Kvalitetsarbete. Lek i skogen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete. Lek i skogen"

Transkript

1 Kvalitetsarbete Lek i skogen Förskolan Amica 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Anette Zackariasson Alexandra Lindberg

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 8 Koppling till forskning... 8 Barnens utveckling... 8 Dokumentation... 9 Information till vårdnadshavare... 9 Utvärdering... 9 Pedagogernas insatser... 9 Barnens upplevelser... 9 Barnens utveckling... 9 Koppling till forskning... 9 Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar Amica består av en förskoleavdelning och en förberedelseklass. Det är fem förskolebarn och fem skolbarn. Dessa barn är nyanlända till Sverige och har annat modersmål än svenska. I barngruppen finns det barn från Albanien, Somalia och Palestina. Barnen pratar sina modersmål och håller på att lära sig det svenska språket. Förskolans barngrupp: Två treåringar (tvillingar) modersmål albanska Två fyraåringar (en av dem är syskon till tvillingarna) modersmål albanska och somaliska En femåring modersmål arabiska Skolbarnen går fem dagar i veckan och förskolebarnen går tre förmiddagar i veckan, tisdag, onsdag och fredag. Förskolebarnen går på förskolan tillsammans med en förälder/vårdnadshavare. Föräldrarna pratar endast sina modersmål som är desamma som barnens med undantag från lite engelska. På Amica arbetar en förskolelärare/lärare och en resurspedagog de dagar som det är förskoleverksamhet. Övriga dagar arbetar förskoleläraren/läraren ensam. I verksamheten finns ingen modersmålslärare eller flerspråkig lärare att tillgå. De pedagoger som arbetar pratar svenska och engelska. Lokalerna ligger på Bruksskolan och är ett fritidshem på eftermiddagarna. Lokalerna består av tre rum samt en toalett. För lek utomhus används skolgården där det finns sandlåda, gungor, hinderbana och linbana. Det finns även cyklar och andra lekredskap att använda. I nära anslutning till skolan finns fina naturområden med skog att vara i. Kartläggning av barnens intressen Efter iakttagelser, observationer och samtal med föräldrar har vi sett att barnen är intresserade av att vara ute och leka. De är nyfikna och undersöker skolgården genom att leka med och prova de redskap och det material som erbjuds. Mål Eget formulerat mål Ta med barnens nyfikenhet och lek utomhus till skogen så att barnen upptäcker skogens möjligheter för lek, lust och lärande. Läroplanens mål Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. 3

4 Barnens nyfikenhet, företag samhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras, (Lpfö98). Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden, (Lpfö98). Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter, (Lpfö98). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, (Lpfö98). Barnens utveckling Efter samtal med föräldrar har det framkommit att skogen inte är någon naturlig lek/lärplats för barnen på Amica eftersom de inte brukar vara i skogen och leka. En vårdnadshavare från Palestina berättade: - Vi hade ingen skog där vi bodde så skogen är något nytt för oss. En annan förälder från Somalia sade: - I Somalia finns det väldigt många farliga djur så det är för farligt att leka i skogen där. Så mina barn är inte vana att vara och leka i skogen. Insatser åtgärder för att nå målet Vi kommer att gå till skogen en gång i veckan under en månad. Anette och Alexandra ansvarar och planerar för att detta kommer bli av. Koppling till forskning Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen, (Flera språk i förskolan teori och praktik, Skolverket) Lek och lekfullhet är en betydelsefull dimension i allt lärande; lek och lärande är oskiljbara i barns värld och i förskolepedagogiken (jfr Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Det ett barn inte klarar själv, klarar det tillsammans med någon som kan lite mer, eller den närmaste utvecklingszonen som Vygotskijj kallade det, (Strandberg, 2006:202). 4

