PM Riskreducerande åtgärder Gårda 18:23 Göteborg

Transkript

1

2 Beställare: Vasakronan Box Göteborg Beställarens representant: Håkan Nilsson Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Herman Heijmans Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\07\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pm riskreducerande Katarina Holmgren Norconsult AB

3 3 (14) Innehåll 1. Bakgrund Risker med transport av farligt gods Typer av farligt gods Konsekvenser av en olycka med farligt gods Ändringarna i detaljplanen för Gårda 18: Ändringar i detaljplanen Risker på kvällen och natten Antal personer inom planområdet Besökare istället för anställda Riskreducerande åtgärder Referenser... 13

4 1. Bakgrund En planändring har föreslagits för del av detaljplan 1489K-II-3677 från Planområdet omfattar fastigheten Gårda 18:23 på Vädursgatan 6 i Göteborg, se figur 1. Planen medger användning av fastigheten för kontorsändamål. Syftet med planändringen är att fastigheten även skall kunna användas för centrumändamål. Figur 1. Flygfoto över området. På något mer än 50 m avstånd från bebyggelsen går E6/Kungsbackaleden som är transportled för farligt gods. Mellan fastigheten och leden ligger ett parkeringshus och längs leden finns ett tungt vägräcke, se figur 2. Figur 2. Fastighetens sydöstra hörn

5 Enligt Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods (Göteborg 1999) medges kontorsbebyggelse fram till 50 m från sådana transportleder, se figur 3. Figur 3. Utformning av området kring väg med transporter av farligt gods Om fastigheten tillåts att användas för centrumändamål medför detta att allmänheten får tillträde till lokalerna och att det kommer att finnas personer som har sämre kännedom om risker och utrymningsvägar än de som skulle finnas där vid en användning för enbart kontorsändamål.

6 2. Risker med transport av farligt gods I detta kapitel beskrivs vad som bedöms kunna inträffa vid en olycka med farligt gods på E6/Kungsbackaleden. 2.1 Typer av farligt gods Enligt internationella bestämmelser delas farligt gods in i nio klasser, se tabell 1. Tabell 1. Indelning av farligt gods. Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brandfarliga gaser (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid, ammoniumnitrat 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och cyanider, bakterier, levande virus och laboratorieprover 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest 2.2 Konsekvenser av en olycka med farligt gods Tidigare utredningar har visat att den dimensionerande risken vid olyckor med transporter av farligt gods på E6/Kungsbackaleden genom området är kopplade till olyckor med brandfarlig gas (Norconsult 2010:1). Detta beror på att transporterna med brandfarlig gas är ganska omfattande jämfört med transporter av andra klasser av farligt gods som kan ge upphov till stora olyckor. De olika händelseförlopp som bedöms kunna inträffa vid sådana olyckor beskrivs nedan. Där beskrivs även händelseförlopp vid olyckor med brandfarliga vätskor då det är dessa som transporteras mest och därför är en olycka med dessa ämnen det mest sannolika olycksfallet, fast inte dimensionerande.

7 2.2.1 Olyckor med brännbara gaser i klass 2 Om det vid en olycka uppstår ett hål i tanken strömmar den trycksatta och kondenserade gasen ut. Antänds gasen direkt så uppstår en låga som riktas ut från hålet, detta kallas jetflamma. Lågan kan bli upp till ca 80 m lång och risken att omkomma av en jetflamma är vanligtvis liten på avstånd som överstiger 90 meter. Om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som i värsta fall kan driva iväg med vinden och antändas bland bebyggelsen. Detta resulterar då i en flash brand (Flash Fire) eller gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion). Detta kan orsaka betydande skador vid antändning på avstånd på 100 till 200 m från olycksplatsen. Om gastanken havererar helt kan en BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) uppstå. Detta berör oftast en brand i en annan del av fordonet, vilket leder till ett momentant utsläpp som antänds direkt. Personer bedöms kunna omkomma upp till 80 m från olycksplatsen medan skador kan förekomma på större avstånd. Av dessa olycksscenarier är det jetflamman som har högst sannolikhet, följd av BLEVE. Flash brand och gasmolnsexplosioner är mycket mera osannolika än jetflamman och BLEVE. Alla dessa olycksscenarier är dock väldigt osannolika, att de skall beaktas beror på att konsekvenserna kan vara stora Olyckor med brännbara vätskor i klass 3 Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en s.k. pölbrand kan uppstå. En pölbrand kan ha lågor med en höjd på men än 10 m. Risken att omkomma är som regel liten längre bort än några 10- tals meter från olycksplatsen.

8 3. Ändringarna i detaljplanen för Gårda 18: Ändringar i detaljplanen Nuvarande användningsområde enligt detaljplanen är Kontor (K). Syftet med ändringen av detaljplanen för Gårda 18:23 är att även kunna använda området för Centrumändamål (C), se figur 4. Skillnaden mellan dessa två användningsområden framgår av Boverkets allmänna råd om planbestämmelser för detaljplan (Boverket 2014). Figur 4. Områdets föreslagna användningsområden är Kontor och Centrum I användningsområdet Kontor ingår vanlig kontorsverksamhet, konferenslokaler och liknande personaltät verksamhet med liten varuhantering. Hotell ingår inte. I användningsområdet Centrum ingår all sådan verksamhet som bör ligga centralt och vara lätt att nå. Här ingår butiker, service, gym, kontor, bio, bibliotek, teatrar, bank, kyrkor och andra typer av religiösa byggnader, föreningslokaler, samlingslokaler, restauranger, hotell med mera. Bostäder, vårdlokaler och undervisningslokaler ingår ej. Skillnaderna mellan dessa två användningsformer är I ett C-område kan det finnas personer på natten (hotell, restaurang, bio mm) medan detta endast förekommer i mycket begränsat omfattning i ett K-område.

9 Antalet personer som befinner sig i ett C-område kan skilja sig från antalet personer i ett K-område. Personer i ett C-område är till största del de tillfälliga besökare som inte är lika förtrogna med omgivningen som personer i ett K-område som har sin arbetsplats där. I efterföljande avsnitt behandlas hur detta påverkar risksituationen inom Gårda 18:23 och vilka åtgärder som bör vidtas för att bemöta detta. 3.2 Risker på kvällen och natten Transporter av farligt gods förbi området sker på vägar där den helt övervägande delen av transporter sker dagtid. Detta innebär att riskerna för personer som visats inom planområdet på kvällar och nätter är mycket lägre än för personer som visats där dagtid när det farliga godset passerar området. 3.3 Antal personer inom planområdet Inom kontor vistas alla personer huvudsakligen där på dagtid. Det brukar antas ca m 2 per person för en sådan verksamhet. För Centrum-ändamål är det svårare att uppskatta antalet personer då det handlar om många olika typer av verksamhet. I tabell 2 har en uppskattning gjorts av antal personer per 1000 m 2 som i snitt befinner sig i olika verksamhetstyper under dagtid. Verksamhetstyperna har valts då de bedöms kunna omfatta många personer under dagtid. Tabell 2 Uppskattat antal personer per 1000 m 2 inom olika verksamheter Verksamhet Antal personer per 1000 m 2 Källa Kontor Vasakronan 2015 Restaurang Norconsult 2015:1 Livsmedelsbutik Norconsult 2015:2 Uppgifterna är naturligtvis ungefärliga då skillnaden mellan olika verksamheter i samma kategori kan vara stora. Siffrorna visar dock att antalet personer inte kan förväntas öka på ett betydande sätt när planområdets användning även kan omfatta Centrumverksamhet. 3.4 Besökare istället för anställda För personer inom kontorsverksamhet förutsätts att dessa är insatta i utrymningsvägar och har genomfört vissa utrymningsövningar inom ramen för det

10 systematiska brandskyddsarbetet inom fastigheten. Detta medför att en utrymning förväntas ske snabbt och under ordnade former. Centrumverksamhet medför att merparten av personerna inom området inte kan förutsättas ha någon kunskap om området eller utrymningsvägarna. En utrymning kommer därför att vara mera komplicerad och kan ta längre tid. Sammanfattningsvis konstateras att skillnaden på riskområdet mellan centrumverksamhet och kontorsverksamhet består i olika svårighetsgrader av utrymning av fastigheten.

11 4. Riskreducerande åtgärder I föregående avsnitt framkom att ändringen i detaljplanen framförallt kommer att leda till att en eventuell utrymning av området vid en olycka med farligt gods kommer att vara svårare att genomföra med besökare till centrumverksamheter än med de som arbetar inom kontorsverksamheten. Antalet personer som kan drabbas vid en olycka med farligt gods på E6 bedöms dock inte öka. Kompletterande riskreducerande åtgärder bör därför inrikta sig på att förbättra förutsättningar för att tryggt kunna utrymma området. Inom området har redan tidigare riskreducerande åtgärder genomförts, senast i samband med anläggningen av parkeringshuset mellan Gårda 18:23 och E6 (Norconsult 2010). Ett tungt vägräcke har anlagts längs hela parkeringshuset, se figur 1. Räcket reducerar skadorna som uppstår på de tunga transportfordonen med farligt gods vid en olycka på vägen och minskar därmed risken att brännbara gaser eller vätskor släpps ut. Själva parkeringshuset försvårar för en jetflamma att nå fastigheten och erbjuder även ett visst skydd för värmestrålning vid bränder på vägen då det hindrar en del av strålningen från att nå fastigheten. Detta innebär att risksituationen inom fastigheten är bättre än om enbart anvisningarna från Översiktsplanen hade följts, se figur 2. De olycksscenarier som leder till de största riskerna för fastigheten har olika förlopp men har det gemensamt att byggnaden kan komma att utsättas för direkta lågor och värmestrålning, se kapitel 2. Då byggnaden är uppförd i svårantändligt material där ytterväggarna är i brandklass EI30 erbjuder det ett betydande skydd vid dessa olyckor. Fönstren på byggnaden är däremot vanligt glas, vilket innebär att dessa släpper igenom en hel del värmestrålning samt lätt går sönder vid en brand. Som kompletterande skyddsåtgärd föreslås därför att Fönster på fasaden som är riktad mot E6/Kungsbackaleden skall förses med glas med brandklass EI30 för de våningsplan som avses innehålla centrumverksamhet. Dessutom föreslås följande. Utrymning av fastigheten skall utformas så att inga nödutgångar riktade mot E6/Kungsbackaleden kommer att användas vid utrymning efter en olycka med farligt gods på vägen. Det skall finnas vissa möjligheter till skydd utomhus vid entréer för allmänheten till centrumverksamheter som ligger inom 100 m från E6/Kungsbackaleden. Detta kan lösas genom att bygga en skyddande skärm

12 som går 1-2 m ut från väggen till höger om entrén (sett utifrån) eller genom att dra in ytterdörren 1-2 m. Avsikten är att det skall finnas viss skydd mot E6 när man använder dessa dörrar. Den exakta utformningen bör lösas i projekteringen av ombyggnaden av fastigheten.

13 5. Referenser Boverket 2014 Norconsult 2010:1 Norconsult 2010:2 Norconsult 2015:1 Norconsult 2015:2 Vasakronan 2015 Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan; BFS 2014:5 DPB 1, Boverket 19 november 2014 Gårda 1:15, 2:12 och 3:12. Riskutredning avseende transport av farligt gods. Norconsult Parkeringshus vid Johan på Gårdas gata, PM Skyddsåtgärder för risker med transporter av farligt gods på E6, , rev Detaljplan för Refugen 1 m.fl. Värnamo kommun. Riskanalys transport av farligt gods, tankstation och gasstation. Norconsult Jörlanda-Berg 1:66 m fl, Stenungsunds kommun Riskutredning avseende transport av farligt gods och bensinstation. Norconsult Rev Norconsult AB Väg och Bana/Trafik Herman Heijmans herman.heijmans@norconsult.com

14 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax