Budget och ekonomiplan

Transkript

1 Budget och ekonomiplan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Raseborg bygger en stadig grund för framtiden 1 Strategin i sammandrag 3 Budgetstruktur Resultaträkning per utgifts-/inkomstslag 5 Resultaträkningsdel Finansieringsdel Driftshushållning Sektor: Koncernförvaltning 8 Koncernförvaltning 9 Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning 13 Allmän- och ekonomiförvaltning 14 Sektor: Grundtrygghet 17 Egen produktion 19 Myndighetsuppgifter 24 Administration och externa avtal 26 Specialsjukvård 28 Sektor: Bildning 30 Bildning 31 Kulturverksamhet 36 Fritidsverksamhet 39 Sektor: Samhällsteknik 41 Samhällsteknik 42 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn 49 Raseborgs Vatten 53 Investeringar Budgetsammandrag 68 Sektorvisa externa och interna inkomster och utgifter 69 Externa och interna inkomster och utgifter 70 Sammanställning per verksamhetsområde 71 Kommunens och affärsverkets resultaträkning Kommunens och affärsverkets finansieringsdel Resultaträkning per utgifts-/inkomstslag (exklusive affärsverk) 76 Utgångspunkter för ekonomi, skatter och statsandelar 77 Staden som arbetsgivare 86 Inversteringar i budgeten 88 Affärsverk och koncernbolag 91

3 RASEBORG BYGGER EN STADIG GRUND FÖR FRAMTIDEN Ekonomiplanen följer samma budgetuppställning som Nämnderna förväntas klara sig att hushålla med det anslag som de fått för hela verksamhetsområdet och först då det blir omöjligt att sköta de lagstadgade uppgifterna äska om budgetändringar via stadfullmäktige. Resultaträkningen: Stadens externa utgifter år 2015, dvs. alla betalningar som går via kassan (löner, pensioner, köptjänster) är 193 miljoner eller bara 0,9 % mer än 2014 trots att kostnaderna för köpta tjänster väntas stiga med 2,3 %. En stor enskild tilläggskostnad är den prehospitala akutsjukvården. All verksamhet har noggrant analyserats och servicen anpassats till följd av samarbetsförhandlingar två år i följd. Stadens egna personalkostnader väntas sjunka med 2,7 mn eller 3,1 procent jämfört med budgeten Minskningarna i serviceutbudet och rationaliseringarna kommer att resultera i 125 färre årsverken i slutet av 2015 i förhållande till år Vid pensioneringar granskas fortsättningsvis möjligheterna att omorganisera processerna. Några möjligheter till större minskningar av arbetsinsatsen i den egna verksamheten finns dock inte utan att ytterligare öka gruppstorleken i undervisningen eller genom sammanslagning av verksamhetsenheter, vilket kräver stora investeringar i byggnader och IT eller genom avslutande av verksamheter. Effektiveringen av kosthållet har inte genomförts i enlighet med åtgärdsprogrammet. Det krävs nu resoluta beslut för att uppnå ett effektivare kosthåll och sänka enhetspriset per portion och totalkostnaderna. Stadsstyrelsen har beslutat att flytta förvaltningen till Ekåsen då nuvarande avtal går ut i slutet av 2016, vilket sänker hyreskostnaderna på sikt. Det behövs minst två år för att finna 1 1 alternativa utrymmen för verksamheten i Ekåsens huvudbyggnad. Ersättande vårdutrymmen för Mjölbolsta är under planering så att de är klara senast våren Utmaningarna att minska nuvarande fastighetsbestånd och sälja byggnader som staden inte behöver är stora till följd av minskad efterfrågan på utrymmen och kreditmöjligheterna på marknaden. En stor del av alla utvecklingsprojekt inom bildning, vård, energieffektivitet, miljövård, sysselsättning av ungdomar, näringspolitik, NordSyd mm. finansieras genom extra projektmedel från staten. Projekten kräver också administration. Stadsstyrelsen kommer under år 2015 att värdera nyttan av projektverksamheten och vid behov omrikta resursanvändningen. Planläggningens resurser bör planeras så att alla samarbetsprojekt med näringslivet håller tidtabellen och genererar tillväxt och nya jobb. Billnäs planen och Norra hamnens planändring kommer för beslut till stadsfullmäktige våren Mindre detaljplaneändringar som krävs för avyttrande av fastigheter påskyndas. Stadens ökade ansvar för sysselsättning av långtidsarbetslösa och aktivering av ungdomar kräver innovativa lösningar och resurser för handledning för att budgeten inte ska sprängas. Ett nytt stöd för att öka ungdomars möjligheter att få sommarjobb prövas år Grundtrygghetens budgetförslag för specialsjukvården 2015 bygger på den summa som HNS föreslagit, dvs. 33,9 mn, vilken ligger 0,2 mn över budgeten för Även 2014 budgeterades summan i enlighet med HNS budget, men problemet är att tredje kvartalets prognos från HNS visar att utgifterna kan komma att överskridas med 2,7 mn år För att budgeten ska hålla måste HNS omgående anpassa sin verksamhet enligt de riktlinjer som överenskommits 2012 mellan Rasenborg och

4 HNS samt och i kommunernas gemensamma åtgärdsförslag Stadsfullmäktige beslöt att kommunalskattesatsen för år 2015 hålls oförändrad, 22 %. Den allmänna fastighetsskatten hålls oförändrad, 1,35 % medan skatten för stadigvarande bostad höjs med 0,05 % enheter till 0,37 % beroende på en lagändring där minimioch maximigränserna för fastighetskatteprocenten justerats uppåt. Nettoutgifterna täcks med skatter (114,5 mn ) och statsandelar (52,1 mn ) och ger ett årsbidrag på 5,6 mn. Skatterna väntas öka med 3,2 mn. Statsandelarna minskar något och är två miljoner lägre än i bokslutet för Årsbidraget täcker avskrivningarna (5,5 mn ) och leder till ett budgeterat överskott på drygt Det är 1,7 mn mindre än vad stadsstyrelsen förutsatte i budgetramarna, men det finns inga realistiska möjligheter att uppnå ett bättre resultat med bibehållen skatteprocent och de ekonomiska prognoser som kommunförbundet gjort inför budgeten. Stadsdirektören har i sitt förslag minskat verksamhetsområdenas förslag med ytterligare Det ankommer på nämnderna att besluta om var inbesparingarna ska göras efter det att budgeten är godkänd. Ekonomiplanen: Ekonomiplanen bygger på samma utgångspunkter som strategin, åtgärdsprogrammet och budgeten: Förnyelse och tillväxt. Resultatet efter avskrivningar under ekonomiplaneperioden är 3 mn. Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige våren 2015 hur resten av det kumulativa underskottet ska täckas. Investeringarna: Stadens nettoinvesteringar inklusive Raseborgs Vatten har i stadsdirektörens förslag anpassats nedåt med 6,8 mn från nämndernas äskanden på 14,9 (2015), 17,9 (2016) och 16 (2017) mn till 12,8 mn , 13,6 mn 2016 och 15,6 mn för 2017 eller nära styrelsens utgångspunkter. Investeringar i nya äldreboenden och brandstation på sammanlagt 15 mn i Karis åren finansieras med fastighetsleasingavtal utanför stadens balansräkning. Det är fråga om fastigheter vars drift och kapitalkostnader finansieras med externa hyresintäkter. Räntemarginalen motsvarar den marginal som staden erhåller för egna långfristiga lån och avtalen går att överföra på tredje part. Finansieringen : Skatteinkomsterna utgör hälften av alla inkomster i kommunen och deras utveckling är av stor betydelse för finansieringen av verksamheterna. Den andra komponenten, statsandelarna som står för en fjärdedel av inkomsterna. Kommunerna statsandelar har i statsbudgeterna skurits ned med 1,3 mrd under åren , vilket har lett till höjningar av kommunalskatten. Stadens lånebörda, som uppgår till 115 mn, ökar med 7 mn till 122 mn, utgående från den föreslagna investeringsnivån. Det betyder att hälften av investeringarna täcks med lån och andra hälften av årsbidraget. En riskanalys över stadens låneportfölj gjordes under hösten Slutsatsen var att portföljen är väl säkrad (balansen mellan lång och korta lån samt räntesäkringsinstrument). Den låga räntenivån talar för att ytterligare binda en större andel av lånen till fast ränta med hjälp av räntesäkringsinstrument. I stadens låneportfölj ingår också från och med 2014 f.d. Karis Fjärrvärme AB:s lån (8,4 mn ) samt Skåldö Vattenandelslags lån (2,1 mn ). Den tredje inkomstkomponenten är försäljningsinkomsterna. Dessa har under åren justerats uppåt så att de i allmänhet ligger vid stadgade maximigränser. Även vattenverkets taxor har justerats uppåt. Mårten Johansson Stadsdirektör

5 STRATEGIN I SAMMANDRAG Raseborgs strategi Raseborg förnyar sig och växer 3 3

6 BUDGETSTRUKTUR 2015 Budgetens bindande nivåer på fullmäktige- och nämndnivå enligt förvaltningsstadgan. *Stadsfullmäktige godkänner nettobudgetanslag på denna nivå. Budgetändringar inom sektorn mellan verksamhetsområden kräver godkännande av fullmäktige. ^Nämnden godkänner nettobudgetanslag på denna nivå. Budgetändringar inom verksamhetsområde mellan enheter kräver godkännande i nämnden. 4 4

7 BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNING Varav Varav per utgifts-/inkomstslag Bokslut Budget Budget Externa Interna inkl budget ändr. tom sept. Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetens inkomster(+) Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Bidrag Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetens utgifter (-) VERKSAMHETSBIDRAG (=) Skatteinkomster (+) Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Statsandelar (+) Ränteinkomster (+) Övriga finansiella inkomster (+) Ränteutgifter (-) Ersättningar på grundkapital (-) Övriga finansiella utgifter (-) ÅRSBIDRAG (=) Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinarie inkomster (+) Extraordinarie utgifter (-) RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökningar/minskningar av reserveringar RÄKENSKAPSPER. ÖVER/UNDERSKOTT

8 Ekonomiplan Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNINGSDEL Bokslut Budget Budget Prognos Budget Plan Plan inkl budget ändr. tom sept. Verksamhetens inkomster(+) Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Raseborgs Vatten Verksamhetens utgifter (-) Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Raseborgs Vatten VERKSAMHETSBIDRAG (=) Skatteinkomster (+) Statsandelar (+) Ränteinkomster externa (+) Ränteinkomster, interna (+) Övriga finansiella inkomster, externa (+) Övriga finansiella inkomster, interna (-) Ersättningar på grundkapital (-) Ränteutgifter, externa (-) Ränteutgifter, interna (-) Övriga finansiella utgifter, externa (-) ÅRSBIDRAG (=) Planenliga avskrivningar (-) Extraordinarie inkomster (+) Extraordinarie utgifter (-) RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökningar/minskningar av reserveringar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT

9 Ekonomiplan Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten FINANSIERINGSDELEN Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan inkl. ändringar tom sept. Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag (+/-) Extraordinära poster (+/-) Korrektivposter till internt tillförda medel (+/-) Investeringar Investeringar i bestående aktiva (-) Finansieringsandelar för investeringsutgifter (+) Försäljningsintäkter för bestående aktiva. (+) Ordinarie verksamhet och investeringar, netto Finansiering Förändringar i utlåningen Ökningar av lånefordringar (-) Minskningar av lånefordringar (+) Förändringar i lånestocken Ökningar av långfristiga lån (+) Minskningar av långfristiga lån (-) Förändringar i kortfristiga lån (+/-) Förändring av övr. långfr fordringar (+/-), ej i budget Förändringar i eget kapital (+/-) Budgetens inverkan på likviditeten (+/-)

10 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Koncernförvaltningen ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägar- och markpolitiken och utvecklingsfrågor och tillväxt samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder stödtjänster för koncernen, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt koordinerar utvecklings- och näringslivsservice och marknadsföring. Strategi för sektorn Koncernförvaltningen har ett övergripande ansvar för att målsättningarna i stadens strategi "Raseborg förnyar sig och växer" åren förankras inom alla verksamheter. Målsättningarna är att stabilisera ekonomin och trygga livskraften främja gott samarbete och en positiv attityd söka kostnadseffektiva lösningar för hälsa och välfärd söka möjligheter till samarbete skapa en välfungerande samhällsstruktur erbjuda en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling satsa på hållbar utveckling. Förutsättningar för tillväxt av arbetsplatser och inflyttning skapas. Den goda servicenivån och ett brett utbud av tomter, inklusive strandtomter skapar förutsättning för inflyttning. Stadens vitala företagsområden i Horsbäck och Malmkulla erbjuder bra förutsättningar för företagsverksamhet och industri. Bruksmiljöerna, skärgården och närproducerad mat är framgångsfaktorer för regionen. Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan ger Hangö hamn och regionen extra växtkraft. Kollektivtrafiken förbättras med ett resecentrum i Karis. Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig. Strukturomvandlingen inom vården fortsätter, med syfte att nya trygga boenden för äldre färdigställs så att flyttningen från Mjölbolsta kan ske enligt överenskommen tidtabell. De åtgärder som överenskommits på basen av intentionsavtalet mellan HNS och Raseborgs stad gällande koncentration av vården i ett campus kring VNS bör omgående förverkligas. Staden arbetar för att den prehospitala akutsjukvården vid HNS fördelas per capita mellan alla medlemskommuner. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Onödig egendom som orsakar kostnader realiseras. Stadsstyrelsen värdera nyttan av projektverksamheten och omriktar vid behov resursanvändningen. Omstruktureringen av hyresbolagen fortsätter. Staden ger vid behov kapitaltillskott för att trygga egenkapitalet i utsatta hyreshusbolag och medverkar till höjning av det fria rörliga kapitalet i ishallsbolaget inom ramen för investeringsbudgeten. Åtgärdsprogrammet ur sektorns perspektiv Åtgärdsprogrammet uppdateras årligen i april tills stadens kumulativa underskott har balanserats bort. Det innebär fortsatt anpassning av serviceproduktionen, särskilt kosthållet som inte utvecklats enligt åtgärdsprogrammet. Förutsättningarna att hålla kostnaderna i balans försvåras av att staten minskat statsandelsgrunden flera år i följd. År 2015 påförs staden ett ökat ansvar för att sysselsätta arbetslösa och en högre finansieringsandel för långtidsarbetslösa, som sammantaget ökar stadens kostnader med Den prehospitala akutsjukvårdens kostnader ökar år 2015 med 1,5 mn, utan att staden kan påverka kostnaderna. Prioriteringar 2015 Under åren ligger koncernförvaltningens tyngdpunkt på beslutsamma åtgärder för att minska kostnaderna och främja tillväxt för att komma ut ur krisen. De planeringsavtal som ingåtts med företag för att utveckla näringsverksamhet och detaljhandel i Raseborg drivs systematisk framåt med sikte på investeringar och arbetsplatser. Prioriteringarna i markpolitiken läggs fast på basen av det markpolitiska programmet som godkänns i januari. Raseborgs stad arbetar för en SOTE-produktionsmodell som motsvarar stadens intressen. Anpassning av specialsjukvårdens serviceprofil vid VNS till medlemskommunernas behov samt gemensamma och mer optimala lösningar för bäddavdelningsvård och gemensam jour vid VNS är högt prioriterade åtgärder vilka förverkligas genom ett optimalt utnyttjande av alla fastigheter och en eventuell tillbyggnad vid VNS. Kosthållsfunktionen omorganiseras och saneringen av centralköken fortsätter med sikte på att kunna servera hälsosam och god mat till lägre enhetskostnader. 8

11 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar tillväxtfunktioner, intern service och revision. Tillväxtfunktioner omfattar finansiering för näringsservice via Novago och för de projekt som ingår i stadens näringspolitiska portfölj, avsedda för främjande av turism, marknadsföring, landsbygdsbyråns förvaltning och stöd för kollektivtrafiken. Anslaget för tillväxtfunktioner uppgår år 2015 till 1,2 mn eller 6 % koncernförvaltningens kostnader. Av anslaget används en tredjedel för näringslivsservice som handhas av Novago och kommunfinansieringen för Pomovästprogrammet, en fjärdedel för främjande av turism, 17 % för stödjande av kollektivtrafiken, 15 % för marknadsföring och information samt 9 % till landsbygdsbyråns förvaltning (Ingå kommun). Intern Service ansvarar för stadens fastigheter, städning av utrymmen som staden använder samt kosthållet till skolor, daghem och åldringshem. Fastighetsenheten underhåller stadens byggnader, sköter reparationer, saneringar och nybyggnation enligt sektorernas beställning. Intern services inkomster uppgår till 21,5 mn och kostnaderna till 19,1 mn. Nettoanslaget för intern service är 2,4 mn. I intäktsbeloppet 21,5 miljoner euro ingår som vinst på försäljning av anläggningstillgångar. Revision Revisionsnämndens budgetanslag finns tekniskt under koncernförvaltningens verksamhetsområde, men revisionsnämnden är en självständig verksamhet som direkt underlyder stadsfullmäktige. Revisionsnämnden disponerar över ett anslag på ur verksamhetsområdets budget. Strategi för verksamhetsområde Koncernledningen har ett övergripande ansvar för att de strategiska målsättningarna förankras inom i stadens alla verksamheter. Stadsstyrelsen leder arbetet med stöd av koncernsektionen och koncernförvaltningen. Verksamhets- och ekonomirapporteringen görs månadsvis och de som sköter rapporteringen utbildas. Turistbyrån ansvarar för informationstjänster för turister och besökare samt marknadsföring av staden och utbudet av turistprodukter. Turistbyrån samarbetar med det regionala turistföretaget LUMO samt representerar staden i turistsamarbetet i Nyland och Södra Finland. Raseborg utnyttjar regionens status som strukturomvandlingsområde (ÄRM-status) fram till utgången av år 2015 för att locka fler etableringar till och på orten. Den gemensamma marknadsföringen av Hangö och Raseborg fortsätter. Det aktiekapital som friställs genom likvideringen av Hangö Udds utvecklingsbolag används som egenfinansiering i nya utvecklingsprojekt. KasvuKraft-avtalet används för gemensamma insatser för att stärka Västnylands gemensamma tyngdpunkter inom Nylands förbund och planering av servicestrukturen. Samarbetet med företagarföreningarna i Raseborg konkretiseras på basen av den gemensamma deklarationen med stadsfullmäktige ( ). Staden deltar med projektförslag för att trygga utvecklingsfinansiering till aktörer i Raseborg under EU:s nästa programfas Turismen främjas i enlighet med den gemensamma turiststrategin för Västnyland och stadens strategi. Raseborg är en medlemskommun i det företagsägda regionala turismbolaget LUMO OY vars verksamhet startade Västra Nyland bör ha en gemensam turismbrand. Turismen stöds även genom utveckling av bruken och skärgårdsnäringarna samt information om utbud och marknadsföring av turismprodukter. Stadens medverkan i gemensamma utvecklingsprojekt förutsätter att turistföretagen i Raseborg aktivt förbinder sig till målsättningarna och delfinansieringen. Intresset för stadsbiljetten, som infördes år 2013 har varit stort, medan intresset för Västnylands regionabiljett har minskat. Totalantalet subventionerade biljetter har vuxit med 20 % från 2012 och väntas uppgå till år

12 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Intern service: Intern service ansvarar för stadens 211 byggnader omfattande m 2. Därtill har intern service övergripande ansvaret för uthyrningen av stadens 840 hyresbostäder varav 232 hyresbostäder är direkt ägda. Under ekonomiplaneperioden har intern service som målsättning att prioritera byggnadernas inomhusluft genom att rengöra ventilationskanaler, underhålla och justera ventilationsanläggningar samt se över byggnadernas dränering och regnvattenbrunnar. Raseborgs stads kosthållsstruktur har för närvarande 13 tillredningskök och 35 utdelningskök, vilka dagligen producerar i medeltal portioner. Därtill inköps dagligen från externa producenter ca 330 portioner. Under ekonomiplaneperioden förändras kosthållsstrukturen så att antalet tillredningskök minskas. Huvudmålsättningen är att tillverka näringsrik och god mat till ett ekonomiskt fördelaktigt pris där lönekostnadernas andel i matportionens pris minskar och i stället ökar råvarornas andel i portionspriset. Därtill är målsättningen att köken i mån av möjlighet utnyttjar närproducerad mat och närproducerade råvaror. Förändringar i verksamheten 2015 enligt åtgärdsprogrammet ur Intern service perspektiv Det av Raseborgs stadsfullmäktige godkända och uppdaterade åtgärdsprogrammet utgår ifrån en minskning av årsverken och personalkostnader inom intern service och specifikt kosthållet i storleksklassen %. Städdimensioneringen utfördes och medförde en effektivitetsförbättring om drygt 10 %. Intern service ansvarar för städning av m 2. Fr.o.m övertar intern service städningen av de av Raseborgs Hyresbostäder Ab förvaltade hyreshusen i Karis- och Pojoområdet. Kosthåll, städning Karis centralkök tas efter grundrenoveringen ånyo i bruk Personalstyrkan i Karis-Pojoområdet minskas med 36,4 % från 11 årsverken till 7 årsverken. Direktionen för Intern service utvärderar verksamheten i Karis centralkök efter perioden och föreslår utgående ifrån evidensbaserat fakta hur Raseborgs stads kosthållsstruktur ytterligare förändras och förbättras. Städenheten minskar med totalt sex årsverken utgående ifrån nuvarande produktionsvolym. Specifik vikt sätts vid arbetsergonomin för och handledningen av lokalvårdarna för att kunna minska den nuvarande höga sjukfrånvaron. Fastighetsskötsel Intern service agerar utgående ifrån den primära målsättningen att i första hand använda sig av egna fastigheter och först i andra hand externa fastigheter. Fastighetsunderhållet skall planeras och förverkligas med åtta fastighetspooler. Varje fastighet skall ha en utsedd ansvarsperson för dess fastighetsskötsel. Samarbetet fortsätter med Tekniska centralen gällande skötseln av uteområden. Under budgetåret 2015 och ekonomiplaneåren tas Ekåsen området i fullt bruk. Stadens administrativa förvaltning flyttar från hyrda utrymmen i Ystadsgatan 3 i Ekenäs till egna utrymmen i Ekåsens huvudbyggnad (Fhuset) senast , vilket sänker stadens hyreskostnader totalt sett. 10

13 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Förändringar i verksamheten Kosthållet: Beslut om kosthållsstrukturens slutliga form fattas och börjar verkställas. Städning: Städdimensioneringen ses kontinuerligt över och ändras vid behov. Fastigheter: Fastigheter som är onödiga och obehövliga för stadens eget behov avyttras eller alternativt uthyrs med om möjligt långfristiga hyresavtal. Intern service utarbetar en helhetsplan för renovering av stadens fastigheter under kommande års period. BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Turismen antal besök på turistbyrån antal besök på turisthemsidan antal unika besökare Kollektivtrafik antal månadsbiljetter som staden subventionerar Intern service Fastighetsmassa/egen Externt upphyrda utrymmen Sålda matportioner matportionspriser daghem /morgonmål 1,25 1,25 1,26 1,26 1,28 1,28 daghem /lunch 3,00 3,00 3,08 3,08 3,15 3,15 daghem/dietlunch 3,57 3,57 3,66 3,66 3,74 3,74 daghem/mellanmål 1,24 1,24 1,27 1,27 1,29 1,30 skolor/lunch 3,10 3,10 3,17 3,17 3,23 3,23 skolor/dietlunch 3,65 3,65 3,66 3,66 3,83 3,83 åldringshem/dagspris 14,85 14,85 15,18 15,18 15,48 15,48 åldringshem/dagspris diet 15,20 15,20 15,53 15,53 15,84 15,84 vård i hemmet, Ekenäs 0,00 5,76 6,62 6,62 6,62 6,62 vård i hemmet, Pojo 0,00 7,50 7,50 7,50 7,50 7,50 vård i hemmet, övriga 0,00 5,50 5,50 5,50 5,50 5,50 städpaket 1 21,01 21,43 21,85 21,85 22,29 22,29 städpaket 2 24,92 25,41 25,41 25,41 25,41 25,41 11

14 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -1,2 % 2,3 % 2,3 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,4 % 3,7 % 2,7 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 166,0 % -18,6 % -4,1 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Intern service 190,25 202,50 191,00 184,00 181,00 181,00 Tillväxtfunktioner 5,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 Årsverken totalt 195,25 205,50 194,00 187,00 184,00 184,00 12

15 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna så som allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Till stadskansliet hör även turistinformationen och till ekonomiavdelningen hör IT-enheten. Strategi för sektorn Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Samarbetet inom regionen främjas. Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. En konsekvent personalpolitik som stärker arbetsgivarens anseende bäddar för lyckade rekryteringar. Vi höjer arbetsglädjen och uppmuntrar till modiga initiativ. Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter. Direktiven för intern kontroll revideras under år

16 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Stadskansliet är stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ. Avdelningen fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennas arbetsuppgifter. Verksamhetsområdet är allmän förvaltning och stadskansliet handhar uppgifter relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering, front-officeverksamheten i Ekenäs samt stadens telefonväxel. Staden köper skuldrådgivartjänster från Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland och säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad och Kyrkslätt kommun. Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiförvaltning och -planering, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, IT-funktioner, statistik, upphandlingar och riskhantering. Fungerar som stöd för verksamhetsområdena i ekonomi-, rapporterings- och IT-ärenden. Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. Strategi för verksamhetsområde Samarbetet inom regionen främjas Äkta möjligheter till deltagande skapas - kommunen är lika med invånarna. Staden deltar i projektet Öppen förvaltning Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Staden är med i Nationalspråknätverket Verkställigheten av stadens energi- och klimatprogram fortsätter Åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden Åtgärder för att verkställa en optimal personaldimensionering Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden söker balans mellan utgifter och inkomster Förändringar i verksamheten 2015 Personalminskningen under 2015 inom stadskansliet är 1,0 årsverk då servicestället för Front-office i Karis upphör. Staden bör förbereda sig på att den service som Front-office i Karis nu erbjuder i fortsättningen kommer att skötas som sektoröverskridande verksamhet, av biblioteket, tekniska centralen m.fl. Riksdagsval ordnas i april 2015 Ny version av det elektroniska inköpsfaktureringssystemet Rondo tas i bruk i april 2015 Uppdatering av arbetsstationernas operativsystem från Windows XP till Windows 7 och Windows 8 Utbyggnad av trådlöst nätverk till stadens skolor Ibruktagande av Microsoft AD Förändringar i verksamheten Riksdagen torde besluta att nästa kommunalval hålls i april 2017 Förvaltningen flyttar till nya utrymmen i Ekåsen 2016 Upphandlingsprocessen utvecklas genom ibruktagande av elektroniskt upphandlingssystem med början från offertförfrågan. Nya upphandlingsregler på EU- och nationell nivå införs år

17 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Stadsfullmäktige antal sammanträden antal behandlade paragrafer Stadsstyrelsen antal sammanträden antal behandlade paragrafer Antal löneutbetalningar per år Antal utdelade kultursedlar Hälsoundersökning av personal Arbetsolycksfall Bankverifikat Inköpsverifikat Rondo Elektroniska transaktioner inköp %-andel Elektroniska transaktioner försäljning %-andel Servrar Arbetsstationer Mobila enheter, admin Mobila enheter, edu Användare Avslutade HelpDeskuppdrag

18 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -2,1 % 2,6 % 2,6 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 1,4 % -1,0 % -1,0 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 3,3 % -2,7 % -2,7 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Stadskansliet 19,60 19,80 19,20 17,80 Ekonomiavdelningen 21,00 20,00 20,00 19,00 Personalavdelningen 17,30 17,00 17,60 17,60 Årsverken totalt 57,90 56,80 56,80 54,40 Stadsdirektören och koncernjuristen samt Makana-projektets projektkoordinator (0,40 årsverken) ingår i stadskansliets personalstyrka. 16

19 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. Strategi för sektorn Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner. Staden sänker de höga kostnaderna inom grundtryggheten genom att effektivera verksamheten samtidigt som de lagstadgade tjänsterna tryggas. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. Staden uppmuntrar invånarna att ta ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa och välbefinnande. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. Staden satsar på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Åtgärdsprogrammet 2015 samt ur sektorns perspektiv 1. Akutvården integreras med HNS/Västra Nylands sjukhus under Genom klarare arbetsfördelning mellan staden och VNS och bättre och tydligare vårdkedjor minskas kostnadsökningen inom specialsjukvården. 2. Långvårdens platsantal minskas med 19 före utgången av Kortvårdsplatserna minskas med 6 under samma tid. Anpassningen kräver i stället fortsatt satsning på hem- och hemsjukvård. 3. Handikappservicen, alla vård- och serviceplaner med klienter som erhåller personlig assistans inom handikappvården genomgås med syfte att timantalet för personlig assistans anpassas till fram till och med år 2016, till på medelnivån för landet. 4. Anpassning av personalvolymen med 17 årsverk under Detta sker huvudsakligen genom anpassning av vårdstrukturerna. 5. Arbetsmarknadsläget försämras och kommunens skyldighet idag är att stå för 50 % av de långtidsarbetslösas arbetsmarknadsstöd. Sysselsättningstjänsternas syfte är att producera rehabiliterande arbetsverksamhet och genom detta minska kommunens utgifter för arbetsmarknadsstöd. Anpassningsmålet baserar sig på skillnaden mellan utbetalning av arbetsmarknadsstöd och sysselsättande åtgärder. 17

20 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Prioriteringar 2015 Ett nytt och mera systematiskt rapporteringssätt utarbetas för att bättre och klarare kunna förmedla information till den operativa ledningen och beslutsfattarna gällande ekonomin. Satsningar görs på utvecklandet av ledarskap inom sektorn bl.a. genom att rekryteringsmetoderna ses över och specialutbildning för förmän ordnas. Som ledstjärna i allt utvecklingsarbete finns stadens strategi och åtgärdsprogram. Under 2015 verkställs planen gällande integreringen av all jourmässig vård/akutvård med HNS/Västra Nylands sjukhus. Omorganiseringen påverkas även av den nya jourförordningen. Primärhälsovårdens mottagning för övrig brådskande vård effektiveras så att vårdkedjan fungerar optimalt. Innehållet i planen för ordnande av hälso- och sjukvård verkställs i samarbete med specialsjukvården och samarbetskommunerna i syfte att nå nya verksamhetsmodeller på en konkret nivå. Antalet långvårdsplatser minskas med 19 och antalet kortvårdsplatser minskas med 6. Minskningen av dygnetruntplatser förutsätter en utveckling mot en mera rehabiliterande vårdkultur och ett nytänkande inom hemvårdens arbetssätt. Under år 2015 och 2016 är målsättningen inom handikappservice/assistanstjänster att minska antalet köptjänster i en sådan utsträckning att det inte behövs en ny konkurrensutsättning. Stöd för handikappade som fungerar som egna arbetsgivare utvecklas. Anpassningen av personalvolymen sker i främsta hand genom omorganisering av verksamheten inom äldreomsorgen, missbrukarvården och kanslifunktionerna. Fr.o.m förpliktigas kommunerna att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över 1000 dagar arbetslösa. För att stävja kostnadstrycket ( ) utvecklas nya metoder för sysselsättningen. 18

21 Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör social service (missbrukarvård, invandrarbyrå), omsorgstjänster, hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster. Omsorgstjänster: Omsorgstjänsterna tillhandahåller vård och service för den äldre befolkningen i form av seniorrådgivning, dagverksamhet, intervallvård, stöd för närståendevård, färdtjänst, hemvård, serviceboende, bäddavdelningsvård och långvård. Hälsovårdstjänster: Hälsovårdstjänsterna ger service till befolkningen inom öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, förebyggande vård, rehabiliterande verksamhet, tandvård, mentalvård och företagshälsovård. Social service: Till social service verksamhetsområde hör de funktioner som inte är myndighetsfunktioner, missbrukarvården och invandrarbyrån. Sysselsättningstjänster: Sysselsättningsavdelningen tillhandahåller tjänster för långtidsarbetslösa och ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Strategi för verksamhetsområde o Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig o Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem o Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro o Vi är positivt inställda till inflyttare från andra kulturer och främjar integration o Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner o Staden vidtar effektiva åtgärder för att sysselsätta långtidsarbetslösa o Staden ser till att ungdomsgarantin verkställs o En ny serviceboende enhet med 64 platser och 25 seniorbostäder färdigställs i Karis före Serviceboende enheten ersätter de långvårdsavdelningar och serviceboenden som idag verkar i Mjölbolsta. Serviceboendet och seniorbostäderna förverkligas med ett fastighetsleasingavtal på 25 år. Förändringar i verksamheten 2015 Omsorgstjänster: Antalet långvårdsplatser minskas med 19 och antalet kortvårdsplatser minskas med 6. Mobildokumentering tas i bruk inom alla vård i hemmet enheter. Det förnyade systemet med bättre tillgång på läkartjänster inom äldreomsorgen förväntas ge större smidighet för och bättre service för kunderna. Seniorrådgivningens tjänster har varit efterfrågade under 2014, det första verksamhetsåret. Under år 2015 utvecklas bedömningen av funktionsförmåga samt tidig vårdplanering så att bedömningarna alltid görs i första hand av seniorrådgivningens personal. Hälsovårdstjänster: Eftersom staden har flera obesatta läkartjänster satsar staden speciellt på rekrytering av HVC-läkare. Antalet barn/hälsovårdare inom det förebyggande arbetet är inte optimalt men inga tilläggsresurser finns beaktade i budget Social service: Inom missbrukarvården utvecklas verksamheten mot färre vårddygn och en starkare öppenvård och stöd i klientens eget hem och vardag. 19