5 Dokumentation Vi ska dokumentera våra besök till skogen genom anteckningar och teckningar. Barnen kommer att vara delaktiga genom att teckna. Information till vårdnadshavare Eftersom vårdnadshavare är med i verksamheten informeras de under tiden verksamheten pågår. Eftersom ingen av pedagogerna pratar vårdnadshavarnas språk sker informationen på engelska, samt med hjälp av kroppsspråk och bilder. Uppföljning Vi har uppföljning och utvärdering efter varje gång vi varit i skogen. Anette och Alexandra har tillsammans ansvarat för att gå till skogen och turats om att gå dit. Första tillfället: Jag (Anette) gick till skogen och Alexandra var kvar på skolan med skolbarnen och hade idrott i gymnastiksalen. Det regnade ute och när vi berättade att vi skulle gå till skogen idag så var det någon förälder som påpekade detta. Jag sade då att det inte är så långt till skogen och när vi är framme i skogen så kommer vi inte att känna av regnet så mycket eftersom träden skyddar. Alla fem förskolebarn var här idag och tillsammans med föräldrarna var vi nio stycken som gav oss iväg mot skogen. Promenaden tog ungefär tio minuter. Det regnade inte jättemycket så vi klarade oss från att bli alltför blöta. Väl framme i skogen böjde sig ett barn ner och tog upp något det hittat på marken. Barnet visade upp sitt fynd och såg undrande ut. Jag sade att det hette barr och pekade på alla granar som fanns runtomkring. De andra barnen och föräldrarna kom fram och tittade och kände på barren som låg på marken och de som satt fast på granarna. Jag hittade en kotte och visade barnen den och sade att det var en kotte och pekade återigen på granarna runtomkring. Vi såg några kottar som satt fast på granarna. Jag såg på barnen att de förstod att kottarna hörde ihop med granarna. Nu började alla leta efter kottar istället som vi lade i en hög. Vi hittade små kottar och stora kottar. Vi drog ett streck i marken en bit från högen och jag försökte kasta en kotte så att den träffade högen. De andra barnen ville också försöka och så höll vi på med det en stund. Till slut blev det en stor hög med kottar. Två av föräldrarna satt på några stenar och tittade när vi satt på marken och sjöng några sånger som vi brukade sjunga hemma på förskolan. Den tredje föräldern gick omkring och fotograferade med sin mobil. Han fotograferade träd och stenar. När vi sjungit klart gick barnen till sina föräldrar. De yngsta barnen satte sig i sin mammas knä en stund. Bredvid dem på en stor sten låg en stor stock. Ett barn satte sig på stocken och jag pekade på andra änden av stocken 5

6 och frågade om någon ville sätta sig där. Då kom ett barn fram och jag tryckte ner stocken så att barnet kunde klättra upp. Stenen och stocken blev nu en gungbräda. De andra barnen ville också försöka och snart satt alla på stocken. Barnet till pappan som fotograferade lekte med några pinnar och jag satte mig ner med honom och började forma bokstäver av pinnarna. Jag skrev hans namn med dem och han läste och sade sitt namn. En timma efter att vi kommit till skogen var det dags att gå hem och äta mat. Vi gick ur skogen och upptäckte då att det slutat att regna. Uppföljning: Jag upplevde att barnen tyckte det var spännande att vara i skogen. Det fanns många nya saker till exempel barr, kottar och gungbrädor. Barnen var nyfikna men lite mer reserverade än de är när vi är på skolgården och leker. Men detta var första gången vi var i skogen så det ska bli spännande att se efter nästa gång. Föräldrarna var osäkra på vad de skulle göra. De sade att de inte var vana att vara i skogen och de var heller inte vana vid att gå till skogen för att lära sig saker. Jag berättade att det var en bra plats att lära sig saker på och att vi i förskolan och skolan i Sverige ofta går till skogen och leker och på det sättet lär oss nya saker. Så idag har barnen tillsammans med sina föräldrar kanske upptäckt en ny lek och lärmiljö. Andra tillfället: Idag arbetar en vikarie istället för Alexandra så det blir hon som går till skogen idag. Jag är kvar på skolan med de äldre barnen. Vikarien tar med sig små burkar med lock som är förstoringsglas. De tänker se om de hittar några smådjur/insekter. Idag är det inte så många förskolebarn på förskolan så två av de yngsta skolbarnen följer också med till skogen. Sammanlagt blir det tre barn och en förälder. Även denna gång är det lite regnigt. När de är framme i skogen ger vikarien barnen var sin burk och hon börjar lyfta på några stenar för att se om hon kan hitta några djur eller insekter. Barnen tittar på och ser lite undrande ut. Tyvärr är det ont om djur idag och hon hittar inga. Istället tar de två äldre barnen och lägger ner saker i burkarna, stenar, löv och barr. Det får gå lika bra med saker istället för djur eller insekter tänker vikarien. Barnen tittar i förstoringsglaset och jämför med varandra. De undersöker flera olika saker. Därefter gungar de på stocken som ligger kvar på stenen. En förälder ramlar och får ont i benet så de går tillbaka lite tidigare denna gång. Uppföljning: Idag blev det inte riktigt som planerat eftersom Alexandra inte arbetade. Men vi kunde genomföra skogsturen ändå eftersom vi fick hjälp av en vikarie istället. Vår planering var att endast förskolebarnen skulle gå till skogen men eftersom det bara var ett förskolebarn idag så fick även två skolbarn följa med. Planeringen gällande att leta insekter fick också den ändras då man inte hittade 6

7 några insekter. Vi drog slutsatsen att insekterna var svåra att hitta eftersom det varit kallt några nätter. Men det blev en bra lösning då barnen själva hittade andra saker att lägga i burkarna. Barnen tittade på dessa istället genom förstoringsglasen. Föräldern som ramlat fick hjälp att ta sig hem för att vila benet. Tredje tillfället: Idag går Alexandra iväg med tre förskolebarn och de skolbarn som var med förra veckan. Jag är kvar på skolan med de äldre barnen. Alexandra tar med sig en liten påse med små plastdjur och några bilder på djur som finns i skogen. Hon har även med sig papper och färgpennor för att barnen ska kunna teckna. I skogen tar Alexandra fram djuren och bilderna som hon hade med och visar barnen. De har sett dem förut och känner igen dem. De sjunger några sånger som de lärt om djur: Björnen sover, Lilla snigel. När de sjungit klart går det yngsta barnet iväg själv och Alexandra hör hur han sjunger på sången Lilla snigel. Gungbrädan är populär även denna gång och förskolebarnen turas om att gunga på den. De två skolbarnen räknar kottar (ända upp till tjugo) för att senare övergå till att leka pantgömme. Då blir förskolebarnen intresserade och vill vara med. Detta är något nytt som de inte gjort förut. De tittade en stund och sprang sedan och gömde sig. Innan de gick tillbaka ritade de teckningar för att ta med tillbaka till förskolan. Uppföljning: Även vid detta tillfälle följde två skolbarn med och vi ser att det har varit bra att de följt med. Förskolebarnen har sett vad skolbarnen gjort och de har gjort samma sak och blivit inspirerade av de äldre barnen i deras lek. Det yngsta barnet som gick iväg själv en stund sjöng för första gången själv (som någon av oss har hört). Möjligtvis kan detta bero på att han började känna sig trygg i den nya miljön. Fjärde tillfället: Idag ska vi gå alla sju barn (tre förskolebarn och fyra skolbarn) till skogen för att ha tipspromenad. Tyvärr blir det ändrade planer då ett skolbarn skadade sig och fick uppsöka vårdcentralen tillsammans med Anette. Alexandra blir då ensam kvar med sex barn vi beslutar att det blir bäst att stanna kvar på skolan istället. Vi får se om det blir tillfället igen att gå till skogen. Uppföljning: Idag blev det inte alls som vi planerat eftersom det hände en olycka. Kanske får vi möjlighet att göra om det en annan dag. 7

8 Pedagogernas insatser Vi pedagoger har genomfört det som vi planerat i den mån det gått utefter förutsättningarna. Annars har vi tänkt om, så det kan ha blivit lite ändringar ibland. Vi har försökt bemöta barnen på ett inspirerande sätt för att locka till nyfikenhet och vilja att gå till skogen och leka. Utefter förutsättningarna har vi försökt föra utvecklande samtal i den utsträckning som varit möjliga att föra. Trots att barnen inte kan prata så mycket svenska har vi ändå kunnat ha utvecklande samtal och samspel tillsammans i skogen. Jag tänker på samtalet vid första tillfället om barren som ett barn hittade. Genom att visa med kropp och ansiktsuttryck lyckades vi kommunicera med varandra i barngruppen så att vi förstod varandra. Att lära om barr hade varit svårare om vi inte varit på plats i skogen och kunnat ta, se och känna på vad ett barr är. Samtalen med föräldrarna om varför vi går till skogen var också utvecklande. Hoppas att de fått lite inspiration och vilja att gå själva till skogen tillsammans med sina barn. Jag har gett och fått feedback av både Alexandra och vår vikarie och vi upplever att vi har gjort ett bra jobb allihop. Koppling till forskning Att lära ett nytt språk blir bäst om det sker i meningsfulla sammanhang enligt forskning och det stämmer in på det som händer under våra skogsbesök. Ett exempel är vid första tillfället och ett barn hittar barr. Det blev ett meningsfult sammanhang att lära nya ord på ett nytt språk, (Flera språk i förskolan teori och praktik, Skolverket). Vi tror att det kan bero på att det är lättare att förstå vad ett barr är när man upplever det på riktig och det inte bara blir något abstrakt som man pratar om. Barnens utveckling Barngruppen har fått mer erfarenhet av att vara i skogen och leka och det märks att de blir mer och mer nyfikna efter varje gång vi varit i skogen. Vi har nu varit i skogen vid tre tillfällen. Genom observationer har vi kunnat se att barnen leker mer självständigt. Jag tänker på gungbrädan eller på pojken som vid tredje tillfället gick på en liten utflykt själv efter samlingen och sjöng Lilla snigel. En fundering kring hur det blivit om vi hittat insekter eller andra djur under våra skogsvandringar är hur barnen hade reagerat då. Föräldern som kom från Somalia berättade ju att barnen inte varit och lekt i skogen på grund av att det i Somalia fanns så många farliga djur. Vi upplevde inte att barnen visade någon rädsla av att gå till skogen eller att vistas i skogen. Vi har vid andra tillfällen än i skogen hittat och stött på djur på nära håll tillsammans med barnen. Då har det rört sig om en larv, geting, humla och en katt. Samtliga djur blev det stor uppståndelse kring barnen visade både rädsla men också nyfikenhet. 8

9 Dokumentation Vi har dokumenterat detta genom att föra anteckningar efter att vi varit i skogen. Barnen har varit delaktiga genom att göra teckningar. Information till vårdnadshavare Vårdnadshavarna har informerats löpande eftersom de varit med och vi har även fått respons av dem löpande. De har sett och förstår mer varför vi går till skogen efter vårt samtal vid första tillfället. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi pedagoger har genomfört det som vi planerat och efter de förutsättningar som varit är vi väldigt nöjda. Jag och mina medarbetare har bemött barnen där de befinner sig och utefter det har vi planerat och inspirerat dem till att upptäcka en ny lekmiljö. Vi har också fört utvecklande samtal utefter de förutsättningar som funnits. Vi har försökt hitta tillfällen där samtal och samspel har känts naturliga och meningsfulla. Barnens upplevelser Eftersom barnen inte kan så mycket svenska har det varit svårt att göra en utvärdering tillsammans med barnen om vad de tycker om att leka i skogen. Istället har vi sett på hur de är när de är i skogen och läst av deras ansiktsuttryck och sett hur de leker tillsammans och vad de leker med. Barnens utveckling Vi upplever att barnen har blivit mer nyfikna och vågar leka mer självständigt i skogen än vid första tillfället och att de har upptäckt skogens möjligheter för lek, lust och lärande som var vårt mål med detta kvalitetsarbete. Förskolebarnen tar efter och gör som skolbarnen gör när de var med. Koppling till forskning Att lek och lärande är oskiljbara i barns värld, (jfr Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003) stämmer också under vårt arbete så här långt. Ett exempel är när barnen leker på gungbrädan i skogen. I deras lekvärd upptäcker de genom leken hur de ska sitta för att stocken gunga upp och ner. De lär sig turordning i väntan på sin tur att gunga. Vår uppfattning är att barn lär i meningsfulla sammanhang och för barn är leken ett meningsfullt sammanhang. 9

10 Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen blivit mer nyfikna och vågar leka mer självständigt än första gången vi var i skogen. Föräldrarna har också fått en större förståelse kring varför vi går till skogen. De har fått en inblick i att man kan leka och lära även i skogen. De har tagit med nyfikenheten och leken till skogen och vi upplever att barnen är på god väg att upptäcka dess möjligheter för lek, lust och lärande. Utvärderingen visar också att vid de tillfällen som det var med skolbarn till skogen gjorde förskolebarnen som skolbarnen gjorde. Detta ser vi som lärorikt och utvecklande för både de yngre och äldre barnen. Forskning visar att det ett barn inte klarar själv, klarar det tillsammans med någon som kan lite mer, eller den närmaste utvecklingszonen som Vygotskijj kallade det, (Strandberg, 2006:202). Vi har erfarit att den forskning som vi lyft upp i detta kvalitetsarbete stämmer överens med det som vi sett vid de tillfällen vi varit i skogen tillsammans med barnen. Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen, (Flera språk i förskolan teori och praktik, Skolverket) Lek och lekfullhet är en betydelsefull dimension i allt lärande; lek och lärande är oskiljbara i barns värld och i förskolepedagogiken (jfr Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att fortsätta att gå till skogen. De gånger det är lite barn i förskolan kommer vi att försöka erbjuda skolbarnen att följa med så att det ändå kan bli av. 10

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig UTVÄRDERING VT-10 PLANERING HT-10 Gullvivans förskola Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig Trygghet för barn och föräldrar Lpfö-98 Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING RUTH FÖRSKOLA 2015 Bakgrund och syfte Förskolechefen ska se till att det varje år upprättas en plan med över de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN!

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! BARN OCH UTBILDNIGSFÖRVALTNINGEN BJÖRKTJÄRA FÖRSKOLA 2015-2016 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! Det här med att börja i förskolan är naturligtvis en stor förändring i ert liv både för barn och vårdnadshavare.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Kvalitetsanalys 2015 Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Saltisbarnens Montessoriförskola är en

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2012. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2012 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer