Konsekvensbeskrivning, budget 2013 Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Konsekvensbeskrivning, budget 2013 Barn- och utbildningsnämnden SÄTERS KOMMUN 1

2 Innehåll 1. FÖRSKOLA PEDAGOGISK OMSORG, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA, SKOLBARNSOMSORG, KULTURSKOLA, ELEVHÄLSA... 3 A. ÅTGÄRD: BUFFERT BARNOMSORG... 4 B. ÅTGÄRD: VAKTMÄSTARE... 5 C. GRUNDSKOLEVERKSAMHET OCH DESS STÖDFUNKTIONER... 6 D. ÅTGÄRD: MODUL TILL PROCAPITA - SCHEMA, ANSÖKNINGSBLANKETT, UPPSÄGNING... 9 E. ÅTGÄRD: NYTT LÖNESYSTEM, KOMPLETTERAS MED SCHEMAPROGRAM F. ÅTGÄRD: LÄRARAVTALET G. ÅTGÄRD: UTÖKAT ÖPPETHÅLLANDE I FÖRSKOLAN H. ÅTGÄRD: VIKARIEMEDEL I. ÅTGÄRD: PEDAGOGISK FÖRSTÄRKNING, STORA SKEDVI SKOLA J. ÅTGÄRD: PEDAGOGISK FÖRSTÄRKNING KLOCKARSKOLAN K. ÅTGÄRD: ÖKAT ADMINISTRATIVT STÖD L. ÅTGÄRD: ÅTERSTÄLLA PERSONALTÄTHET INOM GRUNDSKOLAN M. ÅTGÄRD: ÅTERSTÄLLA PERSONALTÄTHET INOM FÖRSKOLAN N. ÅTGÄRD: FORSKNING I FÖRSKOLA OCH SKOLA GYMNASIET, VUXENUTBILDNING A. ÅTGÄRD: UTVECKLINGSARBETE OCH MARKNADSFÖRING UNGDOMSVERKSAMHET, VVVUIS, VILJA VÅGA VARA UNG I SÄTER A. ÅTGÄRD: VVV UNG I SÄTER, KOMMUNIKATIONER B. TRÄFFPUNKT FÖR UNGDOMAR C. ÅTGÄRD: VVV UNG I SÄTER, ALLAS RÄTT TILL EN MENINGSFULL FRITID

3 1. Förskola Pedagogisk omsorg, Grundskola, Särskola, Skolbarnsomsorg, Kulturskola, Elevhälsa Inledning Barn- och utbildningsnämndens budgetprocess inför 2013 för Förskola, Pedagogisk omsorg, Grundskola, Särskola, Skolbarnsomsorg, Kulturskola och Elevhälsa präglas av fortsatt implementering av det omfattande reformarbetet inom förskola och skola som påbörjades under , samt barn- och utbildningsnämndens mål, att Säter ska ha Dalarnas bästa skola Den nya skollagen har medfört skärpta krav på verksamheten. Barns rätt till en god utbildning och goda resultat i skolan har tydliggjorts genom att elevers rätt till stöd blivit tydligare, kraven på lärarnas professionalism har ökat och rektors ansvar som pedagogisk ledare tydliggjorts. Detta är tre viktiga områden där kraven på verksamheten skärpts och tydliggjorts. Skollagen stärker också elevers och föräldrars rätt att överklaga skolans och kommunens beslut. Bland annat kan beslut om åtgärdsprogram överklagas. En ökning av antalet barn och elever inom förskola och skola medför behov av om- och tillbyggnad och nyproduktion av lokaler. Åtgärd: Minskning av ram BUN ram 2013 BUN behov inklusive volymförändringar BUN behov totalt (inkl nya behov) Differens mot given ram i juni kr kr kr kr Då behoven är större än tilldelad ram ska barn- och utbildningsnämnden föreslå åtgärder för att nå tilldelad ram. Förslagen till åtgärder skall täcka hela differensen. Bedömd ekonomisk effekt kr. Konsekvenser och genomförande Årets budgetram måste inrymma ny förskola i Säters tätort (hyra, städ, inventarier), kostnad för den nya förskolan i Siggebo (hyra, städ), kostnad för musiksal i Stora Skedvi, Sockenstugan (hyra, städ), moduler vid Enbacka skola (hyra, städ), moduler vid Stora Skedvi skola (hyra, städ), samt åtgärder för att genomföra undervisning inom ämnet hem- och konsumentkunskap för årskurserna 1-6. Dessa åtgärder ryms inte inom tilldelad ram vilket innebär att befintlig verksamhet måste minskas med Utöver dessa åtgärder ser barn- och utbildningsnämnden ytterligare behov motsvarande kr. Konsekvenser och förslag på genomförandeperspektiv av budgetförändringen redovisas nedan. 3

4 A. Åtgärd: Buffert barnomsorg Bedömd ekonomisk effekt: kr Omfattning av åtgärden: Barn- och utbildningsnämnden hade för 2012 budgeterat en buffert motsvarande kr för att möte ett ökat barnomsorgsbehov med anledning av en ökande inflyttning och mottagande av nyanlända barn. Åtgärden innebär att bufferten avvecklas. Konsekvenser: Buffert saknas för att möta en ökad efterfrågan av barnomsorg. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 4

5 B. Åtgärd: Vaktmästare Bedömd ekonomisk effekt: kr Omfattning av åtgärden: Hösten 2011 inrättades ny organisation för vaktmästarverksamheten. Vaktmästarna inom barnoch utbildningsnämndens verksamheter överfördes organisatoriskt till fastighetskontoret/säterbostäder. Konsekvenser: Åtgärden kommer att innebära en kostnadseffektivisering fr.o.m motsvarande kr/år. Genomförandeperspektiv: Åtgärden ger helårseffekt, kr. 5

6 C. Grundskoleverksamhet och dess stödfunktioner Bedömd ekonomisk effekt: kr Omfattning av åtgärden: Åtgärden omfattar besparingar motsvarande kr inom grundskoleverksamheten och grundskolans stödfunktioner. Konsekvenser: Åtgärden kommer att innebära avveckling av ca 4-5 tjänster på helårsbasis. Eftersom uppsägningstiden oftast är 6 månader till ett år krävs, för att uppnå helårseffekt av åtgärden, att man måste varsla det dubbla antalet anställda. Tabellen nedan visar kostnaden för de tjänster som kommer att vara aktuella för åtgärden. Ca antal tjänster totalt Kostnad/år 2013 (heltidsmått) Lärare kr 85 Specialpedagog kr 5,5 Elevassistent kr 23 Fritidspedagog kr 16 Lärare i f-klass kr 13 IT pedagog kr 0,5 Man kan dela in konsekvenserna av åtgärden i tre huvudområden. Den ena handlar om förutsättningar att utveckla skolan i syfte att ge fler elever möjlig att nå högre måluppfyllelse, den andra om elevers rättsäkerhet som bl.a. innefattar de skärpta kraven på skolans dokumentation och utredningar och slutligen det tredje som handlar om introduktionsår och mentorskapet för nyanställda lärare. Kravet på högre måluppfyllelse Att utveckla en skola handlar primärt om att skapa förutsättningar för lärarna att bedriva undervisning och för att utvecklas inom ramen för sin profession. Lärare gör dagligen stora insatser för att barn och ungdomar ska lära sig kunskaper, utveckla sina förmågor och utvecklas till ansvariga samhällsmedborgare. I nya skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund (1 kap. 5 ). För att kunna leva upp till skollagens intentioner blir det viktigt att möjliggöra för personal att ta del av aktuell forskning. En förutsättning för detta är att personal kan frigöras för att delta i kompetensutveckling och få möjlighet att pröva nya forskningsbaserade undervisningsmetoder (som ofta kräver samverkan mellan flera lärare kring en gemensam undervisningsgrupp). Lärare behöver själva på ett systematiskt sätt studera det som gör skillnad i barns och ungdomars lärande. Då skulle kunskap kunna utvecklas om vilka aspekter som ligger till grund för själva skickligheten hos de lärare som lyckas förmå barn och ungdomar med skilda förutsättningar att förstå all den komplexitet som omger dem. 6

7 I skoldebatter uppmärksammas ofta elevernas problem som om det är eleverna som är problemet och att det är skolan som ska reducera elevernas problem. Svaren på problemen finns inte alltid i skolans struktur, organisation eller i alla de dokument som ska reglera skolan. Svaren kanske inte heller står att finna hos rektorn eller i elevernas hemmiljö. Svaren finns ofta någon annanstans. Sannolikt finns svaren hos läraren. Det är, som mycket forskning visar, läraren som betyder mest för skolans resultat: framför allt den skickliga läraren. I boken Visible Learning A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement från 2009 redovisar utbildningsforskaren John Hattie, professor i pedagogik från Nya Zeeland, ett 15-årigt arbete med att på närmare 400 sidor sammanställa internationella forskningsresultat som visar vilka faktorer som bidrar till elevers resultat. Slutsatsen är att det inte är organiseringen av skolan som är avgörande. Det är läraren som är viktigast. Uttrycket Visible Learning i boktiteln hänvisar till att undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras. Eller som John Hattie uttrycker det: Det synliga lärandet äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare. En viktig förutsättning för det synliga lärandet är att elever löpande får återkoppling på sitt arbete. Men det är inte ökad feedback i sig som stärker elevresultaten. Det handlar snarare om att läraren genom elevernas feedback får en förändrad uppfattning om vad det innebär att vara lärare. Med andra ord: Feedback som ger feedback är själva grundbulten för framgång! Den kanske mest intressanta delen är den sammanfattande analysen där författarna har rangordnat framgångsfaktorer utifrån vilken effekt olika insatser har på elevernas lärande. Om man verkligen vill att elever ska höja sina skolresultat ska man ta del av hur skickliga lärare arbetar. En förkortad topplista ser då ut enligt följande: 1. Systematisk utvärdering av lärarens undervisning. 2. Snabbare takt för högpresterande elever inom klassens ram. 3. Omfattande och relevant stöd till elever med inlärningssvårigheter. 4. Höga förväntningar men också systematisk feedback till alla elever. 5. Insatser som reducerar störande beteenden i klassrummet så att arbetsro skapas. En ytterligare framgångsfaktor som äventyras av åtgärden är organisationens förmåga att fånga upp elever med svårigheter, något som barn- och utbildningsnämnden de senaste åren arbetat strukturerat och systematiskt med inom ramen för Elevhälsan. Bland annat finns för närvarande gemensamma rutiner för att tidigt fånga upp de elever som behöver stöd, till exempel i form av kunskapskontroller. Det finns idag tillgång till elevhälsans kompetenser och ett aktivt arbete för att utveckla ett inkluderande synsätt med förhållningssättet att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet. Kravet på rättssäkerheten och dokumentationskravet Kravet på skolans dokumentation har skärpts och tydliggjorts inom flera områden i den nya skollagen. Föräldrar och elever får t.ex. rätt att överklaga i större omfattning än tidigare. Man kommer att kunna överklaga beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram för en elev och även möjlighet att överklaga åtgärdsprogrammets innehåll. Även kraven på utredning och dokumentation vid upplevd kränkning förtydligas och skärps. Krav på att skolan ska ha en dokumenterad klagomålshantering har införts och därmed ska också klagomålen dokumenteras och utredas. Vidare tydliggörs kraven på dokumentation kring elevernas utveckling. Nedan redovisas en sammanställning av den dokumentation som skolan gör kring elevernas utveckling. 7

