PM Risk - Elevhem Karlberg

Transkript

1 Uppdragsnamn Karlberg, elevhem Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum CF Møller Handläggare Egenkontroll Internkontroll Rosie Kvål RKL PWt PM Risk - Elevhem Karlberg Bakgrund och syfte Solna stad har påbörjat ett planarbete för nya elevbostäder i anslutning till Militärhögskolan Karlberg. Planområdet omfattar delar av fastigheten Haga 4:15. Detaljplanen var på samråd under våren Planförslaget har omarbetats sedan samrådet och omfattar nu en huskropp i tre våningar (se figur 1). Totalt rymmer byggnaden 150 studentrum för elever vid Militärhögskolan. I entréplan finns även skåp för samtliga, tvätt- och torkmaskiner, litet kök, 2-3 grupprum samt en undervisningslokal. ca meter Figur 1. Programskiss Elevhem Karlberg (CF Möller/Ramböll, ) Planområdet ligger söder om E4/E20 (se figur 1). Elevhemmet planeras meter från närmaste körbana på vägen. E4/E20 utgör en primär transportled för farligt gods. Vid planläggning av markområden inom 150 meter från en farligt godsled måste riskerna utredas så att inte människor i den planerade bebyggelsen utsätts för oacceptabla risker. Syftet med denna PM är att göra en bedömning av det aktuella planförslagets lämplighet med hänsyn till närheten till E4/E20 och andra eventuella riskkällor. Stockholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Box 9196 Långholmsgatan tr Stockholm brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: Innehar F-skattebevis

2 Förutsättningar Länsstyrelsen i Stockholms Län har tagit fram riktlinjer för hur risker från transporter med farligt gods på väg och järnväg ska hanteras vid exploatering av ny bebyggelse 1. I vilken utsträckning och på vilket sätt riskerna ska beaktas beror på hur riskbilden ser ut för det aktuella planförslaget. I riktlinjerna presenterar Länsstyrelsen rekommendationer för skyddsavstånd till olika verksamheter (se figur 2). Figur 2. Rekommenderade skyddsavstånd till olika typer av markanvändning. Avstånden i figuren mäts från närmaste vägkant. Avsteg från rekommenderade skyddsavstånd kan vara möjligt, vilket i så fall behöver visas med en riskanalys. Intill primära transportleder för farligt gods ska det finnas ett skyddsavstånd på minst 25 meter. Vidare gäller att byggnadstekniska åtgärder ska vidtas för byggnader inom 30 meter från vägen. Rekommendationen är även vid sekundära transportleder att 25 meter ska lämnas bebyggelsefritt. Avsteg kan dock vara möjligt i särskilda fall. Riskinventering I planområdets närhet finns utöver E4/E20 några andra riskobjekt. Dessa ligger dock på större avstånd från studerat område. De aktuella riskobjekten redovisas nedan. Ungefärligt minsta avstånd mellan elevhem och riskkälla redovisas inom parentes. - Av- och påfarter till E4/E20 (100 meter) - Stambanan (300 meter) - Hagalunds bangårdsområde (300 meter) - SL:s planerade bussdepå i Tomteboda (250 meter) - Bensinstation (500 meter) 1 Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Fakta 2016:4, Länsstyrelsen Stockholm, Uppdragsnamn: Karlberg, elevhem Datum: Uppdragsnummer: Sida: 2 av 6

3 Eftersom antalet farligt godstransporter på av- och påfarter är betydligt mindre än på E4/E20 bedöms huvudkörbanorna utgöra den dominerande påverkan på risknivån inom området. Övriga riskkällor ligger betydligt längre än 150 meter från planområdet och kommer inte att beaktas vidare. Nedan görs en beskrivning av E4/E20. E4/E20 E4/E20 består av 4+4 filer utmed aktuellt område. I höjd med planområdet ligger norrgående körbanor i nivå med planområdet. Utmed vägen ligger en höjd som till viss del skärmar av vägen från området. Den aktuella vägsträckan är en av Sveriges mest trafikerade med ca fordon per dygn 2. Andelen tung trafik är ca 10 %. Vägen inklusive av- och påfartsramper är klassade som primär transportled för farligt gods. Detta innebär att Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar att farligt gods transporteras på vägen. Det finns ingen exakt bild över hur stora mängder farligt gods som transporteras på den aktuella vägsträckan. Det finns dock några mätningar att hämta information från. Dessa är: - Uppskattning utifrån genomsnittlig andel av tung trafik som inrymmer farligt gods samt genomsnittlig fördelning av respektive farligt godsklass enligt nationell statistik från Trafikanalys för åren Kartläggning utförd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i september Kartläggning gjord i samband med intunnling av Norra station 5 Sedan genomförda kartläggningar 3, 5 har bland annat transporter med LNG (flytande naturgas) börjat köras på Essingeleden från depån i Nynäshamn till ett bunkringsfartyg i Frihamnen som sedan januari 2013 används för att tanka Viking Lines fartyg Grace 6. Transporterna med LNG omfattar 3 per dygn, dvs. nästan transporter per år. Den studerade informationen är inte heltäckande, men ger ändå en indikation på hur situationen ser ut samt hur den har förändrats de senaste åren. I tabell 1 redovisas en sammanställning av de studerade underlagen. Tabellen redovisar uppskattat antal transporter per farligt godsklass. För underlaget från MSB respektive Norra stationsområdet har mängderna kompletterats med tillkommande transporter av brännbar gas (LNG) i enlighet med beskrivningen ovan. 2 Trafikflöde 2013 ca 1 km längre söderut på E4/E20, information hämtad från Trafikverkets Vägtrafikflödeskarta, 3 Statistikrapporter från Trafikanalys, Lastbilstrafik (Rapportnr 2010:3, Rapportnr 2011:7, Rapportnr 2012:6, Rapportnr 2013:12, Rapportnr 2014:12) 4 Kartläggning av farligt godstransporter september 2006, Statens Räddningsverket, 2007 ( 5 E4/E20 Tomteboda Haga Södra (Gemensamt) Riskbedömning detaljplan för Vasastaden 1:16 m.m. och Arbetsplan E 4/E 20 Tomteboda Haga Södra, Vägverket & Exploateringskontoret, (Samrådshandling) 6 Full gas för grönare hav med LNG, publicerad: , besökt: Uppdragsnamn: Karlberg, elevhem Datum: Uppdragsnummer: Sida: 3 av 6

