Lilla Lidingöbron Lidingö kommun, Risk-PM angående riskhänsyn vid nybyggnation av ny bro för gång-, cykel-, mopedoch spårtrafik, rev A

Transkript

1 RISK-PM Lidingö stad Lilla Lidingöbron Lidingö kommun, Risk-PM angående riskhänsyn vid nybyggnation av ny bro för gång-, cykel-, mopedoch spårtrafik, rev A 1 Inledning Detta PM är upprättat av civilingenjörer i riskhantering/brandingenjörer Martin Wier och Anna Mårtensson, Brandkonsulten AB, på uppdrag av Peter Bergqvist, Lidingö Stad. PM:et syftar till att identifiera och översiktligt redogöra för vilka potentiella risker som kan uppstå i samband med genomförandet av rubricerat projekt. Underlag för detta PM har varit följande: Platsbesök Telefonsamtal och mailkorrespondens med verksamheter på Lidingö som hanterar/ska hantera farligt gods. Telefonsamtal med Mattias Hedman, Lidingö stad Telefonsamtal med Jan-Erik Jansson, Storstockholms Brandförsvar Telefonsamtal med Jan Werner, Lidingö stad Riskbedömning Kv Gångsätra Gård- Ändring av detaljplan, Utgåva 2, upprättad av Brandkonsulten AB, De risker som studeras behandlar personsäkerhetsrisker med avseende på liv och hälsa för personer som vistas inom aktuellt planområde. Det innebär att inga miljörisker, bullerstörningar, vibrationsskador på egendom eller uppsåtliga risker har beaktats. Denna version av risk-pm är en reviderad version och revideringar visas med kantlinje i höger marginal i aktuellt styck. 2 Projektbeskrivning Aktuellt planområde är beläget strax norr om Lidingöbron på Lidingösidan av kommungränsen och sträcker sig en bit in på ön. I figur 1 ges en ungefärlig överblick över planområdets utbredning (röd markering). Syftet med programmet är att möjliggöra byggnationen av Lilla Lidingöbron som ska ersätta Gamla Lidingöbron. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm Organisationsnr: Tel: Styrelsen har sitt säte i Stockholm Fax: info@brandkonsulten.se

2 2 (9) Gamla Lidingöbron används idag för gång-, cykel-, mopedtrafik samt spårväg (Lidingöbanan) och avsikten är att Lilla Lidingöbron ska ha samma funktioner. Den nya bron uppförs strax norr om Gamla Lidingöbron, se figur 1. Den nya bron kommer att anslutas till Islinge Hamnväg. Figur 1. Röd markering planområdets ungefärliga utbredning. Figuren visar även vart de befintliga broarna är placerade samt vart Lilla Lidingöbron ska byggas. I figur 2 nedan visas med grön markering vilka vägar som är rekommenderade transportleder för för farligt gods. De markerade vägarna är sekundära transportleder för farligt gods. Lilla Lidingöbron kommer att upprättas mindre än 150 m från farligt gods led. Figur 2. Grön markering illustrerar vilka vägar som är sekundära farligt godsleder.

3 3 (9) Lilla Lidingöbron kommer att uppföras parallellt med Lidingöbron och avståndet mellan de två broarna kommer vara ca 70 m i horisontalled och ca 4 m i vertikalled (Werner, 2015), se figur 3. Den nya bron kommer att ha en segelfri höjd på 5,6 m (Werner, 2015). Spårtrafiken på Lilla Lidingöbron är avskild från moped-, cykel-, och gångtrafik med en ca 1,2 m hög skyddsbarriär, se figur 5. Skyddsbarriären dimensioneras inte för att stå emot en eventuell urspårning, utan spåren förses istället med skyddsräl. Figur 3. Figuren visar läget för Lilla Lidingöbron och dess anslutning till Lidingö. I figuren framgår det vilka två alternativ som finns för utformningen av spårvägsanslutningen. Figur 4. Figuren visar tänkt utformning av Lilla Lidingöbron med olika körfält för mopedtrafik, cykel och gångtrafik. Spårvägen är avskild från övrig trafik med en ca 1,2 m hög betongbarriär.

