SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Transkript

1 SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning. Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi kan diskutera på plats. För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning. Exempel på hur temat är kopplat till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Temat Småkryp tränar nedanstående naturvetenskapliga förmågor: Använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö, samhälle, hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Genomföra systematiska undersökningar Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i människokroppen, naturen och samhället VAD? FÖR VEM Centralt innehåll åk 1-3 Centralt innehåll åk 4-6 Centralt innehåll åk 7-9 Småkryp åk 3-9 NO: Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Biologi: Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Biologi: Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

2 Ni får fånga massor av olika småkryp i skogen och lära er om hur de lever. Eleverna får uppleva en del av naturens mångfald. Förarbete: Utrustning som eleverna ska ha med: mugg, tallrik (av plast), bestick, sittunderlag samt lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag. Matsäck innehållande litet mellanmål och gärna varm dryck är trevligt att ha med. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen. Utedagen: Här nedan följer en sammanställning över temats olika delmoment och hänvisningar till litteratur. Obs! Eftersom planeringen av temat skiljer sig åt från gång till gång beroende på antal grupper, gruppstorlekar, ramtider, åldrar m.m. stämmer listan förmodligen inte fullständigt. - Insekter i gräset kamouflage. (Myllrande mångfald s och i detta dokument s.4-5) - Fladdermusleken. Man står i en stor tyst ring. Inuti finns två fladdermöss med ögonbindel och två till fyra nattfjärilar. När en fladdermus ropar Maten måste alla fjärilarna svara Ecco. På det sätter försöker fladdermössen fånga maten. Om däremot de kommer mot ringen, säger någon träd eller vägg så att dem förstår det är inte mat. - Myror ( i detta dokument s. 6) - Epoken (Lek utomhus, Dusan Bartùnìk ) Använd utvecklingsstegen ägg-larv-puppa-insekt i två cykler. - Ugglor och kråkor om myror eller insekter. (Sharing Nature with children s.78) - Huvud, thorax abdomen sången Melodin av huvud, axlar, knä och två och man värmer upp med sången innan man förklarar att insekter har olika kroppsdelar Då byter man ut orden med insektskroppsdelar: Huvud, thorax abdomen, abdomen och Ögon, sex ben, vingar och antenner. Glöm inte rörelser som passar! - Ägg, larv, puppa, vuxen En kroppsrörelser representerar varje steg i insekternas livscykel: rulla ihop sig som en boll för ägg, åla som larv, stå still som puppa och flyga omkring som vuxen Helt enkelt ropar man ut ett livsstadium och så ska eleverna göra rätt sak. Man kan gör det som uppvärmning eller tävling.

3 - Myrleken Myror springer omkring och håller sig undan gröngölingen. Det gäller att de samarbetar som riktiga myror. Om gröngölingen kullar en myra blir myran skadad. En skadad myra lägger sig ner på ryggen och flaxar sina ben. Då ska minst två andra myror komma och bära den till en myrstack (rockring) där den blir frisk på nytt. Litteratur: Sharing nature with children J. Cornell ISBN

4 -

5 Kamouflage Vilken färg är vanligast bland krypen i det höga gräset? Vad tror du? Förklara varför? (Hypotes) Färg Gör en frekvenstabell. Frekvens med håv Frekvens med händerna Slutsatser: Hur bra fungerar kamouflaget? Skiljer sig resultatet och i så fall hur? Slutsats gällande samband mellan småkryps färg och vart de tar vägen när de får röra sig fritt på insamlat gräs.

6 Adoptera en myra. Uppgiften är att adoptera en myra under 15 minuter. Det innebär att man ska välja ut en speciell individ som man sedan försöker följa hela tiden. Skulle du tappa bort myran eller att den går till sin stack väljer du en ny myra som du fortsätter att följa tiden ut. Lägg en markering på marken där du börjar följa myran. Försök att under och efter undersökningen finna svar på följande frågor: Hur långt hinner myran röra sig på 15 min? Hur lång sträcka skulle det bli på 1 timme och ett dygn om myran rör sig med samma fart hela tiden? Svara i meter, decimeter, centimeter och millimeter. Varför tror du att den är ute och går? Vad gör den förutom att gå? Vad händer när den möter andra myror? Har dom kontakt? Hur gör en myra när den försvarar sig? Går myran åt olika håll eller bara åt ett håll? Följer din myra några vägar?