Patienters tillfredsställelse med antroposofisk vård

Transkript

1 Patienters tillfredsställelse med antroposofisk vård UPPFÖLJNING AV PATIENTER FRÅN ÖSTERGÖTLANDS LÄN SOM FÅTT ANTROPOSOFISK VÅRD 2006 Maria Arman, Anne-Sofie Hammarqvist, Anna Kullberg 1

2 SAMMANFATTNING Med tvärvetenskaplig, vårdvetenskaplig och kommunikativ referensram, har studien utifrån patientperspektiv kartlagt och utvärderat användningen av antroposofiska vårdformer för patienter i Östergötlands län. Genom frågeformulär har 53 patienter från Östergötland som fått vård vid Vidarkliniken 2006, svarat på frågor om orsaker, tillfredsställelse och utfall av vården. Jämförelser har kunnat göras med Landstinget i Östergötlands patientenkät Patienterna var i genomsnitt 14 dagar på den antroposofiska kliniken. De hade varierande diagnoser som cancer, fibromyalgi, smärta och utmattning. Gruppen bestod av 91% kvinnor, deras medelålder var 54 år och de hade en relativt hög utbildningsnivå (42% högskola). Information samt rekommendation till antroposofisk vård kom både från vårdgivare i konventionell vård och från familj och vänner. Patienterna hade upplevt stöd från vården att söka till Vidarkliniken men i några fall också ovilja och brist på information. 43% av patienterna hade före vårdtiden haft kontakt med antroposofisk vård i någon form. Patienternas egna skäl att söka kompletterande antroposofisk vård tyder mer på att patienterna söker sig till något som de ser som positivt än att de väljer sig bort från konventionell vård eller upplevt missnöje. I uppföljningen av patienterna en månad efter vistelsen är patienterna som helhet mycket nöjda. Patientillfredsställelseindex ges ett sammanlagt värde på 93% som skattar vården som mycket tillfredsställande eller nära idealet. I jämförelse med patienttillfredsställelsen inom landstingets vård i Östergötland skattade patienterna i studien högre än de högsta värdena där. Detta trots att kvinnor, yngre och högutbildade annars skattar vård lågt. Högsta värdena i de enskilda skalorna för den antroposofiska vården ges för bemötande samt yttre miljö. Patienterna rapporterar trots sina svåra sjukdomar betydande förbättringar när det gäller psykiska men även fysiska aspekter. Hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse blir förhöjd och kvarstår också efter 6 månader på en högre nivå än vid utgångsläget. Som skäl till förbättringen i hälsa angav patienterna i öppna frågor aspekter som; bemötande, antroposofiska behandlingar, förhållningssätt och miljön. Förändrade levnadsvanor steg fram i studien som ett oväntat starkt utfall av vården. 84% av patienterna angav att de gjort förändringar i sitt dagliga liv. Förändringarna i levnadsvanor bestod i förbättrad kost, lugnare tempo, mentala förändringar (tänkesätt) samt terapier och motion. Tre faktorer i studien är märkbara: Bemötandet av patienten; Patientens delaktighet i sin hälsorörelse samt Förändringar i levnadsvanor. Sammantaget kan man se tecken på att patienterna genom vården vid Vidarkliniken kommit in i en aktiv och positiv hälsospiral. En brännande fråga som återstår är frågan om genusaspekterna i vården. Vad är det i vården som gör att bildade medelålders kvinnor i så mycket högre grad än män upplever ett behov av kompletterande vård utanför den konventionella vård som landstingen erbjuder? 2

3 INNEHÅLL Inledning... 5 Bakgrund antroposofisk vård... 5 Organisation... 5 Antroposofisk vård och terapier... 6 Användning av komplementär behandling... 6 Tidigare forskning... 6 Syfte och frågeställningar... 7 Metod och uppläggning av studien... 8 Frågeformulär... 8 Analys av öppna frågor... 9 Forskningsetiska överväganden Resultat Svarsfrekvens och deltagande Patientprofil Männen i studien Diagnoser sjukdomar/besvär Patientens väg till antroposofisk vård - Information och rekommendation Tidigare bruk av antroposofisk medicin Orsaken till att patienterna sökt komplementär antroposofisk vård Utvärdering av vården vid Vidarkliniken Tillfredsställelse med vården - uppföljning en månad efter vistelsen Patienttillfredsställelseindex Olika aspekter av vården utvärderas - I vilken grad instämmer Du i följande påståenden? Vad beror eventuell förändring/förbättring i hälsa på? Efter hemkomsten - användande av antroposofisk medicin och terapier efter vistelsen Förändringar i dagligt liv som en följd av antroposofisk vård Hur ser Du på tänkbara orsaker till din ohälsa idag? Vad anser Du att Du behöver för att förbättra Din hälsa från och med nu? Sex månaders uppföljning med mätningar av självskattad sjukdomsrelaterad livskvalitet Resultat från mätning med Life Satisfaction Questionnaire - LSQ Resultat från mätning med SF Jämförelse med andra studier Patienttillfredsställelse jämförelse med Patientundersökning i LiÖ Faktorerna kön ålder och utbildning Livstillfredsställelse (LSQ) och självrapporterad hälsa (SF-36) jämförelser Diskussion Patientperspektivet Urval patienter Genusaspekter Att söka sin egen hälsa genom komplementär vård Förändrade levnadsvanor och upplevelse av delaktighet Livstillfredsställelse Metoddiskussion och begränsningar

4 Sammanfattande resultat konklusion Tacksamhet riktas till Författarnas bidrag Referenser

5 INLEDNING Hösten 2005 inbjöd Landstinget i Östergötland intresserade forskare att söka medel för jämförande studier och utvärderingar samt forskning kring komplementärmedicinska metoder. Denna studie som är ett resultat av den satsningen är utförd som ett fristående forskningsprojekt av en forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med en projektledare vid Landstinget i Östergötland. Forskningsprojektet handlar om uppföljning av patienter från Östergötlands län som fått kompletterande antroposofisk vård vid Vidarkliniken i Järna. Landstinget i Östergötland har sedan 2000 ett vårdavtal med Vidarkliniken. Från 2007 är omfattningen ca 3,7 miljoner kronor per år och de patientgrupper som framhålls som lämpliga är främst patienter med diagnoserna cancer, stressrelaterade besvär som smärta, fibromyalgi och utmattningssyndrom samt patienter med kroniska invärtes sjukdomar. Varje år kommer mellan 50 och 60 patienter från Östergötland till Vidarkliniken för i genomsnitt 14 dagars inneliggande vård. BAKGRUND ANTROPOSOFISK VÅRD ORGANISATION Antroposofisk vård är en form av komplementär vård genom att den integrerar ännu inte konventionellt vedertagna metoder, med skolmedicin i sin vårdform. Man talar i Sverige och internationellt om begreppet komplementär och alternativ vård (KAM) som ett samlingsbegrepp för metoder som står utanför de vedertagna systemen. Gränserna mellan vad som är KAM och vad som är konventionellt och vedertaget är dock något flytande; en metod som idag anses som KAM kan om några år vara vedertagen och integrerad i sjukvårdssystemen (se vidare Eklöf, 2004). När KAM metoder används inom den konventionella vården brukar man tala om integrativ medicin. Antroposofiska vårdformer inom den komplementära/integrativa medicinen och vården har en särställning i Sverige, eftersom den bedrivs av legitimerade läkare, sjuksköterskor och terapeuter vid mottagningar och sjukhus och oftast med vårdavtal med de olika landstingen. Flertalet medarbetare som arbetar i de antroposofiska vårdformerna har förutom konventionell sjukvårdsutbildning också specialistutbildning inom det som kallas för antroposofisk läkekonst. Vidarkliniken är det enda sjukhuset i Norden som erbjuder antroposofisk medicin och vård som sluten sjukhusvård. Utöver denna finns ett antal fristående mottagningar i landet, så kallade terapeutikum där antroposofisk medicin och vård samt de speciella antroposofiska terapierna kan erbjudas som öppenvård. Ett sådant terapeutikum finns sedan 2000 i Norrköping (sedan 2007; Vidarkliniken mottagning i Norrköping). Vidarkliniken startade 1985 som ett sjukhus med 74 vårdplatser samt öppenvårds- och husläkarmottagning. Det är ett privat, stiftelseägt sjukhus som drivs utan vinstintresse. Vidarkliniken har tillstånd från Socialstyrelsen att bedriva vård inom akut medicin, rehabilitering och palliativ vård. 5

6 Norrköpings Terapeutikum har sedan 2000 drivits som en ideell förening med lokaler i Norrköping. Sjuksköterska och terapeuter med utbildning i antroposofiska behandlingsmetoder erbjuder där behandling både med och utan läkarremiss. Tidigare har en konsulterande läkare från Vidarkliniken gjort regelbundna besök och tagit emot patienter. Sedan i juni 2007 är mottagningen Norrköpings Terapeutikum en filial till Vidarkliniken i Järna och bemannas även med läkare från Vidarkliniken. Mottagningen i Norrköping ingår sedan 2007 i Landstinget i Östergötlands avtal med Vidarkliniken. ANTROPOSOFISK VÅRD OCH TERAPIER Den antroposofiska vården bygger på ett helhetsperspektiv på människan som kropp själ och ande i balans. Vid sjukdom anses hela människan i någon mån vara drabbad varför vårdinsatserna riktar sig till olika mänskliga aspekter. Den antroposofiska läkekonstens centrala idé innebär att en människa inte är någon oberoende organism utan i konstant beroende utåt och inåt. En antroposofisk terapeutisk behandling är alltid individuellt ordinerad av en läkare och kan inkludera konventionell medicin kombinerat med någon av följande terapier; naturmediciner (örter, växtextrakt, essentiella oljor, potentierade natursubstanser), utvärtes behandlingar; terapeutiska bad, yttre kompresser och insmörjningar med oljor, läkeeurytmi (rörelseterapi) rytmisk massage (en form av lätt beröringsmassage), konstnärliga terapier (modellering, målning, musikterapi och terapeutisk sång), psykologisk och biografisk rådgivning samt individuellt riktat bemötande genom antroposofisk omvårdnad. Den antroposofiska läkekonsten kan beskrivas som vilande på tre ben; omvårdnad, terapeutiska behandlingar, och medicinska behandlingar (Arman, Ranheim, Rehnsfeldt, & Wode, 2007; Therkleson, 2005). ANVÄNDNING AV KOMPLEMENTÄR BEHANDLING En studie om användningen av komplementära terapier visar att 49 % av befolkningen i Stockholm uppgav att de brukat komplementära terapier (Eklöf & Tegern, 2001). I en studie från 2005 uppgav 54 % av befolkningen i Blekinge att de använt komplementär och alternativ medicin (Krona, 2005). Liksom i tidigare studier är användare av komplementära terapier i Blekingestudien oftare kvinnor, de är yngre, de har högre utbildning, samt upplever en sämre självskattad hälsa än genomsnittsbefolkningen. TIDIGARE FORSKNING Antroposofisk medicin och vård erbjuds till patienter i många länder. Idag finns minst 25 sjukhus i Europa som är specialiserade på antroposofisk medicin. Trots att det finns en lång tradition av klinisk användning är antroposofisk medicin ännu i ett tidigt skede av vetenskaplig utvärdering. Nyligen har dock Gunver Kienle och medarbetare (Kienle, Kiene, & Albonico, 2006) publicerat en utvärdering (HTA-report) om befintlig forskning om antroposofisk medicin. De fann 195 kliniska studier varav 53 är beskrivna i detalj i 6

7 rapporten. Bland annat visade en tysk studie över 898 patienter med kroniska sjukdomar att användandet av antroposofiska terapier var relaterat till långvarig minskning av symptom, ökning av hälsorelaterad livskvalitet och positiv hälsoekonomi (Hamre et al., 2004). Slutsatsen i Kienles rapport (2006) rapport var att den antroposofiska medicinen hade positiva effekter, var säker och även kostnadseffektiv. Utvärderingar av verksamheten vid Vidarkliniken i Sverige har på socialdepartementets initiativ pågått sedan 1995 under ledning av professor Elisabeth Hamrin vid Linköpings Universitet. Ett flertal publikationer från dessa matchade studier finns som bas för denna studie. Dessa tidigare studier i antroposofisk vård har bland annat visat på ökningar i livskvalitet som kvarstår även vid uppföljning 1 år efter vården (Carlsson et al., 2004). En kvalitativ studie om patienternas erfarenheter av antroposofisk vård utförd 2004 (Arman et al., 2007) visade att patienterna uppskattade såväl den inre som yttre vårdande miljön. Dock fanns tecken på att patienterna när de valde antroposofisk vård hamnade i ett gap mellan företrädarna för det konventionella och den komplementära vården. Då vi i Sverige har ett sjukhus med integrerad antroposofisk medicin där många landsting har vårdavtal, sågs det som angeläget utifrån patient- och samhällsperspektiv att utvärdera och fördjupa kunskaperna kring användande och utfall av denna terapiform vid olika sjukdomar. Utvärdering av Vidarkliniken jämfört med konventionell vård har gjorts med patienter med bröstcancer från Stockholms län (Carlsson et al., 2004). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Referensramen för studien har varit tvärvetenskaplig med vårdvetenskapligt och kommunikativt perspektiv. Studien syftade huvudsakligen till att kartlägga och utvärdera användningen av antroposofiska vårdformer för patienter i Östergötlands län. Utvärderingen gjordes utifrån patientperspektiv. Frågeställningarna utgår från tidigare studier av Carlsson och Hamrin (Carlsson et al., 2004), samt Eisenbergs (2005) aspekter att utvärdera när det gäller KAM. Vad vi ville få svar på var frågor som: Vilka personer är det som kommer till antroposofisk vård? Vad är orsaken att patienter söker antroposofisk vård? Hur får patienter information om denna vårdform? Hur är patienternas tillfredsställelse med den antroposofiska vården? Fortsätter patienter att använda antroposofiska terapier efter vården på Vidarkliniken? Leder den antroposofiska vården också till andra livsstilsförändringar? Vad är patienternas syn på hälsa och sjukdom? Hur utvecklas självskattad hälsorelaterad livskvalitet/livstillfredsställelse under 6 månader från vårdtillfället? 7

8 METOD OCH UPPLÄGGNING AV STUDIEN Alla patienter, oavsett diagnos, från Östergötlands län, som kom för vård vid Vidarkliniken under 2006 ingick i studien. Det beräknades utifrån föregående år att bli upp emot 60 personer. Studien innebar att alla patienter efter en baseline vid ankomsten till Vidarkliniken (mätning 1), fick svara på ett uppföljande frågeformulär om tillfredsställelse med vården en gång efter en månad. Uppföljning med frågeformulär om självskattad livskvalitet gjordes 3 gånger under de följande 6 månaderna (se tabell 1). Tanken var att man på detta sätt dels kunde få en uppfattning om patienternas tillfredsställelse med vårdinsatsen samt svar på andra frågeställningar men även på ett halvårs sikt kunde se om den självskattade livskvaliteten i några aspekter förändrades. Metodmässigt har studien haft en datainsamling med kombination av kvantitativa och kvalitativa data insamlade genom enkäter. De utprövade instrumenten LSQ och SF-36 har bearbetas statistiskt. Två egna frågeformulär (F1 och F2, se bilagor) för insamlande av basdata och för besvarande av frågeställningarna har använts i studien. I dessa formulär har kvantitativa frågor varvats med öppna frågor som ger kvalitativa aspekter på frågeställningarna. Frågeställningarna i de båda enkäterna har gjorts delvis enligt den patientundersökning som Landstinget i Östergötland gjort 2005 (2006) för sluten sjukhusvård. Ett flertal frågor är identiska vilket var tänkt att kunna användas för matchning och jämförelser, där den stora studien i Östergötland kunde ses som kontroll. FRÅGEFORMULÄR Det av Carlsson och Hamrin utarbetade instrumentet Life satisfaction questionnaire LSQ (Carlsson & Hamrin, 1996, 2002) har använts i studien vid alla de 4 mättillfällena. Detta är det instrument som användes vid Elisabeth Hamrins tidigare studier i antroposofisk och konventionell vård samt vid jämförelser med tidigare resultat i såväl antroposofisk som konventionell vård. LSQ-formuläret består av 34 frågor som behandlar hälsa, upplevelse av livssituation och olika aspekter av livskvalitet. I analysen kan man dela in data i sju faktorer som kallas: Fysiska symtom (PS), Sjukdomspåverkan (SI), Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter(qda), Socioekonomisk situation (SES), Kvaliteten i relationen till de närstående (QFA) och Kvaliteten i relationen till en nära vän/nära vänner (QFR). Enligt resultatet av de konfirmatoriska faktoranalyserna kan faktor QDA delas i två faktorer, QDAF (F= fun) och QDAM (M= meaningful). Dessutom finns en frågande om övergripande upplevelse av livskvalitet (Q34). En mer övergripande analys kan ge tre faktorer, PF (physical function), DL (daily living) och PR (personal relationships) samt fråga 34 (Q34=overall quality of life). Parallell mätning med det hälsorelaterade skattningsinstrumentet SF-36 har gjorts (Sullivan, Karlsson, & Taft, 2002). SF-36 Hälsoenkät är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. Hälsoenkäten kan användas generellt och har internationell spridning. Det används gärna inom folkhälsoarbete och för att utvärdera hälsofrämjande åtgärden. SF-36 omfattar såväl 8

9 funktion som välbefinnande, ofta sammanfattat i begreppet hälsorelaterad livskvalitet (HRQL). Enkäten består av 36 frågor om hur man uppfattar sin hälsa och sin förmåga att utföra olika dagliga aktiviteter samt om man är hindrad eller besvärad på grund av ohälsa. Svaren på de 36 frågorna indelas i analysen i 8 skalor (så kallade hälsomått). De åtta skalorna är; Fysisk funktion (PF), Rollfunktion-Fysisk (RP), Smärta (BP), Allmän hälsa (GH), Vitalitet (VT), Social funktion (SF), Rollfunktion-emotionell (RE) samt Psykiskt välbefinnande (MH). Övergripande kan också frågorna sammanfattas i de två skalorna för fysisk hälsa (PCS) och psykosocial hälsa (MCS). Det för studien specifikt utformade formuläret F1 (se bilaga) innehåller i första hand de bakgrundsvariabler som behövs för den kartläggande delen av studien. Några frågor är identiska med bakgrundsfrågorna i den befolkningsenkät som gjorts av Landstinget i Östergötland Utöver det ställdes flera öppna frågor, där patienten själv fick skriva svar bland annat om orsaken till att man sökt antroposofisk vård, om man använt antroposofisk vård tidigare samt informations och rekommendationskanaler. Som en tilläggsfråga i formuläret vid ankomsten frågades om personens egen upplevda orsak till sin ohälsa samt vad personen ansåg sig behöva för att förbättra sin hälsa. Dessa frågor var avsedda för en separat utvärdering, att med kvalitativ metod spåra människors uppfattningar om hälsa-sjukdom i ett djupare perspektiv. Befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 (Walter & Noorlind Brage, 2006) utfördes av Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, på uppdrag av Hälso och sjukvårdsnämnden. Våren 2006 skickades en enkät ut till personer i åldrarna år. Frågeformuläret omfattade bland annat levnadsvanor, självskattad hälsa, och frågor av socioekonomisk karaktär. Det för denna studie utarbetade frågeformuläret F2 (se bilaga) skickades till deltagarna en månad efter ankomsten till Vidarkliniken och syftar till en utvärdering av patienternas upplevelser av vården. Ett flertal av frågorna är desamma som i Patientundersökning 2005, sluten sjukhusvård (Landstinget i, 2006) med tillägg av frågor om fortsatt antroposofisk vård samt om eventuella förändringar i dagligt liv. ANALYS AV ÖPPNA FRÅGOR De öppna frågorna i frågeformulären F1 och F2 har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. I vissa fall har vi valt att försöka redovisa även en kvantifiering av de kvalitativa svaren (se Morgan, 1993). Genom läsning och tolkning av svaren har för varje fråga ett antal kategorier skapats för att täcka de olika alternativen av svar som fanns. Kategorierna var med andra ord inte på förhand givna utan frågan helt öppen och kategoriseringen har skett i efterhand grundad på informanternas/patienternas egna formulerade svar. Analysen och sorteringen av öppna svar innebär ofta en viss grad av tolkning. Därför har vi i det konkreta tolknings- och analysarbetet samarbetat och varit tre personer (projektgruppen) som tillsammans resonerat oss fram till samstämmighet om analysen. 9

10 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN Forskningsetiken värnas genom ständig varsamhet och reflektion över deltagarnas väl samt genom ansvar och handledning av forskarutbildade personer i projektet. Allt deltagande i studiens alla delar har för forskningspersonerna varit frivilligt och deltagarna informerades vid studiestart om att de när som helst kunde avbryta studien om de så önskade. Både muntlig och skriftlig information gavs före studiestart (se bilaga). Patienters anonymitet och integritet har skyddats genom kodning och säkert handläggande av data. Metoderna i projektet är välkända och utprövade och torde inte utgöra problem för deltagande forskningspersoner. Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) behövde denna forskning inte söka forskningsetiskt tillstånd. Ett rådgivande yttrande har ändock sökts och enligt detta yttrande från Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm anges att det inte föreligger något hinder mot att utföra forskningen (dnr 2006/250-31). 10

