RISK- OCH BULLERUTREDNING ÖVERLIDA CAMPING, SVENLJUNGA

Transkript

1 RISK- OCH BULLERUTREDNING ÖVERLIDA CAMPING, SVENLJUNGA RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS SAMT BULLERANALYS

2 Uppdrag: Titel på rapport: Status: Risk- och bullerutredning Överlida camping, Svenljunga Granskningshandling Datum: Medverkande Beställare: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Datum: Svenljunga Kommun Tyréns AB Louise Reuterwall Emma Bengtsson (risk) och Anna-Karin Ekström (buller) Cecilia Sandström (risk) och Clara Göransson (buller) Tyréns AB Lilla Badhusgatan Göteborg Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning En riskanalys för utbyggnaden av Överlida Camping har genomförts. Studien har omfattat risker avseende transporter av farligt gods på länsväg 154. Förutsättningarna för studien avseende farligt gods är tillgängligt underlag i avsnitt 1.4. Bedömningen i föreliggande rapport bygger på befintligt planförslag och detta har bedömts vara en förutsättning för utredningen. Risker med transport av farligt gods har analyserats. Därvid har följande bedömningar gjorts: Om inga byggnader, husvagns- eller tältplatser placeras närmre närmsta vägkant än 55 meter ställs inga krav på riskreducerande åtgärder. Förråd, sophus etc.(plusmark). där människor inte förväntas vistas under längre perioder samt förväntas vara vakna kan placeras på meters avstånd från vägen. Om byggnader, husvagns- eller tältplatser placeras mellan meter från närmsta vägkant har risknivåerna bedömts vara låga (inom ALARP-området). Vid kompletterande beräkningar där hänsyn tagits till att den befintliga vegetationen längs med länsväg 154, i form av björk- och barrträd, begränsar ett fordons avåkningssträcka visar det sig att risknivåerna är acceptabla på dessa avstånd. Det är inte möjligt att införa detta som ett krav i detaljplanen. Önskas byggnader, husvagns- eller tältplatser på dessa avstånd skall därför avåkningsskydd placeras längs med vägen(skall i så fall införas i detaljplan). På den norra delen av planområdet finns en befintlig vall som kan antas uppfylla detta krav. En gynnsam förutsättning som ej beaktats i beräkningarna är diket längs med länsväg 154. Diket har möjlighet att samla upp eventuellt utsläpp av farligt gods och kan tillexempel hindra brandfarlig vätska att sprida sig in på området. Detta bör (ej krav i detaljplan) beaktas vid vidare etablering. Utförd riskbedömning antas vara robust med avseende på de konservativa (överskattningar) antaganden som gjorts i beräkningarna. En bulleranalys har genomförts för att bedöma hur bullersituationen vid Överlida campingplats ser ut och hur denna inverkar på utbyggnadsmöjligheterna vid campingplatsen. Beräkningarna är i första hand inriktade på att ge en bild av hur nära väg 154 man kan bygga nya campingstugor utan att överskrida gällande riktvärden. I andra hand görs också en bedömning av ev bullerdämpande åtgärder. Beräkningar har gjorts i fyra punkter utmed västra delen av campingområdet Beräkningarna visar att det inte finns något egentligt behov av åtgärder för att man skall klara riktvärdena, så länge ny bebyggelse placeras väster om de befintliga gångstigar som finns närmast vägen, söder och norr om infartsvägen. Nya campingstugor rekommenderas dock att uppföras med utgångspunkt att riktvärdena för inomhusnivån innehålls. 3(28)

4 4(28)

5 Innehållsförteckning Uppdraget... 7 DEL 1 - RISKANALYS 1 Inledning Mål och syfte Omfattning Tillgängligt underlag Metod Avgränsning Riskvärdering Riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland Applicerad riskvärdering i denna riskanalys Förutsättningar Område och markanvändning Transport av farligt gods Transporter på väg Analys avseende farligt gods Riskidentifiering Individrisk avseende transport av farligt gods på länsväg Sannolikhet för olycka Länsväg Konsekvens av olycka Beräkning av individrisk Känslighetsanalys Samhällsrisk avseende transport av farligt gods på länsväg Värdering Osäkerhetesanalys Riskreducerande åtgärder och slutsatser DEL 2 - BULLERANALYS 1 Vägtrafikbuller Förutsättningar Riktvärden Resultat Slutsats Referenser (28)

6 6(28)

