Projekt- och föreningsbidrag, Internationella kvinnoföreningen Malmö, projektperiod:

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Projekt- och föreningsbidrag, Internationella kvinnoföreningen Malmö, projektperiod: GYVF Sammanfattning Föreliggande ärende avser Internationella kvinnoföreningen Malmös delrapport ( ) gällande projektet Mentorskap för delaktighet. Internationella kvinnoföreningen ansökte från arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden projekt- och föreningsbidrag på kr men beviljades av nämnden kr projektet Mentorskap för delaktighet. På grund av det minskade beloppet har Internationella kvinnoföreningen förkortat projektperioden som nu sträcker sig mellan Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att lägga Internationella kvinnoföreningen Malmös delrapport till handlingarna Beslutsunderlag Projektansökan IKF G-GYVF Tjänsteskrivelse delrapport Mentorskap för delaktighet (IKF) Delrapport 2 Mentorskap för delaktighet (IKF) Bilaga 5 Reviderad tidplan 2015 Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Föreliggande ärende avser Internationella kvinnoföreningen Malmös delrapport ( ) gällande projektet Mentorskap för delaktighet. Internationella kvinnoföreningen ansökte från arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden projekt- och föreningsbidrag på kr men beviljades av nämnden kr projektet Mentorskap för delaktighet. På grund av det minskade beloppet har Internationella kvinnoföreningen förkortat projektperioden som nu sträcker sig mellan SIGNERAD

2 2 (2) Under projektets inledande period har fokus bland annat lagts på rekrytering av deltagare, justering av projektplan (i relation till den förändrade budgeten), uppstartsträffar med deltagarna samt på att planera de aktiviter som kommer att genomföras under projektet. Projektets ursprungliga målgrupp var kvinnor som inte är inskrivna på arbetsförmedlingen eller JobbMalmö alternativt inte avslutat sina sfi-studier. Dock visade det sig under rekryteringsprocessen att de som lämnat intresseanmälan inte tillhörde den tilltänka målgruppen. Majoriteten var redan klara med sina sfi-studier och de som var under 65 år var redan inskrivna på arbetsförmedlingen eller JobbMalmö. Målgruppen har således förändrats under projektets inledande period. Trots att målgruppen förändrats något kvarstår det huvudsakliga syftet med projektet, nämligen att få deltagarna i projektet motiverade till att gå vidare till jobb eller studier. Vid tidpunkten för inlämning av delrapporten deltog 18 kvinnor i varierande åldrar i projektet. För varje deltagare har individuella mål satts upp och det kan konstateras att en större majoritet av de deltagande kvinnorna har satt arbete som sitt huvudsakliga mål. Inför den fortsatta projektperioden fokuserar projektet på att genomföra de planerade aktiviteterna samt på att etablera reell samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen och berörda verksamheter i Malmö stad. Förvaltningens övervägande Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen gör bedömningen att projektet fortlöper väl utifrån den reviderade projektplanen. Ansvariga Eva Ahlgren Skoldirektör

3 Rapport Malmö Stad januari mars 2015 Mentorskap för delaktighet Sammanfattning Mentorskap för delaktighet är ett mentorskapsprogram som syftar öka delaktigheten hos invandrarkvinnor som varit i Sverige under en längre tid men ändå upplever att de är isolerade från samhället, och befinner sig långt från arbetsmarknaden. Med hjälp av mentorskap och studiecirklar vill IKF öka deras delaktighet och närma dem arbetsmarknaden. Generellt går projektet mycket bra, och mot måluppfyllelse. De punkter som var kvar från förra året är genomförda, och det som låg efter i tidsplanen har också genomförts. Projektets avslutning har flyttats fram en dryg vecka för att förlänga projektet, i och med att det blivit förkortat tre månader på grund av ändrad finansiering. Fokus i denna rapport ligger på individerna i projektet, att kartlägga målsättningar i olika grupperingar, att förklara hur projektets uppbyggnad hänger ihop med projektmålen, samt att ge Malmö Stad en bild av hur projektet växer fram i takt med att gruppen stärks. Vi redovisar också för genomförda och planerade studiebesök. De främsta målavvikelser ligger i den planerade uppföljning som skulle ske i september, men som inte kommer genomföras då projektet förkortats. Samverkanspartnerskap mellan IKF och andra myndigheter och aktörer i Malmö med samma målsättning har heller inte skapats på det sätt som planerades, men däremot har samarbeten i form av studiebesök planerats. 1. Måluppfyllelse och målavvikelser 1.1 Mentorsgrupper Samtliga mentorsgrupper förutom en hade sina matchningsträffar i januari och februari Den sista mentorsgruppen hade sin matchningsträff i början av mars 2015, denna försening berodde på att mentorn var sjuk. Detta innebär att i mars har mentorsgrupperna kommit igång och träffas kontinuerligt. Vissa träffas varannan vecka, andra träffas var tredje, vilket är kravet i projektplanen. I projektplanens delmål står följande: Samtliga mentorgrupper har träffats minst 3 ggr under hela perioden Minst 50 % av grupperna har träffats minst 5 ggr under hela perioden Två till tre mentorsgrupper har redan träffats tre gånger, vilket indikerar att vi kommer uppfylla dessa två projektmål innan avslut. Om samtliga mentorsgrupper uppehåller det tempo de har gjort hittills kommer dessa två projektmål uppfyllas.

4 1.2 Avstämningar Under mars månad har projektledare haft avstämningssamtal med samtliga adepter. Dessa samtal har haft som målsättning att individanpassa projektet så långt som möjligt, i enlighet med projektets utgångspunkter. Projektledare har gått igenom betydelsen av ordet delaktighet, och oftast har detta lett till en diskussion om vad projektet innebär och vikten av att deltagarna är med och skapar projektet, det vill säga att de känner sig delaktiga i att bygga upp projektet, snarare än att bara vara med på förutbestämda aktiviteter. Efter denna uppmuntran till eget initiativ kom de flesta deltagarna med många idéer och förslag på studiebesök, bland annat mässor, syateljéer och olika företag. Vidare kom åtta deltagare med egna initiativ som de ville driva eller ta upp med gruppen. Dessa var varierande förslag, såsom att hålla i dansuppvärmningar på nätverksträffar, att ha fotoutställning följt av diskussion med gruppen, att lära ut massage och yoga till gruppen regelbundet, att hålla en workshop i självförsvar, att vilja dela med sig och berätta om sitt liv för gruppen och så vidare. Projektet är i gång med att genomföra samtligas idéer och viljor. Hittills har vi kommit igång med regelbunden massage och yoga pass för deltagarna, vilka är väldigt uppskattade. Det är en av adepterna som är mycket kunnig inom massage och yoga som håller i klasserna, och både hon utvecklas mycket av att se sig själv i en ny position, samt uppskattar deltagarna det då det bidrar till bättre hälsa och välmående. Mötet har sedan gått vidare med en avstämning av hur det har gått med mentorsgruppen, med studiecirklarna och med studiebesöken. Alla konstaterade att de var nöjda med mentorsgrupperna, förutom två kvinnor som är med i samma mentorsgrupp. De hade träffat sin mentor två gånger och menade att eftersom de har olika mål (ena vill ut i arbetsmarknaden, den andra vill studera) så fick de inte ut så mycket av mentorssamtalen. Projektledaren hade efter det samtal med mentorn, samt med båda deltagare, och efter ett möte med hela gruppen där adepterna och mentorn tydliggjorde sina behov och förväntningar har det gått bättre, och samtliga meddelar att de är nöjda med mentorsgruppen nu. Dessa individuella avstämningar relaterar till flera punkter från projektplanen, där fokus ligger på att hitta nya angreppssätt för att arbeta med dem som tappat motivationen, att utgå från individernas förutsättningar och livssituation, att individanpassa vägledningen de får, samt att bidra till ökat egensvar. Dessa punkter kräver individuella avstämningar, då det är det enda sättet att säkerställa att varje deltagare får känna sig hörd. Mer specifikt står följande i projekt- och delmålen: Bland projektmålen står följande: Mätbara mål för terminens verksamhet kommer sättas tillsammans med deltagarna, och sedan utvärderas vid slut. Bland delmålen står följande: Vi ökar kunskaper om adepternas livssituation och de hinder som finns i samhället för att gruppen ska kunna öka sin delaktighet. Projektledaren/medarbetaren noterar i den loggbok de kontinuerligt för när det kommer upp berättelser bland deltagarna som är exempel på hur deras livssituation ser ut eller vilka hinder de upplever. En sammanställning av denna dokumentation ger oss ökade kunskaper och möjligheter att se mönster och kartlägga hinder.

5 I början av projektet satte deltagarna individuella mål med projektet, samt gemensamma för studiecirklarna. I dessa avstämningsmöten fick var och en nu en chans att reflektera kring dessa mål, och, om nödvändigt, omrevidera dem. Det blev också ett tillfälle då deltagarna berättade om deras liv och de motgångar och svårigheter de mött och överkommit. Denna information är en start på en kartläggning av IKFs medlemmar, av projektdeltagarna och, i större utsträckning, av målgruppen isolerade utlandsfödda kvinnor i Malmö. Det är också en bekräftelse av de strukturella hinder som har konstaterats finns på svensk arbetsmarknad, nämligen rasism och sexism. En djupare diskussion om strukturella hinder kommer finnas med i slutrapporten. 1.3 Studiecirklar och studiebesök Bland projektmålen står följande: Vid projektslut ska vi ha arbetat fram en metodik för att ta upp frågor om medborgarkunskap i studiecirklar Projektet skulle ha haft två olika studiecirkelgrupper, som skulle träffas två gånger i veckan, en gång enskilt och en gång i helgrupp. Baserat på målsättning med projektet samt svenskanivå skapade vi två olika grupper, en som skulle ses på tisdagar och en som skulle ses på onsdagar. Helgruppsträffarna sker på fredagar. Med onsdagsgruppen och helgruppen på fredagar fungerar det smidigt och bra vad gäller närvaro, vilket är glädjande. Tisdagsgruppen däremot - som inkluderade de äldre deltagarna och de som inte har arbetsmarknaden som främsta målsättning och vars svenska inte är på samma nivå som onsdagsgruppen visade sig krocka med IKFs ordinarie studiecirklar som de fem deltagarna hellre ville gå på. Med utgångspunkt i deras önskemål valde vi att ställa in tisdagsgruppen. Det finns nu därför en grupp om tio personer som träffas varje onsdag, och sen träffas alla i helgrupp på fredagar. Tre stycken adepter kommer inte på studiecirklarna alls pga. jobb eller praktik under dagtid. Studiecirklarna är uppdelade i månadslånga kapitel, där olika ämnen sätter ramen för vad som diskuteras och vad deltagarna lär sig. Planeringen ser ut som följande: Januari: Började 13 januari med introduktion, projektförståelse, gemensam målsättning. 21 januari började kapitlet Mänskliga rättigheter. Februari: Mänskliga rättigheter Mars: Hälsa April: Att försörja sig och utvecklas i Sverige Maj: Att åldras i Sverige Rubrikerna är ramar för kapitlet, men innehållet bestäms av studiecirkelledaren i konversation med deltagarna. I det första kapitlet diskuteras yttrandefrihet, åsiktsfrihet, rätten till arbete, rätten att inte bli diskriminerad, barns rättigheter (vi tog in en föreläsare), jämställdhet, rätten till utbildning, tanke- och religionsfrihet, rätten till hälsa, och demokrati och svenska samhället. Ett mycket uppskattat studiebesök på Medborgarkontoret gjordes också. I det andra kapitlet om hälsa diskuterades vad hälsa är, folkhälsa, faktorer som påverkar hälsan, samband mellan ekonomiska villkor och hälsa, hälso- och sjukvårdens struktur i Sverige, matkunskap, massage, tandvård,

6 ekonomisk stöd när man är sjuk, egenvård, klimakteriebesvär, och hur man kan följa sina drömmar. Studiebesök gjordes på trädgårdsmässan och på Malmö Opera kultur är också hälsofrämjande. Det tredje kapitlet startar igång den 1 april. I de enskilda avstämningsmötena delgav samtliga att de är nöjda med studiecirklarna, och deltagarna uppger att de lär sig mycket, särskilt i samband med studiebesök, som är en integrerad del av studiecirkelformen och ett sätt för att pröva en ny metodik för att ta upp frågor om medborgarkunskap. Studiebesöken är mycket uppskattade av kvinnorna. Nedan följer de planerade studiebesöken för gruppen, men dessa ökar till antal kontinuerligt. Genomförda och planerade studiebesök: 6 mars : Studiebesök på Trädgårdsmässa på Malmö Mässor. 25 mars : Nätverksträff på Malmö Muséer 27 mars : Studiebesök på Malmö Opera. 10 april : Studiebesök på Vägledningscentrum. 15 april : Studiebesök på STPLN. 24 april : Studiebesök på Yallatrappan. 8 maj : Studiebesök Seniormässa Det Goda Livet. 22 maj : Studiebesök hos anhörigsamordnare Malmö Stad. 29 maj : Studiebesök på Malmö Garden Show. Att ha med praktiska inslag i studiecirkelformatet gör det lättare att relatera till ämnena som tas upp, en blandning av teori och praktik innebär fler sätt att lära sig på, och tar därför hänsyn till deltagarnas olika individuella preferenser och behov. Att göra saker som bryter med vardagsvanor, det vill säga att besöka och se nya saker, gör människor gladare och ger energi, det är alltså hälsofrämjande. Det är också en metodik som entusiasmerar deltagare och gör dem till mer aktiva deltagare i studiecirklarna. Projektmedarbetaren leder de allra flesta studiecirklar och har noterat en markant skillnad mot andra studiecirklar hon lett i IKFs ordinarie verksamhet. Projektets studiecirklar har ett mer aktivt och engagerat deltagande, där deltagarna är mer drivande jämfört med ordinarie cirkelverksamhet som projektmedarbetaren har erfarenhet av. Ett antal faktorer har utkristalliserats som förklaring: Det finns resurser i form av material och budget för aktiviteter. Detta ger cirkelledaren stöd och frihet i att planera en mer varierande studiecirkel. Detta är själva grunden för att kunna genomföra studiebesök. Dessutom ökar deltagandet då deltagare ser att resurser investeras i cirklarna. Studiecirklarna är del av något större, med en tydlig målsättning. Att studiecirklarna sker parallellt med mentorskap och nätverksträffar, som alla strävar mot ett gemensamt och tydligt syfte och mål, som deltagarna är med på och en del av att skapa, ökar engagemang.

7 Utvärdering är inbyggt i strukturen av studiecirklarna. Utvärderingar sker i slutet av varje månad, då ett kapitel är avhandlat. Dessa ligger till grund för att göra nästa kapitel ännu bättre. Frivillighet. Alla som är med i projektet är vuxna människor som själva valt att vara med. I IKFs ordinarie cirkelverksamhet finns en regel att om en deltagare missar att komma tre gånger åker man ut ur cirkeln, detta för att förhindra att medlemmar står i kö och väntar på att vara med i en cirkel då det finns plats. Men regeln tillämpas även då det inte finns en kö. I projektet har vi inte sådana regler, utan vi utgår från att deltagare har ett intresse av att vara med, och att de gånger de missar finns det en anledning till det. Vi betonar alltid frivilligheten i allt vi gör, för vi ser det som en grundsten till att skapa delaktighet. Att tillämpa avstängningsregler, piskor, för en grupp som generellt lider av hälsoproblem, både fysiska och psykiska, ser vi som destruktivt snarare än konstruktivt. Vi har inte upplevt några problem med deltagare som missar flera av studiecirklarna, och när de gör det hör de allra flesta av sig och berättar varför. Deltagarna ligger mer eller mindre på samma svenskanivå. Vi känner kvinnorna bättre till att börja med, i och med intervjuerna som gjordes vid intresseanmälan, vilket tillåter studiecirkelledaren att anpassa verksamheten till individerna som deltar i den. 1.4 Deltagare Av 18 adepter är tio stycken mellan år, två stycken är 59 respektive 64 år, tre är mellan år, och två är 27 respektive 28 år. Nedan följer samtliga deltagare i varje grupp och deras individuella målsättningar år Från Polen, 28 år gammal. Hon är med i projektet för att hon behöver nätverk för att närma sig arbetsmarknaden, samt vill veta hur samhället fungerar. Hon har jobbat som säljare, personalansvarig, kosmetolog. Hon tycker om siffror, datorer (hemsidor), gillar att jobba på kontoret. Från Turkiet, 27 år gammal. Har varit i Sverige i 2,5 år. Ilke vill hitta jobb som mattelärare. Hon jobbar själv på språkcafét (ideellt) och är utbildad civilingenjör men vill inte jobba med det. Hon är också intresserad av politik och fotografi. Sammanfattande: Gruppens främsta mål är arbetsmarknaden, att skaffa nätverk, samt att läsa sig hur det svenska samhället är uppbyggt år Från Marocko, 40 år gammal. Civilingenjör inom medicinskteknik (högskoleutbildning från Danmark), har svårt att komma på arbetsmarknaden, behöver nätverk och hoppas att hon får det genom mentor. Från Bosnien där hon jobbade på en bilfirma som säljare. 55 år gammal. Hon vill ha jobb på ett konditori, stort kök. Tycker om att laga mat, baka kakor, vill lära sig språket, träffa människor.

