Fördjupad riskbedömning för bensinstation/farligt gods Brottkärr Närcentrum

Transkript

1 Uppdragsnr: (6) Fördjupad riskbedömning för bensinstation/farligt gods Brottkärr Närcentrum Bakgrund WSP Brand & Risk har tidigare gjort en kvalitativ riskbedömning (1) i samband med förstudie till detaljplan för Närcentrum vid Brottkärrsmotet. Bedömningen blev att riskreducerande åtgärder bör vidtas längs med de gator där brandfarliga vätskor transporteras till bensinstationen alternativt att en mer detaljerad utredning görs för att visa om åtgärderna skall vidtas. Syfte och mål Syftet med denna PM är att kvantifiera de risker som uppstår med transport av brännbara vätskor, ADR-S klass 3, längs med Billdalsvägen och Brottkärrsvägen. Målet är att identifiera om risknivåerna föranleder skyddsåtgärder. Kvalitetssäkring Denna handling omfattas av internkontroll i enlighet med WSP:s kvalitetssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Johan Lundin (Teknologie doktor). Planområdet och angränsande verksamheter Aktuellt planområde avgränsas i öster av Säröleden (väg 158) och i söder av Billdalsvägen. I väster avgränsas området av Brottkärrsvägen där även den befintliga bensinstationen är belägen cirka 60 meter från detaljplaneområdet (se Figur 3). Inom det aktuella detaljplaneområdet planeras bostäder med upp till fem våningar. Handel och kontor planeras att utföras i bottenplan på de aktuella byggnaderna. Metod för riskuppskattning För uppskattning av risknivån har årsmedeldygnstrafik (ÅDT), vägkvalitet, hastighetsbegränsning etc. för aktuella vägavsnitt använts som indata. Utifrån händelseträd över olyckor har frekvenserna för de olika scenarierna skattats. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. WSP Brand & Risk Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (6) Riskmått I denna riskbedömning har riskmåtten individrisk och samhällsrisk använts för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt godstransporter. Fördelen med att använda sig av både individrisk och samhällsrisk, vid uppskattning av risknivån i ett område, är att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande, samtidigt som det tas hänsyn till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas. Bägge dessa perspektiv är väsentliga vid riskvärdering. Exempel på presentation av individrisk och samhällsrisk ges i Figur 1 och en närmare beskrivning följer i avsnitten nedan. Figur 1. Exempel på individriskprofil till vänster samt samhällsriskprofil (F/N kurva) till höger. Individrisk Individrisken anger risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt på en specifik plats, t.ex. på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus (2). Individrisken är platsspecifik och är oberoende av hur många personer som vistas i det givna området. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för allt för höga risknivåer. Individrisken kan redovisas i form av en individriskprofil, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan, se Figur 1 (vänster). Om flera riskkällor finns brukar nivåerna adderas och presenteras likt nivåkurvor på en karta. Samhällsrisk Till skillnad från individrisken, så mäter samhällsrisk antalet personer som skadas/omkommer till följd av de olyckor som kan ske. Då beaktas befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Till skillnad från beräkning av individrisk tas även hänsyn till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (Frequency/Number), se Figur 1 (höger), som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler antal omkomna per år till följd av de antagna olycksscenarierna.

3 Uppdragsnr: (6) I F/N-kurvan kan ses hur ofta (frekvensen) olyckor sker med ett givet antal omkomna personer, och det går således särskilja på frekvensen av olyckor med en liten konsekvens och olyckor med stor konsekvens. Riskkriterier I Sverige finns inget nationellt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Det Norske Veritas (DNV) tog, på uppdrag av Räddningsverket, fram förslag på riskkriterier (3) gällande individ- och samhällsrisk, som kan användas vid riskvärdering. Dessa har blivit något av en praxis i branschen. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som frekvensen för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. Risker kan kategoriseras i tre grupper; acceptabla, acceptabla med restriktioner och/eller åtgärder eller ej acceptabla, se Figur 2 Som acceptanskriterier för individ- och samhällsrisk används i denna PM de som är framtagna av DNV på uppdrag av dåvarande Räddningsverket. Figur 2. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk utifrån DNV (3).

4 Uppdragsnr: (6) 60 m Säröleden Bensinstation Figur 3. Skiss vilken beskriver planerat detaljplaneområde samt bensinstationens placering. Beräkningsunderlag Säröleden (158) utgör inte en farligt gods-led och endast transporter till bensinstationen går på vägen. Samma sak gäller för Billdalsvägen och Brottkärrsvägen. Årsmedeldyngstrafiken (ÅDT) har enligt tidigare utredning ansatts till fordon och hastigheten 50 km/h. En till två transporter till bensinstationen sker via tankbil med släp, konservativt antas två transporter i veckan bestående av endast ADR-S klass 3 (brännbara vätskor). För beräkning av samhällsrisken har det överslagsmässigt antagits en befolkningstäthet på 2000 respektive 4000 personer per kvadratkilometer (dag respektive natt) ADR-S klass 3 Inom ADR-S systemet (transport av farligt gods på väg), klassas alla farliga ämnen in i 9 klasser. Klass 3 är brännbara vätskor. Då inga andra transporter bedöms gå förbi planområdet beskrivs endast denna klass i detalj. Brandfarliga vätskor är de vätskor vilkas flampunkt är lika med eller lägre än 100 C. Flampunkten är den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger ånga i sådan koncentration att ångan kan antändas. Dessa vätskor kan i sin tur delas in i underklasser beroende på inom vilket flampunktområde de ligger i. Vid blandning av olika vätskor kan

5 Uppdragsnr: (6) flampunkten höjas eller sänkas. Brandfarliga vätskor med låg flampunkt (till exempel bensin) antänds lättast (4). Med hjälp av händelseträdsmetodik enligt den så kallade VTI-modellen (5) (6), där sannolikheter för olycka och läckage med antändning ansätts, räknas den totala frekvensen fram för tre pölbränder. För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser för omgivningen kan uppkomma när vätskan läcker ut och antänds. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt som följd av brandspridning till byggnader, antas vara där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2. Det är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (ca 2-3 sekunder) samt den strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad (7) (8). De pölstorlekar som antas kunna bildas vid läckage av brandfarlig vätska har för olycka på väg antagits till 50 m 2 (litet), 200 m 2 (mellanstort) respektive 400 m 2 (stort). All brandfarlig vätska (bensin, diesel och E85) antas i beräkningarna utgöras av bensin, vilket bedöms vara konservativt. Strålningsberäkningar har genomförts med hjälp av handberäkningar. De formler som använts är baserade på den forskning inom brandområdet som bedrivits under lång tid (7). I Tabell 1 redovisas skadeområden inom vilka personer kan antas omkomma vid olika pölstorlekar. Tabell 1. Avstånd till kritisk strålningsnivå på halva flammans höjd (15 kw/m2) för olika pölstorlekar. Scenario Pölstorlek Infallande strålning > 15 kw/m 2 från pölkant Litet utsläpp 50 m 2 12 m Mellanstort utsläpp 200 m 2 22,5 m Stort utsläpp 400 m 2 30 m Resultat Som kan ses i Figur 4 är riskerna med transporterna till och från bensinstationen små och inga direkta riskreducerande åtgärder bedöms behöva vidtas. Gatans utformning förutsätts vara sådan att risken för trafikolyckor i allmänhet reduceras. Samhällsrisken är beräknad på konservativa antaganden. Bland annat antas att samtliga personer befinner sig utomhus. Detta innebär att risken snarare är överskattad än underskattad. Byggnader utgör normalt ett effektivt skydd mot strålning från en eventuell pölbrand för personer som befinner sig inomhus. Dock finns en risk att fasader närmast vägen antänds och dessa ska därför byggas i obrännbart material sett ur ett egendomsskyddsperspektiv. Detta krav sammanfaller med det krav som ställs på aktuell byggnadstyp utifrån BBR (8) (obrännbar fasad gäller för byggnader tillhörande brandteknisk klass Br1). Riskerna kring bensinstationen bedöms vara i samma storleksordning som kring vägarna, och påverkar således inte planområdet. Om exploatering sker närmare bensinstationen än 40 meter bör en fördjupad riskanalys göras.

6 Uppdragsnr: (6) Figur 4. Individ- och samhällsriskprofil i området, genererade av transporter med brännbara vätskor till bensinstationen i området. Slutsats Denna kvantitativa analys visar på att risknivåerna genererade av farligt godstransporter ligger under de undre acceptanskriterierna. Detta innebär att inga riskreducerande åtgärder måste vidtas. Dock ska fasader som vetter mot väg utformas i obrännbart material för att undvika brandspridning och egendomsskador. Vägarnas utformning antas vara sådana att risken för trafikolyckor i allmänhet minimeras. Göteborg WSP Brand & Risk Mateusz Sosnowski Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering Fredrik Larsson Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering Litteraturförteckning 1. Hamrefält, Mattias. PM - Kvalitativ riskbedömning för detaljplan Riskbedömning för bensinstation/farligt gods - Brottkärr Närcentrum. Göteborg : WSP Brand & Risk, Räddningsverket. Värdering av risk. Karlstad : Statens räddningsverk, Davidsson, Göran, Lindgren, Mats och Mett, Liane. Värdering av risk. FoU rapport. u.o. : Statens Räddningsverk, Halmemies, Sakari. Räddningskemi - Farliga ämnen. Publikation 10/2000. u.o. : Räddningsverket, SRV. Farligt gods: Riskbedömning vid transport. u.o. : Statens räddningsverk, VTI. Konsekvensanalys av olika olyckscenarier vid transport av farligt gods på väg och järväg. VTI-rapport 387:4. u.o. : Väg- och transportforskningsinstitutet, Karlsson & Quintiere. Enclosure Fire Dynamics BBR. Boverkets byggregler, BFS 2006:12., Karlskrona : Boverket, 2006.