Riskanalys Väsjön Sollentuna kommun. FSD projekt nr ,1. Upprättad: Reviderad: Fire Safety Design AB

Transkript

1 FSD projekt nr ,1 Riskanalys Väsjön 2009 Sollentuna kommun Upprättad: Reviderad: Fire Safety Design AB Civilingenjör Anna-Karin Davidsson Antal sidor: Rapport 35 Bilagor 27

2 Dokumentinformation FSD Projekt nr: ,1 Dokumenttitel: Objekt: Dokumentnummer: Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens referens: Handläggare: Riskanalys Väsjön 2009, Sollentuna kommun Riskanalys för Väsjön ,1-RA-0 Sollentuna kommun Kommunledningskontoret Radmila Kovacevic, planarkitekt Telefon: Anna-Karin Davidsson Civilingenjör Ulf Göransson Tekn Dr Kontrollerad av: Henrik Källström Brandingenjör / Civilingenjör Riskanalys /AKD /UG /HK Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sidan 2 av 35

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsningar Områdesbeskrivning Regler och riktlinjer Risk, definition av begrepp Vilka risker kan accepteras? Riktlinjer Grovanalys Riskinventering Skyddsobjekt Scenariosammanställning Utsläpp av gasol Scenariobeskrivning Sannolikhetsbedömning Konsekvensberäkningar Sammanfattning Utsläpp av ammoniak Scenariobeskrivning Sannolikhetsbedömning Konsekvensberäkningar Sammanfattning Utsläpp av bensin Scenariobeskrivning Sannolikhetsbedömning Konsekvensbedömning Sammanfattning Sammanvägd riskbedömning för Frestavägen Riskbedömning för flerbostadshus Riskbedömning för villaområde Samhällsrisk för området som helhet Individrisk Slutsatser och sammanfattning Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Sidan 3 av 35

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund FSD, Fire Safety Design AB har, på uppdrag av Sollentuna kommun, genomfört en riskanalys med anledning av planerad utbyggnad runt Väsjön. Fokus ligger på den inverkan som Frestavägen i sitt framtida syfte som alternativ farligt-gods-transportväg till Norrortsleden kan komma att ha på framtida bebyggelse längs med den aktuella vägsträckan. I Riskanalys Väsjön 2009 har vägsträckning och planer ändrats från de förhållanden som rådde i den riskanalys som togs fram ursprungligen 2007, titel Riskanalys Väsjön. Dessutom har frekvensen av planerade stängningar av Norrortstunneln justerats något. Ytterligare information kring nytillkomna förändringar samt övergripande resonemang kring deras påverkan på riskbilden och förslag på åtgärder återfinns i bilaga Syfte Denna riskanalys syftar till att beskriva Frestavägen som riskkälla för framtida bebyggelse längs med den aktuella vägsträckan. Frestavägen är i dagsläget ej klassad som farligt godsled. I och med byggnationen av Norrortsleden kommer situationen på Frestavägen förändras. Norrortsleden kommer klassas som primär farligt godsled och Frestavägen är tänkt att fungera som väg för omledningstransporter /1/. Denna analys är dock gjord med utgångspunkt i de trafikmängder som belastar Frestavägen i dagsläget och planerad bebyggelse i enlighet med planförslag daterat erhållet från Sollentuna kommun. Framtida förändringar i trafiksituationen behandlas delvis i osäkerhets- och känslighetsanalys samt slutsatser. 1.3 Metod Följande arbetsgång har legat till grund för analys av riskerna för Frestavägen på den aktuella vägsträckan. Steg 1 Grovanalys a) Områdesbeskrivning. b) Riskinventering genom litteraturstudier och platsbesök. c) Identifiering av möjliga scenarier utifrån den insamlade informationen. Steg 2 Riskberäkningar för säkerhetsrisker d) Analys av de identifierade scenarierna, där konsekvens och sannolikhet uppskattas kvantitativt eller kvalitativt. Steg 3 Riskbedömning e) Sammanställning av riskbilden med hjälp av individriskkurvor och samhällsriskdiagram samt rekommendationer för olika avstånd för olika delsträckor och för de olika typerna av verksamheter som planeras. f) Osäkerhets- och känslighetsanalys. g) Riskreducerande åtgärder. Sidan 4 av 35

5 1.4 Avgränsningar Med risk avses i dessa sammanhang en kombination av sannolikheten för en olycka och dess konsekvens, se även kapitel 2. Rapporten behandlar risker för människors liv, säkerhetsrisker. Följande risker behandlas ej: Risker för egendom, arbetsmiljö och påverkan på miljön. Risker förknippade med bullersituationen i det aktuella området. Risker kopplade till ökad trafikbelastning och därigenom risk för att omkomma i trafikolyckor. Utöver dessa har även följande projektspecifika avgränsningar gjorts. Dessa är en följd av det underlag som finns att tillgå och förutsättningar i uppdraget. Analysen är baserad på trafiksituationen i dagsläget och ej framtida trafikprognoser. Framtida trafiksituationer behandlas dock övergripande i form av en känslighetsanalys avseende trafikmängder och en sannolikhetsfaktor bestående av den frekvens med vilken Frestavägen kommer att användas som omledningsväg för Norrortsleden. Ingen hänsyn tas till den planerade industrin och de eventuella tillskott av farligt godstransporter som de kan komma att medföra. 1.5 Områdesbeskrivning Den del av Frestavägen som skall analyseras är belägen i Sollentuna kommun i närområdet vid Väsjön, se figur 1.1. I området ligger det sista av kommunens fritidshusområden som inte är planlagt. En förtätning av området har diskuterats länge och i och med byggnationen av Norrortsleden har processen påbörjats. Området är beläget mellan två skogsområden som skall bli naturreservat och på gångavstånd finns tillgång till fyra sjöar varav Väsjön är den som kommer vara mest centralt belägen och som kommer att bli centralpunkt kring vilken bebyggelsen skall koncentreras. I området planeras byggnation av flerbostadshus, villor och etablering av olika typer av verksamheter samt en utbyggnad av de idrottsanläggningarna som i dagsläget är belägna strax söder om området. Dessa områden illustreras i figur 1.2. Ur risksynpunkt utgör dessa olika bebyggelsetyper skyddsobjekt med olika känslighet. Detta då de kommer ha olika befolkningstäthet där flerbostadshusen utgör de mest utsatta och därefter villa- och radhusområdet. Avseende idrottsstaden är det troligt att det vid dess färdigställande kommer att finnas stora folkmängder i området. De största folkansamlingarna är dock troligtvis inte att vänta längs med Frestavägen utan kommer att vara lokaliserade inne i området vid läktare och dylikt. Det verksamhetsområde som planeras i den nordligaste delen bedöms vara det minst känsliga då det generellt ställs lägre krav på denna typ av verksamhet /2/. En annan faktor som är viktig att beakta är höjdförhållandena längs med vägen som har inverkan på omfattningen och lokaliseringen av en olyckas konsekvenser. Den högsta punkten är belägen vid den nordligaste delen av vägen. Därefter sluttar vägen relativt jämt ner till Väsjön där den lägsta punkten är belägen. Dock kan inga stora höjdskillnader noteras mellan vägen där den passerar Väsjön och dess sydligare delar. Sidan 5 av 35

