RAPPORT. Riskutredning för detaljplan, planområde Åre England 3:59 och England 3:62 SILVERSTADENS FASTIGHETSUTVECKLING AB

Transkript

1 SILVERSTADENS FASTIGHETSUTVECKLING AB Riskutredning för detaljplan, planområde Åre England 3:59 och England 3:62 UPPDRAGSNUMMER KVALITATIV RISKUTREDNING AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS SWECO ENVIRONMENT AB MALIN ANGERBJÖRN MARTIN BJARKE MARKUS SÖDERGREN HANDLÄGGARE GRANSKARE UPPDRAGSLEDARE

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Riskdefinition Omfattning och avgränsning 3 2 Styrande och vägledande dokument Plan- och bygglagen Miljöbalken Principer för riskvärdering Riktlinjer från Trafikverket Väg Järnväg Riktlinjer för farligt gods 5 3 Områdesbeskrivning Trafikleder och gaturum Trafikering på järnvägen Planerad bebyggelse Topografi 9 4 Riskanalys Riskinventering Farligt gods Uppskattning av risknivå 13 5 Riskvärdering och åtgärdsförslag Högkapacitetsräcke 14 6 Slutsats 15 7 Referenser 16 Bilaga 1 - Illustrationsplan 1 RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

3 1 Inledning I samband med detaljplanering för ny bebyggelse av fastigheterna England 3:59 och England 3:62 i Åre kommun har Sweco fått i uppdrag av Silverstadens Fastighetsutveckling AB att genomföra en riskutredning avseende transporter av farligt gods på väg och järnväg som passerar intill planområdet samt avåkning på Trondheimsleden, E14, rekommenderad transportled för farligt gods. Den planerade bebyggelsen omfattas av fem flerbostadshus, i varierande längd, upprättade i två våningar med tillhörande tre garagelängor. Enligt kraven i plan- och bygglagens andra kapitel ska kommunen göra en lämplighetsprövning av översiktsplaner, detaljplaner, ansökningar om bygglov och förhandsbesked. Lokalisering av bebyggelse och verksamheter ska vara lämplig utifrån beskaffenhet, läge och behov. Frågor om hälsa, säkerhet och risker är centrala vid en lämplighetsprövning. Enligt flertalet länsstyrelser runt om i Sverige rekommenderas att en riskutredning utförs vid byggnation inom 150 meter från transportled med farligt gods. 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att analysera och kvalitativt bedöma risker för människor som vistas på och i anknytning till de två fastigheterna med avseende på transport av farligt gods samt risk för avåkning från E14 längs den aktuella vägsträckan. Vid behov beskrivs även lämpliga riskreducerande åtgärder som kan anges i planbestämmelser eller bygglov för att uppnå acceptabel risknivå för människor som uppehåller sig inom planområdet. 1.2 Riskdefinition Begreppet risk, i denna rapport, syftar på en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa och konsekvensen av denna. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att den oönskade händelsen inträffar och konsekvensen beskriver omfattningen av de efterföljande skadorna på människors liv och hälsa. Figur 1 illustrerar hur risken ökar med ökad sannolikhet och/eller ökad konsekvens av en händelse. 1(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

4 Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens. I denna rapport tillämpas begreppen så som de definierats i Sprängämnesinspektionens föreskrift (SÄIFS 2000:2), se Figur 2. Figur 2. Principschema för riskutredning (SÄIFS, 2000). 2(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

5 1.3 Omfattning och avgränsning Riskutredningen är utförd med avseende på den planerade bebyggelsen inom planområdet. Annat användningsområde som medför ändrad personintensitet i och i närhet till fastigheterna kan komma att ändra risknivån. Utredningen är kvalitativ vilket innebär att inga beräkningar av konsekvenser eller dess sannolikhet inkluderas. Följande är exempel på sådant som inte ingår i utredningen: Risker för skada på egendom och miljö Arbetsmiljörelaterade risker Risker för trafikanter eller resenärer Exponering för mer långsiktiga hälsorisker, exempelvis luftföroreningar, elektromagnetiska fält eller buller (separat utredning) 3(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