22 Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sysselsättningstjänster: De förändringar som sker inom sysselsättningen där kommunen fr.o.m förpliktigas till att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över dagar arbetslösa ger ett beräknat kostnadstryck på En lagstiftning gällande sektorövergripande samservice (TYP) för arbetslösa i vilken ingår social-, hälsovårds-, FPA- och arbetsmyndighetstjänster beräknas träda i kraft från årsskiftet. Antalet långtidsarbetslösa har i medeltal/månad varit 236 personer 2014 och för 2015 tar budgeten i beaktande en ökning till 400 personer/månad. En ny resurs som sysselsättningskoordinator för vuxna är beaktad för att kunna nå de uppsatta målen. I budgeten för 2015 beaktas även ibruktagandet av ett kommuntillägg för de föreningar och företag som anställer långtidsarbetslösa med rätt till lönesubvention. Förändringar i verksamheten Fr.o.m. början av 2016 tas ett nytt serviceboende för äldre i bruk i Karis. HVC Bäddavdelningen flyttar till nya verksamhetsutrymmen i eller invid sjukhuset. Antalet dygnetrunt-platser utvärderas och hemvården med stödtjänster fortsätter utvecklas mot att kunna serva allt mera vårdkrävande klienter. Vårdkulturen utvecklas till att bli alltmer rehabiliterande. Under förväntas satsningarna på mobil dokumentering och större tillgänglighet på läkartjänster synas både i form av nöjdare kunder, tryggare personal och minskade utgifter. Saneringen av Ekenäs hälsostation beräknas utföras Fr.o.m bör Raseborgs stad ha ett utvecklat system gällande sektorövergripande samservice för arbetslösa. BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Omsorgstjänster: Serviceboende/antal platser Institution/antal platser Intervallvård/antal platser Bäddavdelningsvård/antal platser Vård i hemmet/antal besök Vård i hemmet/antal klienter Vård i hemmet/tid för direkt klientarbete (%) Seniorrådgivning/antal besök

23 Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Hälsovårdstjänster: Öppen hälso- o sjukvårdsmottagning/ antal sjukskötarbesök Öppen hälso-och sjukvårdsmottagning/ antal läkarbesök Icke brådskande vård/kötider Förordningen 338/2011/antal omfattande hälsogranskningar Valfrihet/antal inflyttade till Raseborgs hälsovårdstjänster Valfrihet/antal utflyttade från Raseborgs hälsovårdstjänster Lagen om studerande och skolhälsovård/ antal akuta besök hos psykolog Fysioterapi/antal grupptillfällen Fysioterapi/antal hembesök Tandvård/antal tandläkarbesök Tandvård/antal munhygienistbesök Social service: Avvänjningsenheten/beläggnings% Invandrararbete/antal kunder (Raseborg) Invandrararbete/ antal kunder (Hangö) Flyktingarbete/antal kunder (Raseborg) Flyktingarbete/antal kunder (Hangö) Sysselsättningstjänster: Sysselsatta vuxna/ medeltal/månad Antal vuxna som kommit vidare från sysselsättningen/år Uppsökande ungdomsarbete/antal anmälningar/år Sysselsatta unga/medeltal/månad Antal unga (under 30 år) som kommit vidare från sysselsättningen/år Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet/antal personer/medeltal/månad

24 Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Bindande mätetal Dygnet runt platser/ medelvårddygnspris Bäddavdelningsplatser / medelvårddygnspris Vård i hemmet/pris per besök Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet/ / år Arbetsträning för befrämjande av psykisk hälsa/pris/besök SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 0,9 % 1,9 % 3,5 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -4,3 % 4,2 % 3,9 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,7 % 4,8 % 4,0 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag

25 Grundtrygghet / Egen produktion BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING ÅRSVERKEN Socialservice, egen prod. 36,0 31,5 29,0 29,0 Omsorgstjänster, egen prod. *610,0 **641,0 624,9 608,0 Hälsovårdstjänster, egen prod. 112,5 109,0 ***152,0 152,0 Sysselsättn.tjänster, egen prod. *****14,8 ******18,3 19,2 21,0 Årsverken totalt 773,3 799,8 825,1 810,0 *Mjölbolsta fr.o.m **Mjölbolsta beaktat hela året ***övertagande av Karis HVC ****verksamheten organiserad på annat sätt *****alla löner inte budgeterade för hela året ******full verksamhet 23

26 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör myndighetsuppgifter inom social service, vuxensocialarbete och handikappservice samt barn- och familjearbete. Strategi för verksamhetsområde o Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning o Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner Förändringar i verksamheten 2015 Vuxensocialarbete: Inom vuxen socialarbete och utkomststöd uppskattas att kostnaderna för det grundläggande utkomststödet i stort sett hålls oförändrade. Det förebyggande utkomststödet hålls på nuvarande nivå för att ytterligare befrämja samverkan med enheten barn- och familjearbete. Handikappservice: Handikappservicens utmaningar syns inom anslagen för färdtjänst enligt handikappservicelagen och personlig assistans. Under år 2014 har användningen av köptjänster för personlig assistans minskat. Målsättningen är att i allt större utsträckning använda arbetsgivarmodellen. En noggrann uppföljning av alla enskilda ärenden och noggranna klient- och serviceplaner är viktiga arbetsredskap under kommande budgetår. Barn- och familjearbete: Inom barn- och familjearbetet sker satsningarna inom öppen vård, stödfamiljer och utbildning av familjevårdare. I förlängningen utgår enheten ifrån att satsningar här på sikt har en ekonomisk betydelse för olika placeringskostnader. Förändringar i verksamheten Behandlingen av det grundläggande utkomststödet flyttas troligen till Folkpensionsanstalten fr.o.m BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Utkomststöd - antal hushåll/år Barnskydd/ institutionsplaceringar/antal dygn/år Barnskydd/familjevård/antal dygn/år Personlig assistans/ antal personer Personlig assistans/ antal timmar/år Bindande mätetal Institutionsplaceringar/ /dygn Familjevård/ /dygn Assistanstimmar/ /h Utkomststöd/ /hushåll

27 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -1,0 % 4,0 % 4,0 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -4,6 % 1,6 % 1,6 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,1 % 1,2 % 1,2 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Socialservice 43,6 51,5 47,0 47,0 ÅRSVERKEN ,6 51,5 47,0 47,0 25

28 Grundtrygghet / Administration och externa avtal BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Verksamhetsområdet innehåller anslag för grundtrygghetens administration samt köp av tjänster inom specialomsorgen och äldreomsorgen av utomstående producenter. I detta anslag ingår även de understöd till sammanslutningar som grundtryggheten beviljar. Strategi för verksamhetsområdet o Skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning o Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem o Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Förändringar i verksamheten 2015 Under 2015 går avtalen gällande köp av serviceboende (Villa Rosa, Folkhälsan) och hemvårdstjänster (Karis hemvård, Mehiläinen) ut. Förändringar i verksamheten BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Serviceboende, antal platser Intervallvård/antal platser Vård i hemmet/antal besök Vård i hemmet/antal klienter Kårkulla, boendeservice, antal dygn/år Eteva, boendeservice, antal dygn/år Kårkulla, dagverksamhet, antal besök/år Eteva, dagverksamhet/antal besök/år Bindande mätetal: Dygnet runt platser/medelvårddygnspris Vård i hemmet/pris/besök Kårkulla, boendeservice/ /dygn Eteva, boendeservice/ /dygn Kårkulla, dagverksamhet/ /besök Eteva, dagverksamhet/ /besök

29 Grundtrygghet / Administration och externa avtal BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -3,1 % 9,6 % 9,6 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 7,5 % -2,1 % -2,1 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 8,8 % -3,3 % -3,3 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Administration, stödtjänster ,5 Årsverken totalt ,5 27

30 Grundtrygghet / Specialsjukvård BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Omfattar specialsjukvård och tillhörande stödtjänster (laboratorium, röntgen), samjour och jour- och uppföljningsavdelningen vid VNS, hjälpmedelscentral samt prehospital akutsjukvård. Verksamhetsområdet innefattar även pensioner för tidigare anställda inom specialsjukvårdens samkommuner och kommunalförbund. Strategi för verksamhetsområdet o Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna o I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården o En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de bygg- och samarbetsprojekt som detta förutsätter verkställs o All dygnet-runt-jour koncentreras Förändringar i verksamheten 2015 Den största utmaningen kostnadsmässigt är den prehospitala akutsjukvården. Utgifterna stiger med i jämförelse med 2014 års kostnader. Det nya systemet med fjärrläkartjänster inom äldreomsorgen beräknas ge en positiv effekt på specialsjukvården främst i fråga om samjour och jour- och uppföljningsavdelningens kostnader, detta är beaktat i budgeten. Verkställigheten av planen för ordnandet av hälso-sjukvård fortsätter i tätt samarbete med VNS och samarbetskommunerna. Förändringar i verksamheten BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Antal vårddagar (psykiatri) Nord DRG produkter Samjour (HVC)/antal besök/år Jour-och uppföljningsavdelningen/antal vårddygn/år

31 Grundtrygghet / Specialsjukvård BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,1 % 3,0 % 3,0 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,1 % 3,0 % 3,0 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag

32 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd, Kulturnämnd, Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Till bildningssektorns grundläggande uppgifter hör också att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. Strategi för sektorn Fokus på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna. Försäkra sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen Vid planeringen av skolornas och dagvårdens fastighetsanvändning utgår man i första hand från det befintliga egna byggnadsbeståndet Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Målmedvetna åtgärder för att trygga utbildningsutbudet på tredje stadiet i staden. Samarbetet med föreningar breddas för att främja kultur, idrott och motion samt för att höja trivseln i byarna. Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Utbildningens timresurs har anpassats till rådande elevunderlag. Om timresursen minskas ytterligare medför det verkliga förändringar i verksamhetsmodellen och påverkar därmed skolornas arbete ytterst negativt. Det minskade antalet personal medför ett lägre platsantal inom den kommunala dagvården. För att upprätthålla en god servicenivå bör befintliga resurser bör användas ännu effektivare. Arbetet med att samordna olika verksamheter till färre servicepunkter fortsätter. Bildningssektorn planerar fastighetsanvändningen och utnyttjandet av befintliga utrymmen i ett nära samarbete med stadens interna service. Arbetet inom fritidsnämndes verksamhetsområde måste omorganiseras till vissa delar p.g.a. minskade resurser. Åtgärdsprogrammet ur sektorns perspektiv Fastighetsanvändingen effektiveras genom samordning som möjliggörs genom investeringar och genom nya verksamhetsmodeller. Samarbetet mellan skola och dagvård förbättras och utökas. Detta sker dels genom att de fysiska förutsättningarna för daghemsverksamheten förbättrats då verksamheten samordnats på flera enheter. 30

33 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd, Kulturnämnd, Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Prioriteringar 2015 Ett övergripande mål för sektorns ledning är att koordinera och stöda verksamhetsområdets avdelningars arbete så att de kan arbeta i enlighet med stadens fastslagna strategi. Arbetet med att höja kunskapsnivån hos eleverna prioriteras bl.a. genom att aktivt arbeta med en kommunal utvecklingsplan för utbildning. Utvecklandet av tidsenliga IKT-lösningar inom den grundläggande utbildning och gymnasierna fortsätter. För att effektivera användningen av fastighets- och personalresurserna granskas kontinuerligt alternativa lösningar för att bedriva utbildning och dagvård. Betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser. Sektorns ledning ska ansvara för att koordinera, samordna, utveckla och leda hela bildningssektorns arbete. Som ledstjärna i arbetet finns stadens strategiska målsättningar. Samtidigt som sektorns avdelningar kontinuerligt genomför en ekonomisk granskning av samtliga processer och arbetssätt ska ett utvecklingsarbete göras för att skapa en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling. Sektorn ska för sin del arbeta för ett tätare samarbete mellan bildningssektorns avdelningar och med andra avdelningar inom stadens förvaltning. Dessutom så ska såväl dialogen och samarbetet med övriga aktörer utvecklas och intensifieras för att skapa ett mervärde för sektorns arbete. Ett konkret förslag till hur gymnasierna bättre kunde samarbeta med YH Novia bör utarbetas. Kulturnämnden och fritidsnämnden har valt att prioritera understöden till föreningslivet och trots ekonomiska utmaningar ska gällande understödsnivå bibehållas. 31

34 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Barndagvård och förskoleundervisning Verksamhetsformerna är: förskola (19), daghemsvård (19), språkbad (5 avdelningar), familjedagvård i vårdares eget hem (39), gruppfamiljedagvård (6), lekparksverksamhet (1), stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privata vårdproducenter. Svenskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på svenska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-4 (1), 1-6 (8), 7-9 (2) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Finskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på finska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-6 (5), 7-9 (1) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Karjaan lukio ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten erbjuds elever i åk 1-2 och den arrangeras dagligen efter att skolan tagit slut och på fyra ställen även före skoldagen börjar. Utöver detta ordnas skild verksamhet för barn inom specialundervisningen. De sk "eftisarna" ordnas i både kommunal (10) och privat (5) regi. Administration och skoltransporter Inom administrationen produceras tjänster för hela bildningssektorn. Administrationen ansvarar för koordineringen och ledningen av det sektorövergripande samarbetet. Administrationen ansvarar vidare för skolkuratorsverksamheten och skoltransporterna samt för hela avdelningens personalfortbildning. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt elevvården. Ca 900 elever använder dagligen skoltransport som ordnas av staden. Tjänsten produceras genom linjetrafik och särskilda uppköpta tjänster. Strategi för verksamhetsområdet Utveckla konkreta arbetssätt för att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna Staden försäkrar sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen. En heltäckande skolnätsutredning görs under perioden. Staden utnyttjar det befintliga byggnadsbeståndet optimalt för daghemmens och skolornas behov Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Effektivera daghemsverksamheten genom att samordna verksamhetspunkterna till större enheter. Staden bör förbereda sig inför kommande reformer av andra stadiets utbildning. Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning fastställs några konkreta ämnen som prioriteras och utvecklas systematiskt 32

35 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Förändringar i verksamheten 2015 Arbetet med att utarbeta nya läroplaner för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning intensifieras. Strukturen för fortbildning av den egna personalen förnyas med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidig pedagogik. Satsningen på att utveckla användningen av IKT i verksamheten fortsätter. De flesta skolorna har under 2015 tillgång till trådlösa nätverk. Staden satsar på mera användarvänliga IKT-lösningar för eleverna och studerandena. Utbyte av klassiska klassrumsdatorer mot ett större antal mobila enheter. Enskilda provsituationer genomförs i samtliga gymnasier för att förbereda sig inför de digitaliserade skrivningarna. Förändringar i verksamheten Nya läroplaner träder ikraft Nytt upprätthållartillstånd för andra stadiets utbildning har erhållits för svensk- och finskspråkig gymnasieutbildning. I slutet av 2017 har de flesta skolorna inlett verksamheten enligt 1:1 principen (en dator/lärplatta/hybrid/elev). Daghemsvården har samordnats till färre enheter. Nytt upprätthållartillstånd för gymnasieutbildningen träder ikraft. De första officiella digitaliserade studentskrivningarna ordnas hösten

36 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Barn i dagvård (totalt) av vilka i förskola Stöd för vård av barn (FPA) Elevantal totalt (grundskolor)* Avgångsbetyg från grundskolan Antal studerande (gymnasier)* Studentexamen Morgon- o eftermiddagsv. antal barn Bindande mätetal Nettoutgift/dagvårdsbarn Nettoutgift/elev inkl. skjutskostn* varav för undervisning* Timresurs/grundskolelev* 2,09 2,08 2,09 2,09 Nettoutgift/stud. i gymnasiet* Gymnasiebenägenhet ** 45% 45% 50 % 50 % Nettoutgift/barn i m/eft.middagsv % av antalet första- o andraklassister 60 % 55% 55 % 55 % *medeltalet av elevantalet 2015 och hösterminen 2015 ** Till skillnad från tidigare år beskriver raden den verkliga gymnasiebenägenheten och inte endast den andel studerande som inlett sina gymnasiala studier i stadens egna gymnasier. 34

37 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -5,6 % -3,9 % -3,2 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 1,4 % -0,1 % -0,4 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,0 % 0,2 % -0,2 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Administration och skolskjutsar 21,3 21,3 19,3 19,3 Barndagvård 301,5 311,0 307,0 298,0 Svenskspråkig utbildning 239,5 236,7 234,2 231,6 Finskspråkig utbildning 136,9 135,6 134,8 127,0 Morgon- o. eftermiddagsverks. 16,4 17,1 18,5 18,7 Årsverken totalt 715,6 721,7 713,8 694,6 35

38 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Kulturnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för det lokala kulturarbetet, att upprätthålla vissa traditioner samt att skapa förutsättningar för att främja den allmänna bildningen. Verksamhetsområdet omfattar såväl direkt bildningsarbete genom egen verksamhet samt upprätthållandet av myndighetsuppgifter. Som producent av tjänster ska fokus ligga på stödjandet av den kulturella arenan som i sin tur skapar möjligheter till upplevelser för invånarna. Det traditionsbärande uppdraget ska också ses som en central del av verksamhetsområdet samtidigt som detta arbete ska vara innovativt så att det, i samarbete med andra förvaltningar, kan fungera som en del av stadens ansikte utåt. Verksamhetsområdet ska i sin verksamhet beakta samtliga invånare, aktivt arbeta för att tjänsterna produceras på de båda inhemska språken samt att även invandrarnas behov beaktas. Strategi för verksamhetområdet För att möta behovet av att effektivera stadens verksamhet granskas alla enheters processer och arbetsinsatser. Samtidigt som en ytterligare effektivering av verksamheten eftersträvas, undersöks även möjligheterna till att på sikt utöka intäkterna för de olika tjänster som produceras. Upprätthålla goda förutsättningar för kulturverksamhet i Raseborg genom att stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper genom samarbete och understödsverksamhet. Erbjuda kulturupplevelser i samarbete med övriga avdelningar inom stadens egen tjänsteproduktion. Den permanenta Helene Schjerfbeck-utställningen i EKTA utvecklas och förnyas. Möjligheterna att utvidga museets egna samlingar utreds. Förändringar i verksamheten 2015 Under hösten 2015 flyttar Tenala filialbibliotek in i nya utrymmen. Det ordnas färre kulturevenemang med staden som huvudarrangör. En optimering av fastighetsanvändningen fortsätter. Vid behov kan det s.k. Valiohuset i Tenala tömmas. Kulturcentralens (museets utrymmen i Björknäs) verksamhet utvecklas till att även inrymma andra museers samlingar. Utreds om det finns ett ändamålsenligt utrymme för en sammanhållen musikinstitutverksamhet i Karis. Förändringar i verksamheten Steg II av den regionala kulturarvscentralen förverkligas. De delar av övriga museers samlingar som enligt plan skall arkiveras i Leiras förverkligas. Finlands 100-årsjubileum uppmärksammas. Den statliga finansieringen av det fria bildningsarbetet kommer med stor sannlikhet att sjunka. Upprätthållaren (staden) bör förbereda sig på detta. 36

39 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Biblioteken öppettimmar Lån totalt Besök i bibliotekslokaler och buss Mbi, antal kurser Antal undervisningstimmar, mbi Antal deltagare, mbi Musikinst., antal veckotimmar totalt/ timmar i Raseborg / / /323 EKTA, besökare tot Landskapsmuseet, utlåtanden Bindande mätetal Besök i bibliotekslokaler och buss /inv. 8,81 8,28 7,75 7,75 Lån/inv. 10,90 10,69 10,69 10,69 Nettoutgift/undervisn.timme, mbi Musikinst., euro/veckotimme(exkl hyra) EKTA, nettokostn./ utställningsbesökare 14,24 12,33 14,40 14,40 Kulturverksamhet, nettokostnad/inv. 15,66 *16,13 0,00 0,00 * ingår inte hemkommunersättningar till musikinst. Raseborg SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -2,8 % 3,0 % 3,0 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 8,4 % -1,3 % -1,8 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 11,6 % -2,3 % -3,0 % Stadsfullmäktiges förändring netto Verksamhetsbidrag

40 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING ÅRSVERKEN Medborgarinstitut 28,3 26,6 26,6 26,6 Musikinstitut 24,8 24,6 24,6 24,6 Museiverksamhet 12,4 10,0 9,8 9,8 Biblioteksverksamhet 19,6 18,8 18,2 16,2 Kulturverksamhet 4,0 4,0 3,0 3,0 Årsverken totalt 89,1 84,0 82,2 80,2 38

41 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: fritidsnämnden Ansvarsperson: bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Ungdomsverksamheten i Raseborg ska stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess. Ungdomsbyrån främjar aktivt medborgarskap och stärker ungas sociala identitet. Ungdomsbyrån producerar kommunala ungdomstjänster som ungdomsgårdsverksamhet, smågruppsverksamhet, läger och utfärder. Ungdomsverksamheten är ett rusmedelsfritt fritidsalternativ. Ungdomsbyrån jobbar aktivt med ungdomsfullmäktige och ordnar ungdomsparlamentet, koordinerar inomhus skejthall samt erbjuder information- och rådgivningstjänster till ungdomar. Strategi för verksamhetsområdet Stabilisering av ekonomin och tryggandet av livskraft: Kostnadseffektivitet som ledstjärna i ledningen av det dagliga arbetet. Kontakterna till och samarbetet med föreningarna intensifieras och struktureras. Trots ekonomiskt utmanande tider bör staden garantera så goda förutsättningar som möjligt för föreningarnas verksamhet. Fungerande uppföljning av tjänsteproduktionen. Ungdomsgårdsverksamhet erbjuds i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Aktivt samarbete med skolor, ungdomsverkstäder, övriga kommunala enheter samt tredje sektorn som föreningar och församlingar. Välfungerande ungdomsfullmäktige och aktiverande av ungdomarna i samhälleliga frågor. Förändringar i verksamheten 2015 Idrottsenheten anpassar sina arbetssätt till den förändrade personalstyrkan. För att uppnå bättre effektivitet förnyas en del av den äldre maskinparken. Utveckling av Karis idrottsområde genom anläggandet av en skatepark i betong. Förbättringen av Ekenäs centrumplan inleds. Idrottsförvaltningen tar under vintersäsongen i bruk ett nytt system som ger användarna realtidsinformation om skidspårens skick. Utvecklingsarbetet med projektet fortsätter. Förändringar i verksamheten Ett förnyande av centrumplanen i Ekenäs skulle medföra förbättrade möjligheter för främst fotbollen och de närliggande skolornas och daghemmens dagliga verksamhet. 39

42 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: fritidsnämnden Ansvarsperson: bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Simhallsbesök/år Ungdomsgårdsbesök/år Ledd verksamhet/antal deltagare (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) Ledd ungdomsverksamhet/antal deltagare Bindande mätetal Nettokostnad/simhallsbesök 1,30 1,90 1,81 1,81 Driftsnettokostnad/invånare (idrott) 41,26 48,05 45,28 45,28 SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 4,2 % -3,2 % -3,2 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 9,4 % -3,4 % -3,4 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 12,3 % -3,6 % -3,6 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Undomsverksamhet 7,60 7,30 7,30 8,00 Idrottsverksamh.o.hälsomotion 19,25 19,50 19,50 17,50 Årsverken totalt 26,85 26,80 26,80 25,50 40

43 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Grundläggande information om sektorn Samhällstekniska sektorn är i budgethänseende indelad i två verksamhetsområden: 1) samhällsteknik och 2) planläggning, tillstånd och miljö. Samhällstekniska nämnden ansvarar för hela sektorns samhällsteknik, budget och personal. Planläggningsnämnden är en sakkunnignämnd i planläggningsfrågor, miljö- och byggnadsnämnden sköter byggnads- och miljötillstånd och avfallsnämnden är en myndighetsnämnd för hela Västnyland. Huvudsakliga uppgifter: - att främja tillväxt och trivsel i Raseborgs stad - att ansvara för markpolitik, områdesplanering och byggnadstillsyn - att ansvara för skötsel och underhåll av allmänna områden - att skapa en attraktiv byggd miljö samt trygga miljö- och naturvärden i staden - att främja en trygg infrastruktur och goda kommunikationer till och från staden Strategi för sektorn Raseborgsområdet erbjuder goda förutsättningar för företagsverksamhet genom att anvisa affärs- och industritomter längs goda trafikförbindelser på naturligt lämpliga platser. Genom aktiv markpolitik och planläggning skapas förutsättningar för inflyttning och tillväxt. Planläggning sker i första hand på egen mark. Närheten till stränder utnyttjas optimalt vid planläggning och byggande. Staden stöder pendlingen genom att utveckla området kring Karis resecentrum tillsammans med övriga markägare och aktörer. Staden utövar aktiv påverkan för att förbättra järnvägs- och landsvägsförbindelserna i Västnyland. Inflyttning till orten främjas med hjälp av ett attraktivt tomt- och bostadsutbud och en effektiv, öppen marknadsföring av tomterna. Staden förbättrar ekonomin och energieffektiviteten i skötseln av fastigheter, gator och allmänna områden genom ökat samarbete mellan enheterna. Nya verksamhetsmodeller tas i bruk i serviceproduktionen. En ny brandstation färdigställs i Karis före oktober Den ersätter de tillfälliga utrymmen där räddningsverket för tillfället är på hyra. Brandstationen förverkligas genom ett fastighetsleasingavtal. Ett föravtal ingås med Västra Nylands räddningsverk. Kritiska framgångsfaktorer bra och tydligt ledarskap, tydliga befattningsbeskrivningar och ansvarsområden en till det ekonomiska läget rätt dimensionerad, motiverad och kunnig personal alternativa produktionssätt för infrastruktur, aktivt utnyttjande av marknaden vid nyinvesteringar rätt dimensionerad kundservice på avdelningarna och på stadens hemsida tydlig planläggning, snabba bygglov samt marknadsföring och försäljning av tomter i rätt tid förmåga att snabbt reagera på kommande behov och efterfrågan effektivt genomförande av första hands projekt och utvecklingsprojekt schemaläggning för genomförande av projekt, planering av arbetsmoment och förhandsmarknadsföring vid överlåtelse av ett område gott samarbete med tekniska centralen, intern service, Raseborgs Vatten, Ekenäs Energi och övriga nätverksbyggare samtidigt genomförande av investeringar gott samarbete med regionala och statliga myndigheter Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Primära åtgärder för att anpassa verksamheten inom tekniska sektorn >: I det föregående åtgärdsprogrammet fanns flera åtgärder som fram till idag inte har förverkligats. Det är frågan om långvariga processer som medför ekonomiska eller funktionella fördelar på längre sikt. Huvudvikten i tekniska sektorns åtgärder under verksamhetsåret 2015 ligger på att fortsätta och slutföra tidigare (anpassnings)åtgärder som ingår i stadens olika program, t.ex. i planläggningsprogrammet och som beaktas i det markpolitiska program som är under arbete. 41

44 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Åtgärder som främjar tillväxten har i de tidigare godkända åtgärdsprogrammen nämnts bl.a.: tillväxten tryggas genom fortsatt aktiv markpolitik och genom försäljning av markområden och tomter. det markpolitiska programmet godkänns 2015, effektiv markpolitik ger ekonomiska fördelar, avyttring av icke-strategiska områden och olönsamma fastigheter är på gång (fastighetsutvecklingen mellan samhällsteknik och intern service sker med ett nära samarbete), få fart på inflyttningen genom att färdigställa detaljplaner som kan vidareutvecklas till nya tomter producera flera tomter för näringslivet inventera potentialen för bostadsbyggande på Knipnäs-Ekåsen området och påbörja detaljplaneringen av byggbara områden utarbeta en plan för stadsområdet vid Baggö gästhamn som kan hyras ut till stugbyverksamhet framställa attraktiva strandnära bostadsområden (Norra hamnen, Ekåsen, Knipnäs och Pumpviken) staden äger markområden i skärgården och vid sjöar som kan planläggas och säljas som tomter för fritidsboende/boende, exempel Skåldö och Tovö i Ekenäs skärgård samt Bråtan i Svartå vid Lojosjön. Karis västra tätort, delgeneralplan, med hjälp av denna plan kan områdets planering tryggas på längre sikt påbörjade planprojekt i Gumnäs i Pojo, Svedja område i Karis och Båssaböle i Ekenäs förverkligas. detaljplanerna för Billnäs bruk och Dragsviksstranden färdigställs. i Karis planeras ett resecentrum vid järnvägsstationen genom att ta fram en sk. koncept-plan, utreder förutsättningar för skötselservice av yttre områden 2014 som distriktsentreprenader genom att bilda lämpliga fysiska områden. en effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Samarbetet inom tekniska teamet utvecklas vidare. Samarbetet mellan tekniska sektorn och intern service skall fördjupas. Skötseln och underhållet av uteområden fördjupas med en gemensam arbetsledning, dejourering samt en delvis gemensam maskinpark. Förmåner som uppnås: Mera resurser för skötseln av uteområden Effektivare användning av maskinparken Inga överlappande funktioner Mera jourpersonal De administrativa entreprenadgränserna slopas (gata/park/fastighet) Ovan nämnda detaljplaner ingår i planläggningsprogrammet (stds ). Stadsfullmäktiges anpassningsåtgärder: 2015: Samhällstekniken anpassar sin verksamhet enligt rådande ekonomi. Detta förutsätter att metoderna för att producera tjänster måste ändras och anpassas till den rådande situationen. Den egna tekniska personalen koncentrerar sig på underhåll av centrumområden och övriga centrala platser. Samtidigt bör övervakning och arbetsledning effektiveras. En effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Marknadsföring av färdigställda tomter med kommunalteknik främst via stadens webb-sidor (tomtbörsen). Ökat antal hyrestomter. Möjlighet att hyra en tomt för bostadsbyggande och företagsverksamhet bör vara ett beaktansvärt alternativ. Tröskeln för att börja bygga ska sänkas. Det markpolitiska programmet förväntas medföra mervärde för anskaffning och avyttring av fastigheter och markområden. Tyngdpunkten för planläggningen läggs på stadens egen tomtproduktion, dvs. på projekt, där planläggningen sker på stadens egen mark. Produktionen av planer är mångsidig och erbjuder på olika sorts tomter för boende och företagsverksamhet. I planläggning bör man vara beredd på planprojekt som kompletterar planläggningsprogrammet och som är kopplade till vidareutvecklingsprojekt för utveckling och områden. 42

45 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Samarbetet mellan tekniska centralen och intern service ska utvecklas i syfte att koordinera fastighetsförsäljning och 'vidareutveckla' försäljningsobjekt (planändring mm.) samt genom att sätta en fast tidtabell för färdigställande av fastigheter för försäljning. Sektorn följer upp tidigare linjedragningar i åtgärdsprogrammet Avyttrandet av icke-strategiska markområden och skapande av nya hållbara bostadsområden i attraktiva miljöer Planprojekten för Pojo Gumnäs, Karis Svedja område och Ekenäs Båssaböle startades Alla dessa planprojekt finns på mark som staden äger och de erbjuder mångsidig tomtreserv i närheten av strand både för egnahemshus- och radhustomter. Planprojekten i fråga blir klara Genomförandet av Norra hamnen har förhandlats med en byggfirma. Området har en fastställd detaljplan som möjliggör byggandet av bostäder på området. Om förhandsmarknadsföringen lyckas, börjar bostadsbyggandet På det aktuella området pågår en detaljplanändring som möjliggör förverkligandet av kommersiell och närigslivsrelaterad verksamhet och parkeringsmöjligheter för dessa. Ekonomiska konsekvenser: Ändring, på längre sikt, av icke aktivt använda områden till produktiva områden. Nytänkande om byggrätt och planering Det av staden ägda området "Bråtan" bakom Oxberget, vid stranden av Lojosjö kunde enligt nuvarande generalplan med detaljerad planering ge ett betydande antal byggnadsplatser för fritidsboende. Planprojektet ingår i planläggningsprogrammet. Stadens planläggningsprogram prioriterar projekt där tyngdpunkten läggs på av staden ägda områden. Generalplan och därefter detaljplan för Karis västra tätort säkrar tomtreserven i Karis område i framtiden. Genom att utvidga Båssastrandens detaljplaneområde på stadens mark kan staden få en betydande reserv av tomter med attraktivt, havsnära läge. Gumnäs och Klockarudden detaljplaner utökar tomtreserven i Pojo området. Målsättningen med Ekåsen detaljplan är att utveckla området för nya användningsändamål bl.a. för mångsidigt boende samt säkerställa den nuvarande byggnadsmassans användnings- och utvecklingsmöjligheter. Ekonomiska konsekvenser: Planläggning är en väsentlig del av områdesutveckling och vidareutveckling, staden drar nytta av markområdenas värdestigning. Färdigställande av tomter för att täcka behovet på arbetsplatsområden Planläggning av Horsbäck-Kärrby området fortsätter under Resulterar i delgeneralplan med företags- och småindustritomter. Krävs dessutom en detaljplan som baserar sig direkt på generalplanen. Utvecklandet av området vid Karis järnvägsstation och planering av markanvändning. I utvecklingsprojektet förväntas delta utöver staden även VR, Senatsfastigheter och Trafikverket. För utvecklandet av järnvägsområdet utarbetas en långtidsplan där målsättningarna för området definieras. I utvecklingsplanen för järnvägsområdet tas både ekonomiska fakta och funktionella/tekniska faktorer i beaktande. Området kring Karis järnvägsstation utvecklas som ett s.k. område för trafikcentrum där det finns olika typer av funktioner såsom boende, kommersiell verksamhet, parkeringslösningar, kollektivtrafik och arbetsplatser. Utvecklingen av järnvägsområdet bör stöda kollektivtrafik (bantrafik) och därmed göra Raseborg till ett attraktivt område med tanke på pendlande. Ekonomiska konsekvenser: Den ekonomiska inverkan av arbetsplatser, industri, kommersiella områden är stor på staden, både direkt och indirekt. 43

46 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Åtgärdsprogrammet ur sektorns perspektiv De strategiska riktlinjerna för stadens markanvändning framgår ur den strategi stadsfullmäktige godkände Strategin utstakar målen och tyngdpunkterna för åren Det markpolitiska programmet är färdigt Det markpolitiskt programmet är ett verkställande instrument för markanvändnings- och utvecklingsstrategin. Tekniska centralen och Interna servicen utökar samarbetet vid skötseln av yttre områden. Snabba och tydliga beslut från stadens förvaltningsorgan gällande försäljning av markegendom Planläggningsprocessen skall göras effektivare för att öka tomtreserven gällande bostadstomter och arbetsplatstomter. Investeringarna konkurrensutsätts i rätt tid i lämpliga helheter. Gästhamnens och småbåtshamnarnas verksamhet utvecklas genom att måttligt utöka antalet båtplatser Gemensamt med stadskansliet utveckla mätetal för uppföljning av den tekniska sektorns resultat av både prestationer och ekonomi Med personalen hålls årligen utvecklingssamtal, personalresursernas målsättningar och mätare fastställs. Investeringar Investeringarna för år 2015 följer huvudsakligen investeringsplanen Nya projekt är bl.a. Karis brandstationens byggprojekt (s.k. fastighetsleasing, finansieras utanför stadens balans) och sådana projekt som är en del av avtalshelheten, t.ex. markanvändningsavtal. Investeringarna omfattar även sanering av Karis järnvägsbro och därtill hörande utredning av tunnelalternativ. Raseborgs stad deltar i ett Eu-projekt (ip-life hanke) med målsättning att finansiera fiskevägar i Svartån. Projektets fortsättning klarnar under våren

47 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Samhällsteknikens verksamhetsområde omfattar sektorns administration, skötsel av gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser samt planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten, stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar, småbåtshamnar omfattande stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn är organiserade som en nettoenhet i budgeten, Västra Nylands avfallsnämnd, räddningsväsendet som sköts via avtal med Västra Nylands räddningsväsende (Esbo stad). Raseborgs stad fungerar som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd, allmänt kallad Roskaraati-Roskrådet som är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Kommunerna i östra och västra Nyland har beslutat att fusionera avfallsbolagen till ett gemensamt bolag från och med 2015, men fusionen tar sannolikt ett år på grund av en rättsprocess. När fusionen mellan Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab förverkligas fusioneras också avfallsnämnderna. Kommunerna har kommit överens om att Raseborgs stad fungerar som ansvarskommun för den gemensamma avfallsnämnden. Nämnden har två anställda, ett avfallsombud som är föredragande i nämnden och en avfallshanteringskoordinator. Förberedelserna för det nya verksamhetsområdet pågår. Strategi för verksamhetsområdet Bättre kundservice. Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar och att de anpassningsåtgärder som görs inte riskerar säkerheten. Utveckla arbetssäkerheten och personalens välmående. Prioritera ekonomiska och långsiktiga lösningsmodeller. Konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter med beaktande av den lokala marknaden. Nyinvesteringarna görs huvudsakligen som köptjänster, skötsel- och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten. Förorenade markområden kartläggs och avfall som hör till avstjälpningsplatser saneras. Utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten. Mera fokus på arbetsledning och projektövervakning. Egnahems- och arbetsplatstomter bildas kontinuerligt så att byggnadsprojekt inte fördröjs på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Mätnings- och fastighetsavdelningen ansvarar för fastighetsbildningen inom detaljplaneområden, förverkligar stadens markpolitik samt handhar arrendering, inköp samt försäljning av tomter och områden. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även s.k. icke strategiska markområden säljs i enlighet med åtgärdsprogrammet eller utnyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Markpolitiskt program utarbetas som ett komplement till den operativa verksamheten. Standarden i befintliga båthamnarna förbättras. Nya båtplatser/vattenområden utreds, målet är att på lång sikt öka båthamnsverksamheten på ett ekonomiskt hållbart sätt. Västra Nylands avfallsnämnd gör upp avfallshanteringsbestämmelser, ger allmänna anvisningar som grundar sig på avfallslagen och avfallshanteringsbestämmelserna, fastställer avfallstaxan och avgifter samt ger utlåtanden i avfallsärenden till andra myndigheter. Räddningstjänsterna köps av Esbo stad. I nuläget har Raseborg 2 brandstationer för ordinarie räddningsverksamhet (Ekenäs och Karis). En ny brandstation byggs i Karis och den tas i bruk under Planeringen och byggandet sker under

48 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Förändringar i verksamheten 2015 De yttre områdena sköts gemensamt med intern service, verksamheten inom det sk tekniska teamet utvecklas ytterligare. Beredskapsjouren är aktiv 24/7. Övergång från timbaserad till fastprisbaserad helhetsentreprenad i gatornas vinterunderhåll. Entreprenadsområdena kommer att bli större och flera till antal, arbetsinsatsen av stadens egen personal fokuseras huvudsakligen på underhåll av centrumområden. Dejourering av vinterunderhållet utvecklas. Registret över gator utvecklas vidare och upprätthålls. Ansvarig gatuchef kompletterar arbetsledningen fr.o.m. början av verksamhetsåret och ökar resurserna för planering, lovhantering, kollektivtrafik, rapportering, anskaffningar och övervakning. Saneringen av förorenade områden genomförs vid behov i enlighet med separata beslut och behovsprövning. Anslag för driftkostnader för uppföljningen av de återställda avstjälpningsplatserna reserveras. Aktiv medverkan vid planering och snabb utbyggnad av nya områden efter att planen fått laga kraft i samarbete med Raseborgs Vatten och de övriga aktörerna (elbolag, fjärrvärme, telematik mm). koordinering av planläggnings- och tomtproduktionsprogrammen, fungerar som s.k. långsiktiga planer (investerings- och tomtproduktionsprogram, medvetenhet om reparationsskuld) tidtabellen för förverkligande görs förutsägbar och sammankopplas till tomtutgivningen byggnadsplaneringens förutsägbarhet, konkurrensutsättning och entreprenadhandlingar görs i god tid. Fortsatt kontinuerlig uppföljning av kondition och uppskattning av reparationsskuld för gatuinfrastruktur och övriga anläggningar (t.ex. broar, bryggor m.m.). Kontinuerligt upprätthållande av investerings- och tomtproduktionsprogram. Kostnadskalkylerna preciseras under projektens gång. Uppgörande av kostnadskalkyler ska bli en del av planeringen. Raseborgs stad medverkar i konceptplanen för utvecklande av Karis resecentrum, övriga parter är VR, Trafikverket och Senatsfastigheter. Reparationen av järnvägsbron är en del av denna helhet och tidtabellen är åren , projektets omfattning förutsätter att den delas på två verksamhetsår. Växelverkan mellan områdets företagare och representanter för tekniska väsendet bör fortsätta. Aktiv kontakt med markägare, förhandlingar om markköp och -försäljning förs på centrala områden. Markpolitiskt program stöder den operativa verksamheten. Uppdatering av kartor och koordinatsystem fortsätter, EUREF FIN. Förbättringar i båthamnarna Södra vikens utvecklingsgrupp fortsätter arbetet för förverkligande av bryggor och muddringsarbeten. Ansökan om miljölov för sanering av Södra viken Möjligheter att öka (segel)båtsplatser t.ex. vid Norra hamnen utreds under verksamhetsåret Staden deltar i planeringen av fiskvägarna i Svartån (fisketrappor, rensning) för att beakta naturskydd, rekreation och markägande. Investeringar i Fiskars är en förutsättning för förverkligande av markanvändningsavtalet. Andra projekt som grundar sig på avtal har inkluderats i investeringsprogrammet, bl.a. alternativ trafikförbindelse mellan Svedja och Bäljars. Investeringarna i Billnäs börjar tidigast eller när planen har fått laga kraft. Förverkligande av bostadsområdet Dönsby West fortsätter med markanvändningsavtal som grund, stadens byggnadsskyldighet är huvudsakligen fullgjord. De gällande och kommande projekten i anslutning till markanvändningsavtalen har listats i Investerings- och tomtproduktionsprogrammet. Investeringarna som föreslås för år 2015 härleds huvudsakligen från projekt i föregående investeringsprogram. Byggprojektet Karis brandstation förverkligas av samhällstekniska sektorn som ansvarar för verksamhetens kostnader. 46

49 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer STN antal sammanträden Antal behandlade ärenden Antal bokförda verifikat Antal fakturor Gatunätets längd (km) 252,6 252,7 255,2 255,2 Lättrafiknätets längd (km) 38,2 37,9 38,7 38,7 Antal belysningspunkter (st) Skötta grönområden (ha) 78,5 78,5 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) Simstränder (st) Överlåtna tomter (arrend + sålda) Tomtreserv, småhustomter Tomterserv, våningshustomter Tomtreserv, företagstomter Antal bildade tomter, förrättn/ant bild 24(27) Tomter i tomtindelningar Utmärkning av byggnader Försäljning av registerutdrag Försäljning av kartor Skogsareal (ha) *)ny beräkningsgr *) Parkskogar (ha) Stadens markegendom (ha) Antal småbåtsplatser Avfallsnämnden, antal möten Avfallsnämnden, antal beh ärenden Avfallsombud/antal tjänstem beslut Räddningsv / utryckn trafikolyckor Räddningsv / utryckn bränder Granskn av automatalarm Räddnv/ utr fara för byggn brand Bindande mätetal Adm andel av sektorns totalutg % 4,2 4,3 4,2 4,2 Enskilda vägar, bidrag /km Kostnader för gatunät /km Kostn / belysningspunkt Kostn /m² skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 0,50 Kostn för lekparker /lekpark Kostn för badstränder /strand Såld virkesmängd skog+park m Bruttoink av markegendom /ha Småbåtsh, andel uthyda pl. %

50 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 10,3 % -0,4 % -0,4 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 2,4 % -2,2 % -2,2 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -3,6 % -3,9 % -3,9 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Administration, Samhällsteknik 8,6 8,6 7,6 7,6 Fastighetsbildning o. kartläggn. 12,5 12,5 12,5 12,5 Samhällsteknik 29,2 26,2 27,0 25,4 Västra Nylands Avfallsnämnd 1,0 1,0 2,0 2,0 Årsverken totalt 51,3 48,3 49,1 47,5 48

51 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar planläggning, byggnadstillsyn, tillstånd och miljö. Stadsplaneringsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande avgöranden av planeringsbehov, undantagslov och beslut om detaljplaners aktualitet. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Strategi för verksamhetsområdet Planläggningens huvudmålsättning är att förvekliga det godkända planläggningsprogrammet, med strävan till ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka den detaljerade planeringen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Behovet av att i högre grad gå igenom gällande detaljplaners aktualitet beaktas i planeringen. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet, bl.a. så att i vissa fall ersätts planutkastskedet med en åskådlig, men smidigare idéplanskede. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Byggnadsordningen revideras år Under år 2015 införs ibruktagande av projektet "Krav", som under två år utarbetats för att effektivera behandlingen av avloppsvatten på glesbygden. Som en uppföljning av projektet "Krav" har miljöbyrån initierat en omfattande fortsättning av arbetet som finansieras externt. Projektet har döpts till projekt Havsmanualen och fortsätter Kravprojektet i havsmiljön. Havsmanualen utarbetas så, att projektet blir klart Utnyttjande av dessa utvecklingsprojet i stadens operativa arbete och beslutsfattande kräver att 'regelverket' godkänns i stadens beslutsorgan. Miljöbyrån kommer under året att stärka kontakten till kommunens industrier med tonvikt på avfallshantering och grundvattenskydd. Med hjälp av besök och rådgivning strävar byrån till att förhindra behovet av kostsamma saneringar och övrig förorening i miljön till skada både för människor och den ekologiska bärkraften. Samarbetet med stadens övriga enheter ss planeavdelningen och byggnadstillsynen fortsätter som hittills. En del av en miljötjänstemans arbetstid har reserverats just för att ge byggnadstillsynen en resurs gällande avloppsvattentillståndshanteringen. Raseborg är beredd att skapa en gemensam byggnadsinspektion tillsammans med Ingå och Hangö. Också i klimat- och energiprojektet deltar miljöbyrån aktivt. Stadens deltagande i den av NTM-centralen upphandlade luftkvalitetskartläggningen fortsätter. Utöver det ovansagda fortsätter det omfattande lagstadgade grundarbetet som hittills. 49

52 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Förändringar i verksamheten 2015 Tyngdpunken i planläggningen är att slutföra de planläggningsprojekt som är aktuella från tidigare år och som innefattas i planläggningsprogrammet. Planläggningsprogrammet uppdateras vid behov av stadsfullmäktige, prioritet på stadens egna projekt med ekonomisk och tillväxtbefrämjande effekt. Under det kommande budgetåret 2015 fortsätter arbetet med två, strategiskt viktiga planeringsprojekt, vars målsättning är att säkerställa en framtida utvecklingskorridor i området mellan Karis och Ekenäs tätorter. Inom några års sikt kan denna satsning ge en betydande tomtreserv med attraktiva småhustomter i västra Karis området och ett betydande tillskott på företagstomter med logistiskt fördelaktigt läge i Horsbäck - Kärrby -området. Detaljplaneringen i ifrågavarande område kommer att inledas parallellt med generalplaneringen, bl.a. Svedja och Kärrby detaljplaner. Läpp västra detaljplanen färdigställs I området inleds som en prioriterad projektändring av Bäljars industriområde. Strandgeneralplaneändringen av Jussarö pågår under det kommande året. Planeringen är under arbete på området kring Baggö båthamn och området i Bråtan i Svartå, vilket kan ge staden en betydande reserv med tomter för fritidsboende. Insatser för att säkerställa tomtutbudet på kortare sikt sker genom att prioritera lämpliga planeringsobjekt, vilka redan är igångsatta; Gumnäs områdets detaljplan kommer att godkännas under 2015 med uppskattningsvis inemot 30 nya egnahemstomter, Båssastranden planläggs för havsnära boende med ca egnahemstomter. Tonvikt läggs vid planering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och på genomgången av detaljplaners aktualitet; planeringen av bl.a. Billnäs områden fortsätter och antas bli färdigt Satsningar på näringsliv och service i i Pojo sker i och med att planeringen av kyrkbyns centrumområde fortsätter. I Karis inleds planeringen av centrumområdet. I Ekenäs fortsätter planeringen av Handelshamnens område (planeändring) och Ekåsens område. Anslag för köp av planläggningstjänster är på samma nivå som tidigare verksamhetsår (ca ). Undantagsförfarandet förenklas och kvaliteten på beredningsmallar förbättras genom att ansvarsfrågor och arbetsfördelningen i beredningen av undantag och planeringsbehovsavgöranden ses över under kommande budgetår. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. För att detta skall vara möjligt krävs det även att det finns tillräckligt med personal och vikarier. Personalstyrkan på byggnadstillsynen minskar med en (1) person vilket gör det svårare att uppnå avdelningens målsättningar Miljö - Sydspetsens miljöhälsa - tidigare år budgetering +0,5% Det tvååriga havskarteringsprojektet HavsManualen som startade våren 2014 pågår som planerat: insamlat material analyseras och på sensommaren utförs kompletterande karteringar i fält. Projektets förverkligande köps av YH Novia med extern finansiering. Arbetet med att hitta lämpliga lokaler samt finansiering för mångfunktionella våtmarker fortsätter. Förhoppningsvis blir den första, större våtmarken anlagd under året. 50