11 RESULTAT SVARSFREKVENS OCH DELTAGARE Under 2006 fick 67 personer från Östergötland vård vid Vidarkliniken i Järna. Av olika praktiska skäl blev inte alla patienter från Östergötland identifierade i tid varför endast 61 av dessa kunde tillfrågas om deltagande i uppföljningen. Åtta av de tillfrågade personerna valde aktivt att avstå (9 % externt bortfall och 15 % bortfall vid inklusionen). De som avböjde deltagande från början var 1 man och 7 kvinnor, med närliggande ålder och diagnoser som i undersökningsgruppen. Skälen till att inte delta i studien efterfrågades inte eftersom frivilligheten betonades. 53 personer besvarade den första enkäten vid ankomsten till Vidarkliniken. Antalet svar samt de olika formulären vid de tre uppföljningarna minskade enligt tabell 1. Utifrån uppföljningarna har framkommit att fem av de deltagande forskningspersonerna (9 %) har avlidit inom sex månader från studiens start. De övriga bortfallen är av okänd art. En påminnelse har gjorts för varje utskick som uteblivit. Tabell 1. Svarsfrekvens uppföljningar (de olika formulären) Instrument Inklusion VK 1 månad 3 månader 6 månader SF (100%) 41 (77%) 38 (71%) 35 (66%) LSQ F F2 42 Livets stege PATIENTPROFIL Undersökningsgruppen består av 48 kvinnor (91 %) och 5 män (9 %). Deras medelålder var 54 år med en spridning mellan 31 och 74 år. 10 personer angav att de levde ensamma medan 36 bodde med make/maka/sambo och 26 med barn i hushållet. Deltagarnas högsta utbildning var hos 42 % högskola/universitet, 49 % angav som högst gymnasial utbildning och 9 % uppgav folk- eller grundskola. Huvudsaklig sysselsättning som uppgavs var; för 18 % arbete, 18% pensionärer, 52% sjukskrivna alternativt sjukersättning, 1 person studerande samt 3personer som uppgav annat. Frekvensen sjukskrivningar i gruppen fördelades till 19 (35%) personer som inte varit sjukskrivna alls de senaste 12 månaderna, 23 (42%) angav 1-3 sjukskrivningar medan 11 personer (20%) varit sjukskrivna fler än 6 gånger. Uppgivna sjukdygn de senaste 12 månaderna varierade från 7 personer som haft 0 sjukdagar, 8 personer hade mellan 1 och 89 sjukdagar medan 27 (50%) angav fler än 90 dagars sjukskrivning. 11

12 MÄNNEN I STUDIEN Genom att andelen män var så låg och för att se på patientprofilen i könsperspektiv har vi lyft ut och studerat för sig de män som fick antroposofisk vård. De fem männen i studien var i genomsnitt 60 år, spridning mellan 45 och 73 år. Deras besvär var jämförbara med kvinnornas; det vill säga cancer och smärttillstånd. På frågan om orsak till att man sökte vård vid Vidarkliniken svarar tre av de fem att de inte erbjudits mer vård av landstingets olika kliniker, en att han tror på den antroposofiska vårdens syn och den femte att han vill prova på antroposofisk vård. Två blev rekommenderade vård av läkare, två av familj eller bekanta och en av personal i en hälsokostaffär. Sammantaget kan man förutom en tendens mot högre ålder, knappast urskilja några avvikande mönster jämfört med den större gruppen kvinnor i studien. DIAGNOSER SJUKDOMAR/BESVÄR Patienterna fick på frågeformulär F1 själva beskriva sin sjukdom eller sina besvär som var skälet till vården vid Vidarkliniken. Flera patienter uppgav att de hade flera olika besvär eller diagnoser samtidigt; tex fibromyalgi och whiplash, eller cancer och utmattningssyndrom. Vi har i den följande kategoriseringen valt att låta varje patient i studien tillhöra endast en diagnosgrupp med rangordningen som i tabell 2. Om en patient hade cancer och något annat placerades personen i kategorin cancerdiagnos, om patienten hade fibromyalgi och utbrändhet placerades hon/han i kolumnen fibromyalgi, osv. Tabell 2. Sjukdom/besvär som givit skäl att söka vård vid Vidarkliniken (n=53) Diagnos Antal Andel Cancerdiagnos 20 38% Fibromyalgi 14 26% Andra smärttillstånd inklusive MS 9 17% Utmattningssyndrom el. psykosomatiska besvär 7 13% Övriga 3 6% Att 20 av 53 patienter, dvs 38 % av patienterna hade någon form av cancerdiagnos ligger nära men något under Vidarklinikens statistik. Deras siffror över patientdiagnoser år 2006 visade att ca 42 % av deras patienter hade någon form av cancerdiagnos. Liksom patienternas diagnoser eller besvär visade stor spridning var också tiden från insjuknandet starkt varierat. Alltifrån någon månad till 20 år angavs som tid som man haft denna sjukdom/besvär. Vi har sammanställt i intervaller i figur 1. 12

13 Antal svarande år år 13 >6 år 23 Figur 1. Tid som patienter i studien haft sin sjukdom/besvär PATIENTENS VÄG TILL ANTROPOSOFISK VÅRD - INFORMATION OCH REKOMMENDATION Två öppna frågor i den första enkäten, F1, lyder; Hur fick du information om Vidarkliniken? respektive; Har Du blivit rekommenderad/uppmuntrad av någon att söka vård vid Vidarkliniken (t.ex. av läkare, kurator eller anhörig)? Syftet med frågorna var att få en förutsättningslös inblick i hur patienter rekryterades till komplementär vård i allmänhet och till den antroposofiska vården i synnerhet. Av svaren ser vi att de båda frågorna går in i varandra så att man ibland svarar samma sak på båda frågorna som tex; Min företagsläkare. Två vänner som varit patienter här. Man svarar också ibland bara på den ena frågan trots att den täcker båda; Hela familjen uppmuntrade mig. Bröstsköterskan hjälpte mig, inga problem med remisser. Vi har därför valt att analysera de båda frågorna tillsammans och finna de gemensamma mönster och kategorier som kan svara på frågeställningen. Antal svarande Läkare 16 26% Kurator 7 11% Familj/Vänner/Arbetskamrater 21 34% Kände till antroposofi tidigare 13 21% Upplevt motstånd från vården 3 5% Övrigt 2 3% Figur 2. Hur patienten blivit rekommenderad vård vid Vidarkliniken 13

14 En grupp, (43 %) av patienterna uppger att de fått både information samt rekommendation om Vidarkliniken av sin läkare, kurator eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. En annan grupp, (24 %) av patienterna uppger att de kände till Vidarkliniken sedan tidigare, antingen genom kontakter med antroposofi eller antroposofisk medicin, eller via bekanta. Dessa kan sedan i sin tur ha blivit rekommenderade av läkare, kurator eller av familj och bekanta. En andel patienter svarar att de känt till Vidarkliniken genom familj, bekanta och arbetskamrater men att de inte fått rekommendation av någon, vilket vi tolkar som att initiativet till att söka vård vid Vidarkliniken i dessa fall låg helt hos personen/patienten själv. Ett antal av de 53 patienterna uppger sammanfattningsvis att de fått stöd och rekommendation från vården i Östergötland att söka till Vidarkliniken. Såväl kurator som läkare har rekommenderat och informerat och dessa har ofta samarbetat. I patienternas svar kan man utläsa att de är mycket nöjda med det stöd de fått från personer inom den konventionella vården att söka antroposofisk vård, de namnger inte sällan personer som har rekommenderat dem, hjälpt till med ansökan och skrivit remiss till Vidarkliniken. I några fall kan man också uppfatta det som om patienterna som fått vård vid Vidarkliniken är besvikna på uteblivet stöd från landstingets vårdrepresentanter. DE har även upplevt ovilja att remittera eller diskutera antroposofisk vård. Tre patienter har uttryckt det explicit i enkäten. En patient skriver så här: Ja av vänner, men ej av läkarna. Deras argument var att det (Vidarkliniken) var för döende, att landstinget ej har pengar, vad kan de hjälpa mer än vi? Fick en remiss som jag skulle skicka själv. Andra patienter i studien oroar sig för att läkarna vet för lite och att initiativet till kompletterande och rehabiliterande vård vid Vidarkliniken ligger hos patienten själv: Nej (ingen rekommendation). Jag funderar över den segregeringen av patienter detta måste leda till. De som inte själva känner till Vidarkliniken och kan argumentera för sig kommer sannolikt inte hit! Samtliga patienter i studien utom en har fått vården bekostad av landstinget; denna enda fick sin vistelse bekostat av sin arbetsgivare. TIDIGARE BRUK AV ANTROPOSOFISK MEDICIN Av de 53 patienterna i studien angav 43 % att de hade använt antroposofisk medicin före det aktuella vårdtillfället. På följdfrågan vad och var de fått dessa mediciner anger 15 (28%) av patienterna att de varit i kontakt med Vidarkliniken tidigare, varav 11 (20%) även haft tidigare vårdperioder på kliniken. Några av dessa patienter har också haft öppenvårdskontakter med Vidarkliniken före den aktuella vårdtiden. Norrköpings Terapeutikum hade tillhandahållit antroposofisk medicin till två av patienterna i studien. 14

15 ORSAKEN TILL ATT PATIENTERNA SÖKT KOMPLEMENTÄR ANTROPOSOFISK VÅRD En av studiens frågeställningar var ett intresse att få veta mer om orsakerna till att patienter från Östergötland sökte sig till kompletterande antroposofisk vård vid Vidarkliniken. Svaren skulle kunna ge en aktuell och uppdaterad bild av tankegångar kring komplementära och integrativa vårdformer Vi undrade särskilt om patienterna i studien skulle ange att de valde sig från den konventionella vården eller till något annat högre värderat. Vid innehållsanalys av de fritt skrivna svaren fick vi fram de fyra kategorierna; Positiv till det som Vidarkliniken kan ge, Rekommendation, Missnöje med den konventionella vården samt Övrigt. Eftersom flera patienter uppgivit skäl som relaterade till flera av kategorierna blev antalet svar tillsammans 60 (från 53 patienter). Exempel på kombination av orsaker kunde vara: Min smärtläkare skrev remiss till Vidarkliniken. Jag tror på en helhetssyn på människan. Ett sådant svar placerades i både kategorin Rekommenderad samt Positiv. Antal svar Positiv till det som VK erbjuder 38 Rekommenderad 9 Missnöjd med konventionella vården 10 Övrigt 3 Figur 3. Främsta orsaken till att söka vård vid Vidarkliniken (60 svarsalternativ från 53 personer). Av anlysen framgår att patienterna som främsta orsak till att välja antroposofisk vård ser sin egen positiva attityd och förväntan på det som kan erbjudas där. Begreppet helhetssyn är frekvent förekommande liksom aspekter som kan tolkas som förväntan om omhändertagande vård och vila, exempelvis: Att de behandlar hela människan, såväl kropp som person. Att de möter mig med respekt. eller Att få ladda batterierna och bli av med en del av mina besvär och få en vägledning åt rätt håll. 15

16 Patienter som anger missnöje som skäl anger främst frånvaron av vård, det vill säga att man inte erbjudit något mer i den konventionella vården, exempelvis; Fick ingen mer vård av landstinget., eller Fick ingen hjälp på sjukhus eller urologen i Linköping. 16

17 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID VIDARKLINIKEN TILLFREDSSTÄLLELSE MED VÅRDEN - UPPFÖLJNING EN MÅNAD EFTER VISTELSEN Vårdtiden vid Vidarkliniken var för patienterna på förhand tidsbestämd utifrån en medicinsk bedömning av Vidarklinikens intagningsläkare. Patienterna hade oftast beviljats, först 14 dagar men vistelsen kunde ibland förlängas. 19 personer (35%) var på kliniken mer än 14 dagar medan några var kortare tid. Medeltalet för vårdtiden var 14, 4 med 7 dagar som lägsta och 21 dagar som högsta antal. PATIENTTILLFREDSSTÄLLELSEINDEX Patienttillfredsställelseindex (PTI) är ett sammanfattande mått för hur patienter skattar vården och som genom sin frågekonstruktion ofta användas för jämförelser mellan olika vårdformer eller patientgrupper. Indexet bygger på en kombination av två frågor, den ena förekommer i början av enkäten och den andra i slutet: Hur upplevde Du sjukhusvistelsen vid Vidarkliniken som helhet? och Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du Din sjukhusvistelse ligger?. Svaren ges på en femgradig skala där svarsalternativen 4 och 5 räknas som positiva. Vi ser i vår analys att andelen patienter som upplevde vistelsen som positiv till sin helhet var 95% och de som ansåg att vistelsen låg nära idealet för en sjukhusvistelse var 93%. -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur upplevde Du sjukhusvistelsen vid Vidarkliniken som helhet? n = 44 95% Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du Din sjukhusvistelse ligger n = 44 93% Negativ (1,2) Positiv (4,5) Neutral (3) Figur 4. De två delfrågorna i patienttillfredsställelse i stort 17

18 Då man lägger samman de två frågornas poäng skapar man patienttillfredsställelseindex (PTI) som då uppnår på en skala 2-10 poäng. Som positiva räknas då de som har 8-10 poäng. Dessa är i den här studien 93 procent. Som negativa räknas de som har sammanlagd poäng på högst 4 sammanlagt. Dessa är här X procent. -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Patienttilfredsställelseindex (PTI) n = 44 93% Negativ (2,3,4) Positiv (8,9,10) Neutral (5,6,7) Figur 5. PTI - Patienttillfredsställelseindex Vidarkliniken 2006 OLIKA ASPEKTER AV VÅRDEN UTVÄRDERAS - I VILKEN GRAD INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN? Uppföljningen av patienterna gjordes med ett postat frågeformulär en månad efter inskrivningen vid Vidarkliniken. Beroende på hur lång vårdtiden vid Vidarkliniken varit hade patienterna varit hemma eller utskrivna en till tre veckor. 44 patienter besvarade enkäten. Som uppföljningsfrågor fanns 13 frågor formulerade som påståenden om vården, vilka man kunde instämma i till olika grad; från alternativ 1, inte alls till alternativ 5 helt. Så här såg frågorna ut: Vård och behandlingar kändes trygga inte alls helt I figur 6 ses ett sammanlagt resultat för alla som besvarat enkäten. Resultatet i tabellen beskriver hur många som svarat på den positiva sidan, dvs. alternativ 4 eller 5, eller neutralt, alternativ 3, respektive hur många som svarat negativt, alternativen 2 eller 1. Den här formen av frågor med 1-5 alternativ samt dess analys används även vid Landstinget i Östergötlands egen patientundersökning för sluten sjukhusvård. 18

19 -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vård och behandlingar kändes trygga n = 44 98% Jag fick den hjälp med min sjukdom/mina problem som jag förväntade mig n = 44 91% Jag blev bemött på ett mycket bra sätt av läkarna Jag blev bemött på ett mycket bra sätt av sjuksköterskorna/terapeuterna Jag har stort förtroende för den vård och behandling jag fått på Vidarkliniken n = 44 n = 44 n = 44 98% 100% 98% Mat och dryck som serverades var mycket bra n = 44 91% Jag upplever miljön (arkitektur, färg, omgivningen) som något positivt n = % Jag upplever att mitt fysiska tillstånd har blivit bättre n = 44 75% Jag upplever att mitt psykiska tillstånd har blivit bättre Jag fick tillräckligt med tid för samtal med läkare n = 44 n = 44 86% 91% Jag fick tillräckligt med tid för samtal med sjuksköterskor/terapeuter Jag fick veta hur jag själv kunde bidra till ett bra behandlingsresultat Jag kände mig delaktig i besluten om min vård och behandling n = 43 n = 44 n = 44 91% 98% 95% inte (1,2) (4,5) Varken eller (3) Figur 6. Utvärdering av tillfredsställelse med vården vid Vidarkliniken olika delaspekter 19

20 Överlag ligger resultatet övervägande på den positiva sidan med en ganska liten andel neutrala svar. Man tycks instämma i att vården och behandlingen var trygg, att man blivit väl bemött av personalen på alla nivåer samt att mat och dryck varit bra. Den yttre estetiska miljön vid Vidarkliniken med arkitektur, färg och omgivning skattades 100 % som något positivt och även tid för samtal samt delaktighet är högt skattat. De lägre skattningarna gäller främst upplevelsen av fysisk eller psykisk förbättring, även om de positiva där ligger på 78 respektive 96 %, anger några personer att man inte alls instämmer. Upplevelsen av tillräckligt med tid för samtal med läkare är, även om 88 % skattat positivt, svagare än för sjuksköterskor och terapeuter. VAD BEROR EVENTUELL FÖRÄNDRING/FÖRBÄTTRING I HÄLSA PÅ? För de patienter som angivit någon slags förbättring fanns en öppen följdfråga i uppföljningsenkäten formulerad som; Om du upplevt några förändringar i Ditt hälsotillstånd under vistelsen, vad tror du att det beror på? 35 av de svarande 44 patienterna valde att svara på frågan. Då flera patienter uppgivit flera svar gav analysen upphov till 67 svar (knappt 2 alternativ per svarande patient). De fritt skrivna svaren är ofta långa och pekar mot den konkreta upplevelsen av en positiv och bekräftande vård för hela människan. Patienternas rader vittnar om en uppskattad helhetsupplevelse av vård framför allt i bemärkelsen bemötande från personalen samt skapande av en hel vårdmiljö. Exempel på svar är: Det är helheten i den vård som bedrivs. Går ej att peka på något speciellt. Helhetssynen på människan möjligtvis. Att man blir sedd. Eller: Förbättringen är en kombination av behandlingar, personal, mat, miljö, eget rum. Icke sjukhusmiljö. Respekten för patienten. Bemötande från personalen nämns i olika ordalag som en viktig aspekt för förändring och förbättring av upplevd hälsa: Den helt fantastiska atmosfär av välmening och viljan att göra någon bättre i sitt tillstånd. Som patient blir man mött av varje anställd på Vidarkliniken med ett leende! eller: All medkänsla - omsorgen som personalen ger. Dom finns alltid till hands. Möten med andra patienter med liknande eller helt andra sjukdomar nämns också som positivt: Harmonisk miljö. Trevlig samvaro med människor som har samma erfarenheter som jag. Lärdom av dem som hade det sämre än jag. En kvantifierad innehållsanalys av svaren gav följande kategorier: Bemötande och omvårdnad vid vistelsen. Antroposofiska behandlingar, terapier och mediciner inkl kost. Förhållningssättet och helhetssynen i den antroposofiska vården. Miljön och atmosfären i vården. Möten och samvaro med medpatienter. Övriga positiva aspekter. 20

21 Har Du efter hemkomsten från Vidarkliniken... Arman, Hammarqvist & Kullberg Patienters tillfredsställelse med antroposofisk vård Antal svar Bemötande/omvårdnad (Etiken) 18 Antr behandlingar, terapier, mediciner, inkl kost 16 Förhållningssätt helhetssyn (Existensen) 14 Miljö/ atmosfär (Estetiken) 14 Medpatienter 3 Övriga positiva 2 Figur 7. Patienternas angivna orsaker till förbättrat hälsotillstånd EFTER HEMKOMSTEN - ANVÄNDANDE AV ANTROPOSOFISK MEDICIN OCH TERAPIER EFTER VISTELSEN Frågeställningen var i vilken omfattning patienterna fortsatte att använda de antroposofiska medicinerna efter hemkomst. Som figur 8 visar uppgav flertalet, 38 st (86 %) av patienterna att de fortsatt använda de antroposofiska medicinerna medan omkring hälften av patienterna (52 %) också på något sätt gått vidare med de terapeutiska behandlingarna. På följdfrågan vilka antroposofiska terapier man använde, uppgavs i första hand läkeeurytmiska övningar som man kan göra på egen hand samt målningsövningar på egen hand. Tre personer uppgav även att de höll på att boka/få tid för massage respektive samtalsbehandling vid Vidarklinikens mottagning i Norrköping. -75% -50% -25% 0% 25% 50% 75% 100% fortsatt med att ta antroposofiska mediciner? n = 44 86% fortsatt med antroposofiska terapier? n = 44 52% gjort några förändringar i Ditt dagliga liv? n = 44 84% Nej Ja Figur 8. Efter hemkomsten användande av antroposofiska mediciner och terapier 21

22 FÖRÄNDRINGAR I DAGLIGT LIV SOM EN FÖLJD AV ANTROPOSOFISK VÅRD Ett intresseområde för vår studie var frågan om hur en vårdtid i komplementär antroposofisk vård kunde anses inverka på livsstil och vanor. En fråga i enkäten löd: Har Du efter hemkomsten från Vidarkliniken gjord några förändringar i Ditt dagliga liv? Som man ser av diagrammet (figur 9) svarade flertalet att de gjort förändringar; 37 personer (84%) svarade ja på frågan mot 7 ( 16%) som svarade nej. Antal svar Mer vila och lugnare tempo 15 Förbättrad/förändrad kost 17 Mental förändring ex säga nej, tänka på sig själv, närvaro i nuet 11 Terapier och motion 11 Figur 9. Förändradringar i livsstil efter antropsofisk vård (37 personer har givit 53 svar). På följdfrågan om vilka vanor man i så fall förändrat svarades fritt skrivet oftast att man ändrat sin kost samt sin livsrytm, så att man tar det lugnare och vilar mer. Exempelvis som i citat: Bättre kost, talar öppet om mina behov, förklarar min situation bättre, planerar mina dagar, eller: Vilar mera och kroppen, även leder mår bättre. Mer medvetet matintag. Något lugnare livsrytm, försöker hitta min personliga rytm. En analys och sammanställning av de öppna enkätsvaren på vilka livsstilsförändringar man gjort efter vistelsen vid Vidarkliniken gav följande kategorier: Mer vila och lugnare tempo. Här angav personerna att man dragit ned på livstempot på olika sätt. Förbättrad och förändrad kost. Denna aspekt såg främst ut att vara riktad mot en högre medvetenhet om kosten och kvaliteten i den. Flera personer nämner att man väljer ekologiskt, men även vegetariskt, mer grönsaker eller mer vegetariskt. Mental förändring, exemplevis säga nej, tänka på sig själv samt närvaro i nuet. Denna livsstilsförändring är mer subtil men ett antal svar pekar i riktningen av försök att förändra invanda mönster, vanor och tänkesätt. 22

