Övergripande riskutredning för Sidus 1:7 och Sidus 6:7 med närområde inom Dagsberg (inklusive detaljplan Manhem 2:1)

Transkript

1 Handläggare Niclas Grahn Tel Mobil E-post Datum Projekt-ID Kund Norrköpings kommun Övergripande riskutredning för Sidus 1:7 och Sidus 6:7 med närområde inom Dagsberg (inklusive detaljplan Manhem 2:1) ÅF-Infrastructure AB Uppdragsledare: Niclas Grahn Handläggare: Maria Aspelin ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE Sida 1 (13)

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och bakgrund Metod Avgränsningar Riktlinjer och lagar Nationell nivå Regional nivå Kommunal nivå Riskkriterier Beskrivning av planområdet Sidus 1:7 och 6:7, inklusive Manhem 2: Riskinventering Skyddsobjekt Riskobjekt Länsväg 881 (Djurövägen) Riskvärdering och slutsatser Sidus 1:7 och Sidus 6: Slutsats Manhem 2: Referenser Sida 2 (13)

3 1 Inledning 1.1 Syfte och bakgrund Norrköpings kommun önskar utveckla del av fastigheterna Sidus 1:7 och Sidus 6:7 med närområde inom Dagsberg. I anslutning till området går Djurövägen. Syftet med denna utredning är att beskriva riskbilden för området, inklusive Manhem 2:1, utifrån eventuella riskkällor där plötsliga olyckshändelser kan påverka området. Vidare att vid behov ge rekommendationer för eventuella skyddsavstånd och förebyggande åtgärder. Eftersom förskolor och skolor kan bli aktuella inom planområdet har även ett barnperspektiv även beaktats. 1.2 Metod En riskutredning delas in i flera olika steg (se Figur 1). Först sker en bestämning av mål och avgränsningar gällande den aktuella riskutredningen. Efter detta steg sker en riskinventering vilket är en arbetsprocess för att identifiera vilka risker som finns inom det studerade området. I riskanalysen genomgår de identifierade riskerna sedan en bedömning gällande sannolikhet och konsekvens för att sammantaget kunna ge en uppfattning om risknivån. Beroende på omfattningen och detaljnivån på riskutredningen kan detta göras kvalitativt och/eller kvantitativt. Utgående från hur risknivån skall värderas sker i riskvärderingen en jämförelse mellan den uppskattade risknivån och acceptabla kriterier. Ur jämförelsen synliggörs sedan behovet av riskreducerande åtgärder för att kunna sänka risknivån på de risker som inte uppfyller acceptanskriteriet. Åtgärder som till en låg kostnad och utan andra avsevärda olägenheter minskar risken är oavsett resultatet motiverande. Ett viktigt steg i en riskutredning är att den blir en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Metoden följer i stort de riktlinjer som Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland tagit fram [1]. Sida 3 (13)

4 Figur 1. Illustration av riskhanteringsprocessen. Denna riskutredning innefattar det som är markerat med blå streckad linje. Föreliggande inledande riskutredning ämnar att innehålla följande moment: Riskinventering Bedömning av planområdets riskbild, även ur barnperspektiv Förslag på riskreducerande åtgärder, även ur barnperspektiv 1.3 Avgränsningar Denna riskutredning avgränsas till att omfatta risker som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) i verksamheter och/eller transportvägar i anslutning till studerat planområde. Huvudfokus i utredningen är på risker som kan innebära konsekvenser i form av personskada på personer (vuxna och barn) inom det studerade planområdet. Risker kopplade till översvämning och andra typer av naturolyckor har inte beaktats i denna riskutredning, utan hanteras i en separat dagvattenutredning. 1.4 Riktlinjer och lagar Nationell nivå Riskhantering i den fysiska planeringen är knuten till plan- och bygglagen [2] och miljöbalken [3]. I Plan- och bygglagen står det att bebyggelse och byggnadsverk skall utformas och placeras på den avsedda marken på ett lämpligt sätt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Så fort en kommun upprättar en detaljplan ska en miljöbedömning göras. Om ett planförslag sammantaget kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (i meningen att miljö eller människors hälsa kan komma att påverkas) skall en miljökonsekvensbeskrivning genomföras enligt miljöbalken Regional nivå Plan- och bygglagen samt miljöbalken är emellertid inte fullt detaljerade kring riskutredningens metodik och innehåll. Riktlinjer, kriterier och rekommendationer på Sida 4 (13)

5 krav och typ av riskutredning har därför tagits fram från olika parter såsom länsstyrelser, myndigheter och kommuner. Eftersom Östra Götalands länsstyrelse inte tagit fram någon eget dokument kring riskhantering i fysisk planering används i denna utredning riktlinjer från det gemensamma policydokumentet Riskhantering i detaljplaneprocessen [4]. Riskpolicyn i dokumentet anger att hälsa och säkerhet skall beaktas i ett så tidigt skede som möjligt i detaljplaneprocessen. I Programsamrådsskedet skall riskhanteringen ha påbörjats och vissa delar av riskbedömningen kan där visas. Andra bitar kan översiktligt beskrivas för att senare i plansamrådet analyseras närmare. Policyn anger också att en riskutredning skall utföras i framtagandet för detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods-led. Figur 2 visar en rekommenderad indelning av tre olika zoner och deras riskhanteringsavstånd invid en farligt gods-led gällande både väg- och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser utan detta skall ställas mot riskbilden i det aktuella plan-/programområdet. Tabell 1 redogör för olika typer av markanvändning för de tre zonerna där zon A är närmast och zon C är längst ifrån farligt gods-leden i det aktuella plan- /programområdet. Den genomgående tanken är att verksamheter och markanvändning som är förknippad med en stor persontäthet skall befinna sig så långt bort från farligt gods-leden som rimligen kan vara möjligt för att minska individ- och samhällsrisken för tredje man. Sida 5 (13)

6 Figur 2. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. [4] Tabell 1. Rekommenderad markanvändning för zonerna A, B och C [4] Zon A Zon B Zon C Ytparkering Trafik Odling Friluftsområde (t.ex. motionsspår) Handel (sällanköpshandel) Industri Bilservice Lager (utan betydande handel) Tekniska anläggningar Parkering (övrig parkering) Friluftsområde Kontor Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplatser) Bostäder Handel (övrig handel) Vård Kontor Hotell och konferens Lager (även med betydande handel) Idrotts- och sportanläggningar (arena eller motsvarande) Centrum Kultur Sida 6 (13)

7 1.4.3 Kommunal nivå Norrköpings kommun har tagit fram egna riktlinjer som ska gälla som del i kommunens översiktsplan. Avseende farligt gods på vägar anges att hänsyn skall tas till följande skyddsavstånd vid detaljplanering och bygglovgivning i närheten av rekommenderade vägar för farligt gods: < 50 m Bebyggelsefri zon > 50 m Arbetsplatser och kommunikationscentra tillåts > 100 m Bostäder, hotell, köpcentrum, mindre samlingslokaler tillåts > 200 m Skolor, idrottsanläggningar, större samlingslokaler tillåts [5] Norrköpings kommun har även angett vilka vägar inom kommunen som undantas förbud mot farligt godstransporter. Dessa vägar är rödmarkerade och visas i Figur 3. Planområdet Figur 3. Vägar (rödmarkerade) som undantas förbud mot transporter av farligt gods inom Norrköpings kommun Norrköpings kommun har vidare skyldighet att beakta konventionen om barns rättigheter i all verksamhet och planering som berör barn. Genom att här övergripande beskriva möjliga åtgärder för en trygg trafiksituation tas det i detaljplanen hänsyn till barnkonventionen. En vidare utredning när plats för Sida 7 (13)

8 planerad skola/förskola är beslutad förordas då denna bringar högre detaljgrad på kartläggning samt behov att åtgärder. [6] Riskkriterier För att kunna värdera risker och sedan jämföra och påvisa om dessa är acceptabla eller ej, finns olika riskkriterier framtagna eller rekommenderade. Riskkriterierna kan grovt delas in i kvalitativa och kvantitativa kriterier där de kvantitativa brukar användas i senare skeden i planprocessen för att beräkna fram individ- och samhällsrisk. För de kvantitativa riskkriterierna finns dock inga av myndigheter fastslagna kriterier och dessa mått tar endast hänsyn till dödsfall, inte hur många som skadas av olyckor. För denna översiktliga riskutredning används Norrköpings kommuns redovisade riktlinjer och följande fyra principer som utgångspunkt i riskvärderingen [7]: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska det göras Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till nyttan Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade i samhället Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer Sida 8 (13)

9 2 Beskrivning av planområdet Sidus 1:7 och 6:7, inklusive Manhem 2:1 Studerat område för denna riskutredning är fastigheterna Sidus 1:7 och Sidus 6:7 med närområde inom Dagsberg i Norrköpings kommun. Inkluderat är även Manhem 2:1. Området ligger öster om Norrköpings tätort. Genom planområdets mitt går länsväg 881 (Djurövägen) i sydvästlig-nordöstlig riktning. Befintlig bebyggelse består i huvudsak av enskilda bostadshus, placerade på ömsom sidor av Djurövägen. Oexploaterad mark längs med Djurövägen består av skogs- och åkermark. Studerat planområde, med uppdelningen i Sidus 1:7 och Sidus 6:7 samt Manhem 2:1, och dess närmsta omgivning redovisas i Figur 4. Djurövägen Figur 4. Gräns till planområdet svartmarkerad. Området för Sidus 1:7 och Sidus 6:7 grönmarkerat. Området för Manhem 2:1 blåmarkerat. Djurövägen skär igenom planområdet i sydvästlig-nordöstlig riktning 3 Riskinventering 3.1 Skyddsobjekt Denna riskutredning fokuserar på personsäkerhet. Skyddsobjekt är personer som vistas inom det studerade planområdet, både i och utanför byggnader. Sida 9 (13)

10 3.2 Riskobjekt En inventering av riskobjekt har skett utifrån tillgängliga uppgifter från länsstyrelsen i Östra Götaland, Trafikverket, Lantmännen och räddningstjänsten Östra Götaland. Inga Sevesoverksamheter eller andra typer av farliga anläggningar finns i planområdets närhet som kan innebära att konsekvenser kan komma att drabba planområdet. Lantmännens spannmålsmottagning vid Djurön är klassad som en B- anläggning. Inga risker förknippade med spannmålsanläggningen med påverkan på planområdet har kunnat identifieras. [8] Den enda riskkällan som identifierats är länsväg 881 (Djurövägen), vilket även stämts av med räddningstjänsten Östra Götaland. [9] Länsväg 881 (Djurövägen) Djurövägen genomskär planområdet och löper i sydvästlig-nordöstlig riktning. Vägen är inte utpekad som primär eller sekundär rekommenderad transportled avseende farligt gods, men trafikeras av tung trafik. Orsaken bakom att vägen trafikeras av lastbilar är Lantmännens spannmålsmottagning längst ut på Djurön. Trafikverkets uppgifter om ÅDT för tung trafik på Djurövägen visas i Figur 5. Lantmännens spannmålsmottagning Planområde Djurövägen Figur 5. ÅDT för tungtrafik i anslutning till planområdet. [10] Hastighetsbegränsningar för Djurövägen förbi planområdet är 50 km/h, se Figur 6, medan sträckan på andra delar ha en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Sida 10 (13)

11 Planområde Figur 6. Hastighetsbegränsningar på Djurövägen [10] För att säkerställa att farligt gods inte transporterats på sträckan, och för att få uppdaterad information om aktuella transporter förbi planområdet, har Lantmännen kontaktats. I snitt sker ca 5200 transporter per år på Djurövägen, dvs. ca 14 transporter per dygn. Dock sker ca 40 % av alla transporter under augusti och september på grund av skördeperioden. Mer än 98 % av transporterna utgörs av spannmål medan ca 2 % är utsäde & frö. Inget farligt gods transporteras av Lantmännen på Djurövägen. [8] 4 Riskvärdering och slutsatser 4.1 Sidus 1:7 och Sidus 6:7 Det enda riskobjektet i närheten av planområdet har identifierats vara Djurövägen. Inga transporter av farligt gods sker på sträckan och den enda potentiella olycksrisken bedöms vara trafikolyckor, avåkningar och eventuella bränder i inblandade fordon. Avåkande fordon kan åsamka fysisk åverkan på eventuella byggnader och personer i nära anslutning till vägen. Eventuella brinnande fordon kan förutom värmestrålning i den omedelbara närheten också sprida förorenad brandrök till omgivningen samt innebära utsläpp av diesel och hydraulolja till mark. Riskerna med dessa nämnda typer av olyckor förbi planområdet bedöms som mycket låga. Sida 11 (13)

12 En större risk snarare än bränder i fordon bedöms vara påkörningsrisker från de tunga transporterna i sig och i relation till människor som rör sig i närheten av Djurövägen. Hastighetsbegränsningen förbi planområdet är 50 km/h, men det bedöms som troligt att de tunga transporterna kan överskrida denna på grund av att hastighetsbegränsningen på Djurövägen generellt sett är 70 km/h. Eventuella övergångsställen och G/C-vägar i anslutning till Djurövägen bör därför ta höjd för att hastigheten förbi området kan vara hög om inga andra åtgärder görs. Mest trafik avseende tunga transporter sker under augusti och september, vilket också är i början av skolstarten. Många barn kan då vara obekanta med eventuella skolors/förskolors områden och närhet till vägar osv. Rekommendationer är därför att i en eventuell framtida utveckling av området avseende förskolor/skolor att ta hänsyn till om yta för avlämning och upphämtning med bil där skola/förskola planeras behövs. Vidare att beakta behovet av avskilda gång- och cykelvägar samt säkra övergångsställen i anslutning till Djurövägen. Ett enkelt sätt att minska risken är genom användandet av skyddsavstånd till riskobjektet. I kommande utveckling av planområdet rekommenderas att ingen stadigvarande bebyggelse såsom lekplatser, fritidsanläggningar, rastplatser, trädgårdar och skolgårdar förläggs inom 15 meter från Djurövägens vägkant. Om bostäder förläggs inom detta avstånd rekommenderas att inga ingångar och trädgårdar förläggs i riktning mot Djurövägen. Genom att beakta skyddsavståndet på 15 meter från Djurövägen till närmaste bebyggelse vid utveckling av planområdet bedöms detta väl kunna skydda väl mot de flesta troliga fall avseende avåkningar av fordon och konsekvenser från eventuella fordonsbränder. Att beakta detta skyddsavstånd bedöms falla inom rimlighetsprincipen. Inga byggnadstekniska riskreducerande åtgärder på framtida bebyggelse invid Djurövägen bedöms krävas på grund av att inget farligt gods transporteras på vägen Slutsats Förutsatt att de föreslagna rekommendationerna genomförs vid en utveckling av planområdet anses planområdets riskbild som godtagbar. 4.2 Manhem 2:1 Eftersom Djurövägen är den enda riskkällan i denna utredning gäller samma rekommendationer och slutsatser för Manhem 2:1 (se blåmarkerat område i Figur 4) som för Sidus 1:7 och Sidus 6:7. Sida 12 (13)

13 Referenser [1] Länsstyrelsen i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, [2] SFS 2010:900, Plan- och bygglagen, Utfärdad , uppdaterad till och med SFS 2016:252. [3] SFS 1998:808, Miljöbalken, Utfärdad , uppdaterad till och med SFS 2016:341. [4] Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen, [5] Norrköpings kommun, Miljö- och riskfaktorer - tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun, Samrådshandling. December Diarienummer: KS- 204/ , [6] Unicef, Om Barnkonventionen, [Online]. Available: [7] Davidsson, Göran; Lindgren, Mats; Mettler, Liane, Värdering av risk - FOU rapport, MSB (Statens Räddningsverk), [8] Lantmännen, Uppgifter från Thomas Nordström, Transportchef på Lantmännen Lantbruk, , [9] Räddningstjänsten Östra Götaland, Uppgifter från Joar Hjertberg, Brandingenjör/Civilingenjör Riskhantering, , [10] Trafikverket, NVDB - Nationell vägdatabas, [Online]. Available: Sida 13 (13)