8 Enligt läroplanen ska läraren samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande informeras om elevens utveckling. Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Det är viktigt att dokumentera de egna planeringarna som stöd för genomförandet av undervisningen. Att planeringarna dokumenteras är även viktigt för lärares arbete med att följa upp och utvärdera undervisningen och elevernas kunskaper och lärande såväl under som efter genomförandet av ett arbete. Skriftliga omdömen om kunskaperna i varje ämne: Omdömen ska skrivas i varje ämne som eleven läser under pågående termin. Omdömena ska beskriva vilka kunskaper eleven har i ämnet, vad eleven kan utveckla och hur man ska arbeta för att eleven ska utvecklas. Skriftliga omdömen om elevens utveckling i övrigt: Elevens utveckling i övrigt, utöver den kunskapsmässiga utvecklingen, kallas ofta för elevens sociala utveckling. Det är läroplanens övergripande mål som ska ligga till grund för dessa. Framåtsyftande planering: Den framåtsyftande planeringen skrivs under utvecklingssamtalet och beskriver vilka kunskaper som ska utvecklas och hur arbetet ska gå till för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den framåtsyftande planeringen ska uppdateras varje termin i samband med utvecklingssamtalet. Individuell utvecklingsplan IUP: En elevs individuella utvecklingsplan består av elevens alla skriftliga omdömen och den framåtsyftande planeringen. Åtgärdsprogram: Om en elev riskerar att inte klara av kunskapskraven för nivå E i ett ämne ska skolan genomföra en utredning för att se vilka behov av särskilt stöd som eleven har. Skolan ska skriva ett åtgärdsprogram för eleven. Där beskrivs vilka åtgärder som sätts in för att stötta eleven. Åtgärdsprogrammet är ett komplement till den individuella utvecklingsplanen. Dessa dokument kan inte ersätta varandra. Betyg: Från och med höstterminen 2012 ska alla elever i grundskolan få betyg från och med årskurs 6. Skriftlig bedömning betygsbilaga år 9: Om en elev inte klarar kunskapskraven för den lägsta nivån E för ett ämne i slutet av år 9, ska skolan som ett komplement till betygen skriva en skriftlig bedömning. Kravet på Mentorskapet En ytterligare uppgift för lärare som tillkommit i samband med införandet av lärarlegitimation är att alla nyutexaminerade lärare ska genomgå ett introduktionsår. Introduktionsåret för nyexaminerade lärare kräver att den nyanställde tilldelas en mentor. Tid för introduktion och mentorskap ska avsättas för introduktionsperiodens genomförande. Mentorn ska ha tid avsatt för att följa och stödja läraren, motivera och ge goda råd. För läraren behöver den avsatta tiden vara tillräcklig för samtal och reflektion över den egna verksamheten. Läraren ska dokumentera sitt arbete. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 8

9 D. Åtgärd: Modul till Procapita - schema, ansökningsblankett, uppsägning Bedömd ekonomisk effekt: kr Omfattning av åtgärden: För att förbättra tillgängligheten för medborgarna att ansöka om förskoleplats, säga upp förskoleplats, registrera inkomstförändringar samt att kunna lämna uppgifter om barns schema finns behov att införa en digital tjänst för hantera dessa uppgifter via webben. Konsekvenser: Åtgärden innebär en förbättrad service för medborgarna och brukarna inom förskoleverksamheten. Åtgärder ger också möjlighet att på sikt omprioritera arbetsuppgifter vid förvaltningskansliet. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 9

10 E. Åtgärd: Nytt lönesystem, kompletteras med schemaprogram Bedömd ekonomisk effekt: kr Omfattning av åtgärden: Införande av ett schemaprogram, integrerat med personalkontorets nya lönesystem, Personec P. Konsekvenser: Personalkontoret har infört ett nytt lönesystem, Personec P. En förutsättning för att det nya lönesystemet ska fungera är att personalens scheman registreras i systemet. Med anledning av att personalen inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter ofta ändrar och har oregelbundna scheman är detta en tidskrävande process. Processen innebär att personalen rapporterar schemaändringar till skolassistenten för att förskolechef/rektor därefter ska godkänna schemaändringen. Därefter ska förändringen rapporteras till personalkontoret. Åtgärden innebär att personalen själv registrerar sina schemaförändringar direkt i systemet. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 10