23 Terapier och motion. Svaren ger flera exempel på att personerna ökat sin fysiska aktivitet efter hemkomsten med promenader, motion men även den antropsosfiska rörelseterapin läkeeurytmi finns med i denna kategori. HUR SER DU PÅ TÄNKBARA ORSAKER TILL DIN OHÄLSA IDAG? Utifrån tidigare studier och intresse ställdes även den öppna frågan om vad man såg som tänkbara orsaker till sin nuvarande ohälsa. Frågan som är kvalitativ och komplex att tolka analyseras separat av Pirjo Järemo, magisterstuderande i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet och kommer att ligga till grund för en magisteruppsats som redovisas Preliminära resultat ger vid handen att patienterna ser många orsaker till sin ohälsa där psykiska och fysiska, sociala och emotionella aspekter samspelar. Exempel på samband är; hög belastning i familjen, yttre miljöfaktorer och stress i arbetslivet. Utifrån tanken om en sådan etiologi för sjukdom/ohälsa blir valet av vård med uttalad helhetssyn motiverad. Forskning där man jämfört patienter som inte söker respektive inte söker komplementär vård har dock visat att skillnaderna i uppfattning om orsaker är relativt få (se tex. Arman, Backman, Carlsson, & Hamrin, 2006). VAD ANSER DU ATT DU BEHÖVER FÖR ATT FÖRBÄTTRA DIN HÄLSA FRÅN OCH MED NU? Frågan om vad patienterna själva ansåg sig i behov av för ökad hälsa ställdes i enkäterna F1 och F2 som en öppen fråga med utrymme för fri reflektion. Tanken att ställa en sådan öppen fråga i enkäterna var att studera i vilken mån vården i stort harmonierar med patienters uppfattning om vad man behöver för att förbättra sin hälsa. I analysen steg följande olika kategorier fram. Flera patienter uppgav samtidigt mer än en kategori. Förändrade levnadsvanor i yttre och inre bemärkelse ansågs som väsentligt för att förbättra den egna hälsan. Kategorin var bred och kunde innefatta yttre aspekter som förbättrad kondition, viktuppgång/viktminskning eller konstomläggning. Inre aspekter kunde vara mindre stress, att leva lugnare, ta hand om och lyssna till sig själv, förnyad inställning, självutveckling, tro och hopp eller att lära sig att leva med sin situation/sjukdom. Antroposofisk och/eller komplementär vård innebar alla de svar som betonar behovet av antroposofisk vård, Vidarklinikens vård eller enskilda komplementära behandlingar som massage som stöd för hälsan. Stöd till förändring är en kategori som beskriver några svar som direkt pekar mot en önskan om konkret stöd utan att ange var eller hur. Förbättring i sociala relationer fanns med som beskrivningar av behov för att öka den egna hälsan. 23

24 Ekonomiska villkor angavs också som en förutsättning för hälsa. Konventionell vård nämndes som exempelvis bättre smärtlindring, nya behandlingar eller operativa ingrepp som patienten upplevde sig behöva. Även ett förändrat arbetsliv angavs som en kategori för ökad hälsa, till exempel att byta arbetsplats eller att börja arbetsträna. Vi har ställt frågan både i första enkäten vid ankomsten till Vidarkliniken och i uppföljningen en månad senare. På grund av bortfallet är siffrorna i figuren egentligen inte jämförbara med varandra. Vad man dock kan se är en ökad andel svar som pekar mot såväl behov av konventionell vård som förändringar i arbetslivet. Andel 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Levnadsvanor yttre och inre Antrop el kompl vård Stöd till förändring Sociala relationer Ekonomi Konv vård Förändrat arbetsliv Ej svarat relevant 0% 2% 6% 6% 2% 5% 5% 7% 4% 14% 15% 15% 25% 35% 27% 31% Före VK (n=53) Efter VK (n=43) Figur 10. Vad anser patienterna att de behöver för att öka sin hälsa. 24

25 SEX MÅNADERS UPPFÖLJNING MED MÄTNINGAR AV SJÄLVSKATTAD SJUKDOMSRELATERAD LIVSKVALITET RESULTAT FRÅN MÄTNING MED LIFE SATISFACTION QUESTIONNAIRE - LSQ Självskattad tillfredsställelse med livssituationen, samt hälsa enligt frågeformuläret LSQ (Carlsson & Hamrin, 1996) gjordes enligt studiens design av de deltagande patienterna/personerna vid fyra mättillfällen; 1. Vid ankomsten till Vidarkliniken, 2. En månad från första mätningen, 3. Tre månader från första mätningen och 4. Sex månader från första mätningen. Resultaten är statistiskt bearbetade och redovisas som medelvärden för hela gruppen vid de olika mättillfällena. De 34 frågorna i frågeformuläret har ställts samman enligt rekommendation för analys i åtta faktorer som kallas: Fysiska symtom (PS), Sjukdomspåverkan (SI), Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter(qda), som delas in i roliga (QDAF) och meningsfulla (QDAM), Socioekonomisk situation (SES), Kvaliteten i relationen till de närstående (QFA) och Kvaliteten i relationen till en nära vän/nära vänner (QFR). Den mer övergripande analysen gjordes av tre faktorer, Fysisk funktion (PF), Dagligt liv (DL) och Personliga relationer (PR) samt item 34 (LS=overall quality of life). I figur 11 ses de åtta delfaktorerna samt dess utveckling över tid. Interventionen, det vill säga vistelsen vid Vidarkliniken ligger mellan mätning 1 och 2. Eftersom mätning 2 infallit en månad efter starten på vistelsen har patienterna/deltagarna varit hemma från Vidarkliniken 1-3 veckor då de svarat på den enkäten. Värdena på LSQ-mätningen visar utan att vara statistiskt signifikanta på en svag men dock gemensam tendens; Flera av delfaktorerna utom familjerelationer rör sig efter en svacka vid en månad, sedan något uppåt under halvåret som följt på vistelsen i antroposofisk vård. Ökningen av värden i meningsfullhet i dagliga aktiviteter (QDAM) är tydlig men även den upplevda fysiska symptombilden har förbättrats. Man kan också se att förbättringen i de självskattade värdena fortsätter från tre till sex månader. 25

26 PS SI QDA QDAF MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT QDAM SES-A QFA QFR MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 Figur 11. Alla åtta delskalorna; utveckling under 6 månader. Stapeln anger 95%- konfidensintervall. Antal svar (n): MT1: n=49, MT2: n=39, MT3: n=35, MT4: n=32 I figuren nedan är delfaktorerna LSQ instrumentets mätningar fördelat på alla 34 frågorna indelade i fyra delfaktorer; Fysisk funktion (PF), Dagligt liv (DL) och Personliga relationer (PR) samt Livstillfredsställelse (LS) PF DL PR LS MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 30 MT1 MT2 MT3 MT4 Figur 12. Tre delfaktorer samt den sammanfattande faktorn LS. Stapeln anger 95%- konfidensintervall. Antal svar (n): MT1: n=49, MT2: n=39, MT3: n=35, MT4: n=32 Resultatet av medelvärden för de olika faktorerna I siffror ses som tabell 9. Högsta värde är 100. Ju högre värde desto högre självskattat välbefinnande, bättre hälsa och/eller mindre påverkan av sjukdom. I tabell 9 ser vi samma resultat som i figuren men i jämförbara siffror. 26

27 Tabell 9. Resultat LSQ Vidarkliniken 2006 (högsta värde är 100) Faktorer Vidakliniken dag 1 1 månad 3 månader 6 månader Fysiska symptom 80,1 79,6 83,5 85,5 Sjukdomspåverkan 45,7 46,1 50,7 54,8 Kvalitet i aktiviteter 60,5 59,2 62,7 67,2 Roliga 54,9 54,5 59,0 60,9 Meningsfulla 64,7 62,7 65,4 71,9 Socioekonomisk situation 65,1 64,2 63,0 68,0 Kvalitet i närståenderelation 71,4 71,4 72,4 73,3 Kvalitet i vänrelation 73,8 70,8 74,2 77,6 Fysisk funktion 60,3 60,3 64,3 67,2 Dagligt liv 59,6 58,4 61,8 66,2 Personliga relationer 61,8 62,0 60,9 64,8 Livstillfredsställelse i stort 65,8 65,4 67,3 71,2 RESULTAT FRÅN MÄTNING MED SF-36 Det hälsorelaterade skattningsinstrumentet SF-36 (Sullivan et al., 2002) är en hälsoenkät för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. De 36 frågorna kan enligt manual för analys indelas i de åtta skalorna; Fysisk funktion (PF), Rollfunktion- Fysisk (RP), Smärta (BP), Allmän hälsa (GH), Vitalitet (VT), Social funktion (SF), Rollfunktion-Emotionell (RE) samt Psykiskt välbefinnande (MH). Övergripande sammanfattas frågorna i de två skalorna för fysisk hälsa (PCS) och psykosocial hälsa (MCS). Högre värden innebär bättre självskattad hälsa och livskvalitet; högsta möjliga värdet är 100. I figur 13 visas de olika skalorna och gruppens medelvärdes utveckling under sex månader via fyra olika mättillfällen. 27

28 100 PF 100 RP 100 BP 100 GH MT1 MT2 MT3 MT4 0 MT1 MT2 MT3 MT4 0 MT1 MT2 MT3 MT4 0 MT1 MT2 MT3 MT4 100 VT 100 SF 100 RE 100 MH MT1 MT2 MT3 MT4 0 MT1 MT2 MT3 MT4 0 MT1 MT2 MT3 MT4 0 MT1 MT2 MT3 MT4 Figur 13. Resultat i medelvärden för delfaktorerna i SF-36. Stapeln anger 95%- konfidensintervall. Antal svar (n): MT1: n=51, MT2: n=41, MT3: n=36, MT4: n= PCS 100 MCS MT1 MT2 MT3 MT4 0 MT1 MT2 MT3 MT4 Figur 14. SF-36 PCS och MCS. Stapeln anger 95%-konfidensintervall. Antal svar (n): MT1: n=51, MT2: n=41, MT3: n=36, MT4: n=34 Tendensen i resultaten av SF-36 är likartad för alla delaspekterna innebärande en förbättring av upplevd hälsa en månad efter vistelsen på Vidarkliniken. Denna förbättring slätas sedan ut men samtliga aspekter har ett högre värde vid sista mättillfället jämfört med första. Den största förbättringen ses på de båda skalorna som mäter upplevd rollfunktion. Psykiskt välbefinnande visar en intressant uppgång efter en månad tillsammans med social funktion, värden som sedan minskar något. Vitalitet visar också en märkbar ökning en månad efter vistelsen vid Vidarkliniken. 28

29 JÄMFÖRELSE MED ANDRA STUDIER PATIENTTILLFREDSSTÄLLELSE JÄMFÖRELSE MED PATIENTUNDERSÖKNING I LIÖ 2005 Med syftet att kunna göra vissa paralleller valde projektgruppen att konstruera frågorna i frågeformuläret F2 på samma sätt som den tidigare genomförda undersökningen Patientundersökning 2005, sluten sjukhusvård. Landstinget i Östergötland (Temo 2006). I patienttillfredsställelseindex (PTI) hos patienterna som varit på Vidarkliniken, mätt en månad efter intagningen var 95 % positiva. Jämförande värde för patientundersökning 2005, sluten sjukhusvård i Landstinget i Östergötland (LiÖ) sammantaget alla enheter, var 74 % positiva, med ett intervall från 63 % positiva på Barn- och kvinnocentrum till 90 % positiva på Hjärtcentrum. FAKTORERNA KÖN ÅLDER OCH UTBILDNING I en granskning av de olika delskalorna för värdering av vården bör en jämförelse göras även av deltagarnas sammansättning vad gäller ålder, kön med mera. Totalt hade LiÖ:s studie ungefär lika stor andel kvinnor som män. Patienterna vid Vidarkliniken var istället till 91% kvinnor och endast 9% män. När det gäller ålder var deltagarna i LiÖ: studie i genomsnitt 59 år jämfört med denna studies genomsnittsålder på 54 år. När det gäller utbildning är skillnaden märkbar; I LiÖ:s material hade 18 procent av patienterna högskola jämfört med 42 procent av patienterna som fått den antroposofiska vården. Sammantaget styrker dessa siffror ytterligare vad som tidigare sagts om komplementär vård nationellt och internationellt. De som söker antroposofisk vård är till större delen kvinnor, något yngre än genomsnittspatienten och med högre utbildning. Faktorerna kön, ålder och utbildning verkar i patientundersökningar i allmänhet som variabler som påverkar utfallet. Kvinnor, yngre och välutbildade anses mer kritiska och ge sämre betyg i undersökningar. Man konstaterar i LiÖ:s patientundersökning att kvinnor har lägre PTI än män, och att yngre har lägre PTI än äldre. Båda dessa fakta talar för att PTI i föreliggande studien är att anse som mycket högt. Särskilt lågt PTI hade i LiÖ:s undersökning personer mellan år. Dessa var i LiÖ:s studie 9 procent. I föreliggande studie utgör den åldersgruppen 18 procent av deltagarna. För de olika delfrågorna om tillfredsställelse med vården kan skattningen jämföras enligt nedanstående tabell. 29

30 Tabell 10. Jämförelse mellan Vidarkliniken 2006 och Landstinget i Östergötland 2005 I vilken grad instämmer Du i följande påståenden (1-5) Vidarkliniken 2006 Landstinget i Östergötland 2005 Vård och behandlingar kändes trygga 4,8 4,5 Jag fick den hjälp med min sjukdom/mina problem som jag förväntade mig Jag blev bemött på ett mycket bra sätt av läkarna Jag blev bemött på ett mycket bra sätt av sjuksköterskorna/terapeuterna Jag har stort förtroende för den vård och behandling jag fått på Vidarkliniken Mat och dryck som serverades var mycket bra Jag upplevde miljön (arkitektur, färg, omgivningen) som något positivt Jag upplever att mitt fysiska tillstånd har blivit bättre Jag upplever att mitt psykiska tillstånd har blivit bättre Jag fick tillräckligt med tid för samtal med läkare Jag fick tillräckligt med tid för samtal med sjuksköterskor/terapeuter Jag fick veta hur jag själv kunde bidra till ett bra behandlingsresultat Jag kände mig delaktig i besluten om min vård och behandling 4,5 4,3 4,7 4,5 4,9 4,7 4,7 4,5 4,5 4,1 4,9 4,1 4,4 4,4 3,9 4,7 4,3 4,5 3,6 4,5 3,7 Tabell 11. Patienttillfredställelse index, jämförelse Vidarkliniken 2006 och LiÖ 2005 I vilken grad instämmer Du i följande påståenden (1-5) Vidarkliniken 2006 Landstinget i Östergötland 2005 Hur upplevde Du sjukhusvistelsen vid Vidarkliniken som helhet? 4,7 4,3 Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal 4,5 4,3 tycker Du Din sjukhusvistelse ligger Patienttillfredsställelseindex (PTI) Max poäng = 10 9,2 8,3 30

31 LIVSTILLFREDSSTÄLLELSE (LSQ) OCH SJÄLVRAPPORTERAD HÄLSA (SF-36) JÄMFÖRELSER Enkäten LSQ är utvecklad av Carlsson och Hamrin under 1990-talet i Sverige med syftet att kunna mäta människors egenskattade livstillfredsställelse ur olika aspekter och över tid. I utvecklingen av instrumentet ingår en befolkningsundersökning med framtagande av så kallade normalvärden för befolkning. Ett av de första projekten för användningen var Hamrin och Carlsson mfl. matchade studie med uppföljning av patienter med bröstcancer som fått vård vid Vidarkliniken. Kvinnorna med bröstcancer från Stockholms län jämfördes med en grupp kvinnor med bröstcancer som inte fått denna kompletterande vård. Uppföljningen varade i första skedet upp till ett år med en ytterligare mätning vid fem år. Värden från LSQ visade i Carlssons studie svaga till moderata höjningar på flera delfaktorer som inte visade sig hos matchningsgruppen (Carlsson et al., 2004). Såväl fysik hälsa som upplevelser av dagligt liv förbättrades och liksom i denna föreliggande studie avtog inte tendensen till förbättring efter interventionen utan visade sig stiga också upp till ett år. När det gäller SF-36 kan vi göra en jämförelse med så kallad normalpopulation i Sverige och gör denna jämförelse med kvinnor i Sverige i tabell 12. Tabell 12. Jämförelse SF-36 mellan medelvärden för de fyra mättillfällena, totalt samt kvinnor i Sverige (högsta värde är 100) Kategori Vidarkl. Dag 1 1 mån 3 mån 6 mån Total Kvinnor Sverige Kvinnor Österg Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Psykiskt välbefinnande Jämförelsen med normalpopulation är intressant ur den aspekten att man kan se med tydlighet hur siffrorna stiger, men även hur mycket lägre värdet för patienterna som kom till Vidarkliniken, är i förhållande till normalbefolkning. Patienterna som kom från Östergötland till Vidarkliniken hade med andra ord ganska uttalade besvär samt påtaglig påverkan av sin sjukdom 31

32 DISKUSSION PATIENTPERSPEKTIVET Patienterna från Östergötland som kom till Vidarkliniken 2006 hade i många fall gjort ett aktivt eget val att få antroposofisk vård. Vi såg att en stor grupp av patienterna var förtrogna med antroposofi sedan tidigare och att nästan hälften (43%) hade prövat på antroposofiska mediciner och behandlingar. Förmågan till egna val kan vara en faktor som innebär att man känner sina egna behov och att man därmed också hamnar rätt i vården när valmöjlighet finns. Alla patienter i den här studien verkar dock inte ha gjort det egna självständiga valet; ett antal har framför allt rekommenderats till antroposofisk vård av läkare eller kurator. Det samstämmiga gensvaret i utvärderingen från patienterna antyder att det inte varit till nackdel för tillfredsställelsen att så många patienter kommit till Vidarkliniken utan eget initiativ och utan egentlig förberedelse/förståelse för den antroposofiska vårdformen. URVAL PATIENTER Hur det går till att patientprofilen av diagnoser, ålder, utbildning och kön upprepar sig även då en så hög andel patienter rekommenderats/remitterats av läkare/kurator är intressant. Vi vet inte alls men frågar oss om det kan vara så att de som rekommenderar antroposofisk vård är färgade av föreställningen om att den vårdformen är lämplig för gruppen medelålders kvinnor med hög utbildning? En reflektion är därför att Vidarklinikens möjlighet att hjälpa även andra patientgrupper borde uppmärksammas. Det kan också vara så att gruppen medelålders kvinnor är mer missnöjda än genomsnittet med konventionell vård samt att de med hög utbildning har bättre förmåga än andra att driva igenom sina krav/önskemål om en annan vård. Landstinget i Östergötland har tecknat avtal med Vidarkliniken. Avtalet är konstruerat så att remitterande klinik inte belastas ekonomiskt så länge antalet patienter är inom avtalets ram. Patienterna i studien har inte betalat för vården själva. Trots detta beskrev flera patienter i studien en upplevd ovilja från läkare att remittera eller diskutera antroposofisk vård. Detta uttalas av patienter som ändå fått en remiss vilket leder till en spekulation över ett okänt mörkertal för de patienter som önskat men inte fått remiss. Det framkommer även felaktiga uppfattningar från läkare som vittnar om okunskap, till exempel att vården på Vidarkliniken endast är för döende, att landstinget inte har pengar eller att Vidarkliniken inte kan erbjuda något som inte finns inom landstingets eget vårdutbud. GENUSASPEKTER I denna uppföljning av patienter som sökt antroposofisk vård är andelen kvinnor i stark övervikt; 91 % av patienterna från Östergötland 2006 var kvinnor. Vid Vidarkliniken totalt under 2006 var 87 % kvinnor. Detta mönster följer tidigare och internationella 32

33 studier vad gäller användningen av KAM, men förstärker eller överträffar tidigare fynd. I vårt land och vår tid som anses relativt jämställt könsmässigt måste man aktivt diskutera tänkbara orsaker till en sådan snedfördelning. Vad är det som gör att kvinnor söker antroposofisk vård? Vad är det som gör att män inte söker antroposofisk vård? I Sveriges kommuner och landstings rapport (Sveriges Kommuner och Landsting, 2007) (O)jämställdhet i hälsa och vård får vi aspekter och siffror på könsrelaterade olikheter i patienters relation till vård. Man diskuterar i rapporten hur vården är uppbyggd efter en manlig norm och har iakttagit hur kvinnor oftare känner sig missnöjda med bemötande och kvalitet i vården. Kvinnor som ju lever längre än män visar sig vara sjukare och får mer sjukvård än män. Men samtidigt har män lättare att få tillgång till vård; deras symptom bedöms som allvarligare och de prioriteras oftare i fråga om behandlingar. Så frågan är vad som är normen eller förståelsen för hälsa och sjukdom idag? Hur spelar även kvinnors livsvillkor i yrkeslivet, familjen och samhället in när det gäller hälsan? Det finns en dold genusbias (bias = fördom eller snedvridning) i vården som kan innebära att kvinnors symptom feltolkas och att kvinnor inte upplever sig tagna på allvar. Rapporten ger med dessa och fler argument en talande bakgrundsbild till frågan om varför i synnerhet kvinnor söker sig till den helhetsorienterade antroposofiska vården vid Vidarkliniken; de har behov som inte blir sedda eller som inte har en plats i det konventionella hälso- och sjukvårdssystemet. ATT SÖKA SIN EGEN HÄLSA GENOM KOMPLEMENTÄR VÅRD Vi såg vid uppföljningen att 9 % av de deltagande patienterna i studien vid Vidarkliniken hade avlidit inom sex månader. Detta indikerar att en andel av dem som kommer till Vidarkliniken är svårt sjuka och även får palliativ vård där. Patienternas relation till den konventionella vården har synts i våra resultat. De flesta patienterna sökte sig inte i första hand ifrån en vård som inte räckte till utan till en vård som var mer förenlig med deras egen syn på hälsa. Andelen missnöjda med den konventionella vården är därför inte så högt. Helhetssynen säger många av patienterna från Östergötland, är vad de tycks ha sökt sig till och det är också vad de har fått erfara i den antroposofiska vården. Intressant är även att flera patienter efter vistelsen på Vidarkliniken anger att de behöver även konventionell vård för att må bra. Det kan vi förstå som att Vidarkliniken stödjer patienterna i deras totala hälsosträvan; också att få relevant konventionell behandling. Det visar på att det finns en samverkan mellan antroposofisk vård och den konventionella. Vidarklinikens vård är integrativ; det vill säga den bygger på konventionell vård med tillägg av komplementär vård. Det ger goda förutsättningar för en samverkan med ömsesidig respekt. Detta till skillnad från viss alternativ vård där terapeuter ibland har rekommenderat sina patienter att sätta ut konventionell medicinering, med ibland allvarliga konsekvenser för den enskilde. Resultatet visar oss att PTI är högt för vården på Vidarkliniken. Högre än för det centrum inom Landstinget i Östergötland som hade det högsta värdet. Detta trots att patientklientelet vid Vidarkliniken utgörs av en grupp som normalt skattar vården lågt 33

34 (yngre, kvinnor och högutbildade) samt har långvariga och svårbehandlade ohälsoproblem. Samtidigt har gruppen själva gjort ett val av vårdform vilket gör att man troligen har en positiv förväntan på vården redan före vårdtillfället. En förväntan som verkar uppfyllas enligt utvärderingen. Samtliga (100 %) av de som svarat på enkäten anser att de blivit mycket bra bemötta av sjuksköterskor och terapeuter och samtliga upplever miljön, arkitektur, färg och omgivning, som något positivt. Överlag får vården mycket goda omdömen men lägst skattning får upplevelsen av ett förbättrat fysiskt tillstånd. Dock upplever 91 % att de förbättrat sin psykiska hälsa och 75 % att de faktiskt förbättrat även sin fysiska hälsa i samband med vården vid Vidarkliniken. FÖRÄNDRADE LEVNADSVANOR OCH UPPLEVELSE AV DELAKTIGHET Flertalet av patienterna 84% anger att man gjort förändringar i sitt dagliga liv efter hemkomsten. Den livsstilsrelaterade ohälsan ökar i samhället och en utmaning för vården i framtiden kommer vara hur vi kan stödja patienterna till att förändra sina levnadsvanor i en hälsofrämjande riktning. Enkäten visar också att patienterna kände sig delaktiga i besluten om sin vård och behandling i betydligt högre utsträckning på Vidarkliniken jämfört med vården i Östergötland (se tabell 10). Här tycks Vidarkliniken ha funnit ett koncept som stimulerar till förändringar i levnadsvanor samt upplevd delaktighet, som övriga vården skulle kunna lära av. Vårdkulturen i den antroposofiska vården genomsyras av en hälsosam livsstil som verkar stimulera patienter till egen aktivitet och ansvar för den egna hälsan. Teoretisk undervisning kring detta finns endast i liten utsträckning. LIVSTILLFREDSSTÄLLELSE Patienternas livsstillfredsställelse i LSQ visar en del tendenser över tid. Den upplevda meningsfullheten i dagliga aktiviteter har ökat och sjukdomspåverkan har minskat. Förbättringen kvarstår 6 månader efter vårdtillfället. Det kan tolkas som att patienterna förbättrar sin förmåga att hantera och leva med sin sjukdom/sina besvär. Den psykiska påverkan av vården på Vidarkliniken är större än den fysiska, men upplevelsen av sjukdomen påverkas positivt. Tendensen i SF 36 är samstämd med LSQ. Den negativa påverkan som sjukdomen/besvären har på livskvaliteten minskar och vitaliteten ökar. Med tanke på att andelen kroniska/långvariga sjukdomar ökar i samhället är detta resultat något den konventionella vården kunde uppmärksamma och studera. Vad är det i den antroposofiska vården som återkommande visar dessa positiva resultat? KRITISKA ASPEKTER Vi har sökt efter patienternas uttalade eller outtalade tecken på kritik gentemot vården vid Vidarkliniken. Vi har i den här studiens uppläggning inte kunnat dokumentera några sådana. En patient från Östergötland vände och åkte hem från kliniken redan samma dag 34

35 som hon kommit in. Enligt ansvariga på kliniken händer detta då och då och kan ses som utslag av ett slags kulturkrock. Miljön vid den antroposofiska kliniken som verkar rogivande och varm kan för vissa personer verka avskräckande. I en tidigare studie med intervjuer med patienter som fått vård vid Vidarkliniken beskrev patienterna ganska utförligt den här tröskeln över till den nya annorlunda vårdmiljön som på samma gång upplevdes som hemlik (Arman et al., 2007). Samtidigt är det kanske vårdkulturen och det nya, annorlunda och mer hälsosamma livsparadigmet som bär den läkande hälsoaspekten för patienten i vården. Många patienter med långvariga och kroniska sjukdomar återkommer till Vidarkliniken upprepade gånger. I den här studien hade 20% av patienterna från Östergötland redan haft en vistelse vid kliniken tidigare. METODDISKUSSION OCH BEGRÄNSNINGAR Bortfallen i studier utgör alltid en svaghet för tillförlitligheten. Ambitionen att få med alla patienter från Östergötland som kom till Vidarkliniken under 2006 var god. De sex patienter som missades vid inkomsten till kliniken var helt slumpmässiga och utgjorde inte något systematiskt fel eller bortsortering. Orsaken var den mänskliga faktorn. De åtta som tillfrågades men som avböjde deltagande har analyserats från kön ålder och diagnos och anses jämförbara med studiegruppen. Bortfallet under studiens gång vid uppföljning efter 1, 3 och 6 månader är väntat och jämfört med andra uppföljande studier inte så dåligt. Vi bedömer svarsfrekvensen som mycket hög (77% efter en månad) utifrån kunskapen om patienternas många gånger svåra besvär och sjukdomar. Vi bedömer sjukligheten också i ljuset av att 9 patienter (16%) var avlidna efter 6 månader. Jämförelser mellan olika grupper är en del av forskningens metodkriterier. I föreliggande studie har jämförelsen gjorts i första med patienterna själva och deras egen utveckling under sex månader. Indirekt jämförelse har också gjorts mot andra studier med liknande eller samma metoder. Trovärdigheten i enkäter anses beroende av utprövad validitet och reliabilitet hos frågeformulären. Vi har i den här studien använt huvudsakligen frågeformulär som utprövats och använts i tidigare studier. Vi ser det som en styrka för studien. Att kunna använda samma frågor och analysmetoder som vid patientundersökningen i Landstinget i Östergötland visade sig fungera väl. De egna öppna frågorna som vi lagt till i formulären gav mycket värdefull information, men vissa frågor kunde ha uttryckts och differentierats bättre. 35

36 SAMMANFATTANDE RESULTAT KONKLUSION Den antroposofiska vården vid Vidarkliniken utnyttjas i första hand av kvinnor i medelåldern med svåra och svårbehandlade sjukdomar som cancer, fibromyalgi, smärta och utmattning. Vägen till den antroposofiska vården går antingen via rekommendation från konventionella vårdgivare i nära hälften av fallen eller via familj, bekanta eller tidigare kontakt med antroposofi eller antroposofisk vård. Orsakerna till att patienterna söker till antroposofisk vård ses i första hand som ett sökande efter kompletterande vård och en vård med helhetssyn på människan och hälsan. Orsaken är till mindre grad att förstå som missnöje med konventionell vård. Patienter har blivit uppmanade och uppmuntrade av konventionella vårdgivare inom landstinget att söka till Vidarkliniken, men också motsatsen förekommer; patienter har upplevt ovilja från vårdgivare att hjälpa till med remittering. Patienterna har vistats i genomsnitt två veckor inneliggande vid Vidarkliniken. De skattar i uppföljande enkäter sin tillfredsställelse med vården som mycket god på alla punkter. Högsta värdena har bemötande från sjuksköterskor och terapeuter liksom uppskattningen av miljön (arkitektur, färg, omgivning). Trots att patienterna som grupp var bärare av svåra diagnoser har de upplevt såväl fysisk som psykisk förbättring. Det är påtagligt att patienterna vill framhålla bemötandet, förhållningssättet och miljön vid kliniken som orsaker till förbättringarna. Även de antroposofiska behandlingarna och terapierna har medverkat till det goda resultatet. I jämförelse med patienttillfredsställelsen inom landstingets vård i Östergötland skattade patienterna högre än de högsta värdena där. Detta trots att gruppen bestod av en stor andel yngre och välutbildade kvinnor vilka annars skattar vården lågt. Efter vårdtiden i antroposofisk vård fortsatte en majoritet av patienterna att använda de antroposofiska medicinerna. En ännu större andel av patienterna angav att de gjort förändringar i sina dagliga liv. Förändringarna i levnadsvanor bestod i en förbättrad kost, ett lugnare livstempo, mentala förändringar (tänkesätt) samt terapier och motion. Sett i ljuset av samtidiga ökningar av livstillfredsställelse och självskattad fysisk och psykisk hälsa ser man en förmodad relation i vilken patienterna själva med hjälp av den antroposofiska vården tycks vara på väg in i en aktiv och positiv hälsospiral. Vi ser som det nya i den här studien hur tre faktorer träder fram med särskild kvalitet: Bemötandet av patienten; Patientens delaktighet i sin hälsorörelse samt Förändringar i levnadsvanor. Alla dessa faktorer är under diskussion och belysning i den konventionella vården där man starkt önskar sig och behöver en utveckling av dessa vårdaspekter. Man kan utifrån denna patientbaserade undersökning fråga sig vad man vid Vidarkliniken har för idéer och kunskap som skulle kunna verka som inspiration också för att närma sig ambitioner och problem som man har i konventionella vårdformer? En annan central och ofta förbisedd fråga är genusfrågan. Hur ska vi förstå och hur ska vi gå vidare? Dessa återkommande tecken på att bildade medelålders kvinnor i så mycket högre grad än män upplever ett behov av kompletterande vård utanför den konventionella vård som landstingen erbjuder är en ännu outredd fråga. 36

37 TACKSAMHET RIKTAS TILL Landstinget i Östergötland för ekonomiskt bidrag till studiens genomförande. Från ledningsstaben i Östergötland har också välvilligt arbetstid och resurser ställts till förfogande. Likaså tackar vi Vidarkliniken för ett förtroendefullt samarbete i datainsamlingen. FÖRFATTARNAS BIDRAG Projektet med utvärderingen har gjorts av en projektgrupp på tre personer Maria Arman, Anne-Sofie Hammarqvist och Anna Kullberg. Vi har uppskattat det jämställda, kreativa och lärorika samarbetet. Maria Arman är doktor i hälsovetenskaper och arbetar som docent vid Karolinska Institutet, i Huddinge, NVS, Sektionen för Omvårdnad. Maria har varit projektledare och huvudansvarig för projektets planering, design och genomförande. Maria är huvudansvarig för och har i samarbete med övriga projektgruppen skrivit föreliggande rapport. Anne-Sofie Hammarqvist är legitimerad sjuksköterska och studerande på magisterprogrammet i vårdvetenskap vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm. Anne- Sofie har varit aktiv i projektgruppen och ansvarig för insamlingen av data vid Vidarkliniken. Anna Kullberg är legitimerad sjuksköterska, magister i folkhälsovetenskap och arbetar på ledningsstaben i Landstinget i Östergötland. Anna har deltagit i planeringen av studien, deltagit i projektgruppen samt ansvarat för datainsamlingen vid de tre uppföljningarna. 37

38 REFERENSER Arman, M., Backman, M., Carlsson, M., & Hamrin, E. (2006). Women's perceptions and beliefs about the genesis and development of breast cancer. Cancer Nursing, 29(2), Arman, M., Ranheim, A., Rehnsfeldt, A., & Wode, K. (2007). Anthroposophic health care different and homelike. Scandinavian Journal of Caring Sciences, in press. Carlsson, M., Arman, M., Backman, M., Flatters, U., Hatschek, T., & Hamrin, E. (2004). Evaluation of quality of life/life satisfaction in women with breast cancer in complementary and conventional care. Acta Oncologica, 43(1), Carlsson, M., & Hamrin, E. (1996). Measurement of quality of life in women with brest cancer. Development of a Life Satisfaction Questionnaire (LSQ-32) and a comparison with the EORTC QLQ-C30. Quality of Life Research(5), Carlsson, M., & Hamrin, E. (2002). Evaluation of the life satisfaction questionnaire (LSQ) using structural equation modelling (SEM). Quality of Life Research, 11, Eklöf, M. (2004). Perspektiv på komplementär medicin: medicinsk pluralism i mångvetenskaplig belysning. Lund: Studentlitteratur. Hamre, H. J., Becker-Witt, C., Glockman, A., Ziegler, R., Willich, S. N., & Kiene, H. (2004). Anthroposophic therapies in cronic disease: The anthroposophic medicine outcome study (AMOS). European Journal of Medical Research, 9, Kienle, G. S., Kiene, H., & Albonico, H.-U. (2006). Anthroposophic medicine. Effectiveness, utility, costs, safety. Stuttgart, New York: Schattauer. Krona, H. (2005). Komplementär och alternativ medicin. En inventeringsstudie: Rapport 2005:2. Blekinge FoU-enhet. Landstinget i, Ö. (2006). Patientundersökning sluten vård Morgan, D. L. (1993). Qualitative content analysis. A guide to paths not taken. Qualitative Health Research, 3(No 1, February 1993), Sullivan, M., Karlsson, J., & Taft, C. ( 2002). SF-36 Hälsoenkät. Svensk Manual och Tolkningsguide. (Swedish Manual and Interpretation Guide) (2 ed.). Göteborg Sahlgrenska University Hospital. Sveriges Kommuner och Landsting, S. G. (2007). (O)jämställdhet i hälsa och vård - en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Therkleson, T. (2005). Anthroposophical nursing. The Australian Journal of Holistic Nursing, 12(2), Walter, L., & Noorlind Brage, H. (2006). Östgötens hälsa 2006 (Vol. ). Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstingent i Östergötland. 38

39 Bilaga 1 Frågeformulär F1 1. Är Du Kvinna Man 2. Vilket år är Du född? År Med vem delar Du bostad? Dvs. bor Du tillsammans med under större delen av veckan. Du kan ange flera alternativ. Ingen Föräldrar/syskon Make/maka/sambo/partner Andra vuxna Barn Hur gamla är de? år eller äldre 4. Vilken är Din högsta genomförda skolutbildning (räkna ej enstaka kurser, avbrutna eller pågående studier)? Folkskola/grundskola 2-årigt gymnasium, fack-, yrkes-, flick-, realskola eller folkhögskola (eller komvux) 3- eller 4-årigt gymnasium (eller komvux) Högskola/universitet 39

40 5. Vad är Din huvudsakliga sysselsättning? Arbetar Hemmafru/man Studerar Föräldraledig Arbetsmarknadsåtgärd Arbetslös Ålderspensionär Sjuk-/aktivitetsersättning Sjukskriven Annat, nämligen; Hur många gånger har Du varit sjukskriven under de senaste 12 månaderna? fler än 6 7. Hur många dagar har Du varit sjukskriven under de senaste 12 månaderna? dagar eller fler 40

41 8. Vilken är Din sjukdom/ Dina besvär, som ger dig skäl att söka vård vid Vidarkliniken? 9. Hur länge har Du haft denna sjukdom/ dessa besvär? 10. Vad är den främsta orsaken till att Du väljer att söka vård vid Vidarkliniken? 11. Har Du använt antroposofisk medicin/vård tidigare? Ja Nej Om Ja, var? 12. Hur fick Du information om Vidarkliniken? 13. Har Du blivit rekommenderad/uppmuntrad av någon att söka vård vid Vidarkliniken (t.ex. av läkare, kurator eller anhörig)? 41

42 14. Här är en figur som skall föreställa livets stege. Översta steget representerar bästa tänkbara liv för Dig, nedersta innebär sämsta tänkbara liv. 10 På vilket steg tycker Du att Du står just nu? På vilket steg stod Du för ett år sedan? Om Du tänker på framtiden, vilket steg tror Du att Du kommer att stå på om ett år? Hur ser Du på tänkbara orsaker till din ohälsa idag? 16. Vad anser Du att Du behöver för att förbättra Din hälsa från och med nu?.. Tack för Din medverkan! 42

43 Bilaga 2 Frågeformulär F2 Utvärdering av vården vid Vidarklinken 1. Vårdtid vid Vidarkliniken var denna gång dygn. 2. Hur upplevde Du sjukhusvistelsen vid Vidarkliniken som helhet? Mycket missnöjd Mycket nöjd I vilken grad instämmer Du i följande påståenden? 3. Vård och behandlingar kändes trygga inte alls helt Jag fick den hjälp med min sjukdom/ mina problem som jag förväntade mig inte alls helt Jag blev bemött på ett mycket bra sätt av läkarna under sjukhusvistelsen inte alls helt

44 6. Jag blev bemött på ett mycket bra sätt av sjuksköterskorna /terapeuterna under sjukhusvistelsen inte alls helt Jag har stort förtroende för den vård och behandling jag fått på Vidarkliniken inte alls helt Mat och dryck som serverades var mycket bra inte alls helt Jag upplever miljön på kliniken (arkitekturen, färgerna, omgivningarna osv) som något positivt inte alls helt Jag upplever att mitt fysiska tillstånd har blivit bättre under vistelsen vid Vidarkliniken inte alls helt

45 11. Jag upplever att mitt psykiska tillstånd har blivit bättre under vistelsen vid Vidarkliniken inte alls helt Om du upplevt några förändringar i Ditt hälsotillstånd under vistelsen, vad tror du att det beror på? 13. Jag fick tillräckligt med tid för samtal med läkare inte alls helt Jag fick tillräckligt med tid för samtal med sjuksköterskor/terapeuter inte alls helt Jag fick veta hur jag själv kunde bidra till ett bra behandlingsresultat inte alls helt

46 16. Jag kände mig delaktig i besluten om min vård och behandling under sjukhusvistelsen inte alls helt Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du Din sjukhusvistelse ligger Mycket långt ifrån Mycket nära Har Du efter hemkomsten från Vidarkliniken fortsatt med någon antroposofisk behandling? Antroposofiska mediciner Ja Nej Antroposofiska terapier Ja Nej Om ja, vilka terapier och var? 19. Har Du efter hemkomsten från Vidarkliniken gjord några förändringar i Ditt dagliga liv? Ja Nej Om ja, vilka förändringar? 46

47 20. Här är en figur som skall föreställa livets stege. Översta steget representerar bästa tänkbara liv för Dig, nedersta innebär sämsta tänkbara liv. 10 På vilket steg tycker Du att Du står just nu? På vilket steg stod Du för ett år sedan? Om Du tänker på framtiden, vilket steg tror Du att Du kommer att stå på om ett år? Hur ser Du på tänkbara orsaker till din ohälsa idag? Vad anser Du att Du behöver för att förbättra Din hälsa från och med nu? Tack för Din värdefulla medverkan! Vi kommer intervjua några personer som svarat på den här enkäten. Sätt ett kryss här om Du vid ett senare tillfälle vill delta i en intervju. 47

48 Bilaga 3 Informationsbrev Förfrågan om deltagande i forskningsprojekt Till Dig som kommer från Östergötland och som är patient på Vidarkliniken Ett forskningsprojekt pågår i samarbete mellan Karolinska Institutet, Linköpings Universitet och Östergötlands landsting. Syftet med denna studie är att kartlägga och utvärdera användningen av antroposofiska vårdformer för patienter i Östergötlands län under Vi frågar om Ditt deltagande då vi under 2006 frågar alla personer som är bosatta i Östergötland som får vård vid Vidarkliniken. Att delta i forskningen innebär för Din del att Du får svara på frågeformulär om Din upplevda hälsa och livskvalitet samt frågor om hur Du ser på hälsa och sjukdom. Vid uppföljning kommer vi även att fråga efter Dina synpunkter på antroposofisk vård. Vi vill be Dig att svara på tre olika frågeformulär vid fyra tillfällen, vid ankomsten till Vidarkliniken, efter en, tre och sex månader. Din vård nu eller senare påverkas på inget sätt av om Du väljer att delta eller inte. All information som Du lämnar till forskningen kodas så att Din identitet är skyddad och Du har anonymitet. Dina svar kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Resultaten av forskningen kommer att presenteras i en rapport som ges ut av landstinget i Östergötland i samarbete med universiteten. Ditt deltagande är under hela studien helt frivilligt och Du har möjlighet att när som helst avbryta Ditt deltagande. Ansvarig projektledare: Maria Arman Rehnsfeldt, biträdande lektor Karolinska Institutet, maria.arman@ki.se Medarbetare: Anna Kullberg anna.kullberg@lio.se Ann-Sofie Hammarqvist 48