4 4 (9) 3 Styrande dokument och riktlinjer Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark, vatten och byggnader. PBL omfattar både plan- och byggprocessen och omfattar bl a krav kopplat till riskhänsyn och uppförande av byggnadsverk. Därtill finns olika regelverk och handböcker som anger när och hur riskanalyser/riskutredningar bör genomföras. 3.1 Riskhänsyn Sedan har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplaneprocessen. Dessutom finns det bl a riktlinjer i Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur 2, Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor etc som kan vara relevanta att beakta beroende på objektsspecifika förutsättningar. I aktuellt planområde finns ingen bebyggelse och det finns heller inga ytor som är avsedda för stadigvarande vistelse. Skyddsobjekten i planområdet är således de personer som transporterar sig på bron. 4 Övergripande riskidentifiering I detta avsnitt redovisas de potentiella risker och bedömningar som Brandkonsulten AB i ett initialt skede har bedömt som relevanta att belysa. Bedömningarna baseras på erhållet underlag samt utfört platsbesök. För respektive riskkälla ges en kort beskrivning av förutsättningar, tänkbara scenarier och vilka konsekvenser som kan uppstå. Därefter görs en bedömning om riskkällan utgör en risk för aktuellt planområde samt om det bedöms finnas goda möjligheter att reducera eventuella risker till en acceptabel nivå. Observera att de risker som studeras i huvudsak behandlar personsäkerhetsrisker med avseende på liv och hälsa för personer som vistas inom aktuellt planområde. Det innebär att miljörisker, eventuella skador på egendom eller uppsåtliga risker inte primärt har beaktats. 4.1 Farligt gods olycka På Lidingö finns det ett flertal verksamheter som hanterar farligt gods och all transport till dessa verksamheter sker via Lidingöbron (Hedman, 2015; Jansson, 2015). Nedan ges en övergripande beskrivning av dessa verksamheter. St1, Skärsätra Torg St1 på Skärsätra torg är en mindre obemannad bensinstation. Till bensinstationen sker tankbilstransporter med bensin och diesel. Enligt uppgifter från Susanne Örnfjärd (2015) skedde det totalt 93 leveranser under I genomsnitt var varje leverans på 18 m 3 uppdelat på 7 m 3 diesel och 11 m 3 bensin. Samtliga transporter till bensinstationen klassificeras som ADR-klass 3. Statoil, Stockholmsvägen Statoil på Stockholmsvägen är en bemannad bensinstation. Till bensinstationen sker tankbilstransporter med bensin och diesel. Enligt uppgifter från Jenni Alterling (2015) sker leveranser varje dag och varje leverans innehåller 6-9 m 3 diesel och 4-8 m 3 bensin. Samtliga transporter till bensinstationen klassificeras som ADR-klass 3. 1 Riskhantering i detaljplaneprocessen, Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, september 2006, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län. 2 Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur?, Rapport nr 15:2003 Länsstyrelsen i Stockholms län.

5 5 (9) OKQ8, Islinge Hamnväg OKQ8 på Islinge Hamnväg är en bemannad bensinstation med tillhörande sjömack. Till bensinstationen sker tankbilstransporter med bensin, diesel och etanol. Enligt uppgifter från Ingmar Carlberg (2015) skedde det totalt 225 leveranser under Totalt levererades 2000 m 3 bensin, 1300 m 3 diesel och 70 m 3 etanol år Samtliga transporter till bensinstationen klassificeras som ADR-klass 3. OKQ8, Drottningvägen OKQ8 på Drottninggatan är en bemannad bensinstation. Till bensinstationen sker tankbilstransporter med bensin, diesel och etanol. Enligt uppgifter från Ingmar Carlberg (2015) på OKQ8 skedde det totalt 265 leveranser under Totalt leverades 2150 m 3 bensin, 1700 m 3 diesel och 120 m 3 etanol år Samtliga transporter till bensinstationen klassificeras som ADR-klass 3. Preem, Södra Kungsvägen Preem på Södra Kungsvägen är en bemannad bensinstation. Till bensinstationen sker tankbilstransporter med bensin och diesel. Enligt uppgifter från personal på Preem (2015) sker två planerade leveranser med 18 m 3 (60 % diesel och 40 % bensin) varje vecka. Utöver de planerade leveranserna kommer det ca 4 slattleveranser varje vecka med ca 1-3 m 3 per transport. I snitt sker det 6 leveranser per vecka men endast två av dessa innehåller några större mängder brännbar vätska. Samtliga transporter till bensinstationen klassificeras som ADR-klass 3. Preem, Förrådsvägen Preem-stationen på Förrådsvägen är obemannad och tillhandahåller endast diesel. Stationen nyttjas endast av tung trafik och inte av personbilar. Enligt uppgifter från Mats Alinger (2015) på Preem skedde det totalt 20 leveranser under Totalt leverades ca 340 m 3 diesel och varje leverans innehöll i snitt ca 17 m 3 diesel. Samtliga transporter till bensinstationen klassificeras som ADR-klass 3. Bigner och Co AB I tidigare riskanalyser har det nämnts transporter av lösningsmedel i lösa behållare om ca 200 liter till företaget Bigner och Co AB. Eventuella transporter av lösningsmedel till Bigner och Co AB inkluderas i transporterna till Lotrec AB då det bedöms vara samma typ av verksamhet, se nedan. Lotrec AB Lotrec är beläget ute i Gåshaga. Det är ett företag som framställer olika tekniska beläggningar, bottenfärger och andra produkter för båtar. För denna process behövs olika typer av lösningsmedel. Transporterna sker oregelbundet och det är då framförallt mindre leveranser med lösa behållare. Totalt per år sker leveranser om cirka 68 ton brandfarliga vätskor. (Brandkonsulten AB, 2013). Ca 40 ton av dessa utgör petroleumprodukter. Behållarna är om 5 liter, 200 liter eller 1000 liter. Transporter med behållare om 1000 liter sker endast någon eller några gånger per år (Brandkonsulten AB, 2013:1). Tidigare bedömning har uppskattat antalet transporter till Lotrec och Bigner och Co till cirka 200 per år (Brandkonsulten AB, 2013:1). Käppalaverket Till Käppalaverket sker idag inga transporter av farligt gods på Södra Kungsvägen. Dock finns en möjlighet att transporter av farligt gods kommer att ske till Käppalaverket i framtiden i samband med högre miljökrav på processtekniken. Än så länge har inget beslut tagits men med stor sannolikhet kommer en förändring att ske. Det kommer i så fall bli aktuellt med metanol och processen antas vara i gång tidigast Enligt uppgifter beräknas denna nya process behöva ton metanol per år (Thunberg, 2015).

6 6 (9) Spårvagnsdepå, Agaområdet Till spårvagnsdepån kommer det att ske transporter av spolarvätska. Transporter av brandfarlig klass 1-vätskor definieras som farligt gods (ADR-klass 3) och en möjlig transportled av spolarvätska till depån är via den nya infarten från Södra Kungsvägen. Antal transporter med spolarvätska är begränsat då spolarvätskebehållarna inte behöver bytas mer än ett fåtal gånger per månad. Mängderna som depån kan hantera är enligt Lövstrand (2015) ca 2 m 3. Sammanställning transporter Tabell 1 nedan visar en sammanställning över antalet transporter med farligt gods som passerar planområdet på Södra Kungsvägen. För att få fram uppskattade mängder i ton i tabellen har densiteten 830 kg/m 3 använts för diesel, 745 kg/m 3 för bensin och 789 kg/m 3 för etanol. Till de verksamheter där det inte funnits uppgifter om kvantiteter för respektive brandfarlig vätska har densiteten 790 kg/m 3 använts för samtliga vätskor. Till Käppalaverket har antalet transporter uppskattats då det eventuellt kommer att ske transporter dit först i framtiden. Ett konservativt antagande är att det kommer vara transporter med ungefär samma kvantiteter som till bensinstationerna ST1 Skärsätra, Preem och Statoil, alltså 18 m 3 per transport. Till Bigner och Co/Lotrec AB sker det ett flertal mindre leveranser av lösa behållare, och det antas därför inte bli några större utsläpp och pölbränder för flertalet av dessa transporter. Det gör att det är orimligt att studera alla 200 transporter. Dock finns alltid en risk att det transporteras större behållare som ska till andra verksamheter än Lotrec i samma lastbil. För att få ett konservativt resultat som inte är orimligt uppskattas det att det sker ca 50 transporter per år som är av betydande mängd. Till spårvagnsdepån behöver antal transporter också uppskattas. Transporter med betydande mängd antas ske 24 gånger per år. Som kan utläsas i tabell 1 nedan så beräknas det i framtiden, när spårvagnsdepån är färdigställd samt när Käppalaverket har ändrat sin processteknik, att det kommer ske ca 23 transporter i veckan på Lidingöbron.

7 7 (9) Tabell 1. Sammanställning över antal transporter med farligt gods på Lidingöbron. Verksamhet Ämne Mängd [ton/år] Antal leveranser per år [st] Antal leveranser per vecka [st] St1 Skärsätra torg ,8 Statoil, Stockholmsvägen Preem, Södra Kungsvägen 933* 558* 104* 2* Preem Förrådsvägen ,4 OKQ8, Drottningvägen Etanol 95 OKQ8, Islinge hamnväg ,3 Etanol 55 Bigner och Co AB och Lotrec AB Lösningsmedel Petroleumprodukter Käppalaverket Metanol ,2 Spårvagnsdepå Etanol ,5 Totalt mängd brandfarlig vätska 14714* 1209* 23,2* * Antalet kan tänkas öka då det sker ca 4 slattleveranser varje vecka med 1-3 m 3 brännbar vätska Risknivå farligt gods Ovanstående riskidentifiering visar att det endast transporteras brandfarliga vätskor på Lidingöbron. I aktuellt planområde är det ca 70 m mellan Lilla Lidingöbron och Lidingöbron. På detta avstånd bedöms inte strålningsnivån från en stor pölbrand vara tilläckligt stor för att personers liv ska vara i fara. Lilla Lidingöbron placeras dessutom ca 4 m lägre än farligt godsleden, vilket också är positivt ur risksynpunkt. Med hänsyn till avstånden mellan broarna bedömer Brandkonsulten AB att farligt godsleden inte påverkar Lilla Lidingöbron nämnvärt ur risksynpunkt. 4.2 Kollektivtrafik - Spårtrafik Spårvagnstrafik kommer att uppföras på Lilla Lidingöbron invid cykel-/moped- och gångbanan. Spårvagnstrafiken korsar inte cykel-/moped- och gångbanan inom detaljplanen utan är helt separerad från övrig trafik. Tågtrafiken är helt separerad från övrig trafik och sannolikheten för urspårning/olycka bedöms som låg. Spårrälsen kommer att förses med skyddsräl vars syfte är att motverka en urspårning genom att hålla kvar tåget på banvallen. Det kommer också att byggas en skyddsbarriär som utförs med en höjd av ca 1,2 m vilken minskar sannolikheten för att personer på gångbanan tar sig in på spårområdet.

8 8 (9) Med hänsyn till att spårtrafiken är helt separerad från övrig trafik och att rälsen förses med skyddsräl bedöms sannolikheten för urspårning som låg och Brandkonsulten AB bedömer att spårtrafiken inte påverkar övriga delar av planområdet ur risksynpunkt. 5 Möjliga riskreducerande åtgärder Utifrån ovanstående riskidentifiering bedöms riskbilden för planområdet vara av sådan karaktär att inga ytterligare riskreducerande åtgärder än de föreslagna förutsättningarna i planområdet kommer att behövas. Bedömningen kan dock komma att förändras vid ändringar eller nya förutsättningar som påverkar riskbilden för planområdet. Bedömningen grundar sig bland annat på att avståndet mellan Lilla Lidingöbron och Lidingöbron är ca 70 m, att rälsen förses med skyddsräl, att det byggs en skyddsbarriär mellan spårbana och cykel-/moped- och gångbana samt att planområdet inte är avsett för stadigvarande vistelse. 6 Slutsats Baserat på sammanställningen i detta PM bedömer Brandkonsulten AB att det finns goda förutsättningar för att kunna genomföra den föreslagna detaljplanen. Med avseende på riskhänsyn så är det Brandkonsulten AB:s bedömning att riskreducerande åtgärder ej kommer att krävas för det föreslagna planområdet. Vid väsentliga ändringar av planförslaget eller vid identifiering av nya riskkällor ska behov av riskreducerande åtgärder utredas vidare. Martin Wier Brandingenjör/ Civilingenjör i riskhantering Handläggare Anna Mårtensson Brandingenjör/ Civilingenjör i riskhantering Handläggare Daniel Fridström Brandingenjör/ Civilingenjör i riskhantering Internkontrollerande

9 9 (9) 7 Referenser Alinger, M. (2015). Preem, mailkorrespondens Alterling, J. (2015). Statoil, mailkorrespondens Brandkonsulten AB (2013). Kv Gångsätra Gård- Ändring av detaljplan, utgåva 2, Stockholm Carlberg, I. (2015). OKQ8, mailkorrespondens Hedman, M. (2015). Lidingö stad, telefonsamtal Jansson, J-E. (2015). Storstockholms Brandförsvar, telefonsamtal Lövstrand, G. (2015). SL, telefonsamtal Personal på Preem (2015). Preem Södra Kungsvägen, telefonsamtal Thunberg, A. (2015). Driftchef Käppalaverket, telefonsamtal Werner, J. (2015). Lidingö stad, mailkorrespondens Örnfjärd, S. (2015). St1, telefonsamtal