Norrköping Klockartorpet Stockholm

Transkript

1 Norrköping Klockartorpet Kompletterande riskbedömning baserad på befintlig riskanalys från 2012 för detaljplan för del av Klockaretorpet 1:1 med närområde Stockholm

2 Kompletterande riskbedömning baserad på befintlig riskanalys från 2012 för detaljplan för del av Klockaretorpet 1:1 med närområde Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Per Stein Ann Martens Uppdragsledare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Unr Organisationsnummer

3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsningar Definitioner Området Riskhantering Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen Riskbegreppet Riskutredningsprocessen Individrisk Samhällsrisk Riskvärdering Acceptanskriterier Kriterier för individrisk Kriterier för samhällsrisk Aktuella kriterier i jämförelse som användes i riskanalys utförd 2012 för Klockartorpet Trafikering Planerad bebyggelse Bedömningar/slutsatser och behov av riskreducerande åtgärder Osäkerheter Slutsatser Referenser Sida 3 av 23

5 1. Inledning Norrköpings Kommun har beställt kompletterande riskutredning avseende transporter av farligt gods vid exploatering i området Klockartorpet. Riskutredningen har utförts som en komplettering och förtydligande med utgångpunkt från riskanalys utförd 2012, se referens [4]. Beställare och kontaktpersoner hos Norrköpings Kommun har varit Jackie Leiby och Malin Cuclair. Rambölls uppdragsledare och handläggare har varit Per Stein. Granskare har varit Ann Martens, Ramböll. 1.1 Syfte Uppdraget från Norrköpings Kommun har varit att komplettera med förtydligande kring följande: 1. Lagstiftning och kommunala riktlinjer och trafikdata. Vid behov utföra uppdatering av bedömningar/slutsatser i riskanalysen utförd 2012 om något väsentligt i dessa förutsättningar ändrats, se referens [4]. 2. Borgs vattenreservoar. Förtydligande om riskbilden och tillämpliga riktlinjer som påverkar förutsättningar för användning av för skolavslutningar och viskvällar under sommarsäsongen. 3. Precisering av eventuella behov av riskreducerande åtgärder för nuvarande bebyggelse. 4. Precisering av rekommendationer av rimliga riskreducerande åtgärder för aktuellt planförslag med möjlighet till utökad kontorsbebyggelse, skola och centrum 90 m från Linköpingsvägen respektive villabebyggelse 60 m från Söderleden enligt plankarta UTKAST som tillhandahållits av Norrköpings Kommun. 1.2 Avgränsningar Skyddsobjekt är tredje man som vistas inom planområdet. Trafiksäkerhetsfrågor ingår inte i riskanalysen. I denna riskanalys beaktas endast risker som är kopplade till farligt godstransporterna på Linköpingsvägen och Söderleden eftersom det enligt uppgift inte planeras för någon verksamhet som hanterar brandfarlig vara eller farliga kemikalier i området. Sida 4 av 23

6 1.3 Definitioner I denna riskutredning har följande begrepp betydelse enligt nedan: Risk Risk är en sammanvägning av hur ofta en händelse eller olycka inträffar alternativt hur sannolik den är samt vilka konsekvenser händelsen/olyckan får uttryckt i antal omkomna personer. Riskkälla Verksamhet, process eller aktivitet som kan påföra personer, miljön eller omgivningarna en risk för skada, exempelvis personskada. Exempel på riskkällor är lagringskärl, lossningsplats eller transport med farligt gods. Konsekvensavstånd Det avstånd på vilket en riskkälla kan påverka sin omgivning med konsekvens. Riskidentifiering Systematisk kartläggning av verksamheter och aktiviteter, t ex transport av farligt gods, som kan innebära risk. Riskbedömning bedöma eller uppskatta hur omfattande en risk är. Oftast genom att skatta frekvens/sannolikhet och konsekvens kvalitativt eller genom att beräkna detta kvantitativt. Individrisk Vid kvantitativ riskbedömning kan individrisken beräknas. Individrisk är frekvens för att en person som vistas på exakt samma geografiska plats omkommer till följd av en risk orsakad av en eller flera olyckor. Samhällsrisk Vid kvantitativ riskbedömning kan samhällsrisken beräknas. Samhällsrisk beräknas genom att redovisa frekvensen för att ett antal personer omkommer vid ett eller flera identifierade olycksscenarier. Samhällsrisk används för att ange hur personer i området exponeras av en eller flera riskkällor. Riskvärdering Jämförelse mellan beräknade risker (konsekvenser och sannolikhet) med lämpliga kriterier för vad som kan anses vara en tolerabel risknivå. Denna riskvärdering ligger till grund för beslut om risker kan accepteras, om riskreducerande åtgärder behöver vidtas eller om riskerna inte kan accepteras. Riskreducerande åtgärder Åtgärder som vidtas för att mildra konsekvensen av en risk alternativt reducera frekvensen för att risken ska inträffa. Sida 5 av 23

7 2. Området Utredningsområdet ligger utmed E22 Linköpingsvägen och E22 Söderleden i sydvästra delarna av Norrköping. Utredningsområde Figur 1. Figuren visar utredningsområdet inom utvecklingsområdet Sandtorp i Norrköping. Sida 6 av 23

8 3. Riskhantering 3.1 Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen Flera länsstyrelser har i egenskap av tillsynsmyndighet tagit fram riktlinjer för rekommenderade säkerhetsavstånd gav Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tillsammans ut ett informationshäfte med grundläggande förhållningssätt till säkerhetsavstånd mellan transporter av farligt gods och olika typer av verksamheter, se referens [1] Figur 2. Zoner med bebyggelse rekommenderade av Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län Länsstyrelserna anser att det i princip, oberoende av den aktuella risknivån och andra säkerhetsåtgärder bör finnas ett säkerhetsavstånd på 40 m mellan vägar med transporter av farligt gods och kvartersmark i zon B eller C. Länsstyrelsen i Stockholms Län har utarbetat zoner med skyddsavstånd som rekommendation till bebyggelse i närhet av väg enligt figur nedan, se referens [2]. Se rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Sida 7 av 23

9 Figur 3. Rekommenderade avstånd mellan vägtransportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning enligt dokument från Länsstyrelsen Stockholms Län, se referens [2]. 3.2 Riskbegreppet För att på ett meningsfullt och adekvat sätt hantera risker och riskreducerande åtgärder i samhällsplanering görs i riskbegreppet en sammanvägning av sannolikhet och konsekvenser för identifierade händelser och olyckor i aktuellt fall. Sida 8 av 23

10 3.3 Riskutredningsprocessen Riskutredningsprocessen är en systematisk, upprepande process med syfte att säkerställa att risknivån för undersökt objekt är acceptabel. Figur 4. Riskutredningsprocessen. Sida 9 av 23

11 3.4 Individrisk Med individrisk menas sannolikheten att en viss individ omkommer under ett år. Individrisker beräknas normalt under antagandet att en individ är kontinuerligt närvarande på en given plats, det vill säga platsspecifik risk. Individriskmåttet har visat sig vara ett bra mått på åtgärdsbehovet i närheten av transportleden. Kriterier för individrisk bör tillämpas på risker för verkliga individer som i verkligheten inte är kontinuerligt närvarande. 3.5 Samhällsrisk Samhällsrisk är ett mått för hur stor risk en riskkälla, t.ex. transportled för farligt gods, utsätter en grupp människor för. Samhällsriskrisk är risken att ett antal människor omkommer vid en viss olycka någonstans i samhället under ett år. Begreppet samhällsrisk är tillämpligt på alla som vistas i området såsom boende, arbetande, trafikanter etc. 3.6 Riskvärdering Utgångspunkt för värdering av risker är följande, se referens [5]: Rimlighetsprincipen - Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nyttan i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer - Om olycka skulle inträffa bör det ske med begränsade konsekvenser som kan hanteras av befintliga och tillgängliga beredskapsresurser istället för med stor konsekvens i form av katastrof. 3.7 Acceptanskriterier Det finns i Sverige inga nationella kriterier för vad som ska betraktas som acceptabel risk. De kriterier som vanligtvis används för samhällsrisk är framtagna av Det Norske Veritas (DNV) åt dåvarande Räddningsverket [5]. Sida 10 av 23