6 2 Styrande och vägledande dokument 2.1 Plan- och bygglagen Planläggning och prövning i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska, enligt Plan och bygglagen (PBL), syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov (SFS, 2010:900). Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Enligt plan och bygglagen, PBL, andra kapitel ska hänsyn tas både till allmänna och enskilda intressen. Lagen säger även att hälsa och säkerhet utgör en av prövningsgrunderna för länsstyrelsen. 2.2 Miljöbalken Miljöbalken (SFS, 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta innebär bland annat att miljöbalken ska tillämpas så att människor och miljö skyddas mot skador. 2.3 Principer för riskvärdering I Räddningsverkets rapport Värdering av risk (1997) anges kriterier för värdering av individ- och samhällsrisk från farlig verksamhet och transporter. Dessa har kommit att bli de riskkriterier som regelmässigt används för att värdera risk i Sverige. Det ursprungliga syftet med rapporten var att verka som en startpunkt för diskussion gällande riskkriterier och de ska ses som vägledande och inte krav. Följande vägledande skälighetsprinciper för riskvärdering presenteras i rapporten: Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. 4(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

7 2.4 Riktlinjer från Trafikverket Väg Trafikverket pekar på ett generellt riktvärde om 150 meter från väg där farligt gods transporteras och vid planering av byggnation inom detta område bör riskerna som uppkommer i samband med dessa transporter undersökas vidare (Trafikverket, 2017). Vid planerad bebyggelse ställer trafikverket vidare, enligt 47 väglagen, krav på tillståndspliktig zon till väg. Detta avstånd sträcker sig generellt utmed allmän väg på tolv meter från vägområdet, men kan efter beslut från länsstyrelsen utökas 1. Den tillståndspliktiga zonen innebär inget absolut byggnadsförbud utan syftar till att säkerställa att ingen negativ påverkan görs på trafiksäkerheten och denna zon bör tas i beaktande i samband med nybyggnationer. Vägområdet definieras utifrån den aktuella platsen och inkluderar den mark som tagits i anspråk. Förutom själva vägbanan inkluderas exempelvis dike, slänt, bro och trumma Järnväg Trafikverket rekommenderar generellt ett bebyggelsefritt avstånd från spår på 30 meter (från spårmitt på närmaste spår) för ny bebyggelse. I publikationen Transportsystemet i samhällsplaneringen (Trafikverket, 2017) skriver Trafikverket: Ett sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, till exempel parkering, garage och förråd, kan dock finnas inom 30 meter från spårmitt. Hänsyn bör dock tas till möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen och bebyggelsen. Vidare står det i publikationen att ett riktvärde om 150 meter från spårmitt bör användas och att risker bör identifieras och beskrivas med stöd av en riskanalys vid nyexploatering inom detta område (Trafikverket, 2017). 2.5 Riktlinjer för farligt gods Det finns inga nationellt fastställda riktlinjer för hur samhällsplanering ska anpassas till farligt gods. Däremot finns det ett antal regionala och kommunala riktlinjer som kan vara vägledande vid riskbedömning. Eftersom de lokala förutsättningarna i samband med fysisk planering skiljer sig åt, är det lämpligt att även utgå ifrån riktlinjer från länsstyrelsen i det aktuella länet eller från län som har liknande förhållanden. Eftersom det inte finns några riktlinjer för Jämtlands län bedöms det vara relevant att använda de riktlinjer som är publicerade av Länsstyrelsen i Dalarnas Län, Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. 1 hämtat (16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

8 Gällande framtagande av ny detaljplan för befintlig bebyggelse bör det enligt detta dokument eftersträvas en reducerad risknivå jämfört med nuläget eller vad om är möjligt baserad på den gällande planen. Detta eftersom det inte alltid är möjligt att uppnå en lika hög säkerhetsnivå som vid anläggning av nya verksamheter. Nedan redovisas de schablonmässiga skyddsavstånd som gäller för respektive bebyggelsetyp, se Tabell 1. Skyddsavstånden utgör inte något absolut hinder för att placera olika typer av bebyggelse närmare, men en särskild riskbedömning behöver göras om avsteg görs från avstånden. Vägledningen rekommenderar att en kvalitativ bedömning av risker i samband med farligt gods görs innan en kvantitativ bedömning eventuellt genomförs (Länsstyrelsen i Dalarnas Län, 2012). Tabell 1 Länsstyrelsen i Dalarnas läns zonindelning för riskhantering (Länsstyrelsen i Dalarnas Län, 2012) Närmare än 30 meter meter meter Över 150 meter Odlingar Trafikytor Ytparkeringar Friluftsområden Bilservice Industrier Mindre handel Tekniska anläggningar Övrig parkering Lager Bostäder i högst 2 plan Mindre samlingslokaler Handel Mindre kontor (inte hotell) Kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats Bostäder i mer än 2 plan Vård Kontor i flera plan Hotell Skolor Större samlingslokaler Kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats 6(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

9 3 Områdesbeskrivning Fastigheterna England 3:59 och England 3:62 är placerade mellan Åre i öster och Duved i väster, se Figur 3. Norr om fastigheterna ligger Trondheimsleden, E14, och i söder ligger Karolinervägen, väg 638, samt järnvägen Mittbanan. Avståndet mellan E14 och väg 638 är drygt 110 meter. Från väg 638 till järnvägsspåret är det ytterligare drygt 65 meter (avstånd beräknade från väg-/järnvägskant). Figur 3. Översikt över området Åre-England (röd prick är ungefärlig placering för de aktuella fastigheterna) Trafikleder och gaturum Trondheimsleden, E14, passerar norr om fastigheterna. Vägen sammanbinder Sundsvall med Norges kust i Stjørdal. Vägen som passerar på höjd ovanför fastigheterna är till stor del försedd med räcken och flera parkeringsfickor på varierande sidor om vägen, det saknas avskärmning till mötande trafik. Det finns en hel del vegetation längs med vägen och höjden fortsätter norr om vägen med fortsatt brant lutning. E14 är utsedd som primär väg för farligt gods. Räckena längs den aktuella sträckan på E14 är idag utförda som personbilsräcken med kapacitetsklass N2. 3 Karolinervägen, väg 638, passerar söder om fastigheterna. Vägen längs den aktuella sträckan är relativt smal och det saknas avskärmning till mötande trafik, räcken saknas. 2 hämtat Efter samtal med Hans Holmén, Trafikverket, (16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

10 Aktuella trafiksiffror har inhämtats från Trafikverkets databas, NVDB, vilka visas i Tabell 2. 4 Trafiksiffrorna har därefter räknats upp till prognosåret 2040 med trafikverkets trafikuppräkningstal, EVA, för Jämtlands län. Hastighetsgränser och vägbredd har inhämtats från NVDB, se Tabell 3. (Salander, 2018) Tabell 2 Trafiksiffror E14 samt väg 638, nuläge. Antal fordon/dygn Antal tunga fordon/dygn Hastighetsgräns [km/h] Vägbredd [m] E Väg Tabell 3. Trafiksiffror E14 samt väg 638, uppräknat för år Trafikering på järnvägen Trafiksiffror och hastighetsgränser för tågtrafiken har inhämtats från bullerutredning för planområdet och visas i Tabell 4. (Salander, 2018) Tabell 4. Trafiksiffror spårtrafik. 8(16) 4 hämtat RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

11 3.2 Planerad bebyggelse Exploateringen i nuläget är liten och utgörs till största del av villor, som mest i två våningsplan. Den planerade exploateringen av fastigheterna England 3:59 och England 3:62 i Åre kommun utgörs av fem flerbostadshus. Bostadshusen, tvåvånings suterränghus med varierande längd, utrustas med tillhörande tre garagelängor. Planerad bebyggelse illustreras i Figur 4 samt Bilaga 1. Figur 4. Illustrationsplan för England 3:59 och England 3: Topografi Området är mycket kuperat och en del av markytan kommer schaktas och korrigeras för att kunna placera bostadshusen i sluttningen, höjdmässigt nedanför E14 och ovanför väg 638. Topografin över området illustreras i Figur 4. Väg 638 ligger placerad på bank men tack vare höjderna ligger intilliggande bostadshus högre, se Figur 5. Järnvägsspåret ligger ytterligare lägre höjdmässigt än väg (16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

12 Figur 5 Översiktsbild över närområdet. Väg 638 (de aktuella fastigheterna till höger om vägen) 5 10(16) 5 MmYzKyedza0Oj2JA!2e0!7i13312!8i6656, hämtat RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

13 4 Riskanalys 4.1 Riskinventering Riskinventeringen, som syftar till att kartlägga möjliga riskkällor, begränsas i denna utredning till olyckor som har potential av att orsaka allvarliga skador hos de människor som kommer att vistas inom planområdet. De riskkällor som identifierats som betydande berör transport av farligt gods på E14 samt vägtrafiken generellt. Aktuella olycksscenarier är: avåkning av fordon mot planområdet kollision mellan tungtransporter kollision mellan tungtransport och andra fordon Vid olyckor som inträffar utan inblandning av farligt gods är det främst den mekaniska påverkan i närhet till vägen som utgör en risk. Eftersom planområdet ligger nedanför vägen kan en avåkning nå längre och träffa byggnader i hög fart. Vid inblandning av farligt gods kan olycksscenarierna få konsekvenser på ett betydligt större utbredningsområde. En olycka med inblandning av farligt gods kan i sin tur resultera i ett utsläpp av ämnen som kan vara giftiga, frätande, brännbara och/eller explosiva vilket i sin tur kan utsätta de människor som vistas i området för fara. Trafiken på väg 638 anses inte bidra med någon betydande riskbild dels då vägen ligger lägre än fastigheterna och dels då mängden trafik är liten och hastigheterna låga. För transporter på järnväg är relevanta olycksscenarier kopplade till urspårning, dels genom påkörning och dels genom en möjlig efterföljande olycka med farligt gods. För de aktuella fastigheterna bedöms transporterna på järnvägen i dagsläget inte bidra med någon betydande riskbild, dels då järnvägen ligger lägre än fastigheterna och dels då antalet godståg som passerar längs den aktuella sträckan är mycket litet, ett per dygn. Om intensiteten av godståg förändras på sikt och farligt gods transporter blir aktuella kommer detta ändra riskbilden Farligt gods Farligt gods definieras som ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring kan skada människor, miljö och egendom. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering. Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:7 ADR-S in i nio huvudklasser enligt Tabell 5 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2017). 11(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

14 Tabell 5. Klasser av farligt gods enligt ADR-S. Klass Ämnen Klass Ämnen 1 Explosiva ämnen 5.1 Oxiderande ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 5.2 Organiska peroxider 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser 6.1 Giftiga ämnen 2.3 Giftiga gaser 6.2 Smittförande ämnen 3 Brandfarliga vätskor 7 Radioaktiva ämnen 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 8 Frätande ämnen 4.2 Självantändande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Det är främst farligt gods i klasserna 1 (explosiva ämnen), 2.1 (brandfarliga gaser), 2.3 (giftiga gaser), 3 (brandfarliga vätskor), 5.1 (oxiderande ämnen) samt 5.2 (organiska peroxider) som förväntas kunna leda till dödliga konsekvenser bortom vägens direkta närområde. Transport av farligt gods ska ske enligt de lagar och förordningar som gäller, vilket bland annat ställer krav på behållare. Behållarnas utformning utgör därför i sig en teknisk riskreducerande barriär. Av detta följer att hastigheten och därmed rörelseenergin hos en tung transport till stor del är avgörande för konsekvenserna vid en avåkning eller kollision, eftersom det krävs stor mekanisk påverkan för att ett läckage ska uppstå. Sannolikheten för olycka med inblandning av farligt gods beror till stor del på antalet transporter och vägens utformning. Om det passerar flera transporter med farligt gods förbi ett visst område blir sannolikheten för en olycka högre än om antalet transporter är färre. På samma sätt medför en lägre hastighet på trafiken en mindre sannolikhet för olycka än om hastigheten är hög. Vidare ökar sannolikheten för olycka om sikten är begränsad jämfört med om sikten är god. Utsläpp av farligt gods kan ske vid kraftig mekanisk påverkan till exempel i samband med avåkning eller kollision. Läckage på grund av felaktigt material (ventiler osv) kan också förekomma och om det inte upptäcks i tid kan det i värsta fall ge upphov till eskalerande förlopp med allvarliga konsekvenser. Mellan har totalt 233 olyckshändelser rapporterats av verksamhetsutövare avseende farligt gods på väg i Sverige. Av dessa har endast hälften skett under transport, övriga har skett i samband med lastning och lossning. Under samma period rapporterades 162 räddningsinsatser vid trafikolyckor där lastbilar skyltade med farligt gods var inblandande (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2014). 12(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

15 4.2 Uppskattning av risknivå Sannolikheten för en olycka bedöms vara relativt liten på grund av relativt få transporter med tung trafik på E14 (ÅDT 2547 varav ÅDT tung trafik 341). Riktlinjerna i RIKTSAM bygger på större genomfartsleder kring Malmö, exempelvis baserade på en tvåfältsväg med hastighetsbegränsning om 90 km/h med ÅDT på fordon, varav 50 transporterar farligt gods. Att direkt applicera de schablonmässiga skyddsavstånd som anges i riktlinjerna från Länsstyrelsen i Dalarnas län bedöms därför inte vara relevant eftersom sannolikheten för olycka är betydligt lägre här än på en större motorväg i storstadslänen. Konsekvenserna i samband med avåkning eller en olycka med inblandning av farligt gods kan dock bli stora bland annat på grund av den betydande höjdskillnaden mellan vägen och fastigheterna. Fordon som lämnat körbanan riskerar att därefter kollidera med närliggande bostadshusen eller på annat sätt skada människor som befinner sig inom det aktuella bostadsområdet. Om ett fordon som transporterar farligt gods skulle köra av E14 vid planområdet är sannolikheten att en tank går sönder och ett utsläpp inträffar högre än motsvarande situation där fastigheter och vägen ligger i samma nivå. Brandfarlig vätska kan vid ett utsläpp rinna ner och in på någon av fastigheterna. Detta bidrar till ett ökat konsekvensavstånd för de normalt sett relativt korta konsekvensavstånden som brandfarlig vätska kan ge upphov till. Även tunga gaser kan lättare spridas in området. De idag befintliga vägräckena som finns längs den branta slänten utmed planområdet är personbilsräcken av kapacitetsklass N2, vilka är dimensionerade att stoppa en personbil från att köra av vägbanan. Dessa räcken kommer däremot, i händelse av en olycka, inte kunna säkerställa att tung trafik kvarhålls på vägbanan. Det finns en möjlighet att det i framtiden kommer transporteras farligt gods på järnvägen för den aktuella sträckan. Ett sådant scenario är vad Trafikverket vill ta höjd för i och med deras allmänna rekommendation om generellt bebyggelsefritt avstånd från spår på 30 meter (från spårmitt på närmaste spår) för ny bebyggelse. Avståndet mellan fastigheterna och järnvägsspåret är nästan 100 meter och upprätthåller därmed denna rekommendation. Riskbilden minskar även tack vare att topografin för området är gynnsam då fastigheterna ligger högre än järnvägen. 13(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

16 5 Riskvärdering och åtgärdsförslag Från E14 till närmsta bostadshusen är avståndet cirka 60 meter. Detta avstånd är kortare än det rekommenderade minsta skyddsavståndet på 150 meter för flerbostadshus i flera plan enligt Länsstyrelsen i Skåne län, samt Länsstyrelsen i Dalarnas län. För att minska riskerna kopplade till de stora höjdskillnaderna bedöms det vara motiverat att se över möjliga riskreducerande åtgärder för att minska risken med avseende på farligt godstransporter och övriga tunga transporter på E14. Främst behövs åtgärder för att förhindra avåkningsolyckor samt begränsa konsekvenser vid olyckor med brandfarlig vätska. Skillnaderna i topografin mellan E14 fastigheterna med det skarpa tvärfallet i kombination med det nära avståndet till flerbostadshus genererar en risknivå där det bedöms vara nödvändigt att utvärdera riskminskande åtgärder för att kunna uppnå en acceptabel risknivå. Följande åtgärder rekommenderas på bebyggelsen inom planområdet för att minska risknivån: För de bostadshus som placeras på första raden gentemot E14 bör de fasader som placeras mot vägen (nordlig fasad) utföras i obrännbart material (A2-s,d0), alternativt brandskyddsklass EI30. För de planerade flerbostadshusen i planområdet ska det vara möjligt att utrymma bort från vägen på ett säkert sätt. Friskluftsintag på de planerade flerbostadshusen ska inte placeras på långsida mot E14 (nordlig fasad). Syftet med åtgärden är att minska den mängd brandfarlig och giftig gas samt rökgaser som kan komma in i byggnader i händelse av brand eller gasutsläpp. Någon typ av påkörningsskydd bör anläggas. Detta ska dimensioneras så att tunga fordon inte riskerar att, vid en avåkning, köra in i något av bostadshusen. 5.1 Högkapacitetsräcke En avkörning med en transport av farligt gods vid den aktuella sträckan ger på grund av slänten en förhöjd stor sannolikhet för utsläpp i samband med en avåkning. Även om sannolikheten för en avkörning är låg så är inte risken inte försumbar, framförallt eftersom konsekvenserna kan bli stora. Räckena som i dagsläget finns uppsatta utmed vägkanten längs E14 på den aktuella sträckan mot fastigheterna har inte tillräcklig kapacitetsklass. Det rejäla tvärfallet söder om vägbanan, ner mot fastigheterna, ger anledning att höja räckenas kapacitetsklass. Trafikverket har dock upprättat en intern rutinbeskrivning TDOK 2017:0580 Remisser om farligt gods i samhällsplaneringen enligt PBL och MB med följande kommentar: 14(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

17 Skydd eller riskreducerande åtgärder som sker av kommunal planering ska inte placeras inom vägområdet eller fastighet för järnväg. Om det finns önskemål om detta, måste detta ske på egen mark. För fastigheterna England 3:59 och England 3:62 är det problematiskt att uppföra skyddet inom den egna marken. På grund av den kraftiga lutningen i området behöver avåkningsskyddet placeras direkt invid vägbanan för att ge en så bra effekt som möjligt och minska sannolikheten för utsläpp. Det befintliga räcket står precis på släntkrönet varefter vägbanken faller av brant med en lutning nedåt mot fastigheterna. Fastigheterna ligger placerade en bit ifrån vägbanan. Att bygga ett skydd i fastighetsgränsen bedöms som mycket svårt. Platsen är svåråtkomlig på grund av den branta lutningen och skyddet behöver vara mycket högt och/eller kraftigt för att hindra ett fordon som redan kört ut över krönet och kanar nerför branten. Höghastighetsräcke utmed vägbanan bedöms vara den åtgärd som har störst riskminskande effekt, även om andra åtgärder vidtas. Man kan t.ex. inte reglera möjligheter till utomhusvistelse i detaljplan varför det trots omfattande byggnadsåtgärder skulle kvarstå en betydande risk. En risk som bedöms kunna åtgärdas med högkapacitetsräcke. Åtgärden kan dessutom betraktas som en trafiksäkerhetsåtgärd då det inte bara är människor som befinner sig inom fastigheterna som utsätts för fara utan även trafikanter. Sannolikheten för allvarlig skada eller dödsfall hos trafikanter som kör av vägen bedöms vara förhöjd på grund av den branta släntlutningen. Högkapacitetsräcke är en betydande kostnad och en kvantifiering av risknivåerna skulle kunna ge bättre underlag för beslut om en sådan åtgärd är motiverad. 6 Slutsats I samband med detaljplanering för ny bebyggelse av fastigheterna England 3:59 och 3:62 behöver möjliga riskreducerande åtgärder ses över för att reducera riskerna kopplade till de stora höjdskillnaderna. Detta gäller riskerna med avseende på farligt godstransporter och övriga tunga transporter på E14. Främst behövs åtgärder för att förhindra avåkningsolyckor samt begränsa konsekvenser vid olyckor med brandfarlig vätska. 15(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

18 7 Referenser Länsstyrelsen i Dalarnas Län. (2012). Farligt gods - Riskhantering i fysisk planering - Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen i Dalarnas Län. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Transport av farligt gods - Händelsesrapportering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2017). MSBFS 2016:8 ADR-S 2017 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. Stockholm: Key Hedström. Salander, J. (2018). Bullerutredning Åre England 3:59 & 3:62. Umeå: Sweco. SFS. (1998:808). Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet. SFS. (2010:900). Plan- och bygglag. Näringsdepartementet. Trafikverket. (2017). Transportsystemet i samhällsplaneringen. Trafikverkets underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och av plan. och bygglagen. Borlänge: Trafikverket. 16(16) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62

19 Bilaga 1 - Illustrationsplan 1(1) RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN, PLANOMRÅDE ÅRE ENGLAND 3:59 OCH ENGLAND 3:62