11 F. Åtgärd: Läraravtalet Bedömd ekonomisk effekt: kr. Omfattning av åtgärden Åtgärden ger förutsättningar för nytt arbetstidsavtal för ca 15 lärare. Konsekvenser Denna åtgärd är central för att nå målet att bli Dalarnas bästa skola. Åtgärden underlättar för skolorna att organisera arbetet efter de behov som finns på den enskilda skolan. I avtalsförhandlingarna 2010 kom Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd överens om en ny bilaga Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Bilagan syftar till att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat, bland annat genom annan arbetstidsförläggning med lokalt kollektivavtal. Överenskommelsen innebär att de centrala parterna ska understödja lokala parter i arbetet att teckna lokala kollektivavtal. Det kan vara aktuellt att träffa lokala kollektivavtal om avsteg från Bilaga M på till exempel skolor där det är lämpligt med en annan fördelning mellan förtroendearbetstid och reglerad arbetstid utifrån den arbetsorganisation man valt på skolan. Ett nytt arbetstidsavtal där skolledare kan reglera mer av arbetstiden kan användas för att ge lärare och skolledning mer gemensam tid för att driva skolutvecklingen framåt. Mer omfattande förändringar, till exempel införande av en fullt reglerad arbetstid med semester, är också motiverad när en sådan arbetstidsförläggning bedöms gynna elevernas resultat. Det kan gälla alla skolformer. Lärares arbete med elever är avgörande för hur eleverna ska lyckas med att nå sina mål. Parterna ser det som naturligt att ändrad arbetsorganisation som leder till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse ska ge högre lön. Verksamhetsutveckling och kopplingen till lön vilar därmed på samma principer som återfinns i löneavtalet som anger att lönen ska avspegla uppnådda mål och resultat. I samband med att förändringen träder i kraft utges löneökning med kronor för berörda lärare. Beloppet ska proportioneras efter lärarens sysselsättningsgrad. Beloppet är en löneökning tänkt att ingå i den fasta kontanta lönen. Vid den därpå följande ordinarie löneöversynen ökas det garanterade utfallet med minst 500 kronor per berörd lärare att fördelas individuellt och differentierat. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 11

12 G. Åtgärd: Utökat öppethållande i förskolan Bedömd ekonomisk effekt: kr. Omfattning av åtgärden: Åtgärden omfattar ett utökat öppethållande vid en avdelning vid varje förskola. Nuvarande öppettider är Åtgärden innebär öppethållande Konsekvenser: Föräldrar har framfört behov av ett utökat öppethållande vid förskolan. En utökat öppethållande inom förskola har betydelse för föräldrars möjlighet till full sysselsättning. Åtgärden innebär att föräldrar som inte kan ändra på sina arbetstider skulle få utökad möjlighet till barnomsorg. Åtgärden innebär en förlängning med 1,5 timme per dag vid en avdelning vid varje förskola. Enligt Skolagen, 8 kap, 3, behöver kommunen inte erbjuda förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 12

13 H. Åtgärd: Vikariemedel Bedömd ekonomisk effekt: kr. Omfattning av åtgärden: De budgeterade medlen för vikarier inom grundskolan täcker inte de verkliga kostnaderna. Konsekvenser: Konsekvensen av utebliven finansiering av åtgärden innebär en ytterligare minskning av beräkningstalet för personaltätheten och att vikarier bekostas genom omprioriteringar inom befintlig budget. Se konsekvensbeskrivning rubrik C, Grundskoleverksamhet och dess stödfunktioner, ovan. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 13

14 I. Åtgärd: Pedagogisk förstärkning, Stora Skedvi skola Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Åtgärden innebär en personalförstärkning motsvarande 1,0 lärartjänst. Konsekvenser Stora Skedvi skola är en liten skola med lågt elevantal. Den lärarresurs skolan tilldelas utifrån nämndens fördelningstal ger i princip en bemanning som räcker till att grundbemanna klasserna för att klara timplanen. Det blir svårt att organisera verksamheten så att man t.ex. får ut tillräcklig med tid till elever med särskilda behov. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 14

15 J. Åtgärd: Pedagogisk förstärkning Klockarskolan Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Klockarskolan är en förhållandevis liten 7-9-skola, med lågt elevantal. Med den lärresursen skolan tilldelas utifrån nämndens fördelningstal är det svårt att organisera verksamheten så att man t.ex. får ut tillräcklig med tid för grupptimmar och elevens val. Klockarskolan behöver säkerställa att eleverna i enlighet med grundskoleförordningen erbjuds ett allsidigt urval av ämnen inom elevens val samt att eleverna uppfattar att de har ett reellt val inom vilket eller vilka ämnen de vill bredda och fördjupa sina kunskaper. Konsekvenser En utebliven finansiering ger sämre förutsättningar att skapa grupptimmar samt att elevernas rätt till ett allsidigt urval av ämnen inom elevens val äventyras. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 15

16 K. Åtgärd: Ökat administrativt stöd Bedömd ekonomisk effekt: kr. Omfattning av åtgärden: Åtgärden innebär förstärkning av administrativ resurs motsvarande två heltidstjänster. Konsekvenser: Konsekvensen kan primärt ses utifrån skärpta krav på skolans dokumentation och kraven på rektor att fungera som ledare av en pedagogisk verksamhet. I dag upptas stora delar av en rektors arbetstid av administrativa uppgifter. Föräldrar och elever har rätt att överklaga i större omfattning än tidigare. Man kan överklaga beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram för en elev och även möjlighet att överklaga åtgärdsprogrammets innehåll. Även kraven på utredning och dokumentation vid upplevd kränkning har förtydligats och skärpts. Krav på att skolan ska en dokumenterad klagomålshantering har införts och klagomålen ska dokumenteras och utredas. Utifrån de skärpta kraven på rektor, som de uttrycks i den nya skollagen, ska rektor vara garant för elevernas rätt till en fullvärdig utbildning. För att klara detta ska rektor hantera skolans juridiska arena som bl.a. innebär hantering av utredningar och dokumentation. Rektor förutsätts också vara delaktighet i det dagliga arbetet, vara tydlig i det pedagogiska ledarskapet och förmå kommunicera och förankra skolans mål. Studier visar att rektorer i ökad grad behöver synliggöra och driva de pedagogiska frågorna och intensifiera sin dialog med lärarna, om undervisningen och elevernas lärande. Rektor ska som pedagogisk ledare för verksamheten, utifrån den egna skolans struktur och kultur, driva skolutveckling mot hög måluppfyllelse. Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att skolans verksamhet som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektor/förskolechef ska skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande t.ex. genom att kommunicera undervisningens form, metod, innehåll samt resultat för att nå en gemensam syn på lärande och utveckling. Rektorsbefattningen förutsätter även att rektor kan överblicka de förutsättningar som råder och använda och utveckla dessa så att verkningsfulla pedagogiska processer kan bedrivas på skolan. Rektor/förskolechef ska även leda ett aktivt analysarbete av skolans resultat och mål så att skolans inre arbete leder till att en hög kvalitet både kan bibehållas och utvecklas. Det pedagogiska ledarskapet är av stor betydelse för en framgångsrik skola. En ytterligare uppgift för rektor/förskolechef som tillkommit i samband med införandet av lärarlegitimation är att alla nyutexaminerade lärare ska genomgå ett introduktionsår. Tid för introduktion och mentorskap ska avsättas för introduktionsperiodens genomförande. För rektorn eller förskolechefen behöver tiden vara tillräcklig för observationer, uppföljning och bedömning av lärarens eller förskollärarens lämplighet. Skolverket föreskriver att rektorn eller förskolechefen ska ansvara för att lärarens eller förskollärarens arbete och resultat under introduktionsperioden dokumenteras. Det ska framgå av dokumentationen vad läraren eller förskolläraren genomfört, på vilket sätt, vilket syftet var och i vilken utsträckning syftet uppnåddes. Vidare att rektorn eller 16

17 förskolechefen ska dokumentera sina observationer, uppföljningen och bedömningen. Under introduktionsperioden ska rektorn eller förskolechefen vid minst tre tillfällen bedöma lärarens eller förskollärarens lämplighet att bedriva undervisning. Verksamheterna står också inför en omfattande om- och tillbyggnad, samt nyproduktion av lokaler. Erfarenheten visar att byggnationer är processer som tar mycket av en rektor/förskolechefs tid. En indikator på uppdragets svårighetsgrad är omsättningen på chefstjänsterna. Som framgår ovan är det ett krävande uppdrag att vara chef och ledare inom förskola och skola. Den långsiktighet som präglar utbildningsväsendet gör att styrning och ledning av en enskild förskola/skola måste ske på ett sätt som säkrar tillräcklig kontinuitet och stabilitet i utvecklingen. Att leda och utveckla en kunskapsorganisation förutsätter förtroende och förståelse såväl mellan skolhuvudman och skolledning som mellan skolledning och övrig personal. Att bygga förtroende tar tid och om ledare byts ut för ofta riskerar man att förlora i kontinuitet och istället skapa en riskfylld instabilitet i en organisation. Utvecklingsarbetet tappar fart och man kan få börja om från början igen. På de sex rektorstjänster som finns i Säter, har på fem tjänster, sex rektorer slutat sin anställning under de senaste två åren. Genomförandeperspektiv: Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 17

18 L. Åtgärd: Återställa personaltäthet inom grundskolan Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Barn- och utbildningsnämnden beslutade, , 51, att inför läsåret 2009/2010 påbörja arbetet med att minska personaltätheten med inriktningen att lärartätheten inom grundskolan minskas med två tiondelar lärartjänst per 100 elever. Åtgärden innebär återställande av lärartätheten per 100 elever till 2009 års nivå. Konsekvenser Konsekvensen av åtgärden redovisar under rubrik C, Grundskoleverksamhet och dess stödfunktioner, ovan. Genomförandeperspektiv Åtgärden gäller helårseffekt. Helårseffekt kr. 18

19 M. Åtgärd: Återställa personaltäthet inom förskolan Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Barn- och utbildningsnämndens beslut , 51, innebar en minskning av personaltätheten inom förskolan från 5,5 till 6,0 barn per årsarbetare. Denna åtgärd innebär att under en treårsperiod återställa personaltätheten till 2009 års nivå, 5,5 barn per årsarbetare. Konsekvenser Behovet av åtgärden kan ses från tre perspektiv, det ena utifrån forskning kring barns behov av tillgängliga vuxna, det andra att tillmötesgå statens skärpta krav på förskolan i form av ny skollag och en reviderad lärplan samt det tredje kravet på introduktionsår och mentorskap för nyutexaminerade förskollärare. Barns behov av tillgängliga vuxna Läroplanen framhåller att barngruppen ska ses som en viktig del i barns utveckling och lärande. För att en grupp ska fungera positivt måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda. Till det viktigaste hör att gruppen har en lämplig sammansättning och storlek. Dessa krav ställs också i skollagen. Vad som är lämpligt ska sättas i relation till förskolans uppdrag. Högre personaltäthet och mindre grupper har positiva effekter framför allt när det gäller de yngsta barnen i förskolan som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till. Om de yngsta barnen utsätts för alltför många relationer uppstår stress vilket i sin tur kan påverka deras inlärningsförmåga långt upp i åldrarna. För de yngsta barnen gynnas samspelet med de vuxna i mindre grupper och det är framför allt identitetsutvecklingen och språkutvecklingen som gynnas mest. Barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska gynnas generellt också i mindre barngrupper med hög personaltäthet. Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större eftersom en generellt god kvalitet ofta är den bästa insatsen för många barn. I en mindre grupp med högre personaltäthet är det lättare att tillgodose barnets behov och nödvändigheten av att diagnostisera barn minskar. Även barn med annat modersmål än svenska är beroende av täta vuxenkontakter för sin språkutveckling. En stor del av barnens normer och värden grundläggs i samspelet med de andra barnen och barngruppen erbjuder därför förskolan rikliga möjligheter att tillämpa värdegrunden i praktiken. I en lagom stor grupp kan varje barn skapa relationer till de andra barnen och vara delaktig i det som händer. Höga ljudnivåer och stress är andra effekter som kan motverkas genom mindre barngrupper vilket också gynnar hur barn mår, lär och utvecklas. De arbetsmiljöundersökningar som genomförts i samverkan med BUN s skyddskommitté visar att personalen inom förskolan upplever att man har svårt att hinna med det man har krav på sig 19

20 att göra. Ett återställande av personaltätheten antas leda till förbättrade förutsättningar för personalen att hinna med. Kravet på att tillmötesgå statens skärpta krav på förskolan Från och med den 1 juli 2011 gäller ny skollag och en reviderad läroplan för förskolan. Förändringarna innebär skärpta krav på förskolans verksamhet. Förskolans pedagogiska uppdrag stärks där förskolan ska förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolan blir en egen skolform och förskolans verksamhet kommer därför att omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs enligt bestämmelserna i skollagen. Förskollärare ska leda kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Hela arbetslaget ska delta i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Krav ställs också på att förskolan i högre utsträckning ska ge tidig pedagogisk stimulans för barns språkliga och matematiska utveckling, utifrån det enskilda barnets utvecklingsnivå, behov och förutsättningar. Åtgärden skapar bättre förutsättningar för personalen att tillgodose dessa nya krav från staten. Åtgärden medför vidare att personalens kan ges den tid för planering som krävs för att klara uppdraget. I skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskolan framgår att kvaliteten i förskolan handlar om verksamhetens förutsättningar, hur det pedagogiska arbetet genomförs samt med vilken måluppfyllelse uppdraget i läroplanen utförs. Att arbeta i arbetslag förutsätter att man utvecklar gemensamma värderingar och en samsyn på barns utveckling och lärande utifrån uppsatta mål. En avgörande faktor blir då att det finns avsatt gemensam tid för att reflektera över sitt arbete och hur det kan utvecklas. Enligt läroplanen ska förskolans verksamhet anpassas till att barn är olika. Det kräver att personalen omprövar och förändrar verksamheten utifrån de barn som deltar och fortlöpande diskuterar och reflekterar kring verksamhetens organisation, innehåll och arbetssätt. Det är också viktigt att personalen reflekterar kring sitt eget förhållningssätt till barnen, föräldrarna och varandra och hur detta på olika sätt kan påverka barnen. I detta sammanhang är utrymme för planering och gemensam reflektion kring arbetet väsentligt, liksom möjligheterna till kompetensutveckling i arbetslaget. Kravet på Mentorskapet En ytterligare uppgift för förskollärare som tillkommit i samband med införandet av lärarlegitimation är att alla nyutexaminerade förskollärare ska genomgå ett introduktionsår. Introduktionsåret för nyexaminerade förskollärare kräver att den nyanställde tilldelas en mentor. Tid för introduktion och mentorskap ska avsättas för introduktionsperiodens genomförande. För mentorn ska tid avsatt för att följa och stödja förskolläraren, motivera och ge goda råd. För förskolläraren behöver den avsatta tiden vara tillräcklig för samtal och reflektion över den egna verksamheten. Förskollärarens arbete och resultat under introduktionsperioden ska dokumenteras. Det ska framgå av dokumentationen vad förskolläraren genomfört, på vilket sätt, vilket syftet var och i vilken utsträckning syftet uppnåddes. Mentorn ska dokumentera observationer och samtal. Förskolläraren ska dokumentera sitt arbete. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 20

