Detaljplan för Nol 3:72 i Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning

Transkript

1

2 Beställare: Ale kommun Beställarens representant: Emelie Johansson Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Herman Heijmans Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx Belma Gafurovic Norconsult AB

3 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 3 (12) Innehåll Innehåll Inledning Genomförda riskutredningar Risker för boenden i planområdet Värmestrålning Rökutveckling Diskussion och slutsatser Referenser... 11

4 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 4 (12) 1. Inledning Ale kommun avser att upprätta en ny detaljplan för området mellan Egnahemsvägen och Industrivägen i Nol där områdets beteckning skall ändras från industriändamål till dess faktiska användning som är bostadsändamål sedan många år. Särskild hänsyn bör tas till skyddsområde mellan bostäder och verksamheten hos Perstorp Oxo på angränsande fastighet som är en sk A-anläggning, vilket innebär att det i anläggningen bedrivs miljöfarlig verksamhet som är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. I anläggningen hanteras dessutom brandfarliga varor och företaget är tillståndspliktigt för hantering av dessa. Figur 1. Bostäderna i planområdet (vit) och Perstorps anläggning (gul)

5 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 5 (12) Planområdet är relativt flackt, höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt är ca 7 meter. Bostäderna utgörs av friliggande en- och tvåvåningshus byggda på 40-talet som är del av ett större bostadsområde som breder ut sig öster om planområdet.

6 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 6 (12) 2. Genomförda riskutredningar Den mest aktuella riskutredning för företaget genomfördes 2004 (Perstorp 2004). Utredningen omfattar hela anläggningen i Nol. Utredningen är genomförd som en semikvantitativ grovanalys där de allvarligaste risker identifieras och rangordnas utifrån en indelning av sannolikhet och konsekvenser i fem klasser var. De konsekvenser som bedöms i analysen är i första hand risken inom anläggningen. Utifrån företagets bedömning av vilka händelser som är de mest betydelsefulla (dimensionerande) har sedan en beräkning genomförts för vad konsekvenserna för bostäderna inom planområdet kan vara utifrån dessa händelser. Dimensionerande scenario enligt företagets analys (Sigvard) är en brand i destillationsarean som är belägen i mitten av fabriksområdet/processarean. Sannolikheten för detta bedöms vara 1 gång per år. Brandfarliga varor finns på två ställen i processarean, dels i norra delen (butanollager) och dels i mellersta delen (destillationsarean). Destillationsarean består av flera olika invallningar. Den invallning där vi har mest brännbart material har en yta på ca 140 m 2. Invallningen med processutrustning är ca 225 m 2. En brand i processarean bedöms därför kunna få en omfattning på mellan grovt räknat -100 m 2 och 400 m 2, beroende på hur händelseförloppet ser ut.

7 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 7 (12) 3. Risker för boenden i planområdet De scenarier som identifierats som mest betydelsefulla för den omgivande bostadsbebyggelsen är bränder i olika delar av processområdet. Bränderna bedöms kunna få en yta av 100 m 2 till 400 m 2, se kapitel Värmestrålning För att kunna bedöma hur dessa bränder kan påverka bostadsbebyggelsen i planområdet har värmestrålningen som dessa bränder kan ge upphov till beräknats på olika avstånd från processområdet. Resultaten av dessa beräkningar visas i figur 2 där nivån på värmestrålningen på olika avstånd visas. Den röda kurvan representerar värmestrålningen vid en brand med en yta på 400 m 2 medan den blåa kurvan ger värmestrålningen vid en brand med en yta på 100 m 2. En verklig storbrand i processområdet bedöms sannolikt ligga mellan dessa två storlekar. Figur 2. Värmestrålning på olika avstånd från processområdet. Effekten av värmestrålningen har angetts med prickade linjer.