12 3.7.1 Kriterier för individrisk Följande kriterier används för individrisk: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 1*10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 1*10-7 per år. Risk för olycka på grund av naturhändelse i Norden är 1*10-6 per år. Gul ALARP Tolerabel risk Figur 5. Visualisering av acceptanskriterier för individrisk Bilden illustrerar acceptanskriterier/tolerabel risknivå för tredje man som vistas i området med farligt gods-transporter som riskkälla. Sida 11 av 23

13 3.7.2 Kriterier för samhällsrisk Samhällsrisken åskådliggörs och värderas med hjälp av F/N-diagram (Frequency/Number of fatalities): Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan accepteras: F=10-4 per år för N=1 med lutning -1 Övre gräns för område där risker kan anses som små: F=10-6 för N=1 med lutning -1 Se graf inritad i F/N-diagram nedan. Figur 6. F/N-diagram som visar DNV:s förslag på kriterier för samhällsrisk för tredje man. Området mellan uppsatta kriterier kallas för ALARP, As Low As Reasonably Practicable, och betyder att om risken med rimliga medel kan minskas så ska åtgärder vidtas. Risken i ALARP-området är tolerabel om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Sida 12 av 23

14 3.8 Aktuella kriterier i jämförelse som användes i riskanalys utförd 2012 för Klockartorpet De kriterier för individrisk och samhällrisk som gäller 2018 är desamma som använts i riskanalysen 2012, se referens [4]. Det vill säga, ingen förändring har skett i regelverken sedan riskanalysen utfördes Kommunala riktlinjer finns enligt referens [7]. Dessa har heller inte ändrats sedan riskanalysen utfördes Därmed föranleder regelverken ingen uppdataring av bedömningar och slutsatser. 4. Trafikering I en trafikutredning utförd , se referens [7], ökar trafiken till 2040 och ligger högre än den prognos som använts som utgångspunkt i riskanalysen Använd prognos i riskanalys utförd 2012 inget preciserat prognosår E22 Linköpingsvägen E22 Söderleden - Total trafikmängd Tung trafik 2800 (8,2 %) 2950 (11 %) Prognos för 2040 enligt Trafikutredning utförd [7] - Total trafikmängd Tung trafik 3200 (8 %) 3500 (8 %) Totalt sett bedöms dessa förändrade trafikeringssiffor inte medföra att förhållandena väsentligt förvärras ur ett riskperspektiv, trots trafikökningen. Det har i riskanalysen utförd 2012 gjorts en känslighetsanalys med fördubblad mängd tung trafik som bedöms täcka in en sådan trafikökning som de nya trafikeringssiffrorna innebär. Känslighetsanalysen i riskanalysen utförd 2012 med fördubblad mängd tung trafik och fördubblad mängd farligt gods indikerar att individrisken är låg och acceptabel utan behov av riskreducerande åtgärder ned till 40 m från E22. Sida 13 av 23

15 5. Planerad bebyggelse Sedan riskanalys utfördes 2012 har detaljplanen för området ändrats något. Enligt den nya plankartan föreslås större omfattning på kontor längs Linköpingsvägen jämfört med den som riskanalysen från 2012 utgår från. 90 m 90 m 60 m Figur 7. Plankarta över området - UTKAST daterat erhållen från Norrköpings Kommun Minsta avstånd till kontorshusen från Linköpingsvägen är 70 m och genomsnittligt mått mellan kontorshusen från Linköpingsvägen är 90 m. Sida 14 av 23

16 Tabell 1. Tabell som visar antal personer som vistas i området i nuläget om med genomförande av planförslaget. Bebyggelse Befintligt Planförslag SMHI (kontor) + nya kontor. Församlingsverksamheter Bostäder LSS-boende Johannesskolan Skattkammarön Folkets Park Ny Skola i norra delen av området - Ej preciserat Centrumverksamhet - i norra delen av området - Ej preciserat Kryssad mark Borgs Vattenreservoar Prickmark Kryssad mark Figur 8. Plankarta med inskrivna förtydliganden av bebyggelse som planen föreslår/tillåter närmast E22 vilket prövas i denna riskutredning. Sida 15 av 23

17 6. Bedömningar/slutsatser och behov av riskreducerande åtgärder Samhällsrisken ligger i ALARP-området för all typ av bebyggelse vilket betyder att rimliga och kostnadseffektiva riskreducerande åtgärder behöver införas för bebyggelsen i området. Byggbart område i plankarta närmast Linköpingsvägen (se figur 8) Minsta avståndet 90 m mellan nya kontorshus och Linköpingsvägen bedöms på övergripande plan vara acceptabelt med införande av rimliga och kostnadseffektiva riskreducerande åtgärder enligt följande: 1. Tillgång till utrymningsväg från byggnaderna som mynnar i riktning bort från Linköpingsvägen. Rekommenderas i område upp till 150 m från Linköpingsvägen, d.v.s. norr om röda linjen i figur Placering av friskluftintag på den sida av husen som ligger i riktning bort från Linköpingsvägen. Rekommenderas i område upp till 150 m från Linköpingsvägen, d.v.s. norr om röda linjen i figur Säkerställande att sluttning upp mot cykelbanan söder om Linköpingsvägen bibehålls, se figur 10. Sluttningen hindrar att brandfarlig vätska i händelse av tankbilsolycka rinner mot byggnaderna i planområdet. 4. Vägräcke eller annat skydd mot avkörning långt från vägkant där sluttningen upp från Linköpingsvägen i västra delen av planområdet. I detta område bedöms det inte finnas vara tillräckligt motlut söder om vägen för att hindra en lastbil från att komma närmare bebyggelsen vid avkörning, se figur 10. Enligt plankartan UTKAST, daterat , är det tillåtet att förlägga skolverksamhet eller centrum i det byggbara området ca 90 m och uppåt från Linköpingsvägen. En skola med upp till ca 300 elever i området som börjar 90 m från Linköpingsvägen bedöms vara möjlig med hänsyn till riskbilden. Skolgård, aktivitetsområden eller idrottsytor för skolan ska också placeras på minsta avstånd 90 m från Linköpingsvägen. Uppsamlingsplats ska ligga i riktning söderut från skolan. Skulle exploatering av skolverksamhet eller ett centrum vara aktuell inom avstånd 150 m från Linköpingsvägen rekommenderas att det utförs separat riskanalys för en sådan skolexploatering eller centrumexploatering. Behov av riskreducerande åtgärder utöver punkterna 1-4 i listan ovan ska då utarbetas för den specifika byggnationen. Lämpligheten i sådan skol- respektive centrumexploatering bedöms då slutligen i det specifika fallet i samband med bygglovsprövning med en separat riskanalys för bygglovsärendet som grund. Antalet personer som beräknas vistas i skola/centrum beaktas då i värdering av samhällsrisken för bygglovsärendet. Sida 16 av 23

18 Vid placering av skola med skolgård, aktivitetsområden, uppsamlingsplats, idrottsytor och utrymningsvägar på avstånd över 150 m från Linköpingsvägen behövs ingen separat riskanalys utföras för skola och riskreducerande åtgärder behöver inte införas. Ligger skolbyggnadens entré inom strax över 150 m från Linköpingsvägen ska utrymningsvägar finnas i riktning söderut från Linköpingsvägen. Den befintliga skolan Ur- och skurskolan Skattkammarön har idag 78 elever och det finns planer på att utöka elevantalet med ytterligare 230 elever. I dagsläget har de lokaler i kontorskomplexets sydöstra del, alltså längst bort från Linköpingsvägen (ca 280 m och ca 205 m till Söderleden). En utbyggnad av skolverksamheten i detta område innebär inget krav på riskanalys eftersom avståndet mellan transportleden för farligt gods och skolan med marginal överstiger 150 m. Figur 9. Nuvarande lokalisering av Ur- och skurskolan Skattkammarön som ligger på drygt 200 m avstånd från Linköpingsvägen respektive Söderleden. Sida 17 av 23

19 Figur 10. Bilden åskådliggör att marken från planområdet sluttar nedåt Linköpingsvägen. Denna lutning måste behållas i syfte att utgöra skydd mot att brandfarlig vätska vid olycka ska kunna rinna mot planområdet. I annat fall behövs dike för att stoppa brandfarlig vätska att rinna mot bebyggelsen. Villabebyggelse eller radhus/kedjehus mot Söderleden Minsta avstånd från villabebyggelse och radhus/kedjehus mot Söderleden är 60 m vilket bedöms vara acceptabelt. Området ligger högt relativ Söderleden vilket gör att brandfarlig vätska i händelse av olycka inte kan rinna i riktning mot husen, se figur 10. Nivåskillnaden utgör även visst skydd i händelse av en explosion vid olycka med farligt gods på Söderleden. Den riskreducerande åtgärd som rekommenderas för husen är att friskluftintag placeras på den sida av husen som ligger i riktning bort från Söderleden. Sida 18 av 23

20 Figur 11. Borgs vattenreservoar som ibland används för musiksammankomster. Borgs Vattenreservoar Det avråds från att planera för användning av Borgs vattenreservoar som samlingsplats för viskvällar. I meddelande från räddningstjänsten avråds kommunen från att planlägga området för vattenreservoaren så att det uppmuntrar till stadigvarande vistelse för stora grupper av människor. Räddningstjänsten bedömer att en samlingsplats i Borgs vattenreservoar inte kan anses vara förenligt med kommunens vision i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor, d.v.s. bedömningen överensstämmed med den som görs i riskanalys 2012, se referens [4]. Bedömning gällande nuvarande bebyggelse 2017 För befintliga villor i Nordenområdet respektive befintliga kontorslokaler i nuvarande utförande närmast Linköpingsvägen och Söderleden bedöms det inte behöva införas några riskreducerande åtgärder. Sida 19 av 23

21 7. Osäkerheter Riskanalysen utförd 2012, se referens [4], som slutsatserna enligt uppdrag från Norrköpings Kommun ska baseras på bedöms hålla en god kvalitet och bedöms också täcka in oförutsedda variationer genom att det utförts känslighetsanalyser. Vid förändringar i planen som i detta fall inte var kända vid utförandet av riskanalysen kan de förändringarna med utförda bedömningar baserat på riskanalysen 2012 täckas in genom att riskanalyser normalt utförs så att de ligger på säkra sidan genom konservativa antaganden. Det som inte täcks in av konservativa bedömningar fångas upp i känslighetsanalyser i riskanalysen som utfördes 2012, se referens [4]. Mindre variationer i antaganden bedöms vara acceptabla med samma slutsatser enligt kapitel 6 så länge risknivåerna ligger i ALARP-områdets nedre del eller mellersta del. I riskanalysen utförd för Klockartorpet 2012, se referens [4], ligger individrisknivåerna för aktuella byggnadsavstånd till bostäder och kontor under ALARP-området och bedöms därmed vara låga och acceptabla. Samhällsrisken ligger i ALARP-området med maximala risknivåer i ALARP-områdets mellersta del vilket innebär att det fortfarande finns en marginal till oacceptabel samhällsrisknivå. Sida 20 av 23

22 8. Slutsatser Rapporten belyser frågeställningarna som det önskats kompletteringar till av Norrköpings Kommun. Slutsatserna är följande. - Inga nya regelverk som helt ändrar slutsatser/bedömningar har tillkommit sedan riskanalysrapport utfördes 2012, referens [4]. - I enlighet med utlåtande från Räddningstjänsten avråds från planläggning av samlingsplats för stora grupper av personer i området för Borgs Vattenreservoar. - Det bedöms inte finnas behov eller krav på att införa riskreducerande åtgärder för befintlig bebyggelse. Byggbart område i plankarta närmast Linköpingsvägen (se figur 8) Minsta avståndet 90 m mellan nya kontorshus och Linköpingsvägen bedöms på övergripande plan vara acceptabelt med införande av rimliga och kostnadseffektiva riskreducerande åtgärder enligt följande: 1. Tillgång till utrymningsväg från byggnaderna som mynnar i riktning bort från Linköpingsvägen. Rekommenderas i område upp till 150 m från Linköpingsvägen, d.v.s. norr om röda linjen i figur Placering av friskluftintag på den sida av husen som ligger i riktning bort från Linköpingsvägen. Rekommenderas i område upp till 150 m från Linköpingsvägen, d.v.s. norr om röda linjen i figur Säkerställande att sluttning upp mot cykelbanan söder om Linköpingsvägen bibehålls, se figur 10. Sluttningen hindrar att brandfarlig vätska i händelse av tankbilsolycka rinner mot byggnaderna i planområdet. 4. Vägräcke eller annat skydd mot avkörning långt från vägkant där sluttningen upp från Linköpingsvägen i västra delen av planområdet. I detta område bedöms det inte finnas vara tillräckligt motlut söder om vägen för att hindra en lastbil från att komma närmare bebyggelsen vid avkörning, se figur 10. Enligt plankartan UTKAST, daterat , är det tillåtet att förlägga skolverksamhet eller centrum i det byggbara området ca 90 m och uppåt från Linköpingsvägen. En skola med upp till ca 300 elever i området som börjar 90 m från Linköpingsvägen bedöms vara möjlig med hänsyn till riskbilden. Skolgård, aktivitetsområden eller idrottsytor för skolan ska också placeras på minsta avstånd 90 m från Linköpingsvägen. Uppsamlingsplats ska ligga i riktning söderut från skolan. Skulle exploatering av skolverksamhet eller ett centrum vara aktuell inom avstånd Sida 21 av 23

23 150 m från Linköpingsvägen rekommenderas att det utförs separat riskanalys för en sådan skolexploatering eller centrumexploatering. Behov av riskreducerande åtgärder utöver punkterna 1-4 i listan ovan ska då utarbetas för den specifika byggnationen. Lämpligheten i sådan skol- respektive centrumexploatering bedöms då slutligen i det specifika fallet i samband med bygglovsprövning med en separat riskanalys för bygglovsärendet som grund. Antalet personer som beräknas vistas i skola/centrum beaktas då i värdering av samhällsrisken för bygglovsärendet. Vid placering av skola med skolgård, aktivitetsområden, uppsamlingsplats, idrottsytor och utrymningsvägar på avstånd över 150 m från Linköpingsvägen behövs ingen separat riskanalys utföras för skola och riskreducerande åtgärder behöver inte införas. Ligger skolbyggnadens entré inom strax över 150 m från Linköpingsvägen ska utrymningsvägar finnas i riktning söderut från Linköpingsvägen. Den riskreducerande åtgärd som rekommenderas för villor eller kedjehus/parhus 60 m från Söderleden är placering av friskluftintag på den sida av husen som ligger i riktning bort från Söderleden. Sida 22 av 23

24 9. Referenser [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006 [2] Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Länsstyrelsen Stockholms Län, 2016:4 [3] Transportsystemet i samhällsplaneringen, Trafikverket Oktober 2013 [4] Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods på E22 Kneippen Syd (etapp 2), Norrköping, WSP [5] Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 [6] Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003 [7] Trafik- och parkeringsutredning. Ramböll [8] Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun, Diarienummer KS-1006/2007, Sida 23 av 23