Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta?

Transkript

1 Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta? Emilie Moberg, slektor, Avdelningen för förskoleutbildning och förskoleforskning, Stockholms

2 Upplägg Hållbar utveckling i den nya läroplanen Förskoleforskning kring hållbar utveckling Hur kan vi utmana vår syn på djur och natur i arbetet med hållbar utveckling?

3 Hållbar utveckling i den nya läroplanen (Lpfö 18) Verka för en hållbar utveckling (s 5) Kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling (s 9) Växande ansvar och intresse för hållbar utveckling (s 12) Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling (s 14) Skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling (s 15)

4 Hur gör vi begreppet hållbar utveckling till vårt? Den svenska läroplanen stora begrepp men ingen metod Begreppet hållbar utveckling blir lätt abstrakt och kravfyllt Stor frihet för den lokala verksamheten att göra begreppet hållbar utveckling till sitt

5 Exempel på svensk förskoleforskning kring hållbar utveckling

6 Exempel 1: Barns förändringar av närmiljön Ett barn noterar att ärtplantorna i förskoleträdgården kommer ha svårt att överleva om det regnar mycket. De bryts av och kan dö kommer barnen fram till. Men plantorna behöver ändå ljus, de mår dåligt om det blir helt mörkt. Barnen hittar några överblivna plankor och börjar skissa på olika vind- och regnskydd som kan hjälpa plantorna tills de vuxit sig kraftiga nog att själva stå emot vädrets nycker. Caiman, C. and Lundegård, I. (2016) Pre-School Children's Agency in Learning for Sustainable Development

7 Exempel 2: Att behärska ett nytt verktyg En liten flicka på runt två år satt i sandlådan och lekte på förskolegården. Några äldre kamrater kom tillbaka från en skogsdunge där de hade studerat insekter med ett förstoringsglas. Ett av de äldre barnen gav den lilla flickan förstoringsglaset. Först satt hon och höll det under sin hand. Sedan började hon tyst föra det fram och tillbaka. Sedan upp och ner. Efter ett tag provade den lilla flickan att hålla förstoringsglaset ovanför sin hand och upptäckte något fascinerande: plötsligt kunde hon hantera ett förstoringsglas! Elm Fristorp, A. (2013) Design för lärande barns meningsskapande i naturvetenskap

8 Exempel 3: Hur pratar vi om djur med barn? Pedagog: Det är snart dags för mat. Kanske kan den (gråsuggan) sitta här och äta? Disa: De ska säkert springa iväg och leka lite i sin lilla skog Pedagog: Kanske har de fri lek. Tror du de har en förskola att gå till? Lars: Ne-e-j! Thulin, S. (2011) Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapligt innehåll i förskolan

9 Hur beskriver böcker djur? Tänk om du vore en myra. Hur jobbigt det skulle vara att släpa barr till stacken hela dagarna. Bilderbok som handlar om livet hos en myrfamilj som måste byta bostad, vänner och jobb

10 Vad kan vi lära oss av forskningen? Ta tillvara på barns idéer och kreativitet Gör hållbar utveckling till ert begrepp vad betyder det för er? Utgå från det som finns i er närmiljö Uppmärksamma de små sakerna, det som inte vid första anblick verkar så betydelsefullt

11 Vad är det forskningen uppmärksammar (och inte)? Barn-barn relationer Barn-förskollärare relationer Förskollärare-läroplan relationer Äldre barn som aktörer

12 Vad hände med djuren, naturmaterialen och naturmiljön? Och de yngsta barnen?

13 Forskning om barns möten med djur När vädret blir varmare, kommer myrorna fram. De kryper omkring och gör sitt jobb. De blir snabbare och mer framfusiga. Barnen lär sig snabbt att när de stampar på marken kommer myrorna utrusande. När de oroade myrorna börjar svärma vid toppen av boet, för att skydda sitt territorium, backar barnen tillbaka, som av respektfull distans. Men de kan fortfarande inte motstå att stöta till boet med sina pinnar och hoppas på en svärm eller kanske spänningen i att se en rad av myror marschera upp på pinnarna upp mot barnens händer (min översättning) Taylor, A. and Pacini Ketchabaw, V. (2015) Learning with Children, Ants and Worms in the Anthroposcene

14

15 Iblandspringer myrorna upp för barnens ben eller in i deras kläder och biter dom. Det här är oftast en form av hämnd för barnens provokationer eller så beror det på att barnen utan att märka det står mitt i en myrstack. Det har varit sådana mycket laddade möten när frenetiska myror ilar fram och biter medan panikslagna barn skriker och stampar på myrorna. Men barnen som lugnt betraktar myrorna blir nästan aldrig bitna. Ett barn väntar tålmodigt på att en myra ska klättra upp på hennes hand så att hon kan ta en närmare titt på den. Barnets uthållighet belönar sig. Både myra och barn verkar oberörda av sitt intima möte (min översättning) Taylor, A. and Pacini Ketchabaw, V. (2015) Learning with Children, Ants and Worms in the Anthroposcene

16

17 Vad gör myror? I varma, torra miljöer, såsom i Australien, gör myror samma jobb som maskar. De är underjordens ekosystem-ingenjörer som håller jorden hälsosam och porös genom att gräva luftiga tunnlar som tillåter det dyrbara regnet att tränga ner i marken. Precis som maskar är myror fantastiska på att kompostera. Arbetsmyrorna tar bort avfall från djur och växter från marken och förvarar det som mat i sina tunnlar. Detta gör också jorden mer näringsrik (min översättning) Taylor, A. and Pacini Ketchabaw, V. (2015) Learning with Children, Ants and Worms in the Anthroposcene

18 Djur, natur och de yngsta barnen som aktörer Uppmärksamma ordlösa, kroppsliga möten mellan djur och barn Uppmärksamma känslor; rädsla, glädje, nyfikenhet, ilska, empati Uppmärksamma och reflektera kring våra egna rädslor för vissa djur Fundera kring hur vi kan konkretisera vår gemensamma sårbarhet med barnen, alltså att både djur, natur och människor är sårbara Barn kan lära sig om livets osäkerhet och sin egen sårbarhet genom att ha ansvar för och bokstavligt talat hålla ett annat liv i sina händer

19 Frågor att fundera vidare kring Kan vi utmana oss genom att tänka på hur vi kan lära med djur och natur och inte bara om natur och djur? Vad blir orden med och om för skillnad? Vad skulle det kunna få för konsekvenser i det praktiska didaktiska arbetet med hållbar utveckling och naturvetenskap med de yngsta barnen? Tack för mig! Länk till min avhandling: