BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKBULLERUTREDNING

Transkript

1 RAPPORT BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKBULLERUTREDNING

2 Uppdrag: , Svarte Midroc Titel på rapport: Balkåkra Sträddor Svarte - Trafikbullerutredning Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Midroc Lina Knutsson, Midroc AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Per Eneroth Anna-Karin Ekström Karolina Andersson Revideringar Revideringsdatum Version: 3 Initialer: AKE/Tyréns Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Förutsättningar Biltrafik Tågtrafik Trafikbuller Beräkningsförutsättningar Riktvärden Planerad utbyggnad Trafikalstring och trafikfördelning Framtida vägnät Konsekvensbeskrivning Vägbuller Tågbuller Slutsats (11)

4 4(11)

5 1 Inledning Ystad kommun planerar för utbyggnader av bostäder i Svarte, väster om Ystad. I den fördjupade översiktsplanen för Svarte redovisades en utbyggnad av ca bostäder fördelade på tre delområden, norr, väster respektive öster om samhället. Tyréns har fått i uppdrag att utreda konsekvenserna för en utbyggnad av det västra delområdet vad avser trafikbuller från såväl väg som järnväg. I området planeras för en utbyggnad av ca 200 bostäder. 2 Förutsättningar 2.1 Biltrafik Huvudvägnätet i Svarte utgörs av väg 9 som går mellan Trelleborg i väster och Ystad i öster, Balkåkravägen (väg 745) som går mellan E65 i norr och väg 9 i söder, samt Skönadalsvägen (väg 744) som går mellan väg 743 mot Charlottenlunds slott i väster och Balkåkravägen i öster. Balkåkravägen omges av obebyggda zoner på båda sidorna av vägen, och upplevs som lättframkomlig och säker på delen genom Svarte. Vägen passerar planskilt under järnvägen. Skönadalsvägen fungerar som uppsamlingsgata för stora delar av lokaltrafiken i Svarte. Vägen korsar järnvägen i plan väster om samhället i en bomreglerad korsning. Lokalgatunätet är väl utbyggt. Den skyltade hastigheten på väg 9 genom Svarte, är 50 km/h. Balkåkravägen har en skyltad hastighet på 70 km/h och Skönadalsvägen 50 km/h. På övriga gator inom tätorten är hastigheten reglerad till 50 km/h. Enligt Trafikverkets räkningar från år 2010 passerar ca 3200 fordon per årsmedeldygn på väg 9 väster om Svarte. Öster om samhället ligger trafikflödet på väg 9 på ca 4400 fordon. Andelen tung trafik utgör ca 7-8% av den totala trafiken. Nya trafikräkningar har genomförts på Balkåkravägen och Skönadalsvägen inom ramen för trafikutredningen. Beräkningarna gjordes i mitten av september, och den räknade veckodygnstrafiken har räknats om till årsdygnstrafik mha Trafikverkets omräkningstal för trafikens variationer under året. För Balkåkravägen genom Svarte uppgår årsdygnstrafiken 2012 till ca 1300 fordon/dygn i ett läge direkt söder om Skönadalsvägen. Andelen tung trafik uppgår till ca 5-6%. På Skönadalsvägen har trafikflödet räknats i tre punkter, väster om järnvägen, väster om idrottsplatsen och väster om korsningen med Balkåkravägen. Trafikflödet, omräknat till årsdygnstrafik, och andel tung trafik uppgick till följande: Vägavsnitt Antal fordon Andel tung trafik Skönadalsvägen väst järnvägen 165 4% Skönadalsvägen väst idrottsplatsen 505 4% Skönadalsvägen väst Balkåkravägen % 5(11)

6 Trafikflödet på det allmänna vägnätet har räknats upp till prognosåret 2035 mha Trafikverkets uppräkningsfaktorer för östra Skåne. Till år 2035 beräknas trafikflödet öka till: Vägavsnitt Antal fordon Andel tung trafik Väg 9 väst % Väg 9 öst % Balkåkravägen % Skönadalsvägen väst 200 5% Skönadalsvägen öst % Gatunätet i Svarte, Skånekartan. 2.2 Tågtrafik Totalt trafikeras Svarte av 38 dubbelturer per vardagsdygn, halvtimmestrafik.på banan passerar också ca 4 godståg samt 4-10 interregionala tåg per dygn, de sk Bornholmstågen från Danmark. Enligt Skånetrafiken kommer antalet tåg på banan inte att öka fram till prognosåret Efter år 2030 kan det emellertid bli aktuellt att köra ett Öresundståg i timman på Ystadbanan, vilket motsvarar 38 tåg under dygnet. Trafikverket planerar för kapacitetshöjande åtgärder utmed Ystadbanan. 6(11)

7 2.3 Trafikbuller Beräkningsförutsättningar Bullerberäkningarna för vägtrafiken genomförs enligt Naturvårdsverkets Beräkningsmodell för vägtrafikbuller (rapport 4653). Beräkningsmodellen är baserad på en stor mängd mätningar genomförda vid olika terrängförhållanden och under olika meteorologiska situationer och ger resultat som gäller för de vädersituationer som riktvärdena avser. Modellen avser avstånd upp till 300 m vinkelrätt från vägen vid neutrala eller måttliga medvindsförhållanden, 0-3 m/s. Bullerberäkningarna för järnvägen genomförs enligt Banverkets och Naturvårdsverkets Buller från spårburen trafik (rapport 4935). Beräkningsmodellen är baserad på en stor mängd mätningar genomförda i de nordiska länderna. Modellen gäller för sommarförhållanden på marken och för en meteorologisk situation med inversion eller medvind. Trafikbuller mäts i dba enligt en logaritmisk skala. I Sverige används den ekvivalenta samt den maximala bullernivån som mått på störningen från vägtrafiken, där ekvivalentnivån är den genomsnittliga bullernivån under dygnet, medan maximalnivån motsvarar passagen av ett enstaka fordon, som regel en lastbil eller ett godståg. När två lika starka bullerkällor adderas ökar den ekvivalenta bullernivån med 3 dba. På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden eller en fördubbling/halvering av avståndet till bullerkällan 3 dba högre/lägre ekvivalent bullernivå. För varje decibels ökning av bullernivån bedöms störningen öka med 20%. En ökning av den ekvivalenta bullernivån med 4 dba medför att den upplevda bullerstörningen fördubblas Riktvärden I Boverkets Allmänna råd 2008:1 anges följande riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Trafikbuller Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 dba 45 dba, nattetid Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 dba På uteplats 70 dba Vid ny- eller ombyggnad av järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Vid nybyggnad av bostäder, som här är fallet, gäller emellertid riktvärdena enlig tabellen ovan. Vid tillämpning av riktvärdena bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. I befintlig miljö tillämpas som regel riktvärdet 65 dba ekvivalentnivå. Den befintliga bebyggelsen i Svarte utsätts för buller från väg och järnväg. Väg 9 är den mest trafikerade vägen i Svarte. En översiktlig beräkning ger att den dygnsekvivalenta bullernivån utmed väg 9 uppgår till 62 dba vid de hus som ligger närmast vägen på dess södra sida. På Skönadalsvägen har bullernivån beräknats vid bostadhusen öster om Orkestergatan. Den dygnsekvivalenta bullernivån har beräknats till 51 dba vid fasad. 7(11)

8 Den planerade bebyggelsen kommer inte att påverka järnvägens trafikering. Det finns ingen bebyggelse i det planerade området vars bullersituation förändras till följd av den planerade bebyggelsen, varför ingen bullerberäkning för järnvägen genomförts för situationen före utbyggnad av området. 3 Planerad utbyggnad Inom det studerade området planeras för en utbyggnad av 200 enfamiljshus. Av dessa är knappt hälften radhus. Uteplatser kommer att orienteras bort från uppsamlingsgatan genom området och bort från järnvägen. Området kommer att kopplas till det övergripande vägnätet via väg 9 i söder och till Skönadalsvägen norr om området via en uppsamlingsgata/bygata som går i nord-sydlig riktning genom området. Till denna kopplas sex lokalgator/tvärgator i öst-västlig riktning, som knyts samman i tre slingor. Slingorna används bl a av sopbilar och räddningsfordon som behöver komma till området. 3.1 Trafikalstring och trafikfördelning I genomsnitt antas att det kommer att göras 5 enkelresor med bil per bostad och dygn, till följd av läget och vilken typ av invånare som antas bosätta sig i området. Antagandena medför en trafikalstring på 1000 resor per dygn med bil från den planerade utbyggnaden. Utöver dessa resor görs ett antal resor till fots, med cykel samt med kollektivtrafik. Cirka 40% av resorna med bil är arbetsresor och de övriga 60% är resor till skola/dagis, butik samt andra privata resor. 70% av arbetsresorna bedöms gå i riktning mot Malmö via väg 9 eller väg E65 och de övriga 30% sker till Ystad via väg 9 längs kusten. Antagandet baseras på att Malmö är en betydligt större arbetsmarknad än Ystad och att man väljer att bosätta sig i Svarte på grund av lägre boendekostnader och närheten till naturen och havet. Den antagna fördelningen stämmer även väl överens med trafikflödet på väg 745, Balkåkravägen, i dagsläget då detta ställs i relation till hur många som bor i Svarte idag. Till största delen kommer övriga resor att gå mot Ystad, cirka 70%, och inom Svarte, cirka 10%. Detta innebär att endast 20% av de övriga resorna görs till Malmö. Antagandet baseras på det 8(11)

9 relativa avståndet till Malmö respektive Ystad samt att inköpsresor på vardagar i Malmö sker i samband med arbetsresor. En del av resorna till skola och dagis sker också i samband med en arbetsresa och ingår därför i dessa. En mindre del av resorna antas också gå mot Trelleborg. Baserat på dessa antagande förväntas den nyalstrade trafiken fördela sig på vägnätet enligt nedan. 3.2 Framtida vägnät Med kopplingen mot Skönadalsvägen kan en större andel av trafiken mot Malmö antas välja Balkåkravägen och väg E65 framför väg 9 österut. Det är också troligt att en del trafik från den befintliga bebyggelsen utmed Skönadalsvägen kan välja att köra via det nya området för vidare färd på väg 9 västerut. Baserat på den antagna trafikfördelningen har trafiken fördelats ut. I bilden redovisas bedömda trafikflöden år 2035 (kursiv stil är uppskattat trafikflöde). 9(11)

10 Vägnät och trafikfördelning med koppling till Skönadalsvägen i norr. 4 Konsekvensbeskrivning 4.1 Vägbuller Bullerberäkningar har genomförts för trafiksituationen 2035 med tillskott från den planerade bebyggelsen i västra Svarte. Vid de hus som ligger närmast väg 9, på dess södra sida, beräknas bullernivån öka till 63 dba ekvivalentnivå till följd av den allmänna trafikökningen. Den planerade bebyggelsens trafiktillskott beräknas öka den ekvivalenta bullernivån med ytterligare 0,5-1 dba, till 64 dba. Utmed uppsamlingsgatan genom det planerade bostadsområdet beräknas bullernivåerna vid fasad uppgå till 53 dba ekvivalentnivå och 71 dba maximalnivå. Inga uteplatser kommer att finnas ut mot gatan. För att klara riktvärdet 45 dba maximalnivå inomhus krävs att fönster har ett Rw-tal på minst 34 och väggar ett Rw-tal på minst 44 för att riktvärdet skall innehållas, vid en fönsteryta på ca 30% av fasaden. På Skönadalsvägen beräknas bullernivåerna till följd av allmän trafikökning öka till 52 dba ekvivalentnivå vid fasad. Trafiktillskottet från den nya bebyggelsen beräknas öka den ekvivalenta bullernivån med ytterligare 1 dba, till 53 dba. 4.2 Tågbuller Tågbullernivån har beräknats vid det hus som ligger närmast järnvägen, längst i norr i den mellersta gruppen av hus. 10(11)

11 Med dagens bana och banans trafikering fram till år 2030 beräknas tågbullernivån till 58 dba ekvivalentnivå och 87 dba maximalnivå vid fasad. Med en 2 m hög vall utmed järnvägen, vallkrön ca 9 m från spårmitt, beräknas bullernivåerna sjunka till 49 dba ekvivalentnivå och 77 dba maximalnivå. För att klara riktvärdet 45 dba maximalnivå inomhus krävs att fönster har ett Rw-tal på minst 40 och väggar ett Rw-tal på minst 50 för att riktvärdet skall innehållas, vid en fönsteryta på ca 30% av fasaden. En utbyggnad till dubbelspår skulle innebära att det tillkommande spåret hamnar ca 4,5 m närmare den planerade bebyggelsen. Den ekvivalenta tågbullernivån beräknas inte påverkas, men den maximala bullernivån beräknas, oskärmad, uppgå till 88 dba vid fasad, dvs öka med ca 1 dba. Med en 2 m hög vall utmed järnvägen, vallkrön ca 9 m från spårmitt på det västra spåret, beräknas bullernivåerna sjunka till 51 dba ekvivalentnivå och 79 dba maximalnivå vid fasad. De skärmade tågbullernivåerna beräknas bli ca 2 dba högre med dubbelspår jämfört enkelspår, då det östra spåret, längst från bebyggelsen inte skärmas lika effektivt av vallen då denna hamnar längre ifrån det östra spåret. För att klara riktvärdet 45 dba maximalnivå inomhus krävs att fönster har ett Rw-tal på minst 42 och väggar ett Rw-tal på minst 52 för att riktvärdet skall innehållas, vid en fönsteryta på ca 30% av fasaden, för situationen med vall. Inga uteplatser kommer att finnas mot järnvägen. 5 Slutsats Vägbullret beräknas öka med 2 dba på det allmänna vägnätet i Svarte till år 2035, varav ca 1 dba är hänförbar till den trafikökning som blir en följd av den planerade utbyggnaden. De ekvivalenta vägbullernivåerna utmed huvudgatan genom Balkåkra Sträddor beräknas understiga riktvärdet 55 dba, medan maximalnivån ligger något över riktvärdet, vilket ställer krav på fasadens dämpning för att inomhusnivån 45 dba skall klaras. Den ekvivalenta tågbullernivån beräknas överstiga riktvärdena för såväl ekvivalentnivån som maximalnivån. Med en 2 m hög vall utmed järnvägen beräknas den ekvivalenta bullernivån dämpas så att riktvärdet klaras. Maximalnivån ligger emellertid över riktvärdet, vilket ställer krav på fasadens dämpning för att inomhusnivån 45 dba skall klaras. Det finns inga uteplatser som beräknas utsättas för bullernivåer överstigande riktvärdena. Malmö Tyréns AB 11(11)