21 N. Åtgärd: Forskning i förskola och skola Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Åtgärden är ett första led i att skapa förutsättningar för lärare/förskollärare att bedriva forskning inom den egna verksamheten. Konsekvenser Vad är avgörande för elevers möjligheter att lära sig i en undervisningssituation? Varför lär sig inte barn och ungdomar det vi har avsett? Hur kan man göra lärande möjligt? Det är frågor som i allra högsta grad berör lärares kunskapsarbete. I den nya skollagen står: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 ). Denna tanke betonas även i de yrkesetiska riktlinjerna som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund antagit. Ytterst handlar det om att lärare utvecklar ett förhållnings- och handlingssätt som syftar till att höja kvaliteten i den egna yrkesprofessionen och som därmed kan bidra till förskolans och skolans utveckling. Men vad betyder det då att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? De nationella styrdokumenten ger läraren utrymme att välja innehåll och metoder för att nå målen. Detta kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Arbetet i förskolan och skolan med att välja innehåll och metod och att värdera resultatet ska därför präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning och beprövad erfarenhet (prop. 2009/10:165). Mycket av den forskning som bedrivs vid lärosätena är relevant och viktig för förskolan och skolan, men det är nödvändigt att förskola och skola också bedriver ett eget kunskaps- och utvecklingsarbete. Inom förskola och skola har närheten till forskningen inte varit särskilt stark och det har inte heller varit en naturlig karriärväg för verksamma pedagoger att bli forskare. I forskningen har lärarna många gånger gjorts till forskningsobjekt eller mottagare, istället för att forskarna har sett dem som samarbetspartners. Ett sätt att komma bort från detta mer passiviserade förhållningssätt, vad gäller kopplingen mellan forskning och praktik, är att utveckla ett samspel mellan yrkesfält och forskning med utgångspunkt i de erfarenheter och frågeställningar som florerar på den pedagogiska praktikens arenor. Det handlar om ett ändrat förhållningssätt från att forska om till att forska med, s.k. praktiknära forskning. Åtgärden innebär att motsvarande en promille av nämndens budget avsätts för forskning och att denna satsning fortsätter med en promille per år under perioden Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under 2013, Helårseffekt kr. 21

22 2. Gymnasiet, vuxenutbildning Inledning Barn- och utbildningsnämndens budgetprocess inför 2013 för Dahlander Kunskapscentrum präglas även den av det omfattande reformarbetet inom skolan som genomförts under Reformerna innefattar ny skollag, nya kursplaner, ny läroplan och ny betygsskala. Gymnasieskolan präglas också av en stark konkurrenssituation med ett vikande elevunderlag i regionen. Mot bakgrund av detta pågår en omfattande omstrukturering vid Dahlander kunskapscentrum, där man bl.a. samordnar undervisning mellan gymnasium och vuxenutbildning. Åtgärd: Minskning av ram BUN ram 2013 BUN behov inklusive volymförändringar BUN behov totalt (inkl nya behov) Differens mot given ram i juni kr kr kr kr Under 2012 och 2013 genomförs kostnadseffektiviseringar motsvarande kr. Dessa effektiviseringar har aviserats tidigare varför den preliminära budgetramen minskat med motsvarande summa. Efter det att den preliminära ramen fastställts har nya behov uppstått. Då behoven är större än tilldelad ram ska barn- och utbildningsnämnden föreslå åtgärder för att nå tilldelad ram. Förslagen till åtgärder skall täcka hela differensen. Bedömd ekonomisk effekt kr. Konsekvenser och genomförande Årets budgetram ger utrymme för att täcka vissa nya behov. Barn- och utbildningsnämnden ser dock ytterligare behov som inte ryms inom tilldelad ram. Konsekvenser och förslag på genomförandeperspektiv av budgetförändringen redovisas nedan. 22

23 A. Åtgärd: Utvecklingsarbete och marknadsföring Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Åtgärden omfattar en minskning av medel för marknadsföring och utvecklingsarbete omfattande kr. Konsekvenser Gymnasieskolan präglas av en stark konkurrenssituation med ett vikande elevunderlag i regionen. Åtgärden innebär en sänkt ambitionsnivå för att marknadsföra verksamheten och därmed risk för att färre elever väljer Dahlandergymnasiet för sin gymnasieutbildning. En konsekvens av att minska medlen för utvecklingsarbete påverkar skolans utvecklingsmöjligheter. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 23

24 3. Ungdomsverksamhet, VVVUiS, Vilja Våga Vara Ung i Säter Inledning Barn- och utbildningsnämndens budgetprocess inför 2013 för Ungdomsverksamheten präglas av arbetet inom projektet Ung i Säter, vad Säters unga vill göra på sin fritid och var de vill göra det samt arbetet med implementeringen av FN s konvention om barnets rättigheter. En av utgångspunkterna har varit att alla ungdomar i kommunen ska ha lika rätt till en meningsfull och hanterbar fritid med möjlighet till inkludering, delaktighet och inflytande. Åtgärd: Minskning av ram BUN ram 2013 BUN behov inklusive volymförändringar BUN behov totalt (inkl nya behov) Differens mot given ram i juni kr kr kr kr Då behoven är större än tilldelad ram ska Barn- och utbildningsnämnden föreslå åtgärder för att nå tilldelad ram. Förslagen till åtgärder skall täcka hela differensen. Bedömd ekonomisk effekt kr. Konsekvenser och genomförande Årets budgetram ger utrymme för att täcka vissa nya behov. Barn- och utbildningsnämnden ser dock ytterligare behov som inte ryms inom tilldelad ram. Konsekvenser och förslag på genomförandeperspektiv av budgetförändringen redovisas nedan. 24

25 A. Åtgärd: VVV Ung i Säter, kommunikationer (resor) Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Att förbättra kommunikationerna för ungdomar för att de ska kunna ta sig till och från arrangemang som anordnas utifrån tankarna i Ung i Säter. Konsekvenser Inventeringen som genomförts inom projektet Ung i Säter visar att ungdomar i åldern år upplever ett stort behov av fungerande och tillgänglig kollektivtrafik. Kommunen är stor till ytan och ungdomar har ofta kamrater som bor långt ifrån det egna hemmet och aktiviteter för ungdomar förläggs oftast till centralorten/orterna. Därigenom blir en fungerande och tillgänglig kollektivtrafik viktig ur ett rättviseperspektiv. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 25

26 B. Träffpunkt för ungdomar Under vintern genomfördes projektet Ung i Säter. Uppdraget var att ta reda på vad Säters unga vill göra på sin fritid och var de vill göra det, vilket kan handla om på vilken ort eller i vilken lokal aktiviteten ska vara. Det innebar även att fråga ungdomarna om vilka förutsättningar de behöver för att förverkliga sina idéer och tankar. Undersökningen genomfördes i forma av enkäter och fokusgrupper. I inventeringen framkom att ungdomar, speciellt i åldern år saknar en naturlig samlingsplats, en träffpunkt som ligger centralt eller nära centrum av Säter. En samlingspunkt/café med senare eftermiddag/kvällsöppet på vardagar och fredags-, lördagskväll för att umgås och träffas på, ett ställe att kunna gå till helt spontant, typ som ett vardagsrum. Där skulle man också kunna arrangera olika aktiviteter, som knyter an till de intresseområden som ungdomarna gett uttryck för. Aktiviteterna kan vara kurser, cirklar eller engångsarrangemang. Det kan ge ungdomarna en möjlighet att skapa forum själva för en fortsättning med stöd av vuxna i form av pepp-talk, info om hur man t.ex. startar förening eller kommer i kontakt med viktiga personer inom kommunen för att kunna genomföra aktiviteterna. Det kan också röra sig om kontakter med Kulturskolan, skolorna, studieförbunden och föreningar m.fl. I arbetet framkom också att ungdomarna i åldern år är missnöjda med hur de allmänna kommunikationerna fungerar; hur bussarna går, hur busskort delas, finansieras, samt vilka kriterier som gäller för busskorten. Åtgärd: VVV Ung i Säter, Träffpunkt, Hyra Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Hyra av lokal för ungdomars träffpunkt. Konsekvenser Se beskrivning under rubriken B, Träffpunkt för ungdomar, ovan. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. Åtgärd: VVV Ung i Säter, Träffpunkt, aktiviteter Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Skapa möjlighet för ungdomarna att anordna aktiviteter Konsekvenser 26

27 Se beskrivning under rubriken B, Träffpunkt för ungdomar, ovan. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. Åtgärd: VVV Ung i Säter, Träffpunkt, 0,5 tjänst Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Inrätta 0,5 tjänst som stöd för ungdomarna. Konsekvenser Se beskrivning under rubriken B, Träffpunkt för ungdomar, ovan. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 27

28 C. Åtgärd: VVV Ung i Säter, allas rätt till en meningsfull fritid Bedömd ekonomisk effekt kr. Omfattning av åtgärden Inrättande av 0,5 tjänst Konsekvenser Med utgångspunkt från konventionen om barnets rättigheter krävs insatser för att alla ungdomar i kommunen ska ha lika rätt till en meningsfull och hanterbar fritid där man har möjlighet till inkludering, delaktighet och inflytande. Detta beskrivs i konventionens artikel 23 samt artikel 31. Under hösten 2012 startar ungdomsverksamhet för ungdomar som har rätt till stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS omfattar ungdomar som tillhör den s.k. personkretsen, d.v.s. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Lagen ger ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar rätt till korttidstillsyn utanför hemmet, före och efter skolans slut, samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov. Verksamheten bedrivs varje eftermiddag utifrån varje ungdoms behov. Genom att inrätta en 0,5 tjänst kan verksamheten utvidgas till att också nå ungdomar som har andra funktionshinder som innebär ett behov av extra stöd för att få en meningsfull fritid (men inte har rättigheten till stöd enligt LSS). Det kan vara ungdomar med ADHD, ADD eller liknande. Även ungdomar som riskerar bli hemmasittare ingår i gruppen som behöver extra stöd för att få en inkluderande, social och meningsfull fritid. Genomförandeperspektiv Åtgärden genomförs under Helårseffekt kr. 28