8 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 8 (12) Bostadsbebyggelsen inom planområdet ligger på ett avstånd på minst 100 m från processområdet. Av figur 2 framgår att det på detta avstånd från processområdet inte finns någon risk att trä antänds på grund av värmestrålningen då gränsen för detta är ca 15 kw/m 2 (VROM 2005). Inte heller bedöms det finnas risk för att personer som vistas på det avståndet får 2:a gradens brännskador eftersom nivån för detta är ca 8 kw/m 2 om det antas att det tar ca 20 s för personer att ta skydd (FOA 1997) eller att fönsterglas går sönder som bedöms ske vid strålningsnivåer över 4 kw/m 2 (VROM 2005). Enda risken som finns är risken för missfärgning av träytor vid den största branden då detta bedöms ske vid sen strålingsnivå över 2 kw/m 2 (VROM 2005). Som jämförelse kan nämnas att solstrålningen på en solig svensk sommardag ger en värmestrålning på ca 1 kw/m Rökutveckling En eventuell brand inom processområdet kommer att leda till rökutveckling där det är svårt att förutse vilka ämnen röken kommer att innehålla. Rökplymen kommer att röra sig uppåt genom den värme som utvecklas av branden och kommer i de flesta fall inte att beröra bostäderna inom planområdet direkt. En ungefärlig uppfattning om hur röken kommer att röra sig kan fås med hjälp av beräkningsprogrammet ALOFT-FT som beräknar rökspridning vid större oljebränder (NIST 2011). Resultaten för beräkningar vid olika vindhastigheter visas i figur bostäderna Figur 3. Rökspridning vid vindhastighet 2 m/s från Perstorp mot bostäderna

9 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 9 (12) bostäderna Figur 4. Rökspridning vid vindhastighet 5 m/s från Perstorp mot bostäderna bostäderna Figur 5. Rökspridning vid vindhastighet 10 m/s från Perstorp mot bostäderna Röken kommer att beröra bostäder vid vindhastigheter på ca 10 m/s eller mer i riktning från Perstorp mot bostäderna, dvs nordlig vind. Dessa vindar bedöms förekomma under mindre än 1 % av året (Ale 2009).

10 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 10 (12) 4. Diskussion och slutsatser Utifrån företagets riskanalyser och diskussion med säkerhetsansvarig på företaget har det fastställts vilka scenarier som ger upphov till störst risk. Konsekvenserna av dessa scenarier har sedan beräknats för de boendena i detaljplaneområdet. Sannolikheten för en storbrand bedöms vara en gång per år. Konsekvenser för de kringboende är ganska måttliga då den skada som kan uppstå på grund av branden är ytterst begränsad på det avståndet som bostäderna ligger på. Inga stora materiella skador eller några personskador förväntas. Sannolikheten att röken från en storbrand direkt berör bostäderna bedöms vara en gång per år. Sannolikt kommer dock de boende att evakueras som säkerhetsåtgärd vid brand men risken att drabbas av mer än lindriga och övergående obehag eller begränsade materiella skador bedöms vara minimal. Som jämförelse kan risknivån från Perstorp jämföras med risken för en brand i ett småhus som är så pass stor att en insats från räddningstjänsten krävs, vilket belyser risken för enskilda personer, den så kallade individrisken. Antal insatser vid bränder i småhus uppgick för 2009 till ca 1,6 per 1000 (MSB 2010). Detta innebär att sannolikheten för en brand i ett småhus uppgår till ca en gång per 625 år. Detta är i samma storleksordning som sannolikheten för en storbrand hos Perstorp. Konsekvenserna för en enskild person för en brand i det egna huset kan dock vara mångfalt större än vad konsekvenserna av en storbrand hos Perstorp bedöms vara för den enskilde. Riskerna för enskilda personer vid en brand från Perstorp är således klart lägre än risken från en brand i det egna huset. Samhällsrisken, det vill säga antalet personer som berörs av en brand, är naturligtvis större vid en brand i Perstorps anläggning än vid brand i ett enskilt bostadshus. Om det tillåts att fler personer bor kring anläggningen så behöver man evakuera fler vid en större brand. Eftersom övriga konsekvenser av en brand vid Perstorp för de kringboende dock kan antas vara ganska måttliga så bedöms risknivån från Perstorp vara acceptabel.

11 n:\102\12\ \u\beskrivningar_koncept\detaljplan för nol docx 11 (12) 5. Referenser Ale 2009 FOA 1997 MSB 2010 NIST 2011 Perstorp 2004 Planprogram för Bostäder och hästgård, Starrkärr 1:3, Ale kommun, Vådautsläpp av brandfarliga och gifitga gaser och vätskor Metod för bedömning av risker, Försvarets Forskningsanstalt, september 1997 Räddningstjänst i siffror 2009, statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riskanalys Perstorp Oxo AB, Nol anläggningen, Norconsult AB Väg och Bana/Trafik Herman Heijmans herman.heijmans@norconsult.com

12 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax