i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer - Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. 2.7 Acceptanskriterier Det finns i Sverige inga nationella kriterier för vad som ska betraktas som acceptabel risk. De kriterier som vanligtvis används för samhällsrisk är framtagna av Det Norske Veritas (DNV) åt dåvarande Räddningsverket [5]. 6 av 20

10 2.7.1 Kriterier för samhällsrisk Samhällsrisken åskådliggörs och värderas med hjälp av F/N-diagram (Frequency/Number of fatalities): Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan accepteras: F=10-4 per år för N=1 med lutning -1 Övre gräns för område där risker kan anses som små: F=10-6 för N=1 med lutning -1 Se graf inritad i F/N-diagram nedan. Bild 5 F/N-diagram med DNV:s kriterier inritade Området mellan uppsatta kriterier kallas för ALARP, As Low As Reasonably Practicable, och betyder att om risken med rimliga medel kan minskas så ska åtgärder vidtas. Risken i ALARP-området är tolerabel om alla rimliga åtgärder är vidtagna. 7 av 20

11 2.7.2 Kriterier för individrisk Följande kriterier används för individrisk: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 1*10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 1*10-7 per år. Risk för olycka på grund av naturhändelse i Norden är 1*10-6 per år. Gul ALARP Tolerabel risk Bild 6 Visualisering av individriskkriterier Bilden illustrerar acceptanskriterier/tolerabel risknivå för 3:e man som vistas i området med farligt gods-transporter som riskkälla. 8 av 20

12 3. Farligt gods I kapitlet beskrivs begreppen farligt gods samt primär och sekundär transportled. 3.1 Regelverket ADR Hantering av farligt gods regleras i det Europa-gemensamma regelverket ADR (Accord Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route på franska), där ADR-S är den svenska översättningen som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Enligt ADR delas farligt gods in i ett antal olika klasser enligt följande: Bild 7 Indelning av farligt gods i klasser enligt ADR [6] Olyckor med påverkan på avstånd från riskkällan kan inträffa med klasserna 1, 2, 3 och 5. Övriga klasser kommer vid en olycka att få begränsad spridning från riskkällan, och antas inte påverka personer bortom olycksplatsens direkta närområde. 9 av 20

13 3.2 Transportleder av farligt gods För att undvika onödig riskexponering av människor i samhället vid transporter av farligt gods finns det ett antal utvalda primära transportleder för farliga transporter. Dessa vägar är oftast större vägar, som i så liten utsträckning som möjligt går genom samhällen, till exempel E4. Om en transport av farligt gods, till exempel med bensin, ska gå från den primära transportleden till målpunkten (bensinstationen) används utvalda sekundära transportleder. Detta för att säkerställa att farligt godstransporter inte genar genom bostadsområden eller liknande, utan den väg används som bedömts som den säkraste vägen mellan den primära vägen och målpunkten för transporten. 4. Områdesbeskrivning I kapitlet beskrivs området och förutsättningar för exploateringsområdet kartläggs. 4.1 Planområdet Bild 8 - Aktuellt planområde 10 av 20

14 4.2 Norra Måbyleden Bild 9 Utdrag ur samrådshandling. Plankarta för Måbyleden. Längs Måbyleden norra sida planeras verksamheter med kontor och handel m från vägen på norra sidan. Byggnaderna kan vara upp till 5 våningar höga. Säkerhetsavståndet mellan vägkant och byggnader är kortare än de 40 m som rekommenderas krävs av länsstyrelsen enligt referens [3]. Det förutsätts i riskutredningen att handeln är av typen sällanköpshandel. 11 av 20

15 4.3 Stambanan Bild 10 Utdrag ur samrådshandling. Plankarta för vid Östra Bangatan. Längs stambanan kommer verksamheter med kontor att förläggas minst 40 m från rälskant vilket uppfyller kravet på 25 m säkerhetsavstånd från länsstyrelsen i referens [3]. Det förutsätts i riskutredningen att handeln är av typ sällanköpshandel. 12 av 20

16 4.4 Transportleder med farligt gods Stambanan genom Märsta är transportled för farligt gods. Måbyleden mellan E4 och Fältvägen är sekundär transportled för farligt gods. E4 som också är primär transportled för farligt gods ligger drygt 400 m bort. 4.5 Transporter av farligt gods i området Det går järnvägstransporter på stambanan bl.a. med stora mängder flygbränsle för omlastning i Brista varifrån flygbränslet leds i pipeline till Arlanda. På Måbyleden transporteras farligt gods mellan E4 och fram till Fältvägen till verksamheter i området. Eftersom det inte finns några specifika uppgifter är utgångspunkten att alla klasser av farligt god transproteras här. På E4 transporteras alla typer farligt god eftersom det är en primär transportled för farligt gods. 13 av 20

17 4.6 Fraktade mängder farligt gods på järnväg Baserat på statistik från referens [10] har följande sammanställning gjorts av transporter av farligt gods på stambanan. Transporter av Farligt Gods (ton/år) Farligt Godsklass Stambanan Maximal kvantitet 1 Explosiva ämnen 0 2 Gaser 2.1 Brandfarliga gaser Giftiga gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen Organiska peroxider Giftiga ämnen Smittförande ämnen Frätande ämne Övriga farliga ämnen Övriga farliga ämnen Identifierade scenarion På stambanan transporteras ett flertal olika farligt godsklasser enligt tabellen ovan. Dessa ämnen är såväl brandfarliga vätskor klass 3 som brandfarliga gaser klass 2.1. Det förekommer även stora mängder oxiderande ämnen klass 5.1 och det kan även förekomma giftiga gaser klass 2.2. Den dominerande kvantiteten av farligt godstransporterna på stambanan är brandfarlig vätska klass 3 eftersom flygbränsle till Arlanda transporteras med tåg från Gävle till Brista. 14 av 20

18 4.8 Konsekvenser vid olycka med farligt gods Eftersom en stor andel av transporterat farligt gods är brandfarlig väska finns anledning att belysa vilka effekter en pölbrand har. Detta eftersom stora mängder brandfarlig vätska transporteras på stambanan. Vid pölbrand utvecklas värmestrålning som i första hand kan ge brännskador. Hur stor skada en person drabbas av beror på tiden som personen utsätts för strålningen och intensiteten. Använt riktvärde sätts till 15 kw/m 2, vilket innebär att personer kan omkomma av värmestrålningen. Bild 11 - Relationen mellan strålning och avstånd från pölkant för liten, mellan och stor pölbrand mätt på två meters höjd [8]. På avstånd större än 20 meter från pölbrandens kant är värmestrålningen för låg för att kunna orsaka allvarliga skador på människor. Dock kan branden spridas via andra objekt som antänds, eller att brinnande vätska kan sprida sig utanför vägen. 15 av 20

19 5. Konsekvenser 5.1 Vägtrafik vid Måbyleden Om trafikolyckor med farligt gods inträffar t.ex. avkörning i samband med singelolycka med lastbil eller kollisioner mellan lastbilar kan det i värsta fall leda till olycka med farligt gods. Om två fordon kolliderar kan farligt gods komma ut om det förekommer i något av fordonen. Ett antal olika scenarier kan tänkas beroende på: - Kraften i kollisionen - Slag av farligt gods som kommer ut, giftigt, explosivt eller brandfarligt - Mängden farligt gods som kommer ut. Generellt sett är risken liten för en olycka av det slaget. Beroende på utläckande ämnets mängd och egenskaper kan större eller mindre följdskada uppstå. En brand kan uppstå om brandfarlig vätska läcker ut från en tankbil. Beroende på topografin kan brinnande vätska rinna en sträcka och skada eller vid brand antända även närliggande byggnader längs Måbyleden. En gasmolnsexplosion eller jetbrand kan uppstå om brandfarlig gas läcker ut. Brandfarlig gas transporteras i tankar som har förhållandevis hög godstjocklek och det fordras därför ett stort mått av våld för att de skall skadas så att läckage sker. En gasmolnsexplosion eller en jetbrand kan skada personer och byggnader. Om vindhastigheten är låg kan ett koncentrerat, antändningsbart gasmoln driva iväg flera hundra meter från utsläppskällan vid en läcka/skada på en tank. I så fall kan en fördröjd antändning av gasmolnet inträffa och drabba personer på några hundra meters avstånd från där urspårningen skett. En olycka av denna typen förutsätter låg vindhastighet, annars späds gasen ut till ofarlig koncentration. Om inversion föreligger ökar det ytterligare risken för att ett gasmoln att sprida sig över en stor yta. Mycket låg vindhastighet eller vindstilla medför att ett gasmoln inte tunnas ut med vinden vilket innebär att dessa förhållanden alltid är mera kritiska vid ett gasläckage. Tändkällor för ett gasmoln/gasläckage eller brandfarliga vätskor kan var all typ av elektrisk eller elektronisk utrustning samt t.ex. cigarettrökning. Vid måttliga farter som är fallet här bedöms risken för att en allvarlig olycka med tankbil för gas vara försumbar. Konsekvensen av en olycka kan mildras genom att avbalkning införs vid vägkanten. Trafikolyckor utan inblandning av farligt gods behandlas inte i riskbedömningen utan fokus ligger på de högsta konsekvensnivåerna med farligt gods. 16 av 20

20 5.2 Järnvägstrafik på stambanan Vid urspårning på stambanan kan det inträffa utsläpp av brandfarliga vätskor eller gaser. Det kan även förekomma giftiga gaser. Brandfarliga vätskor kan av elektrisk eller elektronisk utrustning samt t.ex. cigarettrökning. Det måste säkerställas att brandfarlig vätska inte med lätthet kan rinna från stambanan till byggnader längs banan. I så fall kan vid antändning personer, byggnader och verksamheter drabbas trots att de inte befinner sig vid de skadade tankvagnarna. Komprimerade gaser transporteras i tankar som har förhållandevis hög godstjocklek och det fordras därför ett stort mått av våld för att de skall skadas så att läckage sker på själva tanken. Rördelar och ventiler utgör större läckagerisk än tanken. Brännbara gaser Jetflamma eller gasmolnsexplosion/gasmolnsbrand kan uppstå om brandfarlig gas läcker ut och antänds. En jetflamma från brännbara gaser kan medföra livsfara på avstånd upp till ca 30 m. Om vindhastigheten är låg kan ett koncentrerat, antändningsbart gasmoln driva iväg flera hundra meter från utsläppskällan vid en läcka/skada på en tank. I så fall kan en fördröjd antändning av gasmolnet inträffa och drabba personer på några hundra meters avstånd från där urspårningen skett. En olycka av denna typen förutsätter låg vindhastighet, annars späds gasen ut till ofarlig koncentration. Om inversion föreligger ökar det ytterligare risken för att ett gasmoln att sprida sig över en stor yta. Mycket låg vindhastighet eller vindstilla medför att ett gasmoln inte tunnas ut med vinden vilket innebär att dessa förhållanden alltid är mera kritiska vid ett gasläckage. Tändkällor för ett gasmoln/gasläckage eller brandfarliga vätskor kan var all typ av elektrisk eller elektronisk utrustning samt t.ex. cigarettrökning. Om giftiga gaser skulle läcka ut till följd av en urspårning kan även personer på upp till några hundra meters avstånd drabbas Personer som befinner inom ovan nämnda avstånd från en olycka riskerar skadas allvarligt eller omkomma. 17 av 20

21 6. Säkerhetshöjande åtgärder Eftersom verksamheter med kontor planeras m från Måbyleden rekommenderas att fasaderna på fastigheterna närmast vägen ges brandskyddat utförande samt att det installeras avåkningsskydd vid vägkanten. Det är viktigt med genomtänkt placering av tilluftdon på byggnaderna på säkerhetsavstånd från Måbyleden. Det är även viktigt att ordna kantskydd eller dike så att brandfarlig vätska inte kan rinna mot byggnaderna. Den viktigaste säkerhetshöjande åtgärden vid stambanan är att säkerhetsavståndet på 40 m från järnvägen upprätthålls till de verksamheter som planeras gränsa närmast till järnvägen. Det förutsätts att handel som anläggs såväl längs Måbyleden som vid stambanan är sällanköpshandel. Skulle det vara aktuellt att förlägga dagligvaruhandel i anslutning till transportlederna för farligt gods behöver placering, säkerhetsavstånd och säkerhetsåtgärder noggrant ses över i förväg. 7. Riskbedömning - Samhällsrisk Med åtgärder införda enligt ovan bedöms att acceptanskriterierna för samhällsrisk och individrisk kan uppfyllas för de olycksscenarier med farligt godstransporter på stambanan och Måbyleden som identifierats. 8. Osäkerheter Analysen baseras på de transporter av farligt gods som förekommer på vägen och järnvägen. Mängderna av farligt gods kan eventuellt öka och det kan även bli aktuellt med andra klasser farligt gods. Det finns för tillfället inga byggnader planerade eller projekterade vilket innebär att de faktiska byggnadsutförandena och hur byggnaderna kommer att ligga inte är känt när riskutredningen skrivs. Ej heller är något känt om kommande verksamheter eller om människor och någon verksamhet kommer att vara utomhus. Riskutredningen förutsätter att det inte byggs personalintensiva kontor, publika anläggningar eller dagligvaruhandel nära Måbyleden eller stambanan eftersom samhällsrisken då ökar. 18 av 20

22 9. Slutsatser och rekommendationer Längs stambanan tillämpas de av länsstyrelsen rekommenderade säkerhetsavstånden för farligt godstransporter. Med säkerhetsavstånd på 40 m mellan stambanan och verksamheter samt mindre kontor bedöms riskerna ligga på en godtagbar nivå. Längs Måbyleden vill man lägga fastigheter med verksamhet och kontor närmare än säkerhetsavståndet som krävs enligt länsstyrelsen. Mot den bakgrunden behöver förstärkta skyddsåtgärder införas såsom brandklassad fasad och genomtänkt placering av tilluftdon en bit in från Måbyleden samt dike eller vall mot inrinnande vätska. Det behövs även skydd vid vägkanten som stoppar fordon mot avåkning. Med åtgärder enligt ovan bedöms såväl samhällsrisk som individrisk ligga på en godtagbar nivå. 19 av 20

23 Referenser [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006 [2] Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Länsstyrelsen Skåne län, 2007 [3] Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse människors säkerhet intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, remissutgåva, Länsstyrelsen Stockholms län, 2012 [4] SÄIFS 2000:2, Sprängämnesinsepktionen, 2000 [5] Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 [6] Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003 [7] Farligt gods Riskbedömning vid transport, Räddningsverket, 1996 [8] Konsekvensanalys av Katrineholms Logistikcentrums inkommande farligt gods, Luleå tekniska universitet, 2010 [9] Planprogram för, Sigtuna Kommun September [10] Kartläggning av Farligt Gods-transporter i September 2006, SRV 2006 [11] 20 av 20