53 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan Prestationer Generalplaner, förslag framlagda dagar Detaljplaner, förslag framlagda dagar Godkända detaljplaner Nya planetomter st Beviljade byggnadslov Åtgärdstillstånd Undantagslov Utförda syner Miljövårdsinspektioner Tillstånd och utlåtanden Bindande mätetal Bruttokostnad/beviljade bygglov 1 051,12 663,32 718,60 718,60 Bruttokostnad/invånare 14,82 15,00 15,00 15,00 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård Nettokostnader för veterinärvård

54 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag BU 2015 Ekonomiplan med ändr Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 6,4 % 10,4 % 10,4 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 1,0 % -0,7 % -0,7 % Verksamhetsbidrag Förändring (BU 2015 vs BU 2014) -0,7 % -4,6 % -4,6 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Verksamhetsbidrag ÅRSVERKEN Planläggning 5,0 5,5 5,5 5,5 Byggnadstillsyn 6,3 5,8 5,8 5,2 Miljö 7,5 7,5 4,5 4,9 Årsverken totalt 18,8 18,8 15,8 15,6 52

55 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Direktionen för Raseborgs Vatten Ansvarsperson: Vattenverkets direktör Tom Törnroos DRIFTSHUSHÅLLNING Verksamhetsområde Raseborgs Vatten producerar vattentjänster för invånare och företag i Raseborg. Inom verksamhetsområdet, som godkänts i fullmäktige, är ca fastigheter anslutna till vattenförsörjningen. Verksamheten finansieras i helhet via avgifter från kunderna. Strategi Driftsäker, energieffektiv vattenförsörjning som behärskar riskerna från råvattenkällan till utsläppsplatsen för renat avlopp. Utökad komplettering och sanering av befintlig teknik vid vattentäkter, ledningsnät och avloppsreningsverk. Utbyggnad av vattenförsörjning mellan Karis och Svartå. Förbättrad information vid undantagstillstånd. Förändringar i verksamheten 2015 Utbyggnad av förbindelseledningar mellan Karis och Svartå förbättrar vattenförsörjningen i Svartå speciellt vid undantagssituationer. Utsläppsplatsen för avloppsvatten vid nuvarande Svartå reningsverk försvinner då avloppsvattnet leds till Karis- Pojo reningsverk. Förbindelseledningarna ger även angränsande fastigheter möjlighet till ordnad vattenförsörjning. Förändringar i verksamheten Målsättningen är effektivare sanering av ledningsnätet BS 2013 BU 2014 Förslag 2015 BU 2015 Ekonomplan Prestationer antal anslutningar st såld vattenmängd m såld avloppsvattenmängd m vattenledning km avloppsledning km vattentäkter st avloppspumpstationer st avloppsreningsverk st Bindande mätetal Utgifter /m 3 vatten 2,38 2,66 2,61 2,61 2,67 2,69 Intäkter /m 3 vatten 3,86 4,39 4,40 4,40 4,52 4,63 53

56 BUDGET 2015, EKONOMIPLAN Förtroendeorgan: Direktionen för Raseborgs Vatten Ansvarsperson: Vattenverkets direktör Tom Törnroos DRIFTSHUSHÅLLNING SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förslag 2015 BU 2015 Ekonomplan Intäkter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 11,0 % 0,0 % 0,0 % Kostnader Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Löner och arvoden Lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Kostnader totalt Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 6,9 % 0,0 % 0,0 % Rörelseöverskott Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader Ersättning för grundkapital Övriga finansiella intäkter Över-/underskott före extraord.poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott Förändring (BU 2015 vs BU 2014) 66,5 % 0,5 % 0,0 % Stadsfullmäktiges förändringar netto Räkenskapsperiodens överskott ÅRSVERKEN Årsverken 24,0 24,0 22,0 22,0 22,0 22,0 Årsverken totalt 24,0 24,0 22,0 22,0 22,0 22,0 54

57 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Mark- o vattenområden, försäljning av fastigheter Utgifter Inkomster / Balansvärde Netto Byggnader Grundrenoveringar Intern Service Ekåsen N-huset, dagvårdsutrymmen Den planerade renoveringen av N-huset på Ekåsen medför att 4 dagvårdsgrupper kan inrymmas i byggnadens första våning. De facto kommer renoveringen att medföra att det dessutom kan inrymmas en "miniavdelning" i västra ändan av huset. I det renoverade utrymmena i N-huset ska Mäntykoto daghem placera hela sin verksamhet. M.a.o. kan dagvårdsgruppen som fungerar i upphyrda utrymmen på Raseborgsvägen 22 flyttas till N-huset. Verksamheten samordnas och effektiveras samtidigt som detta följer stadens målsättning med att optimera användningen av sina fastigheter. Utgifter Ekåsen, F-huset, administration Stadens administration finns i dag i upphyrda utrymmen. Hyreskontraktet går ut Stadsstyrelsen har under hösten 2014 gjort ett beslut om att administrationen skall flytta till Ekåsens huvudbyggnad. En grov kostnadskalkyl på åtgärder har gjorts vad gäller el och ventilation. Kalkylen ligger på ca. 1,2 milj. Vidare bör utföras mindre byggnadstekniska arbeten. För år 2015 föreslås en summa på euro för fortsatt planering samt grundligare kostnadsberäkning. Omändringsarbetena kan inledas under år Utgifter

58 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Karjaan yhteiskoulu C-skolan Byggnaden ligger mellan Karjaan lukio och Karjaan yläaste. Byggnaden är skyddad och för tillfället i slitet skick. Byggnaden har använts för skolans specialundervisning. För tillfället hyrs externa utrymmen upp för detta ändamål. En grundsanering bör utföras. Ventilation, elinstallationer och ytor bör förnyas. För år 2016 reserveras för planering och upphandling. Utgifter Katarinaskolan Katarinaskolan har ett stabilt elevantal. Bygganden börjar vara sliten och har många olägenheter som bristfällig säkerhetsutrustning, belysning, sanitetsutrymmen etc. Dessutom upplevs festsalen för liten. Slöjdsalens fönster är dåliga och i behov att bytas ut. Slöjdsalens spånutsug fyller inte dagens standard. För 2017 föreslås en summa på euro för planering av Katarina skolans sanering och utbyggnad. Utgifter Lönnbergska fastigheten Huset sanerades invändigt för tekniska centralen under år Utrymmena fyller sin funktion och anses ändamålsenliga för tekniska centralens verksamhet. Fasaderna är ursprungliga och har många sprickor och rappningen flagar. Träfönstren är ursprunliga och i mycket dåligt skick. Enligt nuläge kommer tekniska centralen fortsättningsvis att stanna i Karis. Utgifter Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt. Utgifter Inkomster 0 Netto

59 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Nyinvesteringar Svartå / byggnad för kommunal service En konditionsgranskning har gjorts på skolorna i Svartå och en ett förslag för en nybyggnad för bägge skolorna med daghem, förskola, eftis, bibliotek och rådgivning inklusive revonering av gamla byggnader uppskattas kosta 7 mn. Investeringen står inte på något rimligt sätt i proportion till befolkningsunderlaget. Skolorna har idag 104 elever och i Svartå verkar ett daghem. IS och bildningen bör inom maj 2015 göra en alternativ plan för att organisera närservicen i Svartå på ett hållbart sätt inom en budgetram på 3-4 mn. Planen bör utgå ifrån en byggnad för möjligast många former av närservice samt renovering av existerande fastigheter så att totalkostnaderna blir finansierbara. Utgifter HNS/VNS - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Ett intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus har gjorts år Avtalet ska möjliggöra en koncentration av all specialsjukvård vid VNS och inkludera utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategin. Till den del projektet förverkligas kommer det inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan andra finansieringsmetoder och finansiärer söks. Utgifter 0 57

60 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Nya servicebostäder i Ekenäs Planeringen och upphandlingen av nya servicebostäder och resurserat boende i Karis genom extern finanisering pågår. Erfarenheten av detta ger vägkost till ett liknande koncept vad gäller serviceboende i Ekenäs centrum. Ekgränds pensionärsbostäder börjar vara i dåligt skick. Husen är byggda En renovering av dessa torde inte vara så ändamålsenligt. Behovet av servicebostäder för åldringar är uppenbart även på Ekenäsområdet. För planering av nya servicebostäder har föreslagits euro. Extern finansiering. Utgifter Ekenäs nya daghem Daghemmet fungerar i upphyrda utrymmen på det sk. Fortsis området. Ägaren till fastigehten har meddelat att byggnaden som daghemmet nu fungerar i kommer att tas i bruk av ägarna och att daghemmet måste flytta ut under hösten I samband med planeringen av Skogsgläntans utrymmen bör beaktas gruppfamiljedaghemmet Lilla My som är inrymt i Ekenäs ungdomsgård samt det faktum att antalet familjedagvårdare minskar i framtiden vilket också för sin del bidrar till ett större tryck på daghemsplatser. Då ersättande utrymmen planeras för verksamheten ska det dimensioneras för 4 avdelningar med en option att bygga minst en avdelning till då behov uppstår. Utgifter Karis nya daghem Planering och upphandling färdigt våren Utgifter Tenala daghem, nybygge Planering av en ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem Färdigställs Utgifter

61 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Centralkök, Karis Karis centralköks ytor och apparatur har varit i dåligt skick. Utrymmet har varit föråldrat vad gäller dagens arbetsmetoder i storkök. Saneringen av Karis centralkök påbörjades hösten 2014 och skall tas i bruk i början av april Saneringen av Karis centralkök hör till första investeringen i projketet Raseborgs stads kosthållsstruktur. För att färdigställa projketet reserveras euro år Utgifter Centralkök, Ekåsen Beslutet över hur stadens kosthållsstruktur skall se ut bestämmer om ett stort centrakök skall saneras i befintliga utrymmen på Ekåsen. Uträkningar och jämförelser görs under hösten 2014 och våren Erfarenheten av det nyrenoverade Karis centralkök ger vägkost för planeringen av kommande kök. För utredningsarbetet och planeringen föreslås euro år Utgifter Fokus Karis, resecentrum Genom värmeåtervinning och nytt ventilationssystem minskar driftskostnaderna. Bättre verkningsgrad för utrymmen ger högre hyresintäkter. Fokus i Karis ligger på en central plats. För tillfället är många utrymmen tomma på grund av dålig inneluft samt fuktproblem. En plan hur byggnaden skall utnyttjas görs upp under hösten För planering föreslås en summa på euro Idékonferens om framtida användning har hållits i november Utgifter Nyinvesteringar Utgifter Inkomster Netto

62 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Byggnader Utgifter Inkomster Netto Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Mattvättn. Anläggning 1) Svartå 2) Tenala Utgifter Gäst- o småbåtshamnar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering. Utgifter Trafikleder, grundförbättringar och nybyggnad Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering av trafikleder. Utgifter Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. (t.ex vid förverkligande av anslutning i Läpp) Anslaget tas till separat behandling om staten aktiverar något av projekten. Utgifter Trafiksäkerhetsåtgärder Förbättringar av trafikmiljön enligt målsättningarna i trafiksäkerhetsplanen. Utgifter Järnvägsbrons grundförbättring / tid. Stationsområdet i Karis Entreprenadtiden på broreparationen Hör ihop med gatuarrangemang. Bangatan Eventuell tunnellösning utreds. 60 Utgifter

63 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Karis, Bangatan grundförbättring Dränering, rondell, lättrafikled till Kanaltorget 2016, hör ihop med broreparation Utgifter Ekenäs, Järnvägsgatan lättrafikled Utgifter Ekenäs, Flemmingsgatan rondell Utgifter Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid (Österbyvägen) och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Förutsätter inlösning av allmänna områden Utgifter Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal.(2013; Utbyggnad av Disponentstigen och Kullavägen. Sparvägen och von Julins väg). Utgifter Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter Langansböle, Sångträdet (15 tomter) Tenala, Gabrielsgränd (11 tomter) Ekenäs, Båssastranden (50 tomter), planering Pojo, Gumnäs-Klockarudden (40 tomter) Pojo, Kapellvägen (15 tomter) Karis, Svedja (100 tomter) Karis, Bäljars industriområde (8 företagstomter) Svartå, Ollabrinken (10 tomter) 61

64 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Dönsby West, planering och utbyggnad Utbyggnad enligt markanvändningsavtal: År I, planering av infra, År II, byggande av infra, område K-1. Förverkligande efter godkänd detaljplan. Utgifter Billnäs Bruk planering och utbyggnad Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. Förverkligande efter godkänd detaljplan och markanvändningsavtal. Utgifter Karis, Västra Nylands yrkesskola Utgifter Utbyggnad enligt markanvändningsavtal Karis, Bäljars industriområde Byggande av förbindelseväg för områdets behov Utgifter Ekenäs, Dragsvikstranden Utbyggnad enligt markanvändningsavtal Utgifter Sprinklers till institutioner (åldringshem) Enligt Räddningdverkets förordning och rekommendation borde åldringshem alltid vara försedda med sprinklersanläggning eftersom en utrymning inte kan garanteras i utsatt tid vid brand. Årligen har reserverats för nya sprinklerinstallationer. Hagahemmet och Tenala servicehem är ännu oinstallerade. Vid saneringar och nybyggnationer av boende ingår anläggningarna i entreprenaden. Utgifter

65 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Fritidsanläggningar Ishockeyrink, Karis idrottscentrum Ansvars- och säkerhetsaspekter förutsätter förnyelse av befintlig ishockeyrink. Utgifter Skatepark Skateparken planeras under 2014 och kommer att byggas i betong vilket medför att kravet på underhåll är mycket lågt. En försiktig uppskattning på de totala underhållskostnaderna är /år och dessa består främst av renhållning. Utgifter Renovering av centrumplan i Ekenäs Fritidsnämnden och bildningsnämnden ges i uppdrag att utreda framtida användningsbehov till stadsstyrelsen senast Utgifter Inkomster Netto Sanering och utveckling av Stallörens badinrättning / planeringsanslag I planeperioden har projektet sanering och utveckling av Stallörens badinrättning i Ekenäs centrum inte tidigare ingått. Trots att anläggningen är belägen på den mest centrala platsen i Ekenäs har den förfallit och är i synnerligen dåligt skick. Vattenrutschbanan som tidigare funnits på området är nedmonterad och området är definitivt i behov av en sanering. Då själva området har en synnerligen stor potential bör olika alternativ utredas och nytänkande eftersträvas i planeringen. Ett relativt stort planeringsanslag föreslås för planeringen av området. Utgifter Karis Idrottshall, nytt golv Nuvarande yta, som anlades år 2006, har dels börjat spricka sönder och dels blivit halare. Golvet måste förnyas och utföras så att det i första hand svarar på handbollens behov. Den reviderade kostnadsberäkningen är lägre än tidigare presentede summa. Utgifter

66 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Näridrottsplats i Pojo kyrkoby/planeringsanslag Målsättningen är att utomhus erbjuda mångsidiga aktivitetsmöjligheter året om i bycentra för alla ålderskategorier. Dagstid betjänar anläggningen skolor och dagvård. En idrottsplats i närmiljön skall främja daglig motion för alla åldersgruppers motionsaktiviteter. Idrottsplatsen planeras för mångsidigt bruk och är avgiftsfritt öppen för alla året om. Näridrottsplatsen i Pojo skall ligga centralt och vara tillgänglig för ett stort antal utövare. Utgifter Konstruktioner o anordningar Utgifter Inkomster Netto Projekt/planering m.m. Rådhustorgets omgivning i Ekenäs Förverkligandet kräver gatuplan. Utgifter Norra hamnen i Ekenäs, planering Utvecklande och förverkligande av området. Utbyggnad enligt avtal,förverkligande av gällande detaljplan. Detaljplaneringen av delområdet (KM) fortsätter Utgifter Jomalvik kanal, planering av grundreparation Stadens andel. Utgifter Förbindelseled - Gåsören - Ramsholmen Utgifter Ekenäs, Ramsholmens bro Utgifter

67 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Projekt/planering m.m. Utgifter Inkomster Netto Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Baskarta för Hangöudd. Uppdatering av koordinatsystem till Euref. Utgifter Övrigt Utgifter Inkomster Netto Placeringar Övriga aktier och andelar Utgifter Inkomster 0 Netto Placeringar Utgifter Inkomster Netto Brutto investeringar staden Inkomster investeringar staden Netto investeringar staden

68 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan AFFÄRSVERK: Raseborgs Vatten Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar Utgifter Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter Inkomster 0 Netto Sanering av ledningar Utgifter Läckvattenundersökning i avloppsvattennätet Utgifter Utbyggnad av ledningsnätet i Fiskars Utgifter Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter Inkomster Netto Ekenäs-Karis förbindelseledning Utgifter Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter Komplettering vid reningverken Utgifter Rivningsplan för reningsverket i Pojo Utgifter

69 INVESTERINGAR Projektets totalkostn. Enheternas förlag Bu 2015 Budget Enheternas förlag Plan 2016 Plan Enheternas förlag Plan 2017 Plan Ekon.plan Sanering av Karis vattentorn Utgifter Raseborgs Vatten Utgifter Inkomster Netto Bruttoinvesteringar inkl affärsverken Inkomster inkl affärsverken Nettoinvesteringar inkl affärsverken

70 BUDGETSAMMANDRAG *) Bokslut 2014 *) Budget inkl budget ändr. tom sept Budget Förändr. % VERKSAMHETSINKOMSTER ,7 - Externa ,1 - Interna ,8 VERKSAMHETSUTGIFTER ,1 - Externa ,9 - Interna ,8 PERSONALKOSTNADER ,3 KÖP AV TJÄNSTER ,0 - Externa ,0 - Interna ,8 VERKSAMHETSBIDRAG ,9 SKATTEPROCENT % 21,00 22,00 22,00 SKATTEINKOMSTER ,9 /invånare STATSANDELAR ,1 /invånare ÅRSBIDRAG (inklusive affärsverk) /invånare % av avskrivn. 47,2 126,6 102,0 INTERN FINANSIERING AV INVESTERINGAR (inkl.affärsverk) % 26,4 46,3 43,5 LÅNESTOCK Lån /invånare **) Relativ skuldsättning, % 64,2 65,4 73,2 *) Förklaringar: Årsbidrag, avskrivnings% = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar på anläggningstillgångar Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag/egen anskaffningsutgift för investeringar Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital - Erhållna förskott)/ Driftsinkomster Affärsverket Ekenäs Energi fungerar fr o m som ett aktiebolag och ingår inte i jämförelsesiffror **) Staden övertar i och med bolagiseringen externa krediter om 8,4 mn 68

71 Externa inkomster och utgifter SEKTOR Bokslut Budget Budget inkl budget ändr. tom sept. Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Raseborgs Vatten Verksamhetens inkomster(+) Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Raseborgs Vatten Verksamhetens utgifter (-) VERKSAMHETSBIDRAG (=) Interna inkomster och utgifter Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Verksamhetens inkomster(+) Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Verksamhetens utgifter (-) VERKSAMHETSBIDRAG (=)

72 Externa inkomster och utgifter Bokslut Budget Budget inkl budget ändr. tom sept. Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetens inkomster(+) Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Bidrag Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetens utgifter (-) VERKSAMHETSBIDRAG (=) Interna inkomster och utgifter Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetens inkomster(+) Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Bidrag Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetens utgifter (-) VERKSAMHETSBIDRAG (=)

73 BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten VERKSAMHETS Förändr. Förändr. OMRÅDE Bokslut Budget Verksamh. % % inkl budg ändr. tom område Budget Budget sept. förslag KONCERNFÖRVALTNING inkomster, externa ,2 7,3 inkomster, interna ,3-0,6 utgifter, externa ,8-2,6 utgifter, interna ,2-18,5 Netto ,1 155,0 ALLMÄN OCH EKONOMIFÖRVALTNING inkomster, externa ,6-9,6 inkomster, interna ,2 5,2 utgifter, externa ,7 0,6 utgifter, interna ,5-0,9 netto ,7 0,5 EGEN PRODUKTION GRUNDTRYGGHET inkomster, externa ,2 3,2 inkomster, interna ,9 8,6 utgifter, externa ,5 0,5 utgifter, interna ,7-9,5 netto ,0-1,9 MYNDIGHETSUPPGIFTER GRUNDTRYGGHET inkomster, externa ,0 3,1 inkomster, interna utgifter, externa ,5-3,5 utgifter, interna ,1 17,2 netto ,2-4,0 ADMINISTRATION OCH EXTERNA AVTAL inkomster, externa ,6 6,1 inkomster, interna utgifter, externa ,1 5,3 utgifter, interna ,9-0,4 netto ,3 5,2 SPECIALSJUKVÅRD inkomster, externa inkomster, interna utgifter, externa ,0 5,2 utgifter, interna netto ,0 5,2 GRUNDTRYGGHET TOTALT: inkomster, externa ,4 3,6 inkomster, interna ,9 8,6 utgifter, externa ,2 2,5 utgifter, interna ,6-8,2 netto ,2 1,7 BILDNING inkomster, externa ,7-9,6 inkomster, interna ,1-4,1 utgifter, externa ,3 0,8 utgifter, interna ,6 1,5 netto ,2 1,8 71

74 BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten VERKSAMHETS Förändr. Förändr. OMRÅDE Bokslut Budget Verksamh. % % inkl budg ändr. tom område Budget Budget sept. förslag KULTURVERKSAMHET inkomster, externa ,7 3,2 inkomster, interna ,0-8,0 utgifter, externa ,2 0,3 utgifter, interna ,3 36,3 netto ,8 8,5 FRITIDSVERKSAMHET inkomster, externa ,4-3,3 inkomster, interna ,8 7,2 utgifter, externa ,4 6,9 utgifter, interna ,5 0,6 netto ,6 8,2 BILDNING TOTALT: inkomster, externa ,9-6,6 inkomster, interna ,4-0,7 utgifter, externa ,4 1,0 utgifter, interna ,7 4,1 netto ,5 2,5 SAMHÄLLSTEKNIK inkomster, externa ,1 8,7 inkomster, interna ,9 17,1 utgifter, externa ,3-2,2 utgifter, interna ,9 24,5 netto ,9-7,4 PLANLÄGGNING inkomster, externa ,4 20,3 inkomster, interna ,0 utgifter, externa ,2 0,8 utgifter, interna ,1-8,7 netto ,6-5,3 SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT: inkomster, externa ,5 10,2 inkomster, interna ,9 14,6 utgifter, externa ,8-1,6 utgifter, interna ,1 20,0 netto ,0-6,9 STADEN TOTALT: inkomster, externa ,3 2,7 inkomster, interna ,8 0,5 utgifter, externa ,0 1,3 utgifter, interna ,8 0,5 netto ,9 1,1 72

75 BUDGET 2015 Inklusive affärsverket Raseborgs Vatten VERKSAMHETS Förändr. Förändr. OMRÅDE Bokslut Budget Verksamh. % % inkl budg ändr. tom område Budget Budget sept. förslag RASEBORGS VATTEN inkomster ,0 11,1 utgifter ,6 7,4 netto ,5 16,7 STADEN + AFFÄRSVERKET TOTALT: inkomster, externa ,1 4,2 inkomster, interna ,8 0,5 utgifter, externa ,9 1,4 utgifter, interna ,8 0,5 netto ,9 0,9 73

76 KOMMUNENS OCH AFFÄRSVERKETS RESULTATRÄKNING 2015 KOMMUNENS OCH BUDGET 2015 ELIMINERINGAR AFFÄRSVERKET RADVIS SAMMANSTÄLLDA Staden Raseborgs Staden Raseborgs BUDGET 2015 Vatten Vatten Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster Övriga finansiella inkomster Ränteutgifter Ersättning för grundkapital Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Ökning el minskn av avskrivn.diff. 0 Räkenskapsperiodens resultat

77 KOMMUNENS OCH AFFÄRSVERKETS FINANSIERINGSDEL 2015 BUDGET 2015 ELIMINERINGAR Staden Raseborgs Staden Raseborgs Vatten Vatten KOMMUNENS OCH AFFÄRSVERKETS RADVIS SAMMANSTÄLLDA BUDGET 2015 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringar Investeringar i bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av bestående aktiva Ordinarie verksamhet och investeringar, netto Finansiering Förändringar i utlåningen Ökningar av lånefordringar 0 Minskningar av lånefordringar Förändringar i lånebeståndet Ökningar av långfristiga lån Minskningar av långfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 Budgetens inverkan på likviditeten

78 BUDGET 2015 (exkl. affärsverk) RESULTATRÄKNING Budget per utgifts-/inkomstslag Bokslut Budget Verksamh. inkl budget ändr. område Budget tom sept. förslag Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetens inkomster(+) Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Bidrag Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetens utgifter (-) VERKSAMHETSBIDRAG (=) Skatteinkomster (+) Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Statsandelar (+) Ränteinkomster (+) Övriga finansiella inkomster (+) Ränteutgifter (-) Övriga finansiella utgifter (-) ÅRSBIDRAG (=) Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinarie inkomster (+) Extraordinarie utgifter (-) RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökningar/minskningar av reserveringar RÄKENSKAPSPER. ÖVER/UNDERSKOTT

79 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR EKONOMIN, SKATTER OCH STATSANDELAR Det allmänna ekonomiska läget och regeringens budgetproposition Bruttonationalprodukten minskade år 2013 med 1,2 %, det andra året i följd med negativ ekonomisk tillväxt. Enligt Finansministeriets senaste prognos ökar BNP inte heller i år, 2014, trots att en måttlig konjunkturuppgång ingår i prognosen. Uppgången baseras i hög grad på en positiv effekt beträffande nettoexporten. Däremot förutspås den privata konsumtionen inte att öka överhuvudtaget på grund av försvagad köpkraft och sysselsättning. År 2015 uppskattas den ekonomiska tillväxten trots allt ta fart och stå på en bredare grund. Tillväxtprognoserna ligger dock på en anspråkslös nivå, enligt senaste uppgifter kommer tillväxten 2015 att bli 0,5-1,5 %. Trots det förväntade uppsvinget förutspås arbetsmarknadsläget att förbli svårt även år Arbetslöshetsgraden beräknas kvarstå på samma höga nivå som i år, 8,5-9 %. Konsumentpriserna beräknas stiga med 1,5 %. Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har beräknats öka kommunernas utgifter med 150 mn euro. Samtidigt sparar staten in motsvarande belopp. De verkliga kostnaderna kommer ändå att bli större. Kommunernas kostnadsansvar ökar till 50 procent för dagar (helt ny målgrupp) och kostnadseffekten blir enligt arbets- och näringsministeriets uppskattning 90 mn. I fråga om dem som fått arbetsmarknadsstöd i dagar kvarstår det nuvarande kostnadsansvaret på 50 procent. För dem som fått arbetsmarknadsstöd i över

80 dagar ökar kommunernas kostnadsansvar från 50 till 70 procent. Kostnadseffekten blir enligt arbets- och näringsministeriets uppskattning 60 mn. Under den tid som en arbetslös får sysselsättningsfrämjande tjänster betalas arbetsmarknadsstödet i sin helhet av staten. Också de föreslagna ändringarna i lönesubventionerna kommer att öka kommunernas kostnader för aktiveringen av långtidsarbetslösa. I sin helhet innebär budgetpropositionen att kommunernas finansiella ställning år 2015 försvagas med sammanlagt 220 mn. Ett problem är att samtidigt som produktiviteten höjs ökar efterfrågan dels pga. demografin och dels pga. ökade kvalitetskrav på servicen. Enligt regeringens basserviceprogram ökar befolkningsfaktorerna efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster med i snitt 1,6 % per år under perioden I slutet av fjolåret uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet är i kraft till och perioden består av två delar. Den första delperioden upphör i slutet av 2015 och omfattar två avtalsenliga förhöjningar Kostnadseffekten av årets avtalsförhöjningar som i huvudsak inföll i juli, uppgår till i genomsnitt 0,8 %. Förhöjningens inverkan på budgeten är hälften av detta, dvs. 0,4 %. År 2015 genomförs de avtalsenliga förhöjningarna huvudsakligen I genomsnitt är de avtalsenliga förhöjningarnas kostnadseffekt 0,4 procent. Förhandlingar om avtalsuppgörelsen för den andra delperioden förs år Ekonomin i Raseborg, skatter och statsandelar För Raseborgs stad utgör omstruktureringen av specialsjukvården i regionen en utmaning. Sjukvårdsområdets verksamhet ska koncentreras till ett campus vid Västra Nylands sjukhus. Volymen på de tjänster som produceras i området måste fortsättningsvis anpassas till kommunernas (Hangö, Ingå, Raseborg) och HNS gemensamma behov och resurser. Driftsbudgeten 2015 innehåller inte extraordinära faktorer i form av en reducering av personalkostnaderna genom frivilliga arrangemang eller permitteringar. Åtgärdsprogrammet som senast uppdaterades av fullmäktige i april 2013 innehåller dock anpassningar av

81 Storsatsningar på nyinflyttning krävs ekonomin till ett belopp om 4,3 mn år 2015 och ytterligare 0,6 mn år Respektive verksamhetsområdes ekonomiplansblanketter längre fram i budgetboken omfattar redogörelser över hur åtgärdsprogrammet och den i april godkända strategin för åren kommer att förverkligas inom respektive område. Det kumulativa underskottet i bokslutet 2013 uppgick till 8,5 mn (297 /invånare) Bolagiseringen av Ekenäs Energi gav en extraordinär intäkt om 18,6 mn vilket ledde till en minskning av det kumulativa underskottet i balansräkningen med motsvarnade belopp. Prognosen per för innevarande år ger ett underskott på 3,3 mn mot ursprungligen budgeterade + 0,5 mn. Stadens skuldbörda inklusive affärsverk beräknas vid årsskiftet uppgå till per invånare vilket är 143 mer än Budgeten för år 2014 estimerade en skuldbörda per invånare om År 2015 beräknas lånebördan öka till och uppgår då vid årsskiftet till 122 mn. Stadens totala räntekostnader för 2015 uppskattas till 2,8 mn varav den egna verksamheten belastas med 2,3 mn och Raseborgs 79 7 Vatten med 0,5 mn. De krediter som direkt kan påverkas av en räntehöjning utgör med beaktande avingångna ränteswapavtal högst 34 mn. Då medelräntan idag för denna lånestock är 0,6 % har staden en räntekostnad på Ifall medelräntan skulle stiga med 3 procentenheter, dvs. till 3,6 % skulle räntekostnaden för dessa lån bli 1,2 mn. Ökningen på 1 mn motsvarar 0,25 % av kommunalskatten. Skatter och statsandelar Kommunalskattetillväxten uppskattas stanna vid 1,4 % i år, trots att nästan hälften av kommunerna höjde sina inkomstskattesatser i början av året. Till följd av höjningarna steg kommunernas genomsnittliga kommunalskattesats med 0,36 procentenheter till 19,74 %. Trots att lönesummans tillväxt blir snabbare förutspås kommunalskatteredovisningarna öka Annat i fokus år 2015 är Fokushuset i Karis.

82 80 8

83 81 9

84 82 10

85 endast med 1,2 procent år En viktig orsak till redovisningarnas svaga tillväxt är de utökade avdragen i kommunalbeskattningen. År 2015 kommer flera avdrag att höjas, såsom pensionsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. Andra faktorer som minskar kommunalskattens tillväxt är det nya barnavdraget och höjningen av de tre lägsta inkomstgränserna i statens inkomstskatteskala med cirka 1,7 procent. Den samlade effekten på kommunernas inkomstskatter till följd av ändringarna i skattegrunderna uppskattas till -131 mn euro år Det är dock meningen att de förlorade skatteinkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet genom en ökning av statsandelarna, vilket för sin del förklarar den relativt låga minskningen av statsandelarna för Raseborgs stad mellan åren 2014 och Den nedre och övre gränsen för den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för byggnader som används för stadigvarande boende höjs. För den allmänna fastighetsskattens del höjs gränserna med 0,2 procentenheter. Den nedre gränsen kommer alltså att vara 0,8 % och den övre gränsen 1,55 %. I fråga om fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende är höjningen 0,05 procentenheter. Den nya undre gränsen blir då 0,37 % och den övre 0,8 %. För Rase

86 % Inkomstskattesats 22,00 22,00 21,00 21,00 Fastighetsskatter Allmän 1,35 1,35 1,35 1,35 Stadigvarande boende 0,37 0,32 0,32 0,32 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 Allmännyttiga samfund 0,00 0,00 0,00 1,35 borgs del innebär det att skattesatsen för stadigvarande boende automatiskt höjs med 0,05 procentenheter. Avkastningen av denna förändring elimineras dock enligt nuvarande uppgifter kommunvis via statandelsystemet. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter år Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet främst med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men också på grund av besluten som gäller samfundsskatteandelen. Vid ramförhandlingarna i mars 2013 beslutade regeringen sänka samfundens inkomstskattesats till 20 procent. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats år 2015 är 19,84 % (19,74 % år 2014). Det aritmetiska medeltalet för inkomstskattesatsen är 20,53 % (20,36 %), den högsta skattesatsen är 22,50 % och den lägsta 16,50 %. I 131 kommuner är skatteprocenten 21 eller högre år Kommunalskatten i Raseborgs grannkommuner kommer år 2015 att vara: Hangö 21,75 %, Salo 20,75 %, Ingå 20,75 %, Sjundeå 21,50 %, Lojo 20,50 %. Inkomstskattesatsen föreslås trots den svåra 1 mn Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunalskatt 96,63 98,03 100,61 103,61 105,60 Samfundsskatt 2,95 3,35 3,50 3,08 3,29 Fastighetsskatt 9,05 9,89 10,39 10,46 10,51 Totalt 108,63 111,28 114,50 117,15 119,

87 Fastighetsskatten höjs smått för stadigvarande boende år ekonomiska situationen som råder att behållas oförändrad vid 22,00 procent. Skatteinkomsterna beräknas år 2014 öka med 2,6 mn (2,4 %) jämfört med 2013 och underskrider då innevarande års ursprungliga budget med 2,2 mn. Mellan 2014 och 2015 är ökningen beräknad till 3,6 mn (3,2 %). På föregående sida finns en tabell över skatteinkomstutvecklingen under ekonomiplaneperioden. Statsandelarna beräknas i Raseborg sjunka med 0,4 mn (0,7 %) mellan prognosen 2014 och budgeten

88 STADEN SOM ARBETSGIVARE (inklusive beskrivning hur årsverken räknats) I en kommun har de olika politiska organen rollen som arbetsgivare. Förverkligandet av personalpolitiken sker i alla politiska organ. Samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen definieras i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare. Samarbetslagens intentioner och de olika riktlinjerna för personalpolitiken är viktiga beståndsdelar vid beslutsfattandet. Staden som arbetsgivare och sysselsättare I processen att skapa en ny organisation ha bl.a. välmående i arbetet, förmännens arbete och förmågan att hantera konflikter varit kritiska faktorer som påverkat förändringens framgång. En skild personalstrategi har funnits för perioden En personalpolitisk handlingsplan har utarbetats för perioden Handlingsplanen är uppgjord i samstämmighet med stadens strategi. Arbetshälsa För att öka välmåendet, stärka arbetshälsan och för att skapa ett bra arbetsklimat genomförde Raseborgs stad under perioden tillsammans med Skärgårdens arbetshälsoakademi i Kasnäs arbetshälsoprojektet FEELIT. Projektet delfinansierades av arbetarskyddsfonden. Projektets resultat utvärderades under Själva verksamheten med Metal- Age metoden och KIVA-enkäten fortsätter under 2015 med 5 nya grupper. och arbetsmotivation, färre arbetsolycksfall, minskad sjukfrånvaro, minskade invalidpensionsutgifter, kvalitet i arbetet och därmed en bättre service för kunden. Utjämning av löneskillnader Då Raseborgs stad bildades uppstod en del lönegropar inom organisationen. Det vill säga anställda som utför likadant arbete har olika lön beroende på vilken kommun han/hon var anställd av innan kommunsammanslagningen. Dessa lönegropar är till största delen utjämnade. I 2015 års budget reserveras för att utjämna lönegropar främst inom grundtrygghetssektorn, vilka uppstått då staden övertagit personal från Folkhälsan Syd (Mjölbolsta) och Mehiläinen (Karis HVC). FEELIT-projektet gav goda resultat och arbetet går vidare Arbetarskydd Arbetarskyddets målsättning är en trygg och säker arbetsplats. Arbetarskyddet utgörs av de faktorer som gör att varje arbetstagare upplever trygghet och välmående på arbetsplatsen. Resultatet av bra arbetarskyddsarbete kan vara förbättrad arbetsförmåga, ökad arbetstrivsel 86 14

89 Läroavtal För att säkerställa att det finns behörig personal inom vissa områden ingår staden varje år ett antal läroavtal. Detta gäller främst barndagvården och äldreomsorgen, men även inom andra branscher. Läroavtalen är i regel 2 3-åriga, och de flesta läroavtalseleverna får anställning efter utbildningstiden. Staden har konstant läroavtalselever och målsättningen är att årligen ingå 4 5 nya läroavtal. Som en del av samarbetsförfarandets resultat inför 2015 kommer antalet nya läroavtal att minska med 2. Sommarjobb Som ett led i strävan att skapa meningsfull sysselsättning för ungdomar och för att marknadsföra staden som arbetsgivare anställer Raseborgs stad 100 ungdomar under sommaren Av dessa ska 40 vara under 18 år. Sommarjobbssedel Som ett sätt att ge ungdomar stöd till att hitta sommararbete, och som ett sätt att förhindra utslagning bland unga ger staden under 2015 en sommarjobbssedel till alla raseborgsungdomar som fyller 16 år under Sedelns värde är 400. Ungdomarna kan med hjälp av sommarjobbssedeln söka jobb i företag, föreningar, organisationer, klubbar, stiftelser och församlingar (arbetsgivaren måste ha FO-nummer). Personalminskningar Under våren 2014 slutfördes samarbetsförfarande som gäller personalminskningar under Enligt resultatet kommer personalen att minska motsvarande sammanlagt 60,25 årsverken. Till en liten del kommer minskningarna att ske genom uppsägningar. Totalt minskar personalen med ca 125 årsverken under Åtgärdsprogrammets ursprungliga plan var att minska sammanlagt 100 årsverken. Årsverken I budgetens sektorblanketter finns en genomgång av antalet årsverken. Dessa är uträknade enligt följande: Inom allmän- och koncernförvaltning samt samhällstekniska sektorn har antalet årsverken kalkylerats utgående ifrån budgeterade anslag för personalkostnader. Lönebilagorna har använts som utgångspunkt. Inom grundtrygghetssektorn har antalet årsverken kalkylerats utgående ifrån budgeterade anslag för personalkostnader. Som bas för kalkylen finns respektive yrkesgrupps och kollektivavtals medellöner. Ur tabellen framgår skilt de årsverken som kommit till p.g.a. övertagande av verksamhet eller omstrukturering av verksamhet. Inom bildningssektorn har antalet årsverken kalkylerats utgående ifrån budgeterade anslag för personalkostnader. Lönebilagorna har använts som utgångspunkt. Undantaget är grundläggande utbildning och gymnasium där beräkningen av s.k. övertimmar räknas skilt och omvandlas till kalkylerade årsverken. Övertimmarna kompenserar i första hand deltidstjänster. Resterande övertimmar förvandlas till årsverken enligt följande: a. åk 1-6: 24 övertimmar = 1 årsverke b. åk 7-9 och gymnasium: 21 övertimmar = 1 årsverke 87 15

90 INVESTERINGARNA I BUDGETEN Stadens nettoinvesteringar har i stadsstyrelsens förslag anpassats nedåt med 6,8 mn från nämndernas äskanden på 14,9 (2015), 17,9 (2016) och 16 (2017) mn till 12,8 mn 2015, 13,6 mn 2016 och 15,6 mn för 2017 eller nära styrelsens utgångspunkter. Hälften av investeringsbeloppet betalas med lån. För att lånebördan inte skall växa för kraftigt hålls nettoinvesteringarna på en nivå mellan miljoner under ekonomiplaneperioden. Produktiva investeringar som är sammankopplade med lägre driftskostnader (kökssaneringar, rationella dagisenheter) och nya tomter som för inflyttning och arbetsplatser har prioriterats i linje med strategin. De enskilt största investe-ringarna år 2015 gäller dagvården. Karis centralkök tas i bruk och planer- ingen av Ekåsens centralkök inleds under Investeringarna i nya centralkök finns i slutet av planerperioden. Investeringar i nya äldreboenden och brandstation på sammanlagt 15 mn i Karis åren finansieras med fastighetsleasingavtal på 25 år utanför stadens balansräkning. Det är fråga om fastigheter vars drifts- och kapitalkostnader finansieras med hyresintäkter. Räntemarginalen motsvarar den marginal som staden betalar för egna långfristiga lån och avtalen går att överföra på tredje part. Investeringen i servicebostäderna och hyresbostäderna för äldre är strategiskt viktigt beslut för att erbjuda tryggt hemlikt boende i ställe för långvård på institution. Ett liknande koncept planeras för Ekenäs under slutet av planeperioden

91 Anslagen inom samhällstekniska tekniska sektorn har samlats till större helheter som disponeras av samhälls-tekniska nämnden. Det innebär att nämnden kan göra tydliga prioriteringar i dispositionsplanerna och rikta resurserna där det behövs mest i takt efter behov och i takt med att med att kostnadsbilden klarnar. Alla projekt som gäller utbyggnad av nya bostadsområden har samlats under anslaget för kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden. Ur anslaget framgår vilka projekt som är aktuella under planeperioden. Anslaget för trafikleder fördelas på nybyggen, grundförbättringar och förnyande av vägbelysning. Utbyggandet av infrastruktur i nya områden styrs av markanvändningsavtal och kopplas ihop med planläggningen. Förnyandet av järnvägsbron i Karis skjuts på med ett år i väntan på färdigställandet av en konceptplanen för resecentret. Investeringen förutsätter en samsyn mellan de centra markägarna (staden, trafikverket, VR och Senatsfastigheter) gällande markanvändningen och hur resekedjorna mellan olika kollektrafikmedel ska fungera. Fokushuset i Karis saneras Årliga anslag för trafikledsarrangen i anslutning till RV 25 finns i ekonomiplanen. Anlagen tas till separat behandling i den takt staten bygger mitträcken och säkerhetsinvesteringar på vägen. Trafikverket och staden har gjort en utredning om möjligheterna att reparera Jomalvik kanal, men projektet kan endast realiseras ifall staten bidrar med en betydande finansiering. Inom bildningen är behovet av funktionella och trygga utrymmen inom dagvården fortfarande stort, pga. av att många enheter verkar i tillfälliga utrymmen. Mäntykoto och Menninkäiset får gemensamma utrymmen på Ekåsen och Skogsgläntans daghem, vars avtal i Björknäs går ut, får nya utrymmen vid Björknäsgatan inne 89 17

92 Staden satsar på nya daghemsprojekt under Fritidsnämndens största investering är förnyandet av ytan på centrumplan i Ekenäs för fotbollens, friidrottens och skolornas bruk. Golvet i Karis idrottshall förnyas i Ekenäs. Under ekonomiplaneperioden samlas de små utspridda enheterna i Karis till ett nytt daghem med sex avdelningar. En konditionsgranskning har gjorts av skolorna i Svartå och ett förslag för en nybyggnad för bägge skolorna med daghem, förskola, eftis, bibliotek och rådgivning har presenterats och uppskattas kosta drygt 7 mn. Investeringen står inte i proportion till befolknings- och elevunderlaget. Avsikten är att intern service och bildningen inom maj månad gör en alternativ plan för att organisera närservicen i Svartå på ett hållbart sätt. Nästa större renoveringsvåg av skolutrymmen kommer efter Anslag för verkställandet av intentionsavtalet med HNS finns inte medtagna i ekonomiplanen, men aktualiseras så snart investeringsbehovet har definierats på ett hållbart sätt. Avsikten är fortfarande att koncentrera specialsjukvården i och runt VNS-sjukhus med beaktande av hela fastighetsbeståndet och flytta samjouren 24/7 in i sjukhuset. Raseborgs Vattens investeringar följer affärsverkets budgetförslag. Största enskilda investering under planeperioden är förbindelseledningen Svartå-Karis

93 AFFÄRSVERK OCH KONCERNBOLAG Affärsverket Raseborgs Vatten Verksamhet och målsättningar Budgeten för Raseborgs Vatten bygger på tidigare målsättningar, avkastningskravet på insatt kapital är från och med % efter att under åren temporärt varit lägre, 4 %. Vattenverkets ersättning för insatt grundkapital är med dessa utgångspunkter år Samma avkastningskrav gäller för hela ekonomiplaneperioden. Verket förväntas generera ett resultat för räkenskapsperioden 2015 om Vattentjänsten som fungerar inom det av fullmäktige fastställda verksamhetsområdet i Raseborg betjänar ca fastigheter. Verksamhetsområdet uppdateras och utvidgas i enlighet med den utvecklingsplan som godkänns av fullmäktige i regel en gång per fullmäktigeperiod. Affärsverket har genom inköp förvärvat Skåldö Vattenandelslags ledningsnät och anläggningar, Affären genererade drygt 70 anslutningar och verket arbetar aktivt för att utöka antalet anslutningar. Målsättningen för verksamheten är en driftssäker och energieffektiv vattenförsörjning med behärskande av riskerna ända från råvattenkällan till utsläppspaltsen för renat avlopp. För att målsättningen ska uppnås bör tyngdpunkten sättas vid utökad sanering av befintlig teknik. Riskanalys Verkets riskobjekt är vattentäkterna, ledningsnäten, vattentornen och avloppsreningsverken. Vid anläggningarna föreligger risker för illdåd och olyckor, föråldrad teknik medför risk för överdosering av kemikalier och läckage, medan längre strömavbrott kan leda till distributionsstörningar. Förutom dessa utgör även mänskliga misstag ytterligare en risk i verksamheten. Ovan nämnda risker kan, om de förverkligas, försämra vattenkvaliteten och förorsaka hälsoproblem och i värsta fall utlösa en epidemi bland konsumenterna. Vattenbrist och förore- 19 nad närmiljö är också möjliga. För att minimera riskerna kompletterar verket fjärrövervakning, alarmsystem och reservaggregat och förnyar tekniken vid anläggningarna. Skadliga ämnen som via nätet kommer till avloppsreningsverken och förorsakar störningar är risker som minimeras via kundinformation. Utbildning av personalen i hantering av de befintliga riskerna bör ske kontinuerligt. År 2011 godkändes en detaljerad riskanalys för vattenverket. En ny riskahanteringsplan har utarbetats 2014 och godkänns inom kort i direktionen. I samband med bokslutet för respektive år rapporterar vattenverket om riskhanteringen till stadsstyrelsen och -fullmäktige. Ekenäs Energi, aktiebolag från och med Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet såldes till Ekenäs Energi Ab till marknadsvärde vilket genererade en försäljningsvinst om 18,8 mn. Riksdagen fattade hösten 2013 beslut om förändringar i lagstiftningen som utvidgade kommunernas skyldigheter att bolagisera sina affärsverk. Ett affärsverk måste ändras till aktiebolag om det verkar på konkurrensutsatta marknader. Ändringarna förpliktigade kommunerna att bolagisera bl.a. de kommunala energiverkena. Vattentjänstverkena berörs däremot inte av lagändringen. Utgångspunkter för bolagiseringen är att den inte ska försvaga Ekenäs Energis marknadsvärde vilket innebär att balansräkningen i det nya bolaget konstrueras så att soliditeten inte understiger 30 %, att bolaget har tillräckliga likvida medel i starten att bolagets realisationsvinst ska beaktas i de årliga avkastningskraven samt att det nya bolaget inte strävar till vinstmaximering utan koncernens totalresultat styr vinstgenereringen. Överlåtelsepriset blev 41,7 mn, staden tecknade nya aktier i Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) till ett värde om 18 mn 91

94 Ekenäs Energi. och aktierna betalades i form av apport i samband med överlåtelsen av affärverksamheten kl Av överlåtelsepriset blev 25 mn som ett bulletlån på 10 år från staden och vidare beviljade staden ett lån om 8,1 mn som amorteras under 8 år. Staden övertar i Affären Karis Fjärrvärme Ab:s kreditstock på 8,4 mn. Bolaget kommer år 2015 att erlägga 2 mn i räntor till staden för de upptagna lånen. Ekenäs Energi Ab har under sitt första verksamhetsår 2014 startat upp verksamheten enligt de nya principerna och styrelsen har utarbetat en strategi för som förelagts stadens koncernsektion för kännedom och godkänns därefter slutligt av bolagets styrelse. Ekenäs Energi Ab är ett modernt och effektivt energibolag med verksamhet och tjänster inom energisektorns alla områden. Energiproduktionen grundar sig på lokala förnybara energikällor. Bolaget arbetar för hela den västnyländska regionens livskraft genom att erbjuda konkurrenskraftiga energipriser och tjänster, samt genom att i mån av möjlighet prioritera bolag med lokal förankring i sina egna upphandlingar. Invånarna i regionen ska känna att bolaget är vårt eget energibolag. Hyresbolagen, omorganisering Omorganiseringen och fusioneringen av hyresbolagen i Karis, Pojo och Svartå pågår i enlighet med tidigare beslut. Staden äger för tillfället 11 bostads- och fastighetsaktiebolag (dottersamfund). Antalet bolag minskas stegvis till tre genom fusionering och avyttring. En ny bolagsordning har utarbetats, varigenom Pojo Industriby Ab ändras till ett disponentbolag med namnet Raseborgs Hyresbostäder Ab. Bolaget säljer i fortsättningen disponent- och fastighetsskötseltjänster till de övriga bolagen Sju fastighetsbolag har fusionerats och fungerar från och med under namnet Fab Dönsby. Fusionen av ytterligare fyra bolag, Fab Karis stads hyreshus Fab Koskenkylänraitti, Fab Bäljarspark och Fab Tranan pågår som bäst, likaså likvideringen av Bab Karis Panorama och Fab Karis Poliskammare. Koncerndirektiv Stadsfullmäktige har år 2014 godkänt nya koncerndirektiv för Raseborgs stad