Kvalitetsarbete. Lek i skogen

Transkript

1 Kvalitetsarbete Lek i skogen Förskolan Amica 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Anette Zackariasson Alexandra Lindberg

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 8 Koppling till forskning... 8 Barnens utveckling... 8 Dokumentation... 9 Information till vårdnadshavare... 9 Utvärdering... 9 Pedagogernas insatser... 9 Barnens upplevelser... 9 Barnens utveckling... 9 Koppling till forskning... 9 Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar Amica består av en förskoleavdelning och en förberedelseklass. Det är fem förskolebarn och fem skolbarn. Dessa barn är nyanlända till Sverige och har annat modersmål än svenska. I barngruppen finns det barn från Albanien, Somalia och Palestina. Barnen pratar sina modersmål och håller på att lära sig det svenska språket. Förskolans barngrupp: Två treåringar (tvillingar) modersmål albanska Två fyraåringar (en av dem är syskon till tvillingarna) modersmål albanska och somaliska En femåring modersmål arabiska Skolbarnen går fem dagar i veckan och förskolebarnen går tre förmiddagar i veckan, tisdag, onsdag och fredag. Förskolebarnen går på förskolan tillsammans med en förälder/vårdnadshavare. Föräldrarna pratar endast sina modersmål som är desamma som barnens med undantag från lite engelska. På Amica arbetar en förskolelärare/lärare och en resurspedagog de dagar som det är förskoleverksamhet. Övriga dagar arbetar förskoleläraren/läraren ensam. I verksamheten finns ingen modersmålslärare eller flerspråkig lärare att tillgå. De pedagoger som arbetar pratar svenska och engelska. Lokalerna ligger på Bruksskolan och är ett fritidshem på eftermiddagarna. Lokalerna består av tre rum samt en toalett. För lek utomhus används skolgården där det finns sandlåda, gungor, hinderbana och linbana. Det finns även cyklar och andra lekredskap att använda. I nära anslutning till skolan finns fina naturområden med skog att vara i. Kartläggning av barnens intressen Efter iakttagelser, observationer och samtal med föräldrar har vi sett att barnen är intresserade av att vara ute och leka. De är nyfikna och undersöker skolgården genom att leka med och prova de redskap och det material som erbjuds. Mål Eget formulerat mål Ta med barnens nyfikenhet och lek utomhus till skogen så att barnen upptäcker skogens möjligheter för lek, lust och lärande. Läroplanens mål Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. 3

4 Barnens nyfikenhet, företag samhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras, (Lpfö98). Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden, (Lpfö98). Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter, (Lpfö98). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, (Lpfö98). Barnens utveckling Efter samtal med föräldrar har det framkommit att skogen inte är någon naturlig lek/lärplats för barnen på Amica eftersom de inte brukar vara i skogen och leka. En vårdnadshavare från Palestina berättade: - Vi hade ingen skog där vi bodde så skogen är något nytt för oss. En annan förälder från Somalia sade: - I Somalia finns det väldigt många farliga djur så det är för farligt att leka i skogen där. Så mina barn är inte vana att vara och leka i skogen. Insatser åtgärder för att nå målet Vi kommer att gå till skogen en gång i veckan under en månad. Anette och Alexandra ansvarar och planerar för att detta kommer bli av. Koppling till forskning Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen, (Flera språk i förskolan teori och praktik, Skolverket) Lek och lekfullhet är en betydelsefull dimension i allt lärande; lek och lärande är oskiljbara i barns värld och i förskolepedagogiken (jfr Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Det ett barn inte klarar själv, klarar det tillsammans med någon som kan lite mer, eller den närmaste utvecklingszonen som Vygotskijj kallade det, (Strandberg, 2006:202). 4

5 Dokumentation Vi ska dokumentera våra besök till skogen genom anteckningar och teckningar. Barnen kommer att vara delaktiga genom att teckna. Information till vårdnadshavare Eftersom vårdnadshavare är med i verksamheten informeras de under tiden verksamheten pågår. Eftersom ingen av pedagogerna pratar vårdnadshavarnas språk sker informationen på engelska, samt med hjälp av kroppsspråk och bilder. Uppföljning Vi har uppföljning och utvärdering efter varje gång vi varit i skogen. Anette och Alexandra har tillsammans ansvarat för att gå till skogen och turats om att gå dit. Första tillfället: Jag (Anette) gick till skogen och Alexandra var kvar på skolan med skolbarnen och hade idrott i gymnastiksalen. Det regnade ute och när vi berättade att vi skulle gå till skogen idag så var det någon förälder som påpekade detta. Jag sade då att det inte är så långt till skogen och när vi är framme i skogen så kommer vi inte att känna av regnet så mycket eftersom träden skyddar. Alla fem förskolebarn var här idag och tillsammans med föräldrarna var vi nio stycken som gav oss iväg mot skogen. Promenaden tog ungefär tio minuter. Det regnade inte jättemycket så vi klarade oss från att bli alltför blöta. Väl framme i skogen böjde sig ett barn ner och tog upp något det hittat på marken. Barnet visade upp sitt fynd och såg undrande ut. Jag sade att det hette barr och pekade på alla granar som fanns runtomkring. De andra barnen och föräldrarna kom fram och tittade och kände på barren som låg på marken och de som satt fast på granarna. Jag hittade en kotte och visade barnen den och sade att det var en kotte och pekade återigen på granarna runtomkring. Vi såg några kottar som satt fast på granarna. Jag såg på barnen att de förstod att kottarna hörde ihop med granarna. Nu började alla leta efter kottar istället som vi lade i en hög. Vi hittade små kottar och stora kottar. Vi drog ett streck i marken en bit från högen och jag försökte kasta en kotte så att den träffade högen. De andra barnen ville också försöka och så höll vi på med det en stund. Till slut blev det en stor hög med kottar. Två av föräldrarna satt på några stenar och tittade när vi satt på marken och sjöng några sånger som vi brukade sjunga hemma på förskolan. Den tredje föräldern gick omkring och fotograferade med sin mobil. Han fotograferade träd och stenar. När vi sjungit klart gick barnen till sina föräldrar. De yngsta barnen satte sig i sin mammas knä en stund. Bredvid dem på en stor sten låg en stor stock. Ett barn satte sig på stocken och jag pekade på andra änden av stocken 5

6 och frågade om någon ville sätta sig där. Då kom ett barn fram och jag tryckte ner stocken så att barnet kunde klättra upp. Stenen och stocken blev nu en gungbräda. De andra barnen ville också försöka och snart satt alla på stocken. Barnet till pappan som fotograferade lekte med några pinnar och jag satte mig ner med honom och började forma bokstäver av pinnarna. Jag skrev hans namn med dem och han läste och sade sitt namn. En timma efter att vi kommit till skogen var det dags att gå hem och äta mat. Vi gick ur skogen och upptäckte då att det slutat att regna. Uppföljning: Jag upplevde att barnen tyckte det var spännande att vara i skogen. Det fanns många nya saker till exempel barr, kottar och gungbrädor. Barnen var nyfikna men lite mer reserverade än de är när vi är på skolgården och leker. Men detta var första gången vi var i skogen så det ska bli spännande att se efter nästa gång. Föräldrarna var osäkra på vad de skulle göra. De sade att de inte var vana att vara i skogen och de var heller inte vana vid att gå till skogen för att lära sig saker. Jag berättade att det var en bra plats att lära sig saker på och att vi i förskolan och skolan i Sverige ofta går till skogen och leker och på det sättet lär oss nya saker. Så idag har barnen tillsammans med sina föräldrar kanske upptäckt en ny lek och lärmiljö. Andra tillfället: Idag arbetar en vikarie istället för Alexandra så det blir hon som går till skogen idag. Jag är kvar på skolan med de äldre barnen. Vikarien tar med sig små burkar med lock som är förstoringsglas. De tänker se om de hittar några smådjur/insekter. Idag är det inte så många förskolebarn på förskolan så två av de yngsta skolbarnen följer också med till skogen. Sammanlagt blir det tre barn och en förälder. Även denna gång är det lite regnigt. När de är framme i skogen ger vikarien barnen var sin burk och hon börjar lyfta på några stenar för att se om hon kan hitta några djur eller insekter. Barnen tittar på och ser lite undrande ut. Tyvärr är det ont om djur idag och hon hittar inga. Istället tar de två äldre barnen och lägger ner saker i burkarna, stenar, löv och barr. Det får gå lika bra med saker istället för djur eller insekter tänker vikarien. Barnen tittar i förstoringsglaset och jämför med varandra. De undersöker flera olika saker. Därefter gungar de på stocken som ligger kvar på stenen. En förälder ramlar och får ont i benet så de går tillbaka lite tidigare denna gång. Uppföljning: Idag blev det inte riktigt som planerat eftersom Alexandra inte arbetade. Men vi kunde genomföra skogsturen ändå eftersom vi fick hjälp av en vikarie istället. Vår planering var att endast förskolebarnen skulle gå till skogen men eftersom det bara var ett förskolebarn idag så fick även två skolbarn följa med. Planeringen gällande att leta insekter fick också den ändras då man inte hittade 6

7 några insekter. Vi drog slutsatsen att insekterna var svåra att hitta eftersom det varit kallt några nätter. Men det blev en bra lösning då barnen själva hittade andra saker att lägga i burkarna. Barnen tittade på dessa istället genom förstoringsglasen. Föräldern som ramlat fick hjälp att ta sig hem för att vila benet. Tredje tillfället: Idag går Alexandra iväg med tre förskolebarn och de skolbarn som var med förra veckan. Jag är kvar på skolan med de äldre barnen. Alexandra tar med sig en liten påse med små plastdjur och några bilder på djur som finns i skogen. Hon har även med sig papper och färgpennor för att barnen ska kunna teckna. I skogen tar Alexandra fram djuren och bilderna som hon hade med och visar barnen. De har sett dem förut och känner igen dem. De sjunger några sånger som de lärt om djur: Björnen sover, Lilla snigel. När de sjungit klart går det yngsta barnet iväg själv och Alexandra hör hur han sjunger på sången Lilla snigel. Gungbrädan är populär även denna gång och förskolebarnen turas om att gunga på den. De två skolbarnen räknar kottar (ända upp till tjugo) för att senare övergå till att leka pantgömme. Då blir förskolebarnen intresserade och vill vara med. Detta är något nytt som de inte gjort förut. De tittade en stund och sprang sedan och gömde sig. Innan de gick tillbaka ritade de teckningar för att ta med tillbaka till förskolan. Uppföljning: Även vid detta tillfälle följde två skolbarn med och vi ser att det har varit bra att de följt med. Förskolebarnen har sett vad skolbarnen gjort och de har gjort samma sak och blivit inspirerade av de äldre barnen i deras lek. Det yngsta barnet som gick iväg själv en stund sjöng för första gången själv (som någon av oss har hört). Möjligtvis kan detta bero på att han började känna sig trygg i den nya miljön. Fjärde tillfället: Idag ska vi gå alla sju barn (tre förskolebarn och fyra skolbarn) till skogen för att ha tipspromenad. Tyvärr blir det ändrade planer då ett skolbarn skadade sig och fick uppsöka vårdcentralen tillsammans med Anette. Alexandra blir då ensam kvar med sex barn vi beslutar att det blir bäst att stanna kvar på skolan istället. Vi får se om det blir tillfället igen att gå till skogen. Uppföljning: Idag blev det inte alls som vi planerat eftersom det hände en olycka. Kanske får vi möjlighet att göra om det en annan dag. 7

8 Pedagogernas insatser Vi pedagoger har genomfört det som vi planerat i den mån det gått utefter förutsättningarna. Annars har vi tänkt om, så det kan ha blivit lite ändringar ibland. Vi har försökt bemöta barnen på ett inspirerande sätt för att locka till nyfikenhet och vilja att gå till skogen och leka. Utefter förutsättningarna har vi försökt föra utvecklande samtal i den utsträckning som varit möjliga att föra. Trots att barnen inte kan prata så mycket svenska har vi ändå kunnat ha utvecklande samtal och samspel tillsammans i skogen. Jag tänker på samtalet vid första tillfället om barren som ett barn hittade. Genom att visa med kropp och ansiktsuttryck lyckades vi kommunicera med varandra i barngruppen så att vi förstod varandra. Att lära om barr hade varit svårare om vi inte varit på plats i skogen och kunnat ta, se och känna på vad ett barr är. Samtalen med föräldrarna om varför vi går till skogen var också utvecklande. Hoppas att de fått lite inspiration och vilja att gå själva till skogen tillsammans med sina barn. Jag har gett och fått feedback av både Alexandra och vår vikarie och vi upplever att vi har gjort ett bra jobb allihop. Koppling till forskning Att lära ett nytt språk blir bäst om det sker i meningsfulla sammanhang enligt forskning och det stämmer in på det som händer under våra skogsbesök. Ett exempel är vid första tillfället och ett barn hittar barr. Det blev ett meningsfult sammanhang att lära nya ord på ett nytt språk, (Flera språk i förskolan teori och praktik, Skolverket). Vi tror att det kan bero på att det är lättare att förstå vad ett barr är när man upplever det på riktig och det inte bara blir något abstrakt som man pratar om. Barnens utveckling Barngruppen har fått mer erfarenhet av att vara i skogen och leka och det märks att de blir mer och mer nyfikna efter varje gång vi varit i skogen. Vi har nu varit i skogen vid tre tillfällen. Genom observationer har vi kunnat se att barnen leker mer självständigt. Jag tänker på gungbrädan eller på pojken som vid tredje tillfället gick på en liten utflykt själv efter samlingen och sjöng Lilla snigel. En fundering kring hur det blivit om vi hittat insekter eller andra djur under våra skogsvandringar är hur barnen hade reagerat då. Föräldern som kom från Somalia berättade ju att barnen inte varit och lekt i skogen på grund av att det i Somalia fanns så många farliga djur. Vi upplevde inte att barnen visade någon rädsla av att gå till skogen eller att vistas i skogen. Vi har vid andra tillfällen än i skogen hittat och stött på djur på nära håll tillsammans med barnen. Då har det rört sig om en larv, geting, humla och en katt. Samtliga djur blev det stor uppståndelse kring barnen visade både rädsla men också nyfikenhet. 8

9 Dokumentation Vi har dokumenterat detta genom att föra anteckningar efter att vi varit i skogen. Barnen har varit delaktiga genom att göra teckningar. Information till vårdnadshavare Vårdnadshavarna har informerats löpande eftersom de varit med och vi har även fått respons av dem löpande. De har sett och förstår mer varför vi går till skogen efter vårt samtal vid första tillfället. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi pedagoger har genomfört det som vi planerat och efter de förutsättningar som varit är vi väldigt nöjda. Jag och mina medarbetare har bemött barnen där de befinner sig och utefter det har vi planerat och inspirerat dem till att upptäcka en ny lekmiljö. Vi har också fört utvecklande samtal utefter de förutsättningar som funnits. Vi har försökt hitta tillfällen där samtal och samspel har känts naturliga och meningsfulla. Barnens upplevelser Eftersom barnen inte kan så mycket svenska har det varit svårt att göra en utvärdering tillsammans med barnen om vad de tycker om att leka i skogen. Istället har vi sett på hur de är när de är i skogen och läst av deras ansiktsuttryck och sett hur de leker tillsammans och vad de leker med. Barnens utveckling Vi upplever att barnen har blivit mer nyfikna och vågar leka mer självständigt i skogen än vid första tillfället och att de har upptäckt skogens möjligheter för lek, lust och lärande som var vårt mål med detta kvalitetsarbete. Förskolebarnen tar efter och gör som skolbarnen gör när de var med. Koppling till forskning Att lek och lärande är oskiljbara i barns värld, (jfr Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003) stämmer också under vårt arbete så här långt. Ett exempel är när barnen leker på gungbrädan i skogen. I deras lekvärd upptäcker de genom leken hur de ska sitta för att stocken gunga upp och ner. De lär sig turordning i väntan på sin tur att gunga. Vår uppfattning är att barn lär i meningsfulla sammanhang och för barn är leken ett meningsfullt sammanhang. 9

10 Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen blivit mer nyfikna och vågar leka mer självständigt än första gången vi var i skogen. Föräldrarna har också fått en större förståelse kring varför vi går till skogen. De har fått en inblick i att man kan leka och lära även i skogen. De har tagit med nyfikenheten och leken till skogen och vi upplever att barnen är på god väg att upptäcka dess möjligheter för lek, lust och lärande. Utvärderingen visar också att vid de tillfällen som det var med skolbarn till skogen gjorde förskolebarnen som skolbarnen gjorde. Detta ser vi som lärorikt och utvecklande för både de yngre och äldre barnen. Forskning visar att det ett barn inte klarar själv, klarar det tillsammans med någon som kan lite mer, eller den närmaste utvecklingszonen som Vygotskijj kallade det, (Strandberg, 2006:202). Vi har erfarit att den forskning som vi lyft upp i detta kvalitetsarbete stämmer överens med det som vi sett vid de tillfällen vi varit i skogen tillsammans med barnen. Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen, (Flera språk i förskolan teori och praktik, Skolverket) Lek och lekfullhet är en betydelsefull dimension i allt lärande; lek och lärande är oskiljbara i barns värld och i förskolepedagogiken (jfr Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att fortsätta att gå till skogen. De gånger det är lite barn i förskolan kommer vi att försöka erbjuda skolbarnen att följa med så att det ändå kan bli av. 10