Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid Eknäs, särskilt ungdomshem

Transkript

1 Utbildningsinspektion av Statens institutionsstyrelse Eknäs Dnr :458 Utbildningsinspektion av skolverksamheten vid Eknäs, särskilt ungdomshem Innehåll Inledning...1 Underlag...2 Beskrivning av skolverksamheten vid Eknäs...2 Kunskaper...3 Normer och värden...6 Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar...8 Inledning Skolverket har granskat skolverksamheten i och besökt Eknäs den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Strukturen för inspektionsarbetet har utgått från en indelning utifrån huvudområdena Kunskaper, Normer och värden samt Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar. Denna rapport är i allt väsentligt en beskrivning av hur skolverksamheten är organiserad och genomförs vid Eknäs utifrån dessa huvudområden. Bedömningarna av kvaliteten och om skolverksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen/läroplanerna och övriga författningar för undervisning av barn och ungdomar som vistas vid sådana hem (särskilda ungdomshem) som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Enligt förordning (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas på särskilda ungdomshem ska för undervisning av skolpliktiga ungdomar 2 kap. och 4-7 kap. grundskoleförordningen tillämpas så långt det är möjligt. Ungdomar som inte längre är skolpliktiga ska ges möjlighet att få sådan kompletterande utbildning på grundskolenivå eller sådan utbildning motsvarande gymnasieskolan som de behöver. Statens institutionsstyrelse (SiS) har som huvudman för all verksamhet vid särskilda ungdomshem ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom 3 månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. 1

2 Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från SiS och Eknäs, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om huvudmannen och skolan från exempelvis intervjuer med företrädare för huvudmannen. På Eknäs intervjuades institutionschefen, läraren med ansvar för den pedagogiska ledningen, övriga lärare samt elever. Inspektörerna besökte lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som fanns på skolan utgör underlag för bedömningen. Institutionschefen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolverksamheten Beskrivning av skolverksamheten vid Eknäs Antal elever Grundskola 18 Gymnasieskola 1 Eknäs är ett sådant särskilt ungdomshem som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hemmet ligger i lantlig miljö cirka en och en halv mil söder om Enköping. Ungdomshemmet tar emot pojkar mellan 14 och 18 år med allvarliga psykosociala problem samt pågående kriminalitet och missbruk. Hemmet tar även emot ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Det finns två behandlingsavdelningar och två akut- och utredningsavdelningar - sammanlagt 22 låsbara platser. Vistelse tiden för en elev på en akut- och utredningsavdelning är i genomsnitt 8 10 veckor medan motsvarande tid för en elev på en behandlingsavdelning är 2 4 terminer. Eknässkolan är en egen organisatorisk enhet inom ungdomshemmet med målsättning att ge alla elever den undervisning de behöver. Varje avdelning bildar en undervisningsgrupp. Eleverna på behandlingsavdelningarna går full skoldag medan eleverna på akut- och utredningsavdelningarna går halv skoldag. På den undervisningsfria delen av dagen för de sistnämnda eleverna genomför lärare även skolutredningar som en del av utredningsteamets uppgift. På akut- och utredningsavdelningarna pågår skolundervisning även under tid som normalt ses som ferier. Detta är möjligt genom att samtliga lärare på Eknässkolan har semesteranställningar. På ungdomshemmets hemsida på Internet anges att Eknässkolan är en grundskola. Vid inspektionsbesöket var alla elever utom en i skolpliktig ålder. En elev undervisades inom gymnasieskolas individuella program på grundskolenivå. Institutionschefen, den pedagogiska ledaren och lärarna framhåller alla i intervjuerna betydelsen av institutionschefens inställning till utbildning. Det har under en period varit en strid mellan utbildning och behandling på Eknäs. Enligt de intervjuade är statusen för utbildning nu åter hög. De efterlyser dock tydligare riktlinjer från SiS centralt. 2

3 Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplaner och kursplaner. Inspektionen granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening. Skolans kunskapsresultat Inspektörerna har tagit del av en sammanställning av i Eknässkolan utfärdade slutbetyg efter genomgången grundskola åren Tabell 1 Satta betyg - slutbetyg i grundskolan åren och antal elever År Godkänd Väl godkänd Mycket väl godkänd Antal elever Under aktuell tidsperiod sattes 158 betyg. Om alla elever skulle ha fått betyg i alla ämnen skulle 240 betyg ha varit satta. Under perioden var det två elever som hade betyget Godkänd eller högre i samtliga grundskolans ämnen. Nio elever hade betyg i fler än tio ämnen och tretton elever hade betyg i fler än fem ämnen. Endast en elev uppnådde inte behörighet för gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. Sammanställning över betyg inom gymnasieskolan saknas då sådana inte har satts de senaste åren. Uttalade mål i skolans lokala arbetsplan för läsåret 2006/07 är att eleverna ska erhålla slutbetyg (grundskolan) och att elevernas baskunskaper ska höjas. Med beaktande av flertalet elevers bristfälliga skolgång före Eknässkolan och deras problem i övrigt bedömer inspektörerna redovisat resultat som mycket gott. Det framkom i samtal med eleverna att deras kännedom om målen för respektive ämne är svag. Skolarbetet utgår från en av lärararbetslaget gjord terminsplanering (veckoschema) som bryts ner till en individuell dagsplanering för varje elev. Inspektörerna konstaterar att en samlad redovisning och analys av elevers kunskapsutveckling i respektive ämne saknas. De undervisande lärarna har viss kännedom om elevernas resultat men eftersom dessa inte sammanställts har kunskapsresultaten hittills inte legat till grund för en analys och förbättring av verksamheten i stort. Utveckling och lärande i relation till ämnesövergripande kunskapsmål Mycket av arbetet i skolan ägnas åt att motivera eleverna till studier och att få dem att känna trygghet samt att lära sig ta hänsyn till och visa respekt för andra. Detta kommer till uttryck i den lokala arbetsplanen i termer som finna glädje och lust att lära samt höja skolkompetensen/skolbeteendet. Med det senare avses att varje elev ska ta ansvar för sina studier, bl.a. genom närvaro på lektioner och genom ett acceptabelt uppträdande (ej kränkande agerande) samt att utveckla sociala färdigheter i relation till andra elever och till vuxna. De elever som inspektörerna talade med gav uttryck för att de på Eknässkolan i större utsträckning än på tidigare skolor förstått och närmat sig målen att sträva mot som skolan redovisat för dem. Eleverna lyfte fram skolans litenhet och den stora vuxentätheten som positivt främjande faktorer i sammanhanget. Vid besöket noterade inspektörerna att gruppundervisning eller uppgifter som skulle lösas i grupp mycket sällan förekom eller gavs tillfällen då elever normalt övar 3

4 på sådant som främjar möjligheten att nå strävansmål. Inspektörerna bedömer dock, trots detta, att skolans arbete gör att eleverna på ett positivt sätt utvecklat kunskapskvaliteter enligt läroplanens mål att sträva mot. En indikator på detta är även att eleverna i uppföljande intervjuer genomförda av ungdomshemmet efter avslutad vistelse på ungdomshemmet skattar fungerande fortsatt skolgång högt. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Undervisningen utgår från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) och de nationella kursplanerna. Eknässkolans målsättning är att ge alla elever den undervisning de behöver. Det finns fyra avdelningar på ungdomshemmet och skolan har fyra klasser (undervisningsgrupper) - en klass per avdelning. Vid varje lektionstillfälle deltar en lärarassistent (behandlingsassistent) som är knuten till klassen. Ett motiv för detta är, förutom att vara ett stöd till läraren, att eleven i undervisningen ska känna kontinuitet i vuxenkontakten. Eleverna på akut- och utredningsavdelningarna går halv skoldag (15 undervisningstimmar/vecka) och undervisningen för dessa elever ges på respektive avdelning. Av den lokala arbetsplanen framgår att undervisningen på dessa avdelningar primärt syftar till att höja/vidmakthålla baskunskaper samt väcka nyfikenhet och få eleverna att finna glädje och lust att lära. Undervisningen inriktas främst på de teoretiska ämnena svenska, engelska och matematik samt de praktiska ämnena bild, slöjd och hem- och konsumentkunskap. Enligt skolans företrädare kan även andra ämnen komma ifråga framförallt då de efterfrågas av eleverna. Det är endast i de teoretiska ämnena som undervisningen leds av skolans anställda lärare. På den undervisningsfria delen av skoldagen genomför två lärare skolutredningar angående enskilda elever som en del av utredningsteamets uppgift. På akut- och utredningsavdelningarna bedrivs undervisning året om utan uppehåll för ferier. Samtliga lektioner för eleverna inskrivna på behandlingsavdelningarna genomförs i ett särskilt skolhus inom ungdomshemmets område förutom undervisning i musik, träslöjd och idrott. Lektionerna i dessa ämnen genomförs dock även de i för undervisningen anpassade lokaler som ligger inom området. Två av skolans lärare är också klassföreståndare för var sin klass och de handhar även studie- och yrkesvägledningsfrågor i sina respektive klasser. Vid tidpunkten för inspektionsbesöket undervisades sammanlagt fem elever i skolans två klasser. På Eknäs arbetar man med kognitiv beteendetearpi. Detta arbetssätt innebär bl.a. att eleverna görs uppmärksamma på konsekvenser av sitt beteende och ger dem tillfälle att upptäcka nya möjligheter och resurser. På ungdomshemmet används teckenekonomi som är en metod som förstärker positivt beteende och nonchalerar/begränsar negativt. Då skolan är integrerad med den totala behandlingen vid ungdomshemmet återspeglas detta i undervisningen. Undervisningen präglas av att eleverna arbetar med för varje dag enskilt planerade beting. På särskilda skolkort noterar lärarassistenten (behandlingsassistenten) elevernas prestationer och uppförande poängsätts. Eleverna noterar själva i personliga loggböcker utförda prestationer i skolan. Goda prestationer och gott uppförande kan för den enskilde eleven ge poäng som generar förmåner som t.ex. kan bestå av mindre penningsummor eller större rörelsefrihet. Mindre goda prestationer och/eller dåligt uppförande ger poängavdrag och därmed 4

5 mindre möjlighet att relativt snabbt nå förmåner. Vid tillämpning av teckenekonomin tas hänsyn till speciella svårigheter hos eleverna. I intervjuer med eleverna gav de uttryck för att systemet med teckenekonomi överlag är positivt och gör att de skärper sig och därmed skapar större utrymme för att tillgodogöra sig undervisningen. Undervisningen planeras och genomförs utifrån den enskilde elevens behov och förutsättningar. Inspektörerna noterade vid lektionsbesök - vilket även framkom i samtal med berörda - att undervisningen endast i mycket begränsad omfattning utgår från grupparbetsövningar, tematiska studier och/eller gemensamma diskussioner. Den individualiserade undervisningen och den höga vuxentätheten skapar enligt inspektörernas bedömning trots allt förutsättningar för den enskilde eleven att utvecklas positivt i sitt lärande i Eknässkolan. Individanpassning och stöd Undervisningen utgår från den enskilde elevens behov och förutsättningar och grundar sig på de särskilda skolutredningar som gjorts angående varje elev på akut- och utredningsavdelningarna. För fyra av de fem eleverna, dvs. de som bedömts vara i behov av särskilt stöd, har åtgärdsprogram upprättats. Dessa åtgärdsprogram upprättas av lärararbetslaget under viss medverkan av den enskilde eleven men utan deltagande av vårdnadshavare. Enligt inspektörerna uppfyller inte redovisade åtgärdsprogram grundskoleförordningens krav på att tydligt redovisa elevens behov, hur de ska tillgodoses samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp och utvärderas. Fyra av eleverna hade vid inspektionsbesöket anpassad studiegång. Beslut om den anpassade studiegången fattas även det (jfr åtgärdsprogram) kollektivt av lärararbetslaget. Detta beslutsförfarande står i strid med bestämmelserna i grundskoleförordningen. Enligt bestämmelserna ska styrelsen för utbildningen fatta beslut om anpassad studiegång. Styrelsen kan delegera beslutsfattandet till enskild tjänsteman. Skolan använder ett formulär för upprättande av individuella utvecklingsplaner och sådana planer upprättas för varje elev. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som ska ges under utvecklingssamtalet. Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. (Se Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10). Inspektörerna bedömer att de planer skolan upprättar för varje elev bör förbättras för att fullt ut stå i överensstämmelse med aktuell bestämmelse i grundskolförordningen. Bland annat saknas tydliga sammanfattningar av insatser skolan behöver göra för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Vid intervjuer med lärare framkom att utvärdering av lärandet främst sker genom samtal mellan lärare och elever samt olika typer av test/prov. Nationella ämnesprov genomförs även på skolan. Skolans utvärdering utgår framförallt från individuella resultat. Någon samlad diskussion beträffande lärandet som tar sin utgångspunkt i ett aggregerat resultat för skolan som helhet förekommer 5

6 mer sällan. Lärararbetslaget träffas vid ett tillfälle varje vecka då man såväl utvärderar den gångna veckans arbete som planerar för den kommande veckan. En ambition är att diskussionerna vid sådana träffar varannan gång ska ha fokus på pedagogiska frågor som rör hur man ska undervisa mer än planering och vad man ska behandla i undervisningen. Vid de tretton studiedagarna som finns utlagda under ett läsår diskuteras utvärdering utifrån aspekten hur man bäst har utnyttjat de organisatoriska resurserna i förhållande till de elever som skolan har/har haft. Inspektörerna bedömer att sådana utvärderingsdiskussioner i högre grad bör ta sin utgångspunkt i vilka resultat skolan har uppnått vad gäller elevernas lärande. Som en bilaga till den lokala arbetsplanen redovisas skolans lokala tolkningar av de nationella kursplanerna och betygskriterierna. Enligt skolans personal är dessa tolkningar också ett väsentligt underlag för bedömning och betygssättning. Den text som återfinns i materialet är till stor del identisk med vad som anges i de nationella betygskriterierna. Några tolkningar eller konkretiseringar som skulle vara vägledande för just Eknässkolan är enligt inspektörerna svårt att urskilja. Inspektörerna uppmärksammade även att man i de lokala tolkningarna uteslutit vissa kriterier som anges i de nationella bestämmelserna. Enligt inspektörerna har skolan därmed reducerat kraven på ett sätt som inte är förenligt med gällande bestämmelser. Inom SiS som myndighet har problematiken beträffande likvärdig bedömning och betygssättning uppmärksammats och bl.a. därför arrangeras under innevarande läsår en gemensam studiedag för alla lärare som undervisar vid SiS-skolor med tema bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att skolan är medveten om betydelsen av en kvalitativ och regelbunden utvärdering av kunskaperna på individnivå som underlag för en korrekt bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att detta utvärderingsarbete bör förbättras. Betygssättning sker dock inte på ett sätt som står i överensstämmelse med gällande bestämmelser. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Normer och värden samt arbetsmiljö och delaktighet I skolan finns ordningsregler som fokuserar elevens uppförande respektive prestation i skolarbetet. Reglerna är utformade så att de beskriver vad som utmärker ett gott uppförande respektive goda prestationer. Exempel på den första aspekten är att eleven ska uppträda så att man inte stör andra, man ska vårda sitt språk, vara rädd om skolans materiel samt lyssna till och samarbeta med läraren och med andra elever. När det gäller prestation anges som exempel att komma i tid till lektioner, delta aktivt i genomgångar samt att redovisa läxor och använda loggboken på ett förtjänstfullt sätt. Dessa ordningsregler fanns anslagna i klassrummen. Trots detta var de elever inspektörerna talade med inte medvetna om dem och de kände sig inte delaktiga i framtagandet av dessa. Inte heller kunde de uppge om reglerna varit utgångspunkt för diskussion lärare och elever emellan. 6

7 Varje skolvecka inleds med ett elevråd där eleverna har tillfälle att ta upp sådant som de finner angeläget och som rör skolarbetet. Elevrådstiden är också ett tillfälle för lärarna att lämna information om skolarbetet i de delar som främst rör praktiska förhållanden och få en respons från eleverna på given information. Elevernas inflytande på undervisningen inskränker sig till, i stort sett, att endast omfatta i vilken ordning olika moment i undervisningen ska ske. Detta gäller framförallt undervisningen i de teoretiska ämnena. Däremot har eleverna ett större inflytande på undervisningen i de praktiskt estetiska ämnena. I dessa ämnen kan eleverna påverka, i samspel med lärarna, såväl vad som ska göras som hur det ska göras. Ungdomshemmet ser det som angeläget att berörda familjer involveras i vården av de unga. På Eknäs finns ett väl fungerande system för samtal, besök, övernattningar och informationsutbyte med elevernas familjer. Detta system tar främst sikte på behandlingen av ungdomarna ur alla aspekter men givetvis ges här möjlighet för föräldrar att diskutera och framföra synpunkter samt att få information om elevens skolgång. Vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtal minst en gång per termin där samtalet med representanter för skolan specifikt rör elevens utbildning. Intervjuade elever gav uttryck för att skolan i stort sett är fri från mobbning eller andra former av kränkande behandling såväl mellan elever som mellan vuxna och elever. Personalen i skolan är uppmärksam på negativa beteenden och agerar med kraft mot sådana tendenser. Eleverna uppgav också att skolans teckenekonomi (konsekvens/belöningssystem) stark bidrar till att bråk inte förekommer i skolan. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan. I planen ska planerade åtgärder redovisas och dessa ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Eknässkolan saknar likabehandlingsplan. Detta förhållande är skolans ledning medveten om och hänvisar i sammanhanget till av SiS centralt fastställda etiska regler SiS etik och SiS policy för en jämställd vård och behandling. Båda dessa dokument innehåller sådant som ska tas upp i en likabehandlingsplan enligt nämnda lags bestämmelser och kan utgöra underlag för upprättande av en sådan. Inspektörerna bedömer att skolans värdegrundsarbete förefaller ge önskat resultat och att skolan arbetar på ett bra sätt med att försöka åstadkomma en god miljö i skolan, fri från mobbning och annan kränkande behandling. Ytterligare insatser bör dock göras för att stärka elevernas medvetenhet om vikten av inflytande i skolan och att ge utrymme för ett större inflyttande i undervisningen. Skolan saknar likabehandlingsplan vilket är en brist. 7

8 Ledning, kvalitetsarbete och förutsättningar Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom skolledningens och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans uppföljningssystem fungerar för att förbättra kvaliteten i utbildningen. Ledning och intern kommunikation Som stöd för att bedriva skolverksamheten på de särskilda ungdomshemmen har SiS centralt en dokumentation benämnd Råd och riktlinjer för SiS Skolverksamhet. Materialet innehåller såväl SiS skolplan som huvudmannens råd/stöd inom områden som Värdegrund, Åtgärdsprogram, Samverkan, Kompetensutveckling och Skolutveckling. På SiS huvudkontor finns personal med kompetenser inom skol- och undervisningsområdet som har till uppgift att fungera som stöd till framförallt de pedagogiska ledarna. Några övergripande beslutsfunktioner på huvudmannanivå finns dock inte utan varje institution/skola har själv att bedriva och utveckla sin skola utifrån de lokala förutsättningarna. Ungdomshemmets institutionschef är tillika rektor för Eknässkolan. Den som uppehöll tjänsten som institutionschef vid inspektionsbesöket hade skolbakgrund. Enligt förordning om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem ska en lärare utses av huvudmannen att ha ansvar för den pedagogiska ledningen av undervisningen. Enligt gällande bestämmelser har en av skolans lärare utsetts till pedagogisk ledare. På Eknäs behandlingshem benämns den pedagogiska ledaren studierektor. För studierektorn finns en av institutionschefen fastställd arbetsbeskrivning. Av den framgår att studierektorn är direkt underställ institutionschefen och ska: leda skolarbetet i enlighet med Eknäs uppgift inom givna budgetramar och verksamhetsplan, vara lärare, delta i Eknäs övergripande planering, ansvara för att samverkan sker internt och extern, verka för att skolans undervisning integreras med elevernas behandling, fortlöpande hålla institutionschefen informerad om verksamheten inom ansvarsområdet, ta till var och utveckla personalens kunskaper och färdigheter i enlighet med Eknäs behandlingspolicy, ansvara för att personalen informeras om förändring och utveckling inom arbetsområdet, se till att personalen är väl förtrogen med Eknäs uppgift och verksamhet, verka för en god arbetsmiljö och personalvård, ansvara för enhetens inre och yttre skötsel samt i övrigt följa fastställda regler och riktlinjer. Av arbetsbeskrivningen framgår institutionens tydliga önskan och mål att skolan är en integrerad del av elevens totalbehandling på Eknäs. Arbetsuppgifter som poängterar metod- och undervisningsfrågor i skolarbetet för den pedagogiska ledaren betonas inte i studierektorns arbetsbeskrivning. Vid samtal med studierektorn framkom också att han och skolans personal anser att skolans arbete, till gagn för elevernas lärande och den undervisning som skolan förväntas förmedla, kunde var lite mindre behandlingsinriktad. Enligt institutionschefen har han i egenskap av rektor ett övergripande ansvar för skolans verksamhet på samma sätt som för övrig verksamhet på behandlingshemmet. Beträffande skolfrågor fattar han i egenskap av rektor beslut i frågor om anställning av lärare, i vissa andra övergripande ärenden samt om skolbudgeten. I övrigt överlämnas det dagliga ansvaret för skolverksamheten till 8

9 studierektorn. Rektors kännedom om hur skolverksamheten fortgår och utvecklas inhämtas såväl spontant som vid planerade möten med studierektorn. Skolfrågor diskuteras i institutionens ledningsgrupp i vilken studierektorn ingår. Av samtal med institutionschefen framgick att hans roll som rektor på ungdomshemmet inte kan jämföras med en rektors ansvar/uppgifter inom det offentliga skolväsendet utan det är studierektorn som på flertalet områden har en roll som liknar en vanlig rektors. Studierektorn som anställdes på ungdomshemmet 1987 och som undervisar i matematik, engelska och geografi saknar fullständig lärarutbildning. Han har en fil.kand.-examen inom det samhällsvetenskapliga området. Därutöver har han genomgått kurser inom bl.a. kognitiv beteendeterapi och inom IT-området samt arbetsledarutbildning inklusive pedagogisk ledarutbildning. Tjänsten som pedagogisk ledare tillträdde han Den pedagogiska ledaren gav uttryck för att han skulle vilja ha större utrymme för att tillsammans med lärarpersonalen arbeta med pedagogik- och metodfrågor i skolan. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska ledaren är förtrogen med den dagliga verksamheten och på ett ambitiöst sätt söker ta ett övergripande ansvar för arbetet i skolan. Inspektörerna bedömer dock att det finns behov inom skolledningen av kompetensutveckling som rör pedagogik- och metodfrågor samt för att stärka insikten i de föreskrifter som gäller för skolverksamheten. Kvalitetsarbete Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att enskilda skolor bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom området. Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheten att kunna nå målen och avgör vilka resurser som tilldelas den. I den ovannämnda dokumentationen Råd och riktlinjer för SiS skolverksamhet redovisar under ett avsnitt (Skolutveckling) huvudmannens syn på hur kvalitetsarbetet vid SiS-skolor ska bedrivas. Ledningen för en skola har ansvar för att förutsättningar för lärandet ges, resursanvändningen i skolan, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten. Personalen ansvarar för att, med utgångspunkt i nationella mål och riktlinjer samt i varje elevs förutsättningar och behov, stödja eleverna i deras utveckling och lärande mot målen. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot nationella mål, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ska bli varaktiga och för att kvaliteten ska höjas är det angeläget att utvecklingen följs över tid. En skriftlig kvalitetsredovisning är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Trots uttalade ambitioner såväl från huvudmannen som från ledningen vid skolan bedömer inspektörerna att det saknas ett kvalitetsarbete med metod och syfte enligt ovan vid skolan. Någon samlad dokumentation som kan liknas vid en kvalitetsredovisning över skolans arbete har heller inte upprättats. Studierektorn har dokumenterat sina tankar kring hur ett kvalitetsarbete inom skolan skulle kunna genomföras. Enligt inspektörernas bedömning kan vad han redovisat mycket väl utgöra en utgångspunkt för ett kvalitetsarbete som i flera avseenden står i överensstämmelse med vad som beskrivits i föregående stycke. 9

10 Vid intervjuer med lärarpersonalen framkom att skolans utvärdering av arbetet i allt väsentligt är inriktat på individnivå (den enskilde eleven), alltför sällan förs diskussioner om hur ett förbättringsarbete ska komma till stånd utifrån en samlad bild av hela skolans resultat. Inspektörerna bedömer att det är angeläget att skolan ytterligare utvecklar metoder för ett systematiskt kvalitetsarbete där mål och resultat utgör grunden för skolans utvecklings- och förbättringsarbete. I detta arbete är det även angeläget att förutom berörd personal, då så är möjligt, även elever och vårdnadshavare involveras. Det är angeläget att arbetet dokumenteras, t.ex. i form av en kvalitetsredovisning. Tillgång till utbildning och information om utbildning Skollagen 10 kap. 2 : Under vistelse i sådant hem som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning ska anordnas genom huvudmannens försorg. Den ska med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan. Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt. Enligt förordning (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas på särskilda ungdomshem ska för undervisning av skolpliktiga ungdomar 2 kap. och 4-7 kap. grundskoleförordningen tillämpas så långt det är möjligt. Ungdomar som inte längre är skolpliktiga ska ges möjlighet att få sådan kompletterande utbildning på grundskolenivå eller sådan utbildning motsvarande gymnasieskolan som de behöver. Företrädare för ungdomshemmet uppger att Eknässkolan är en grundskola. Detta framgår även av skolans hemsida på Internet. Äldre elever som inte är i skolpliktig ålder undervisas i allmänhet inom gymnasieskolans individuella program på grundskolenivå. Förutsättningar att bedriva undervisning inom gymnasieskolans nationella program är små. Det framgår av schema som inspektörerna tagit del av att undervisningen för eleverna på behandlingsavdelningarna innevarande läsår ges i flertalet av grundskolans ämnen. Däremot erbjuds inte språkval eller elevens val p.g.a. resursmässiga och organisatoriska skäl enligt företrädare för skolan. Svenska som andraspråk anordnas för elever som har behov av det men inte modersmålsundervisning. Inspektörerna bedömer att eleverna i Eknässkolan har tillgång till utbildning på en acceptabel nivå och att information om utbildningen på skolan på ett bra sätt förmedlas till elever och vårdnadshavare genom samtal, broschyrer och via Internet. Personal Enligt 8 förordningen om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem ska på lärarna ställas samma krav ifråga om utbildning m.m. som enligt statliga föreskrifter gäller för lärare av motsvarande slag vid grundskola eller gymnasieskola. 10

11 Skolan hade vid inspektionsbesöket fem lärare anställda på heltid (inklusive studierektorn) och en lärare var anställd på halvtid. Den halvtidsanställde läraren som anställdes 1991 har fritidsledarutbildning och undervisar i träslöjd. Han har även behandlingsassistentutbildning och akademiska studier (25 poäng) i pedagogik. Som tidigare noterats saknar studierektorn som undervisar i matematik, engelska och geografi lärarutbildning. Övriga lärare på skolan har lärarutbildning (anm. en av dessa avslutar särskild lärarutbildning under sommaren 2007) som i huvudsak är avsedd för den undervisning de bedriver. Inspektörerna bedömer att den samlade lärarkompetensen på skolan är relativt god men noterar att ingen lärare har specialpedagogisk utbildning något som ungdomshemmet bör beakta i samband med kompetensutveckling och vid nyrekrytering av lärare med hänsyn till den elevkategori som är aktuell i skolan. Skolan har upprättat en kompetensutvecklingsplan som enligt studierektorn avser att täcka behov för såväl skolan som helhet som för den enskilde läraren. Av planen framgår att skolan uppmärksammat behovet av specialpedagogisk kompetens då det för två av lärarna planeras kompetensutveckling inom detta område. Skolans lärare deltar även i studiedagar med kommunens lärare och två gånger per läsår tillsammans med lärare från andra SiS-skolor (regionträffar). Exempel på innehåll (rubriker) i studiedagarna är: Att utveckla bedömarkompetens, Individuell utvecklingsplaner och Kursplaner och betygskriterier. De pedagogiska ledarna inom regionen träffas även regelbundet för att utbyta erfarenheter. Inspektörerna bedömer att skolans insikt om vikten av kompetensutveckling är god och att den redovisade kompetensutvecklingsplanen för innevarande läsår tar upp för skolan angelägna områden. Materiella resurser Intervjuade lärare och elever uppgav att de var nöjda med läromedel och annan nödvändig utrustning. Inspektörerna bedömer att skolans lokaler och utrustning ger förutsättningar för en tidsenlig utbildning. Datum Ort Linköping Per Lennermark Claes-Göran Aggebo 11