7 Bakgrund Uppdraget Svenljunga kommun planerar för en utökning av Överlida camping. Tyréns AB har fått i uppdrag att upprätta en risk- och bullerutredning för utökningen. Utredningen ska användas i detaljplaneskedet. Utredningen är indelad i två delar; en riskanalys och en bulleranalys. Riskanalysen omfattar risker avseende farligt gods på länsväg 154. Bulleranalysen syftar till att bedöma hur bullersituationen vid Överlida campingplats ser ut och hur denna inverkar på utbyggnadsmöjligheterna vid campingplatsen. Bilden nedan illustrerar var planområdet för Överlida camping är placerat i Svenljunga. Bild 1. Bilden illustrerar placeringen av Överlida camping i Svenljunga kommun. Länsväg 154 passerar campingen på den östra sidan. 7(28)

8 DEL 1 RISKANALYS 1 Inledning 1.1 Mål och syfte Målet med analysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker för ny bebyggelse, utbyggnad av Överlida Camping, i Svenljunga kommun med avseende på närheten till länsväg 154, där farligt gods transporteras. Syftet med analysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende akuta olycksrisker, främst brand, explosion och utsläpp av kemikalier). Analysen anger således strategin för att visa tillräcklig riskhänsyn, med avseende på transporter av farligt gods på länsväg 154, för att medge den planerade bebyggelsen. 1.2 Omfattning Analysen avser olycksrisker som hänger samman med de transporter av farligt gods som sker på länsväg 154. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar. Hur påverkas campingen av länsväg 154 och dess transporter av farligt gods? Vilka åtgärder eller begränsningar möjliggör genomförandet? 1.3 Tillgängligt underlag Risk- och bullerutredning Mogaskolan, Svenljunga, upprättad av Tyréns AB, Metod Först undersöks vilka risker transporter av farligt gods på länsväg 154 ger upphov till genom att bland annat information om vägens utformning och flödet av farligt gods samlas in. Därefter beräknas ett mått på risken, individrisk. En kvalitativ riskbedömning görs med avseende på samhällsrisken i området. Därefter värderas riskerna utifrån de acceptanskriterier som presenteras i Räddningsverkets skrift Värdering av risk. Det avslutande momentet beskriver hur riskhänsyn lämpligen kan visas i den vidare projekteringen. Analysen arbetar efter följande frågeschema: Vad kan hända? Hur ofta kan det hända? Vilka blir konsekvenserna? Vad blir risken? Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet? 8(28)

9 1.5 Avgränsning Studien omfattar inte buller, vibrationer, luft- eller markföroreningar. Risker som behandlas är sådana som uppkommer på grund av olyckor vid transport av farligt gods på länsväg Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Davidsson m fl, 1997): 1. Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. 2. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. 3. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. 4. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan placeras i tre kategorier. De kan anses vara acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 1 nedan beskriver principen för riskvärdering (Davidsson m fl, 1997). Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 1. Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997). Riskindelningen enligt ovan kan vid en kvantifierad analys jämföras med probabilistiska kriterier, se nedan. Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ utgångspunkt och kvantitativ utgångspunkt. Även om principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra grundtanken även till kvantitativa riskvärderingar. Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för såväl transporter av farligt gods som för samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997): Individrisk individrisknivåer på 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras 9(28)

10 individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som små området däremellan kallas ALARP-området, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas Samhällsrisk samhällsrisknivåer med frekvens 10-4 per år för 1 omkommen (N=1) och lutning -1, som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras samhällsrisknivåer med frekvens 10-6 per år för 1 omkommen (N=1) och lutning -1, där risker kan anses som små området däremellan kallas ALARP-område, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas Inom ALARP-området kan risknivåerna vanligen betraktas som acceptabla under förutsättningar att riskreducerande åtgärder genomförs i den utsträckning det är möjligt, ekonomiskt, planeringsmässigt och tekniskt. Individrisk anger sannolikheten för att enskilda individer ska omkomma eller skadas inom eller i närheten av ett system, det vill säga sannolikheten för att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer under ett år. Denna person kommer (enligt definitionen av platsspecifik individrisk) inte förflytta sig, trots tecken på att det är olämpligt att stå kvar (exempelvis om det börjar lukta obehagligt, om brand syns eller om myndigheter spärrar av ett område). Samhällsrisk anger hur stora konsekvenserna kan bli för samtliga scenarier/skadehändelser med hänsyn till hur omgivningen exponeras. Det är viktigt att poängtera att principerna är ett förslag och att det idag i Sverige inte finns några riskvärderingsprinciper som fastställts Riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland har tagit fram ett gemensamt dokument, Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna Skåne, Västra Götaland och Stockholm, 2006). I denna anges att en riskanalys ska upprättas vid den händelse att bebyggelse planeras på ett avstånd av mindre än 150 meter från en transportled för farligt gods. Inga fastslagna kriterier finns för hur stor den acceptabla risken är. 1.7 Applicerad riskvärdering i denna riskanalys Då det saknas riskkriterier i Västra Götalands län avser Tyréns AB att basera denna riskanalys på de ofta använda riskvärderingskriterierna presenterade av Räddningsverket i Värdering av Risk. Individrisken beräknas kvantitativt med avseende på olycksriskerna med transporter av farligt gods på länsväg 154. En kvalitativ bedömning görs av samhällsrisken i området. 10(28)

11 2 Förutsättningar 2.1 Område och markanvändning Överlida Camping är belägen sydväst om Svenljunga och längs med länsväg 154. Campingen planerar att utökas med nya stugor och eventuellt nya tält- och husvagnsplatser. I dagsläget finns inget förslag på var dessa nya byggnader eller platser skall placera. Svenljunga kommun önskar därför använda denna riskutredning som ett underlag i vidare planering av utbyggnaden. Figur 2. Överlida Camping ligger på udden. 2.2 Transport av farligt gods För transporter av farligt gods finns ett särskilt regelverk (Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg, ADR) vilket reglerar bland annat hur godset förpackas, märks och etiketteras, vilka mängder som tillåts, vilken utbildning föraren ska ha, samt vilken utrustning fordonet ska medföra. Gods klassificeras som farligt gods beroende på ämnens inneboende egenskaper. Farligt gods redovisas vanligen genom att ange vilken klass godset tillhör Transporter på väg Länsväg 154 är primär transportled för farligt gods. Detta innebär att genomfartstrafik tillåts. Länsväg 154 löper från Falkenberg, förbi Överlida, upp genom Svenljunga och vidare norrut. Denna riskanalys är inriktad på hur transporten av farligt gods på Länsväg 154 påverkar Överlida Camping. Antalet transporter med farligt gods som årligen transporteras på Länsväg 154 har antagits vara cirka 400 stycken, se vidare i denna rapport för antagande. 11(28)

12 Då statistik över fördelning i respektive ADR-klass saknas för den aktuella vägsträckningen har en allmän fördelning som stämmer väl överens med riksgenomsnittet använts, se tabell 2. Tabell 2. Andelar av transporterna med farligt gods fördelat på respektive ADR-klass. ADR-klass Ämne/egenskap Allmän fördelning 1 Explosiva ämnen och föremål 0,9 2 Gaser 12 3 Brandfarliga vätskor 76,9 4 Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen och ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga och smittförande ämnen 0,9 1,2 0,6 7 Radioaktiva ämnen 0,1 8 Frätande ämnen 7,2 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,3 Riskerna med transport av farligt gods utreds i avsnitt 3. 12(28)

13 3 Analys avseende farligt gods 3.1 Riskidentifiering Baserat på den information som redovisats under kapitel 2, samt platsens specifika förhållanden görs följande initiala riskinventering: Länsväg 154, öster om planområdet (transportled för farligt gods). Tämligen trafikerad väg med måttliga mängder farligt gods, utreds närmare. Som resultat av den initiala riskinventeringen behöver risknivåerna till följd av transporterna längs länsväg 154 beräknas. 3.2 Individrisk avseende transport av farligt gods på länsväg 154 Individrisken med avseende på transport av farligt gods presenteras i figur 5. I det följande redovisas den närmare analysen av risknivåerna till följd av att länsväg 154 angränsar till området. Individrisk beräknas för att underlätta riskvärdering i enlighet med kriterierna angivna i avsnitt Sannolikhet för olycka Sannolikheten för en farligtgodsolycka, definierad som en olycka med ett fordon lastat med farligt gods där det farliga godset läcker ut, beräknas enligt VTI-modellen, redovisad i Räddningsverket (1996). Sannolikheten för olycka är relaterad till vägens utformning och hastighet samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägavsnittet per dag. Antalet förväntade olyckor med fordon skyltade med farligt gods N, beräknas enligt nedanstående uttryck. N = O Y X + Y X X där I O X Y 2 (( ) (1 ) (2 )) = Index för farligt godsolycka = Olyckor (antal/år på vägdelen) = Andel transporter skyltade med farligt gods = Andel singelolyckor Länsväg 154 Förväntat antal farligt gods olyckor beräknas med följande antaganden och indata: Årsdygnstrafik 2062 fordon/dygn (beräknat för planalternativet 2030 enligt uppräkningstal från Trafikverket.) ÅDT år 2012 har uppmätts til 1650 varav tunga fordon 150. Antal fordon med farligt gods skattas till 400 per år. Enligt SRV:s statistik för september 2006 transporterades ingen farligt gods genom Svenljunga tätort. Då väg 154 är rekommenderad transportled för farligt gods och det finns osäkerheter i SRV:s statistik har det i beräkningarna antagits att det antal transporter som 13(28)

14 Brand&Riskanalys baserar sin Riskanalys Väg 154 Svenljunga, Svenljunga Kommun är konservativt att använda även i denna rapport. Antalet olyckor (totalt) per år (olyckskvoten) antas vara 0,8 (hämtat från tabell 2.2 i Räddningsverket, 1996). Beräkning genomförs för trafikled, tätort, 70 km/h, vilket innebär 0,11 som index för farligtgodsolycka och en andel singelolyckor på 0,25 (hämtat från tabell 2.2 i Räddningsverket, 1996). Hastighetsbegränsningen på vägen utanför området är 80 km/h men i den använda beräkningsmetodiken från VTI finns inga värden för andel singelolyckor etc. för denna hastighet. Resultatet av beräkningarna är att det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods beräknas till 1, per år Konsekvens av olycka Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings- och tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en på grund av värmepåverkan kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3 och 6. Frätande ämnen i ADR-klass 8, brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADR-klass 5, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnen i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i tabell 4. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80 % -percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etc (beräkningar genomförda i RIKTSAM med iterationer); d.v.s. ett avstånd som innehålls i 80 % av fallen. Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur 4 på nästa sida. 14(28)

15 Tabell 4. Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd Vätska, B, G Giftmoln 110 Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp x, Avstånd,m Detonation UVCE BLEVE Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 4. Fördelning över riskavstånd för olika varierade parametrar. Totalt iterationer ligger till grund för redovisningen Beräkning av individrisk Med information om olika olyckors konsekvensområde, fördelningen av transporterat gods i olika klasser, hastigheten samt det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods kan individrisken utomhus beräknas. Antaganden i beräkningarna har gjorts i enlighet med RIKTSAM och innebär en sammanvägning av flera tusen scenarier. 15(28)

16 Individrisk på olika avstånd från transportleden Individrisk, per år 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Väg "Låg risk" "Hög risk" 1,00E Avstånd, m Figur 5. Individrisken som funktion av avståndet för länsväg 154. Av figur 5 framgår att individrisken längs länsväg 154 redan vid vägen är under 10-5 per år och att den minskar till 10-6 per år cirka 20 meter från närmsta vägkant. Cirka 55 meter från vägkanten understiger individrisken 10-7 per år. Av detta följer att restriktioner inte bör föreligga för planering utanför detta avstånd, se underlag för riskvärdering i avsnitt Från beställaren finns önskemål om att placera förråd, garage och liknande(plusmark) på ett avstånd om cirka 40 meter från vägen. Då dessa verksamheter normalt inte innebär att människor vistas här mer än under kortare perioder och i vaket tillstånd, individrisknivån är i det nedre ALARP-området samtidigt som det bebyggelsefria avståndet till vägen är så stort att detta inte bedöms påverka räddningstjänsten insats bedöms detta vara acceptabelt. I beräkningarna har inga platsspecifika förhållanden som att stora delar av planområdet avskiljs mot vägen genom en befintlig vall eller att björk- och barrskog utgör ett effektivt avåkningsskydd för fordon Känslighetsanalys Vegetation I detaljplanen är det inte möjligt att föreskriva att vegetationen mellan vägen och campingområdet skall bevaras. För campingens gemytlighet är det dock högst sannolikt att vegetationen bevaras varför individriskberäkningar med hänsyn till dess gynnsamma riskreducerande effekt har genomförts. Det som beaktas är att avåkningssträckan, mot planområdet, för fordon har antagits bli begränsad. Resultatet redovisas i figur 6 på nästa sida. 16(28)

17 1,E-04 Individrisk utomhus per år 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 1,E Individrisk per år Avstånd från vägkant, m 'Hög risk' 'Låg risk' Figur 6. Individrisk som funktion av avstånd från länsväg 154 med hänsyn till att avåkningssträckan begränsas. Av figur 6 framgår att individrisken längs länsväg 154 redan vid cirka 5 meter från närmsta vägkant understiger 10-6 per år och att den minskar till 10-7 per år cirka 25 meter från vägkanten. Då vegetationen högst troligt kommer att bevaras skapar detta en robusthet i beräkningarna. I övrigt har inga platsspecifika förhållanden tagits med i beräkningen. Tillexempel innebär dike längs med vägen att ett eventuellt spill av farligt gods inte kommer sprida sig in på området och att pölens utbredning kommer att begränsas, detta beaktas tillexempel inte. Hastighetsbegränsning utanför området Hastighetsbegränsningen på väg 154 utanför området är 80 km/h. Då VTI- modellen inte har några värden för denna hastighetsbegränsning har en beräkning genomförts för hastigheten 90 km/h. Förväntat antal farligt gods olyckor beräknas med samma antaganden om trafikmängd och antal farligt gods transporter som i avsnitt Följande antaganden och indata har anpassats: Antalet olyckor (totalt) per år (olyckskvoten) antas vara 0,35 (hämtat från tabell 2.2 i Räddningsverket, 1996). Beräkning genomförs för meter, landsbygd, 90 km/h, vilket innebär 0,28 som index för farligtgodsolycka och en andel singelolyckor på 0,45 (hämtat från tabell 2.2 i Räddningsverket, 1996). Resultatet av beräkningarna är att det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods beräknas till 6, per år d.v.s. en lägre sannolikhet än för antagandena för 70 km/h. 17(28)

18 Index för farligt gods olycka är dock högre, dock inte så hög att sannolikheten för att en farligt gods olycka som leder till utsläpp blir högre för hastighetsbegränsningen 90 km/h än 70 km/h. 3.3 Samhällsrisk avseende transport av farligt gods på länsväg 154 Samhällsrisken används i fall där man antingen vill säkerställa att en särskild grupp av människor (människor i ett visst område) inte utsätts för oproportionerligt stor risk(proportionalitetsprincipen i avsnitt 1.7), för att säkerställa att en viss grupp människor inte utsätts för en oskäligt stor del av risken (fördelningsprincipen i avsnitt 1.7) eller för att säkerställa undvikande av katastrofer(principen om undvikande av katastrofer i avsnitt 1.7). På aktuellt planområde visar beräkningarna av individrisken att riskerna till följd av transport av farligt gods på länsväg 154 inte är oproportionerligt stora. Det är inte heller så att området kring Överlida Camping utsätts för en oproportionerligt stor risk, till följd av transporterna av farligt gods, i förhållande till andra områden. Vid beräkningar av individrisken är det vanligt att anta ett område om 1 km 2 och utgå från befolkningsmängden/km 2. Stor del av området runt om Överlida Camping är skog och sjö. Med grund i detta och genomförda individriskberäkningar är det därför möjligt att bedöma att sannolikheten för en katastrof i form av flera döda är mycket liten och borde antas acceptabel. I samhällriskberäkningar tas även hänsyn till hur mycket folk som finns i området under dygnets olika timmar. För en camping kunde det också vara aktuellt att i beräkningar ta hänsyn till att antalet människor på campingområdet under stora delar av året och stora delar av dygnet är begränsad, vilket alltså minskar sannolikheten för en konsekvens med flera döda. Med grund i ovanstående antas samhällsrisken med avseende på transporter av farligt gods acceptabel på Överlida Camping. 3.4 Värdering I avsnitt 1.6 och redovisas de acceptanskriterier för individrisk som tillämpas vid värdering av olycksrisker. Av beräkningarna framgår att risknivåerna utan hänsyn till några platsspecifika förhållanden är acceptabla, inom ALARP-området, på planområdet med avseende på transport av farligt gods till ett avstånd av cirka 0-55 meter från länsväg 154. Därefter är riskerna att betrakta som låga och acceptabla. Även om individrisken är att betrakta som låg innebär detta inte att en olycka ej kan inträffa. Längs med, i princip hela, planområdet finns vegetation i form av träd (barr- och björkträd) dessa utgör ett effektivt avåkningsskydd. Om denna vegetation behålls innebär det att avåkande fordon får en begränsad avåkningssträcka. Beräkningar med förutsättning att vegetationen behålls visar att risknivåerna är acceptabla, inom ALARP-området, på planområdet med avseende på transport av farligt gods till ett avstånd av cirka 0-25 meter från närmsta vägkant på länsväg 154. Därefter är riskerna att betrakta som låga och acceptabla. För att acceptera bebyggelse på området mellan meter från närmsta vägkant skall avåkningsskydd i form av vall eller liknande 18(28)

19 upprättas. Längs med norra delen av planområdet finns en vall(1-2 meter hög)/sluttning som kan antas uppfylla dessa krav. Plusmark accepteras dock på avstånd mellan meter från vägen med avseende på att människor är vakna och endast vistas i denna typ av byggnader tillfälligt samtidigt som detta ej bedöms påverka räddningstjänstens förmåga till insats vid en eventuell olycka. I övrigt har inga platsspecifika förhållanden tagits med i beräkningen. Tillexempel innebär dike längs med vägen att ett eventuellt spill av farligt gods inte kommer sprida sig in på området och att pölens utbredning kommer att begränsas, detta beaktas tillexempel inte. Ytterligare riskreducerande åtgärder skall övervägas för att visa på god planering. Tillexempel finns det, som nämnts ovan, längs med den nordligare delen en cirka 2 meter hög vall som även den begränsar konsekvensen av en olycka. Tält- och husvagnsplatser innebär att sovande personer som kan anses mer exponerad för en konsekvens än någon som befinner sig i en byggnad. Flera av de vanliga byggnadstekniska åtgärderna är inte tillämpbara när det gäller tält och husvagnar, detta gäller exempelvis avstängningsbar ventilation, friskluftsintag som vetter bort från vägen etc. Vid beräkningar av individrisken tas ingen hänsyn till under hur lång tid en enskild person exponeras för risken. När det gäller en tält- och husvagnscamping kan människor antas befinna sig i tältet eller husvagnen enstaka timmar per dygn och dessutom bo på campingen under en kortare period. Detta innebär att man utsetts för risken under en mycket begränsad tid. Detta sammantaget med att risknivåerna är låga motiverar att inga vidare riskreducerande åtgärder, mer än de ovan nämnda, är vare sig tillämpbara eller kan anses rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. 4 Osäkerhetesanalys Kring en riskanalys av den här omfattningen, med mängder av information och underlag samt därtill beräkningar med antaganden, indata och modeller, finns det såklart en rad osäkerheter. Genom kunskap kring osäkerheterna är tanken att skapa en bättre förståelse för resultatet, en större robusthet och ökad medvetenhet om dess brister. Beräkningsmodellen för att räkna fram individrisken utomhus på olika avstånd, liksom andra modeller, är i mångt och mycket en förenkling av verkligheten. Beräkningsmodellen är uppbyggd av underliggande modeller kring olycksfrekvenser och konsekvenser från skadehändelser. Genom att basera resultatet på beräkningar med stycken iterationer, körningar av modellen, fångas dock bredden i utfallen upp och man kan lindra faktumet att det i grund och botten är förenklingar. I beräkningarna har antaganden om väder och vind hämtats från generella antaganden. Dessa är baserade på klimatet i Skåne och stämmer inte till fullo överens med väderförhållanden i Svenljunga. Det har dock i tidigare analyser visat sig att väderförhållandena inte har så stor inverkan på resultatet att individrisken skulle öka till oacceptabla risknivåer om dessa indata ändrades. Det är dock en osäkerhet i beräkningarna och något som skall poängteras. 19(28)

20 Då det saknas uppgifter om vilken typ av farligt gods som fraktas på vägen har en generell nationell fördelning om farligt gods i respektive ADR-klass använts. Tidigare Räddningsverket presenterar i sin statistik från september 2006 antal ton farligt gods inom tätorter. I presentationen av statistiken är det lägsta intervallet ton för de tätorterna med lägst mängd. Enligt denna statistik finns inga farligt gods transporter inom Svenljunga. Statistiken är dock osäker dels för att den enbart bygger på mätningar från en månad år 2006 och dels deltog inte alla företag som fraktar farligt gods i undersökningen. I beräkningarna har det antagits att det sker 400 transporter av farligt gods per år vilket antas vara ett konservativt antagande för att beakta de transporter av farligt gods som sker på vägen. Detta antas vara konservativt då 400 transporter skulle innebära cirka 33 transporter per månad. 33 transporter farligt gods per månad skulle innebära en transporterad mängd förbi Överlida flera gånger större än 100 ton per månad. I beräkningarna har platsspecifika förhållanden i form av vegetation som begränsar avåkningssträckan för fordon på länsväg 154 beaktats i en känslighetsanalys. I övrigt har inga platsspecifika förhållanden tagits med i beräkningarna. Tillexempel innebär diket längs med vägen att ett eventuellt spill av farligt gods troligtvis inte kommer sprida sig in på området och att pölens utbredning kommer att begränsas. För att beräkna sannolikhet för en farligt gods olycka har VTI-modellen (Räddningsverket, 1996) använts. Då denna modell är framtagen innan hastighetsbegränsningen 80 km/h infördes har värden för 70 km/h använts i beräkningarna. Med avseende på denna osäkerhet har en beräkning med antaganden enligt VTI-modellen för hastighetsbegränsningen 90 km/h genomförts. Denna visar att sannolikheten för en farligt gods olycka på en väg med hastighetsbegränsningen 90 km/h är lägre än för en väg med 70 km/h, se vidare avsnitt (28)

21 5 Riskreducerande åtgärder och slutsatser En riskanalys för utbyggnaden av Överlida Camping har genomförts. Studien har omfattat risker avseende transporter av farligt gods på länsväg 154. Förutsättningarna för studien avseende farligt gods är tillgängligt underlag i avsnitt 1.4. Bedömningen i föreliggande rapport bygger på befintligt planförslag och detta har bedömts vara en förutsättning för utredningen. Risker med transport av farligt gods har analyserats. Därvid har följande bedömningar gjorts: Om inga byggnader, husvagns- eller tältplatser placeras närmre närmsta vägkant än 55 meter ställs inga krav på riskreducerande åtgärder. Förråd, sophus etc.(plusmark). där människor inte förväntas vistas under längre perioder samt förväntas vara vakna kan placeras på meters avstånd från vägen. Om byggnader, husvagns- eller tältplatser placeras mellan meter från närmsta vägkant har risknivåerna bedömts vara låga (inom ALARP-området). Vid kompletterande beräkningar där hänsyn tagits till att den befintliga vegetationen längs med länsväg 154, i form av björk- och barrträd, begränsar ett fordons avåkningssträcka visar det sig att risknivåerna är acceptabla på dessa avstånd. Det är inte möjligt att införa detta som ett krav i detaljplanen. Önskas byggnader, husvagns- eller tältplatser på dessa avstånd skall därför avåkningsskydd placeras längs med vägen(skall i så fall införas i detaljplan). På den norra delen av planområdet finns en befintlig vall som kan antas uppfylla detta krav. En gynnsam förutsättning som ej beaktats i beräkningarna är diket längs med länsväg 154. Diket har möjlighet att samla upp eventuellt utsläpp av farligt gods och kan tillexempel hindra brandfarlig vätska att sprida sig in på området. Detta bör (ej krav i detaljplan) beaktas vid vidare etablering. 21(28)

22 DEL 2 - BULLERANALYS 1 Vägtrafikbuller Beräkningar har genomförts för att bedöma hur bullersituationen vid Överlida campingplats ser ut och hur denna inverkar på utbyggnadsmöjligheterna vid campingplatsen. Beräkningarna är i första hand inriktade på att ge en bild av hur nära väg 154 man kan bygga nya campingstugor utan att överskrida gällande riktvärden. I andra hand görs också en bedömning av eventuella bullerdämpande åtgärder. Bullerberäkningarna för vägtrafiken genomförs enligt Naturvårdsverkets Beräkningsmodell för vägtrafikbuller (rapport 4653). Beräkningsmodellen är baserad på en stor mängd mätningar genomförda vid olika terrängförhållanden och under olika meteorologiska situationer och ger resultat som gäller för de vädersituationer som riktvärdena avser. Modellen avser avstånd upp till 300 m vinkelrätt från vägen vid neutrala eller måttliga medvindsförhållanden, 0-3 m/s. Trafikbuller mäts i dba enligt en logaritmisk skala. I Sverige används den ekvivalenta samt den maximala bullernivån som mått på störningen från vägtrafiken, där ekvivalentnivån är den genomsnittliga bullernivån under dygnet, medan maximalnivån motsvarar passagen av ett enstaka fordon, som regel ett tungt fordon. När två lika starka bullerkällor adderas ökar den ekvivalenta bullernivån med 3 dba. På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden eller en fördubbling/halvering av avståndet till bullerkällan 3 dba högre/lägre ekvivalent bullernivå. För varje decibels ökning av bullernivån bedöms störningen öka med 20%. En ökning av den ekvivalenta bullernivån med 4 dba medför enligt Trafikverket (fd Vägverket) att den upplevda bullerstörningen fördubblas. Beräkningarna är genomförda i programmet SoundPLAN, version 7.1, som är en tillämpning av de nordiska beräkningsmodellerna enligt ovan. 1.1 Förutsättningar Vägen och terrängen Väg 154 förbi planområdet är ca 7,2 m bred och hastighetsbegränsningen är sänkt till 60 km/tim ca 100 m norr om infarten till campingen. Vid besök på plats upplevdes emellertid generellt att man inte sänkte hastigheten nämnvärt. 22(28)

23 Bild 1. Väg 154 mot söder förbi infarten till campingplatsen. Trafikflöden idag Enligt Trafikverkets trafikräkningar från år 2009 uppgick trafikflödet på sträckan Holsljunga-Överlida till 1650 fordon per årsmedeldygn med en andel tung trafik på ca 9%. Trafikflödet har räknats upp till år 2012 motsvarande den genomsnittliga trafikökningen på sträckan under perioden År 2012 beräknas därmed trafikflödet ha ökat till 1775 fordon under årsmedeldygnet med en andel tung trafik på 9%. Trafikprognos Trafikflödet har också räknats upp till prognosåret 2035 mha Trafikverkets uppräkningsfaktorer för södra delen av Trafikverkets Region Väst, med 1,6% per år för personbilar och 1% per år för lastbilar. Trafikflödet på väg 154 beräknas år 2035 uppgå till knappt 2500 fordon med en andel tung trafik på 8%. 1.2 Riktvärden Det finns inga riktvärden för vägtrafikbuller vid campingplatser. I andra bullerutredningar avseende campingplatser har riktvärdet för bostäder eller rekreationsyta i tätort använts, där det senare inte är fastställt av regeringen utan utgör en del av Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för buller från vägtrafik. I samma förslag till riktvärden anges även inomhusnivåer för fritidsbostäder, se värden i tabell 1 nedan. Tabell 1. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från vägtrafik. Tänkbara riktvärden Utomhus Inomhus för campingplats Ekvivalentnivå Maximalnivå på uteplats Ekvivalentnivå Maximalnivå nattetid Bostäder 55 dba 70 dba 30 dba 45 dba Rekreationsyta i tätort 55 dba Fritidsbostäder dba 45 dba 23(28)

24 Det kan konstateras att samtliga tänkbara riktvärden sammanfaller vad gäller den bullernivå man har att förhålla sig till. Vi väljer att jämföra med riktvärden för bostäder. 1.3 Resultat Beräkningar har gjorts i fyra punkter utmed västra delen av campingområdet. Punkt 1 och 2 är placerade på stigarna söder resp norr om infarten till campingområdet, och beräkningspunkterna 3 och 4 vid fasad på de två befintliga byggnader som ligger närmast väg 154, servicebyggnaden vid entrén och en av campingstugorna på höjden. Beräkningspunkterna framgår av bildserien nedan. Punkt 1 från väg 154. Punkt 2 från stigen. Från punkt 3 mot väg 154. Punkt 4 bakom träden från väg 154. Beräkningspunkter för genomförda bullerberäkningar vid Överlida camping. 24(28)

25 Beräkningarna ger följande resultat för utomhusnivån för dagens trafikflöde och för prognosåret Tabell 2. Beräkningsresultat för utomhusnivån för dagens trafikflöde och för prognosåret Beräkningspunkt Trafiksituationen år 2012 Trafiksituationen år 2035 Ekvivalent nivå dba Maximalnivå dba Ekvivalentniv å dba Maximalnivå Riktvärde dba Den mest utsatta punkten är punkt 1 som ligger närmast vägen och där terrängen mellan vägen och stigen inte ger någon skärmning. Den allmänna trafikökningen medför att den ekvivalenta bullernivån beräknas öka med 1 dba till prognosåret Den maximala bullernivån påverkas inte då denna är hänförbar till passagen av ett fordon. Det kan också konstateras att riktvärdet för bostäder för ekvivalentnivån överskrids med 1 dba i punkt 1 vid trafiksituationen Även maximalnivån överskrider riktvärdet för bostäder 70 dba med 2 dba i denna punkt, men riktvärdet avser uteplats, och någon sådan kommer sannolikt inte placeras här. I övrigt klaras riktvärdena i samtliga beräkningspunkter. Åtgärder Beräkningarna visar att det inte finns något egentligt behov av åtgärder för att man skall klara riktvärdena, så länge ny bebyggelse placeras väster om de befintliga gångstigar som finns närmast vägen, söder och norr om infartsvägen. I bild 2 på nästa sida redovisas en ungefärlig linje vilken avgränsar området mot vägen, där det är möjligt att bebygga ur bullersynpunkt. 25(28)

26 Bild 2. Den röda linjen på bilden redovisar en ungefärlig linje som avgränsar mot väg 154. Väster om den röda linjen bedöms det vara möjligt att bebygga ur bullersynpunkt. Vid byggandet av nya campingstugor närmast vägen rekommenderas dock att man säkrar att byggnadernas fasad är tillräckligt ljudisolerande för att dämpa bullernivåerna utomhus så att riktvärdena för inomhusnivån innehålls, 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå. Bland annat föreslås att dessa byggs utan fönster ut mot vägen, då fönstren oftast är fasadens svagaste punkt vad avser ljudgenomsläpp. Nedan redovisas exempel på Rw-tal, vägt reduktionstal, för väggar för att inomhusnivåer skall innehållas för att den beräknade utomhusnivån. Ekvivalentnivå Maximalnivå utomhus vid fasad Rw vägg utomhus vid fasad Rw vägg Slutsats Beräkningarna visar att det går att anlägga ny bebyggelse väster om gångstigarna i campingområdets västra del utan att man riskerar att utsättas för bullernivåer överstigande riktvärdena. Nya campingstugor rekommenderas dock uppföras med utgångspunkt att riktvärdena för inomhusnivån innehålls. 26(28)

27 2 Referenser Boverket, Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, 2002 års revidering, Allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1, 2002 Boverket, Användningen av riskanalyser och skyddsavstånd i den fysiska planeringen, underlag nr 48, Brand & Riskanalys, Riskanalys- Väg 154 Svenljunga, Svenljunga Kommun, daterad Davidsson m.fl., Värdering av risk, Rapport P21-182/97, Räddningsverket, Karlstad, Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för friskhänsyn i samhällsplaneringen(riktsam), 2007 Räddningsverket, Farligt Gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Rapport B20-209/98, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, Rapport P21-359/00, Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Webbaserad karttjänst med redovisning av identifierade flöden av farligt gods. Tyréns AB, Risk- och bullerutredning, Mogaskolan, Svenljunga, VTI, Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, Väg- och transportforskningsinstitutets rapport 387:4, (28)

28 28(28)