6 Figur 1.1 Karta över aktuellt område med planområdets utbredning markerat. I de planförslag som erhållits från beställare finns ett flertal olika typer av byggnader planerade i de områden som är tänkta att husera bostäder. Avstånden från vägen till bebyggelsen varierar där de närmsta flerbostadshusen är belägna 5 meter från vägen strax söder om Väsjön. Avseende villa- och radhusområdena är de närmsta husen belägna på 6 meters avstånd från vägen i den nordligaste delen av Frestavägen som tillhör planområdet. Förändringen i de senaste planförslaget innebär att något fler människor kan komma att befinna sig i vägens närhet där vägen passerar Väsjön och därmed riskera att utsättas för risker. Sidan 6 av 35

7 Figur 1.2 Generell indelning av detaljplaneområdet efter planerad verksamhetstyp. Sidan 7 av 35

8 2 Regler och riktlinjer 2.1 Risk, definition av begrepp Ordet risk används i många olika sammanhang, gemensamt för användningen är dock att det syftar på någonting negativt. I denna handling används följande definition på begreppet risk: Risk = Konsekvens Frekvens Med konsekvens avses här konsekvenserna av en oönskad händelse eller olägenhet. Med frekvens avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa (olyckans eller olägenhetens sannolikhet). Mått på konsekvens och frekvens kan tas fram på olika sätt, kvalitativt eller kvantitativt, baserat på statistik och/eller expertbedömningar. Dessutom kan bedömningen av måtten påverkas av egna erfarenheter, t.ex. kan en händelse upplevas som mer sannolik om någon i vår närhet har drabbats än om vi bara sett en notis i en tidning /3/. Konsekvenser av oönskade händelser kan drabba många olika skyddsvärden. Följande uppdelning görs av IEC /4/: Individrisker Arbetsmiljörisker Samhällsrisker Egendomsrisker Miljörisker I denna handling beaktas individ- och samhällsrisker. Med individrisk menas den risk som en enskild individ utsätts för när den vistas på en viss plats. Konsekvensen bedöms utifrån hur en enskild individ kan antas drabbas av en händelse. Med samhällsrisk menas den risk som alla personer i ett område utsätts för och konsekvensen bedöms utifrån hur många personer som kan antas drabbas av en händelse. Samhällsrisken ökar alltså om personantalet i området ökar. En indelning av individ- och samhällsriskerna i hälso- respektive säkerhetsrisker kan också göras. I denna analys beaktas dock endast säkerhetsrisker. Säkerhetsrisker definieras som risken att omkomma i samband med en händelse, t.ex. en brand eller ett kemiskt utsläpp. Sidan 8 av 35

9 2.2 Vilka risker kan accepteras? Att bedöma huruvida en risk är acceptabel eller inte är en process som involverar många faktorer. Förutom en teknisk bedömning av risken ligger även mer subjektiva uppfattningar till grund för en bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller inte. T.ex. påverkas bedömningen av vem konsekvensen drabbar och vilka vinster som görs i samband med att risken tas. I samhällsplaneringen ställs hela tiden risker och vinster med olika karaktär mot varandra och det är viktigt att göra en genomtänkt bedömning av vilka risker man kan acceptera. I denna handling görs en teknisk bedömning som ska ses som ett underlag för en helhetsbedömning av huruvida risknivån för planområdet kan accepteras. Nedan följer de bedömningsgrunder som används i denna handling Säkerhetsrisker För säkerhetsrisker finns i vissa länder nationella riktlinjer vad gäller acceptabel risknivå. I Sverige finns inga sådana nationella riktlinjer, det närmaste vi kommer är de värden som anges i Räddningsverkets FoU-rapport Värdering av risk /3/ se tabell 2.1. Värdena är rekommenderade av Det Norske Veritas som acceptanskriterier för samhällsrisk och kan fungera som en vägledning. Antal omkomna N=1 N=10 N=100 Frekvens per år (undre gräns) Tabell 2.1 Förslag till acceptanskriterier. Frekvens per år (övre gräns) Dessa kriterier är föreslagna att användas per kilometer väg eller för en specifik anläggning och kan anses gälla för det aktuella planområdet. Kriterier för samhällsrisk formuleras i dessa sammanhang ofta i form av ett s.k. FN-diagram. Detta innebär ett sätt att grafisk presentera sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka. Med värdena i tabell 2.1 erhålls figur 2.1. Det område som är beläget mellan de båda begränsningslinjerna för oacceptabel risk och för låg (acceptabel) risk benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). Området anger ett intervall inom vilket man genom kostnad/nyttovärdering eller annan optimering bör sträva efter att ytterligare sänka risknivån. Sidan 9 av 35

10 Samhällsrisk 1,00E-03 1,00E-04 Frekvens av N eller fler döda per år 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 ALARP oacceptabelt 1,00E-08 acceptabelt 1,00E Antal dödsfall Figur 2.1 FN-diagram med föreslagna acceptanskriterier. (FN = frequency of accidents versus number of fatalities). De acceptanskriterier som föreslås för individrisk är 10-7 som undre gräns och 10-5 som övre gräns /3/. Mellan dessa finns en ALARP-zon där riskerna kan förebyggas om det anses rimligt. Man kan jämföra detta med risken att dödas av ett blixtnedslag som är 10-7 /3/. 2.3 Riktlinjer För ny bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods har Länsstyrelsen i Stockholm län tagit fram riktlinjer för riskhänsyn. Följande rekommendationer för den fysiska utformningen invid vägar ges /2/: Inom 100 meter från transportled för farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering. 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Detta för att undvika risker förknippade med avåkning och olyckor med petroleumprodukter. Längs vägar för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkanten och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter från den undvikas. Även om särskilda krav kan behöva ställas på bebyggelsens utformning. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods där endast enstaka bensintransporter sker kan kortare avstånd tillämpas. Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 75 meter från en transportled för farligt gods om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning. Även om avstånden hålls kan ändå särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Sidan 10 av 35

11 3 Grovanalys 3.1 Riskinventering Verksamheterna i området skapar, tillsammans med transportleder och områdets grundförutsättningar avseende mark och luft, den sammansatta riskbilden. Då rapportens syfte är att analysera risker som föreligger i samband med transporter på Frestavägen är detta den primära och den enda riskkällan som beaktas. Farligt gods är dock ett samlingsnamn och i tabell 3.1 görs en genomgång av de olika riskklasserna tillsammans med en bedömning av huruvida klassen bedöms utgöra en riskkälla för boende och verksamma längs Frestavägen. Om resultatet av bedömningen av riskklassen medför att vidare analys behövs görs en kvalitativ analys av scenariot. Grovanalysen av de olika riskklasserna är huvudsakligen grundat på bedömningar redovisade i Riskhantering, transporter av farligt gods /5/. En grundförutsättning för analysen är att Norrortsleden är en primär farligt godsled och att Frestavägen skall komma att användas som omledningsväg när den förra är avstängd. Riskinventeringen är gjord under förutsättningen att Frestavägen kommer att användas som omledningsväg 7 timmar per dygn under 10 dygn i vardera riktning /14/. Det innebär inte att farligt gods nödvändigtvis transporteras på Frestavägen vid dessa tillfällen men Frestavägen är anvisad led om transporter skall ske. Mängden transporter behandlas vidare i bilaga 8. Sidan 11 av 35

12 Riskklass Exempel Grovanalys Vidare analys Klass 1. Explosiva ämnen och föremål Krut, patroner, nitroglycerin, fyrverkeri Den kraftiga tryckvåg som bildas medför konsekvenser både på byggnader och människor som vistas i närheten. Dock är andelen transporter i området som fraktar riskklass 1 liten /12 / i förhållanden till övriga klasser och riskerna anses försumbara. Klass 2. Gaser Kondenserad brännbar gas Kondenserad giftig gas Klass 3. Brandfarliga vätskor Klass 4. Brandfarliga fasta ämnen Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Klass 6. Giftiga och smittförande ämnen Klass 7. Radioaktiva ämnen Klass 8. Frätande ämnen Klass 9. Övriga farliga ämnen och föremål Gasol Svaveldioxid, ammoniak Bensin, diesel, eldningsoljor, metanol Svavel, fosfor, metallpulver Nitrat, peroxid, klorit Arsenik-,bly och kvicksilversalter, bekämpningsmedel Magnetiska material, asbest, vissa gödningsmedel, miljöfarligt avfall Gasol kan ge upphov till mycket omfattande skador inom ett större område vid ett utsläpp. Kan leda till mycket allvarliga skador på människor inom ett större område i samband med ett utsläpp. Stora transportmängder och viss risk för läckage som om det antänds kan medföra betydande konsekvenser för personer som vistas i närheten. Konsekvenser av dessa olyckor koncentreras till fordonets närhet. Utgör normalt ej en säkerhetsrisk utan huvudsakligen en hälsorisk. Medför normalt ej risk för personskador då skada förutsätter att man kommer i direkt kontakt eller får i sig ämnet. Medför normalt inga akuta skador även i de fall där radioaktivt material kommit ut. Vid transport vidtas även mycket omfattande säkerhetsåtgärder. Kan uppskattas ge personskador via stänkt upp till 20 m från olycksplatsen, vilket medför att sannolikheten att personer som ej är trafikanter skadas är mycket små. Sannolikheten för skador på människor som ej är trafikanter bedöms som små. Tabell 3.1. Sammanställning av typer av transport som kan förekomma på Frestavägen. X X 3.2 Skyddsobjekt Skyddsobjekt består av de personer som kommer att vara kopplade till den framtida bebyggelsen längs med Frestavägen och riskkälla utgörs av farligt godstransporter på Frestavägen. En differentiering görs mellan de områden där villor respektive flerbostadshus upp till fyra våningar höga planeras. Detta då befolkningstätheten kommer att vara större i de områden där flerbostadshus planeras än i villa- och radhusområdena, vilket påverkar den sammanlagda riskbedömningen. Sidan 12 av 35

13 3.3 Scenariosammanställning De scenarier som valts för vidare analys är sådana som karakteriseras av allvarliga konsekvenser och som ändå bedöms vara rimliga ur ett sannolikhetsperspektiv. De är alltså inte några worstcase-scenarier med värsta tänkbara konsekvenser, utan tänkbara händelser eller företeelser som är rimliga att dimensionera åtgärder utifrån Transport av kondenserad brännbar gas Det finns ett antal olika typer av kondenserade brännbara gaser. I denna analys används dock gasol som dimensionerande ämne. Gasol består av en blandning av i huvudsak två ämnen, propan och butan och transporteras med tankbil. Vid ett läckage kan ett flertal scenarier uppkomma som kan medföra risker för människor verksamma i området. En antändning av gasen kan få snabba brandförlopp med stor effektutveckling och explosioner till följd. Dessa motsvaras av scenario C H i figur 3.1. Gasol utgör ej någon personfara som ämne i sig vilket medför att scenariot där gasolen inte antänds ej behandlas vidare. Scenario för vidare analys: Utsläpp av gasol Transport av kondenserad giftig gas Det finns ett antal olika typer av kondenserade giftiga gaser. Som exempel kan nämnas svaveldioxid, klor och ammoniak. Svaveldioxid är i förhållande till klor och ammoniak ett giftigare ämne men även lättare vilket gör att ett utsläpp snabbare späds ut till ofarliga koncentrationer. Av ammoniak och klor så är ammoniak det mest frekventa bland farligt gods transporter varför ammoniak används som dimensionerande ämne i denna analys. Storleken på utsläppet har betydelse samt väderförhållandena vid den aktuella tidpunkten, här beaktat genom stabilitetsklass. De scenarier som behandlar de olika typerna av ammoniakutsläpp är scenario I N, figur 3.1. Scenario för vidare analys: Utsläpp av ammoniak Transport av brandfarlig vätska Det finns ett antal vätskor som räknas till denna grupp. I denna analys kommer bensin att användas som dimensionerande då det är det ämne som har lägst flampunkt och som lättast antänds. Bensin fraktas i tank och det troligaste scenariot vid en olycka är ett läckage från tanken vilket kommer att bilda en pöl som kan antändas med en pölbrand till följd. De scenarier som behandlar de olika händelserna som är aktuella vid ett läckage av brandfarlig vätska är scenario A B, figur 3.1. Scenario för vidare analys: Utsläpp av bensin Sidan 13 av 35

14 3.3.4 Händelseträdsanalys Med utgångspunkt i de scenarier som formulerats i avsnitt sammanställs de olika faktorerna som påverkar omfattningen på ett scenarios konsekvens och sannolikhet i ett händelseträd, se bilaga 1. Händelseträdet visar också vilka olika händelser som kan bli resultatet av ett utsläpp av exempelvis bensin. Med hjälp av händelseträdet kan även slutfrekvensen av de olika scenarierna beräknas. Med utgångspunkt i de valda scenarierna och det skapade händelseträdet så antas samtliga transporter av klass 2 antingen bestå av gasol eller ammoniak och fördelningen dem emellan antas vara 50/50. Avseende stabilitetsklasserna antas även där en jämn fördelning klasserna sinsemellan. För de olika gasolscenarierna finns en sannolikhet för BLEVE på 1%. Utifrån den har en fördelning mellan gasmolnsexplosion och jetflamma gjorts där den förre ges en sannolikhet på 49% och den senare en sannolikhet på 50%. För samtliga utsläpp görs en differentiering i stort och medelstort utsläpp. De olika utsläppen är definierade efter ett punktvärde och som finns definierade för den beräkningsmodell som används. Medelstort utsläpp består dock både av punktvärdet som motsvarar ett medelstort samt det punktvärde som motsvarar litet /6/. Sidan 14 av 35

15 4 Utsläpp av gasol 4.1 Scenariobeskrivning Gasol består normalt av en blandning av propan och butan, där den största delen är propan /7/. Gasen är tyngre än luft och kan ansamlas i slutna utrymmen, speciellt vid eller under marknivå, till exempel i lågpunkter som källarutrymmen och dagvattenbrunnar. Vid ett läckage kan den gasol som är i gasfas antändas med en så kallad jetflamma som följd. Ett läckage behöver dock inte leda till direkt antändning. Gasol kan även blandas med luft och bilda ett gasmoln. Vid fördröjd antändning kommer en flamfront sprida sig genom molnet. Är flamfrontens hastighet tillräckligt hög kommer ett övertryck att skapas, en så kallad gasmolnsexplosion, där höga nivåer av värmestrålning samt en tryckvåg mot byggnader och människor är möjlig. Störst effekt uppnås om molnet antänds en till fem minuter efter utsläppet /8/. Det skall här noteras att även om strålningsnivåerna kan vara höga vid en antändning av gasmolnet är de också kortvariga. Nivåerna av värmestrålning beror på molnets utbredning som i sin tur varierar med faktorer så som väder, mängd utsläppt gas samt åtgärder för att begränsa läckaget från behållaren, till exempel genom insats från räddningstjänsten. Behållaren kan också explodera om den utsätts för höga temperaturer med volym- och tryckökning inuti behållaren som följd. Tryckökningen kan medföra att behållaren rämnar. Konsekvensen av detta kan bli en BLEVE om den expanderande gasblandningen antänds. Scenarion som behandlas är: Läckage med jetflamma som följd, scenario C och F Läckage med fördröjd antändning av gasmoln som följd, scenario D och G BLEVE, scenario E och H 4.2 Sannolikhetsbedömning Frekvensen för olycka med gasol beräknades enligt VTI-modellen som återfinns i Farligt Gods Riskbedömning vid transport /6/. Indata och resultat redovisas i tabell 4.1. Gasol transporteras i tryckkondenserad form i tjockväggiga behållare. Sidan 15 av 35

16 VTI-modellen Ammoniak Vägtyp Tätort 50 km/h Antal Polisrapporterade olyckor per år, O 0,72 Väglängd (km) 1 km Årsmedeldygnstrafik (fordon/dygn) 6820 Förväntat antal transporter med komprimerade gaser per dygn 4 Andelen Singelolyckor på vägdelen, Y 0,46 Andelen transporter med farligt gods, X 5,71E-04 Index för farligt godsolycka 0,03 Antal farligt godsolyckor (modell) per år 6,33E-04 Antal farligt godsolyckor (modell * index) per år 1,90E-05 Förväntat antal år mellan farligt godsolyckor med komprimerad gas som leder till läckage år Sannolikhet för ett stort utsläpp, transport med tjockväggig tank utan släp 0,17 Antal olyckor per år där ett stort utsläpp sker från en farligt godslastbil som fraktar komprimerad gas 3,17E-06 Sannolikhet för ett medelstort eller litet utsläpp, transport med tjockväggig tank utan släp 0,83 Antal olyckor per år där ett medelstort eller litet utsläpp sker från en farligt godslastbil som fraktar komprimerad gas 1,59E-05 Sannolikhet för antändning, transport med tjockväggig tank utan släp 0,18 Antal olyckor per år där brand uppstår till följd av ett stort utsläpp från en farligt godslastbil som fraktar komprimerad brandfarlig gas 5,71E-07 Antal olyckor per år där brand uppstår till följd av ett medelstort eller litet utsläpp från en farligt godslastbil som fraktar komprimerad brandfarlig gas 2,85E-06 Tabell 4.1 Indata och beräkningsgång för olycksfrekvensen. Frekvensen för olika slutscenarier har beräknats med hjälp av ett händelseträd se bilaga 1, där hänsyn tas till följande faktorer: Hur stor andel av den komprimerade gas som fraktas som utgörs av gasol. Sannolikheten att en BLEVE, jetflamma eller en fördröjd antändning av ett gasmoln uppstår. I beräkningarna för BLEVE ansätts utsläppet dels motsvara ett stort utsläpp enligt VTI, dels ett utsläpp motsvarande innehållet i en P19 flaska. En P19 flaska innehåller 19 kg gasol vilket är mindre än VTI:s rekommenderade värden för ett medelstort utsläpp. Sannolikheten för ett medelstort utsläpp anses ändå vara giltig för scenariot. Hänsyn tas även till hur stor del av tiden som Frestavägen kommer att användas som omledningsväg. Med sju timmars användning i vardera riktningen under 10 dagar per år kommer sammanlagt 7 / 24 * 10 / 365 = 0,8% av all tid. Denna bedöms också vara representativ för antalet transporter och också för risken för olyckor. /14/. Sidan 16 av 35

17 Resultaten från frekvensberäkningarna presenteras i tabell 4.2. Delscenario Frekvens (ggr/år) C 5,72*10-9 D 5,60*10-9 E 1,15*10-10 F 1,15*10-9 G 1,12*10-9 H 2,30*10-11 Tabell 4.2 Frekvens för delscenarier C-H. För ett utförligare beräkningsexempel samt osäkerhets- och känslighetsanalys se bilaga 2. Scenario 4.3 Konsekvensberäkningar Jetflamma Konsekvensen av jetflamma beräknas enligt Farligt Gods Riskbedömning vid transport /6/. Beräkningar görs för ett stort respektive ett medelstort utsläpp enligt /4/. Flamman går rakt ut från läckaget, riktningen är därmed svår att förutse. Störst effektområde fås då vinkeln är 90 grader mot vägen varför effektområdet ansätts till flamlängden multiplicerat med flambredden. Inom effektområdet antas alla som blir exponerade omkomma. Utanför effektområdet finns en viss strålning runtom flamman. Beräkningar visar dock att avstånden till gränsvärdet 8 kw/m 2 /9/ är så pass litet i förhållanden till flamarean att sannolikheten för att omkomma utanför effektområdet ansätts till noll. Gränsvärdet 8 kw/m 2 innebär den strålning som orsakar andra gradens brännskador hos 100% av den exponerade populationen. Se även kap 6.3. Flammans dimensioner och resulterande antal omkomna för olika typer av bebyggelse redovisas i tabell 4.3 Dimensionerande utsläppsmängder är hämtade från VTI för stora och medelstora utsläpp av gasol. Källstyrka utsläpp (kg/s) Flammans längd (m) Flammans diameter (M) Befolkningstäthet vid farligt godsolycka (pers/m2) C- 0, , Flerbostadshus C-Villaområde 0, ,001 0 F- 17, , Flerbostadshus F- Villaområde 17, ,001 1 Tabell 4.3 Omfattning på jetflamma från gasolutsläpp. Antal omkomna vid farligt godsolycka med jetflamma som följd Sidan 17 av 35

18 4.3.2 Fördröjd antändning av gasmoln Då ett läckage av gasol inte antänds direkt bildas ett gasmoln. Då luftinblandningen i den initiala turbulenta jeten nått ner till samma nivå som atmosfärturbulensen kommer gasmolnet att följa med luftströmmarna. Konsekvenserna av en antändning av ett sådant moln beror på följande faktorer: Ämnets brinnhastighet Koncentrationen i molnet Vindriktning Vindhastighet Turbulens En antändning av molnet kan skapa en gasmolnsexplosion om brinnhastigheten i molnet är tillräckligt hög för att skapa ett övertryck. Brinnhastighet för gasol är 0.52 m/s. Enligt /9/ är detta inte tillräckligt för att skapa ett övertryck i molnet. En gasmolnsexplosion är som synes inte ett troligt scenario och behandlas ej vidare. Gasmolnet kan också antändas utan explosion. De skador som då uppstår beror på strålningen från flamman. Då molnets brinntid är kortvarig antas strålning från molnet till personer i dess närhet ej påverka riskbilden /9/. Personer som befinner sig i molnet har dock små möjligheter att klara sig. Sannolikhet att omkomma för dessa sätts därför till 1. För att molnet skall antända krävs förutom en antändningsenergi också att koncentration i molnet befinner sig inom brännbarhetsgränserna. Störst effekt utvecklar gas/luftblandningen vid stökiometrisk koncentration som för gasol är 4 %vol. Dimensionerande utsläppsmängder är hämtade från VTI för stora och medelstora utsläpp av gasol med källstyrka enligt tabell 4.4. Ett medelstort utsläpp har efter 10 minuter släppt ut 540 kg gasol. Under gynnsamma väderförhållanden kan det resultera i ett gasmoln med stökiometrisk koncentration och maximal volym av 7100 m 3 vilket motsvarar ett halvklot med diametern 30 m. Gasmolnets geometri antas vara i form av ett halvklot då gasol är tyngre än luft och kommer att ligga nära marken. Effektområdet ansätts till en cirkel med diametern 30. Motsvarande beräkningar har gjorts för ett stort utsläpp. För beräkningar se bilaga 3. Sidan 18 av 35

19 Molnets dimensioner och resulterande antal omkomna för olika typer av bebyggelse redovisas i tabell 4.4. Scenario Källstyrka utsläpp (kg/s) Molnets radie (m) Effektområde (m 2 ) Befolkningstäthet (personer/m 2 ) D- 0, , Flerbostadshus D-Villaområde 0, ,001 1 G- 17, , Flerbostadshus G-Villaområde 17, ,001 4 Tabell 4.4 Omfattning på gasmoln från gasolutsläpp. Antal omkomna BLEVE Scenariot som behandlas är att en gasoltank utsätts för direkt flampåverkan och exploderar i en BLEVE. Den ansatta tankvolymen rymmer 25 ton gasol vid 80% fyllnadsgrad. 25 ton gasol motsvarar ett stort utsläpp /6/ och antas som dimensionerande mängd i tanken. Gasol transporteras också i mindre behållare, ett exempel är en så kallad P19 flaska som är vanlig på exempelvis restauranger. Scenariot att en uppvärmd P19 flaska resulterar i en BLEVE anses troligare än för den stora tanken. Detta då det krävs betydligt mindre energi till att öka trycket i en P 19 flaska än i en stor tank. Beräkningar är även genomförda för denna typ av flaska. För att beräkna vilka konsekvenserna blir av en BLEVE har Räddningsverkets program Gasol använts /10/. Indata I bilaga 3 redogörs för egenskaper hos den dimensionerande P19 flaskan samt tanken. Utdata Utdata från programmet redovisas i tabell 4.4. P 19 flaska Utsläppt massa var 19 kg BLEVEN's diameter var 14,03 m BLEVEN varar i 1,5 s BLEVEN befinner sig 10,52 m över marken. Tanken delas i 2 delar. Dessa flyger 216,3 m Tabell 4.4 Utdata från Gasol för flaska P19. Sidan 19 av 35

20 En BLEVE från en P19 flaska får en diameter på 14 meter och befinner sig 10 meter över marken. Stor tank Utsläppt massa var kg BLEVEN's diameter var m BLEVEN varar i 11.3 s BLEVEN befinner sig m över marken. Tanken delas i 2 delar. Dessa flyger 45.3 m. Tabell 4.5 Utdata från Gasol för stor tank. En BLEVE från en stor tank får en diameter på 171 meter och befinner sig 128 meter över marken. Effektområdet antas till en cirkel med samma diameter som BLEVE:n men belägen i markhöjd vilket anses vara ett konservativt antagande. I beräkningarna tas ingen hänsyn till att strålningen från BLEVE:n i själva verket reduceras på vägen mot marken. Inom effektområdet antas alla exponerade omkomma. På grund av den korta varaktigheten antas inga personer utanför effektområdet få allvarliga skador. BLEVEN:s dimensioner och resulterande antal omkomna för olika typer av bebyggelse redovisas i tabell 4.6. Scenario Behållare Radie (m) Befolkningstäthet Antal döda (personer/m 2 ) E-Flerbostadhus P19 7 0, E-Villaområde P19 7 0, H-Flerbostadhus Stor tank 85 0, H-Villaområde Stor tank 85 0, Tabell 4.6 Sammanställning av konsekvenser från de olika scenarierna. 4.4 Sammanfattning Som dimensionerande scenario för utsläpp av farligt gods klass 2A har gasol använts. Gasol kan medföra ett antal scenarier med mycket allvarliga konsekvenser om det antänds i samband med ett utsläpp. De scenarier som här analyseras är jetflamma, fördröjd antändning av gasmoln samt BLEVE för ett medelstort och stort utsläpp. Samtliga scenarier har en mycket låg frekvens, men desto större konsekvens. De olika gasolscenariernas bidrag till riskbilden längs med Frestavägen presenteras i form av samhälls- och individrisk i kapitel 7. I samband med riskberäkningarna för de olika scenarier, som en olycka med gasol kan ge upphov till, har ett antal antaganden gjorts som i större eller mindre utsträckning är befästa med osäkerheter. En osäkerhets- och känslighetsanalys avseende frekvensberäkningarna presenteras i bilaga 2 samt för konsekvensberäkningarna i bilaga 4. Sidan 20 av 35

21 5 Utsläpp av ammoniak 5.1 Scenariobeskrivning I detta scenario görs en analys av vad ett utsläpp av ammoniak kan innebära för risk för de bostäder som planeras längs med Frestavägen. Vid en olycka med en ammoniaktransport sprids ämnet i gasform med vinden i ett gasmoln. Dimensionerande konsekvens för scenariot är giftighet för ammoniak i form av LC50-värde för ammoniak. LC står för Lethal Concentration och är den koncentration av en kemikalie som medför att hälften av individerna i en testgrupp dör. Ammoniak utgör vid atmosfärstryck och i normal temperaturen gas. Vid högre koncentrationer är ämnet mycket giftigt och kan leda till döden vid inandning. I lägre koncentrationer verkar ämnet framförallt irriterande på slemhinnor, i ögon, andningsvägar etc. Ammoniak är dessutom frätande och bildar tillsammans med luft inom ett snävt koncentrationsintervall en explosiv blandning. I denna rapport betraktas giftigheten hos ammoniak som dimensionerande konsekvens, brännbarheten beaktas inte. Konsekvensen av en antändning av ammoniak behandlas i kap 4 med gasol som dimensionerande ämne. Ammoniak lagras under tryck i vätskeform och kommer, vid ett tankbrott, att övergå till gasfas. Vid förångningen upptas värmeenergi ur omgivningen och gasen erhåller en lägre temperatur än den omgivande luften varför den lägger sig strax ovan markytan. Även i tanken finns en viss del gas då fyllnadsgraden för vätskan vanligtvis uppgår till 80%. Utsläppet sker antingen momentant eller kontinuerligt. Ett momentant utsläpp innebär att tanken skadas så svårt att hela dess innehåll strömmar ut i stort sett samtidigt, vilket är mycket osannolikt. Ett tungt gasmoln bildas då som fångas upp av vinden och driver iväg i marknivå. Ett kontinuerligt utsläpp uppstår vid t.ex. rör- eller flänsbrott och innebär att gasen kontinuerligt strömmar ut tills det att trycket inne i tanken har sänkts till atmosfärstryck. I denna rapport beaktas två kontinuerliga utsläpp, ett mellanstort och ett stort. 5.2 Sannolikhetsbedömning Frekvensen för olycka med ammoniak beräknades enligt VTI-modellen /6/. Indata och resultat redovisas i tabell 5.3. Ammoniak transporteras i tryckkondenserad form i tjockväggiga behållare. Ingen hänsyn har här tagits till vindriktning då det aktuella planområdets skyddsobjekt är belägna på båda sidor om vägen. Hänsyn tas dock till vindriktningen vid beräkning av individrisken där det har betydelse var någonstans i området som en person befinner sig. Sidan 21 av 35

22 VTI-modellen Ammoniak Vägtyp Tätortsbebyggelse 50 km/h Antal Polisrapporterade olyckor per år, O 0,72 Väglängd (km) 1 km Årsmedeldygnstrafik (fordon/dygn) 6820 Förväntat antal transporter med komprimerade gaser per dygn 4 Andelen Singelolyckor på vägdelen, Y 0,46 Andelen transporter med farligt gods, X 5,71E-04 Index för farligt godsolycka 0,03 Antal farligt godsolyckor (modell) per år 6,33E-04 Antal farligt godsolyckor (modell * index) per år 1,90E-05 Förväntat antal år mellan farligt godsolyckor med komprimerad gas som leder till läckage år Sannolikhet för ett stort utsläpp, transport med tjockväggig tank utan släp 0,17 Antal olyckor per år där ett stort utsläpp sker från en farligt godslastbil som fraktar komprimerad gas 3,17E-06 Sannolikhet för ett medelstort eller litet utsläpp, transport med tjockväggig tank utan släp 0,83 Antal olyckor per år där ett medelstort eller litet utsläpp sker från en farligt godslastbil som fraktar komprimerad gas 1,59E-05 Tabell 5.1 Indata och beräkningsgång för olycksfrekvensen. Utöver de parametrar som beaktas i beräkningarna redovisade i tabell 5.1 tillkommer ytterligare faktorer för att erhålla frekvensen för de olika slutscenarierna. Dessa har beräknats med hjälp av ett händelseträd, se bilaga 1, där följande parametrar har beaktats: Hur stor andel av den komprimerade gas som fraktas som utgörs av ammoniak. Sannolikheten för de olika stabilitetsklasserna B, C eller D. Hänsyn tas även till antalet dagar som Frestavägen kommer att användas som omledningsväg genom att frekvenserna multipliceras med en faktor 7/24 * 10/365 /14/. Sidan 22 av 35

23 Resultaten från frekvensberäkningarna presenteras i tabell 5.2. Delscenario Frekvens (ggr/år) I 2,12*10-8 J 2,12*10-8 K 2,12*10-8 L 4,22*10-9 M 4,22*10-9 N 4,22*10-9 Tabell 5.2 Frekvens för delscenarier I-N. För ett utförligare beräkningsexempel samt osäkerhets- och känslighetsanalys se bilaga Konsekvensberäkningar För att beräkna konsekvensen av ett gasutsläpp finns ett flertal parametrar förutom de ämnesspecifika som påverkar utsläppet och dess spridning. Följande parametrar har beaktats: Källstyrka Stabilitetsklass Vindhastighet Tanktryck Underlagets beskaffenhet Av betydelse är också om läckage sker ovan eller under vätskefasen i behållaren. Ett utsläpp från vätskefasen resulterar i ett större massflöde och därmed ett större effektområde. Ett utsläpp från gasfasen ger å andra sidan ett utsläpp som varar under längre tid om inte utsläppet hindras genom t.ex. åtgärder från räddningstjänst. I denna rapport beaktas två kontinuerliga utsläpp, ett mellanstort och ett stort. Beräkningsmodell för spridning är hämtad från Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor /9/. Följande indata har använts till modellen. I modellen antas ett utsläpp från vätskefasen i behållaren. Detta då tidsaspekten vid utsläpp av antagen storlek anses få mindre betydelse för konsekvensen än effektområdet. Normal fyllnadsgrad för en tank är 80% vilket dessutom ger en högre sannolikhet för utsläpp från vätskefasen. Beräkningar redovisas i bilaga 5. Parameter Värde Massflöde stort utsläpp (VTI) 9,4 kg/s Massflöde litet utsläpp (VTI) 0,7 Medelvindhastighet 3,9 m/s Aktuella stabilitetsklasser dag B,C Aktuella stabilitetsklasser natt D Skrovlighetslängd motsvarande mindre stad 0,5 m Tabell 5.3. Indata till konsekvensberäkningar för ammoniakutsläpp. Sidan 23 av 35

24 Effektområdet är det område som där kritisk koncentration uppnås och som ligger inom det för rapporten intressanta planområdet. Effektområdet antas vara i form av en tårtbit med radien samma som avståndet till LC 50 värdet och vinkel 20 med origo vid utsläppskällan. Som nämnts tidigare i rapporten innebär ett LC 50 värde att hälften av den exponerade populationen förväntas omkomma. Detta innebär att närmare riskkällan där koncentrationen är högre omkommer fler än 50 % och omvänt där koncentrationen är lägre än LC 50 värdet omkommer färre än 50%. Ju längre bort från källan ju lägre blir koncentrationen och därmed sannolikheten att omkomma. I beräkningarna görs därför en förenkling med ett rimligt antagande att alla som vistas i effektområde omkommer och ingen av de som är utanför omkommer. Följande avstånd till att LC50 uppnås har beräknats för ett utsläpp av ammoniak på Frestavägen. Antalet omkomna redovisas för olika typer av bebyggelse. Scenario Avstånd till LC50 (m) I-Flerbostadshus 9 Effektområde (m 2 ) Befolkningstäthet (personer/m 2 ) Antal omkomna 14 0, I-Villaområde ,001 0 J--Flerbostadshus , J-Villaområde ,001 0 K-Flerbostadshus , K-Villaområde ,001 0 L-Flerbostadshus , L-Villaområde ,001 0 M-Flerbostadshus , M-Villaområde ,001 0 N-Flerbostadshus , N-Villaområde ,001 1 Tabell 5.4 Avstånd till LC 50 för ammoniak från utsläppskällan. 5.4 Sammanfattning Som dimensionerande scenario för utsläpp av farligt gods klass 2B valdes ammoniak. I denna analys har endast ammoniak toxiska egenskaper beaktats och ingen hänsyn har tagits till ämnets eventuella brandfarlighet. Hänsyn har i händelseträdet tagits till tre olika stabilitetsklasser och till storleken på utsläppet. Samtliga scenarier har en mycket låg frekvens, men desto större konsekvens. De olika ammoniakscenariernas bidrag till riskbilden längs med Frestavägen presenteras i form av samhälls- och individrisk i kapitel 7. I samband med riskberäkningarna för de olika scenarier, som en olycka med ammoniak kan ge upphov till, har ett antal antaganden gjorts som i större eller mindre utsträckning är befästa med osäkerheter. En osäkerhets- och känslighetsanalys avseende frekvensberäkningarna presenteras i bilaga 2 samt för konsekvensberäkningarna i bilaga 4. Sidan 24 av 35

25 6 Utsläpp av bensin 6.1 Scenariobeskrivning En olycka i samband med en transport av farligt gods kan leda till ett utsläpp av brännbar vätska. Om denna antänder bildas en pölbrand, vars värmestrålning kan utgöra en risk för personer som vistas i området. I detta scenario beräknas en pölbrand med bensin som läcker ut och antänds vid en olycka på Frestavägen. 6.2 Sannolikhetsbedömning Frekvensen för olycka där ett fordon är inblandat som transporterar brandfarlig vätska beräknas enligt VTI-modellen /6/. Beräkningarna är utförda för en transport med tunnväggig tank med släp då denna typ av transporter bedöms vara störst till antal. De indata som användes redovisas i tabell 6.1. VTI-modellen Brandfarlig vätska Vägtyp Tätort, 50 km/h Antal Polisrapporterade olyckor per år, O 0,72 Väglängd 1 km Årsmedeldygnstrafik, mätpunkt Årsmedeldygnstrafik, mätpunkt Förväntat antal transporter med brandfarlig vätska per dygn 23,5 Andelen Singelolyckor på vägdelen, Y 0,46 Andelen transporter med farligt gods, X 3,45E-03 Index för farligt godsolycka 0,03 Antal farligt godsolyckor (modell) per år 3,82E-03 Antal farligt godsolyckor (modell * index) per år 1,15E-04 Förväntat antal år mellan farligt godsolyckor 8718 Antal farligt godsolyckor per år som ger ett stort utsläpp 5,74E-05 Antal farligt godsolyckor per år som ger ett litet eller mellanstort utsläpp 5,74E-05 Sannolikhet för antändning, transport med tunnväggig tank med släp 0,03 Antal olyckor per år där brand uppstår till följd av ett stort utsläpp från en farligt godslastbil som fraktar brandfarlig vätska 1,72E-06 Antal olyckor per år där brand uppstår till följd av ett medelstort eller litet utsläpp från en farligt godslastbil som fraktar brandfarlig vätska 1,72E-06 Tabell 6.1 Indata och beräkningsgång för olycksfrekvensen. Sidan 25 av 35

26 Frekvensen för olika delscenarier beräknas med hjälp av ett händelseträd. För de scenarier som behandlar utsläpp av bensin beaktas dock samtliga parametrar i de beräkningar som redovisas i tabell 6.1. Undantaget är den faktor som behandlar antalet dagar som Frestavägen kommer att användas som omledningsväg, vilken de beräknade frekvenserna multipliceras med. Resultaten från frekvensberäkningarna presenteras i tabell 6.2. Delscenario Frekvens (ggr/år) A 1,38*10-8 B 1,38*10-8 Tabell 6.2 Frekvens för delscenarier A-B. Som jämförelse skall nämnas att motsvarande resultat för en transport med tunnväggig tank utan släp är 1,36*10-9 för scenario A och 4,50*10-9 för scenario B. Då dessa värden är lägre än de frekvenser som erhålls för transport med släp får detta antas vara ett konservativt antagande. För ett utförligare beräkningsexempel samt osäkerhets- och känslighetsanalys se bilaga Konsekvensbedömning De konsekvenser som kan påverka människor negativt är direkta skador från strålning. Ingen hänsyn tas till sekundära skador, t.ex. personskador orsakade av bränder i byggnader som antänds av strålning från pölbranden. Omfattningen på en pölbrands konsekvenser är till stor del beroende av pölens storlek. Enligt /11/ rekommenderas att 300 m 2 sätts till dimensionerande storlek. Sannolikheten är beräknad för två olika utsläpp, ett stort samt för ett medelstort utsläpp, enligt /6/. Ett stort utsläpp medför 26,3 ton utsläppt bensin och ett medelstort utsläpp medför 1980 kg utsläppt bensin. En bensinpöl har troligtvis en tjocklek på ca 1 cm, vilket medför att båda utsläppen skulle kunna resultera i 300 m 2 stor pöl. Det stora utsläppet skulle teoretiskt kunna bilda en ännu större pöl men antas vara begränsat av vägens utformning, topografin samt utsläppshastigheten. Beroende på vägens utformning kommer den utläckta bensinen att bilda en cirkulär pöl som då får diametern 20 m eller om vägen omges av någon form av invallning eller porös mark som tillåter bensinen att permetera så kommer istället pölens utbredning ske längs med vägbanan. Pölen blir då rektangulär med sidorna vägbredd*x m. Båda fallen anses vara lika troliga men den cirkulära pölen resulterar i en starkare strålning och därför används denna i beräkningarna. För riskanalysen är det relevant att ta reda på hur många människor som kan antas omkomma vid en olycka med pölbrand som följd. Detta görs dels genom att ta reda på hur många människor som befinner sig i effektområdet, dels genom att se hur dessa påverkas av strålningen. Sidan 26 av 35

27 Enligt /9/ antas att i en befolkning med normal åldersfördelning omkommer 15% av personer med 2:a gradens brännskador. Vidare anger /9/ att efter 120 sekund orsakar en infallande strålning på 8,2 kw/m 2 2:a gradens brännskador på 100% av den utsatta befolkningen. Både det stora och det medelstora utsläppet kommer att resultera i en pölbrand som varar betydligt längre än 120 sekunder. Den dimensionerande tiden baseras istället på längsta troliga exponeringstid. Strålningen från pölbranden uppgår till 8 kw/m 2 45 meter från pölens centrum. Även ett medelsstort utsläpp resulterar i samma avstånd till kritiska nivåer men under en kortare tid. Inga personer antas befinna sig i själva pölen som har en diameter på 20 meter varför pölens yta subtraheras från effektområdet. Effektområdena som berör planområdet blir då en cirkel med ytan 6047 m 2. I det planerade området förväntas befolkningstätheten vara jämnt fördelad enligt bilaga 6. Innanför effektområdet antas 15% omkomma och utanför ingen. I tabell 6.3 redovisas antal omkomna vid pölbrand för olika typer av bebyggelse. Effektområde Scenario Avstånd till Befolkningstäthet Antal omkomna 8 kw/m 2 m 2 (personer/m 2 ) A , Flerbostadhus A-Villaområde ,001 1 B , Flerbostadhus B-Villaområde ,001 1 Tabell 6.3 Konsekvenser vid pölbrand. 6.4 Sammanfattning Som dimensionerande ämne för klass 2 valdes bensin där risk huvudsakligen föreligger i samband med att en pölbrand bildas vid en antändning av ett läckage. I händelseträdet tas endast hänsyn till storleken på utsläppet då detta ger storleken på pölen vilket är avgörande för storleken på konsekvenserna. Konsekvenserna utgörs av den strålning som branden medför. Scenarierna som behandlar transport av brandfarlig vätska är de som erhåller högst olycksfrekvens, vilket ter sig naturligt då större mängd av denna klass transporteras på vägarna i Sverige. De olika bensinscenariernas bidrag till riskbilden längs med Frestavägen presenteras i form av samhälls- och individrisk i kapitel 7. I samband med riskberäkningarna för de olika scenarier, som en olycka med bensin kan ge upphov till, har ett antal antaganden gjorts som i större eller mindre utsträckning är befästa med osäkerheter. En osäkerhets- och känslighetsanalys avseende frekvensberäkningarna presenteras i bilaga 2 samt för konsekvensberäkningarna i bilaga 4. Sidan 27 av 35

28 7 Sammanvägd riskbedömning för Frestavägen I detta kapitel görs en sammanlagd riskbedömning för att se vilka risker som belastar planområdet. Detta görs här genom att studera samhälls- och individrisken. I slutet på kapitlet ges också förslag på riskreducerande åtgärder om behov föreligger. 7.1 Riskbedömning för flerbostadshus I tabell 7.1 redovisas vilka scenarier som den totala riskbedömningen avseende säkerhetsrisker baseras på för de delar av det aktuella planområdet där tät bebyggelse (4 vån) är planerade, se fig 1.2. Effektområdets utsträckning från olyckan är detsamma som det område där kritiska värden, ex. strålningsnivå från pölbrand och koncentration av giftig gas, för att omkomma uppnås. För mer information om dessa se respektive scenariobeskrivning. Scenario Klass 3 Bensin A Pölbrand vid medelstort utsläpp Frekvens (olyckor/år) Konsekvens (antal omkomna) Effektområdets utsträckning från olyckan (m) 1,38* B Pölbrand vid stort utsläpp 1,38* Klass 2A Gasol C Jetflamma vid medelstort utsläpp 5,72* D Läckage med fördröjd antändning av gasmoln vid medelstort utsläpp 5,60* E BLEVE vid medelstort utsläpp 1,15* F Jetflamma vid stort utsläpp 1,15* G Läckage med fördröjd antändning av gasmoln vid stort utsläpp 1,12* H BLEVE vid stort utsläpp 2,30* Klass 2B Ammoniak I Gasmoln vid medelstort utsläpp, stabilitetsklass B 2,12* J Gasmoln vid medelstort utsläpp, stabilitetsklass C 2,12* K Gasmoln vid medelstort utsläpp, stabilitetsklass D 2,12* L Gasmoln vid stort utsläpp, stabilitetsklass B 4,25* M Gasmoln vid stort utsläpp, stabilitetsklass E 4,25* N Gasmoln vid stort utsläpp, stabilitetsklass D 4,25* Tabell 7.1 Sammanställning av scenarierna med frekvens, konsekvens och effektområdets utsträckning från olyckan. Sidan 28 av 35

29 7.1.1 Samhällsrisk Samhällsrisken utgörs av den totala risken som olyckor med brandfarlig vätska och gas medför. Vid beräkning av samhällsrisk beräknas den sammanlagda frekvensen för N eller fler döda. Den samhällsrisk som en farligt godsolycka i samband med transport av riskklass 2 eller 3 innebär redovisas i en FN-kurva där de acceptanskriterier som har föreslagits finns med som jämförelse, se figur 7.1. Samhällsrisk Flerbostadshus 1,00E-04 Frekvens av N eller fler döda per år 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 1,00E Förväntat antal omkomna Undre gräns Övre gräns F-N-kurva Figur 7.1 FN-kurva för samhällsrisken i planområdet. Som kan noteras i figur 7.1 är det erhållna resultatet beläget helt under ALARP-zonen. Detta innebär att med utgångspunkt i dagens trafikbelastning på Frestavägen är samhällsrisken tolerabel för flerbostadshusen och med den persontäthet som det aktuella planförslaget innebär. Detta är under förutsättning att hastigheten på Frestavägen ej överstiger 50 km/h och att vägen används som omledningsväg 7 timmar under 10 dagar/år i vardera riktningen. Sidan 29 av 35