4 Tabell 1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR med uppskattat antal transporter på Essingeleden. Klass Ämne Trafikanalys MSB 2006 Riskanalys Norra stationsområdet Antal per år Andel Antal per år Andel Antal per år Andel 1 Explosiva ämnen ,1% ,2% ,9% 2 Gaser ,0% ,2-17,2% ,8% 3 Brandfarliga vätskor ,5% ,8-81,8% ,7% 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m ,4% ,6-0,7% 450 0,7% 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider ,0% ,3% 445 0,7% 6 Giftiga ämnen 145 0,4% ,1-1,3% ,2% 7 Radioaktiva ämnen 65 0,2% ,8% 15 0,03% 8 Frätande ämnen ,6% ,7% ,0% 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen ,9% ,2% ,0% Totalt I maj och oktober 2015 genomfördes mätning av antalet farligt godsfordon vid 15 mätpunkter i Stockholm 7. Mätningen genomfördes via detektion med hjälp av trafikkameror. Mätningarna visar bland annat att merparten av trafiken sker utanför rusningstrafik samt att det är relativt få fordon som genomför samtliga passager (1 700 fordon stod för passager i maj). På Essingeleden utgjorde transporterna med farligt gods 2,2 % av den tunga trafiken. Vanligast förekommande ämnen var bensin och diesel. I tabell 2 redovisas fördelning mellan olika klasser utifrån genomförda mätningar. Tabell 2. Mätningar genomförda vid 15 mätpunkter i Stockholm under två månader 7. Andel i procent. Styckegods ej med i tabellen. Klass Ämne Maj Oktober 1 Explosiva ämnen Gaser 13,1 12,2 3 Brandfarliga vätskor 51,8 54,9 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 0,2 0,6 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 0,5 0,4 6 Giftiga ämnen 0,2 0,3 7 Radioaktiva ämnen Frätande ämnen 2,6 2,3 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen 6,6 5,9 7 Analyser av transporter med farligt gods, mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober 2015, WSP, Uppdragsnamn: Karlberg, elevhem Datum: Uppdragsnummer: Sida: 4 av 6

5 Länsstyrelsen i Stockholms län utfärdade i juni 2016 lokala trafikföreskrifter för Norra Länkens tunnlar 8. Dessa innebär att ämnen som kan leda till mycket stora explosioner inte tillåts i de tunnlar som förbinder Essingeleden med E4 och E18 norr om tunnelsystemet. Undantag görs för klass 2 (brännbara gaser). Det innebär att exempelvis explosivämnen i större mängder inte kommer att passera området. Möjliga olycksrisker Utifrån genomförd riskinventering görs bedömningen att det endast är transporter med farligt gods på E4/E20 som kan påverka risknivån inom planområdet. I tabell 3 redovisas möjliga skadeområden vid olycka med respektive farligt klass. Enligt ovan tillåts inte längre transporter som kan leda till mycket stora explosioner. Det innebär bland annat att större laster av ämnen ur klass 1 och klass 5 inte längre passerar området. Tabell 3. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR -klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp : Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 8 Länsstyrelsen i Stockholms län lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods i del av Norra Länken (tunnel kategorisering), Stockholms och Solna kommuner, 01 TFS 2016:28, 8 juni 2016 Uppdragsnamn: Karlberg, elevhem Datum: Uppdragsnummer: Sida: 5 av 6

6 Utifrån tabell 3 konstateras att det är olyckor med ämnen ur farligt gods klass 1 (explosiva ämnen), 2.1 (brännbara gaser) och 2.3 (giftiga gaser) som kan påverka risknivån inom området. Dessa ämnen utgör utifrån tabell 2 och 3 en relativt liten andel av den totala trafiken med farligt gods. Transporterna av gaser utgörs till stor del av inerta gaser som enligt tabell 4 inte innebär någon omgivningspåverkan. Enligt mätningarna genomförda i maj och oktober förekom inga transporter med giftig gas på Essingeleden. Transporter med brännbar gas utgjorde ca 10 %. Slutsats Den aktuella detaljplanen innebär att studentrum planeras som minst 75 meter från E4/E20. Det innebär att Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan riskkälla och bostäder uppfylls. Några platsspecifika faktorer som innebär behov av ökade skyddsavstånd (t.ex. höjdskillnader) har inte identifierats. Mellan vägen och planområdet finns däremot en vall som till viss del fungerar avskärmande vid en olycka på vägen. Sannolikheten för olycka med farligt gods är dessutom mycket liten. Utifrån genomförd riskinventering görs bedömningen att planerad bebyggelse kan uppföras enligt studerat förslag utan krav på ytterligare skyddsavstånd eller byggnadstekniska åtgärder. Risknivån i planerade bostäder bedöms vara acceptabel med hänsyn till närheten till E4/E20. Uppdragsnamn: Karlberg, elevhem Datum: Uppdragsnummer: Sida: 6 av 6