8 Från Libanon, 53 år gammal. Vill träna svenska, sy och så småningom starta eget, vill träffa människor. Gillar mode, simning. Från Iran, 44 år gammal. Fysisk samhällsplanerare som har jobbat i 2 år på Statsbyggnadskontor i Malmö. Vill utveckla språket, vill ha kontakter som kan hjälpa henne få jobb inom samma område, har arbetsmarknad som mål. Tycker om att läsa, musik, data intresserad. Gillar simning, naturen, resor. Från Irak, 46 år gammal. Hon är med i projektet för att förbättra sin svenska, för att inte glömma bort den svenska hon lärt sig, för att bli glad och hitta motivation igen, och om svenska samhället och svenska traditioner. Tycker om resor och simning. Från Iran, 55 år gammal. Hon jobbade som sekreterare i 24 år i hemlandet. Vill vara mer delaktig i det svenska samhället, och hon vill hitta jobb inom konditori. Tycker om att läsa böcker, målning och simning. Från Chile, är 51 år gammal. Har tydliga mål: vill avsluta SFI (D kurs), och gå vidare kanske starta eget (terapeut, massör ). Vill ha mentor som hjälper henne prata korrekt svenska, tycker om att dansa, träna. Från Irak, 48 år gammal, har maskiningenjör högskoleutbildning från hemlandet. Hon är med i projektet för att få veta mer om samhället och institutioner, hon är även intresserad av att närma sig arbetsmarknaden. Tycker om att laga mat, träna, läsa. Från Marocko, 39 år gammal, jurist konsult. Hon är med i projektet för att hitta arbete. Hon är intresserad av Taichi Kung Fu, mänskliga rättigheter, hälsa och välbefinnande. Från Afghanistan, 40 år gammal. Hon har en barnmorskelärare utbildning från hemlandet. Hon är med i projektet för att stärka sitt självförtroende, för att bryta isoleringen, och i förlängningen komma ut på arbetsmarknaden. Från Irak, 42 år gammal. Hon är med i projektet för att förbättra sin svenska, för att lära sig mer om samhället och för att ha något att göra på vardagen. Hon tycker om promenader. Sammanfattande: De flesta i gruppen har ett tydligt mål och det är att komma ut på arbetsmarknaden. Men för vissa som mår för dåligt för att kunna arbeta, är det välmående, hälsa och ett stärkt självförtroende som är det främsta målet år Från Irak, 59 år gammal. I hemlandet har jobbat i 33 år som byggnadsingenjör. Hon är med i projektet för att hon vill ha förändring, lära sig språket, intresserad av kultur, högtider. Vill jobba om hon skulle kunna hitta ett passande, enklare jobb. Från Kosovo, 64 år gammal. Har bott i Sverige i 23 år, änka, hemmafru, levde isolerad. Vill inte vara ensam, vill lära sig språket, tycker om att promenera, simma.

9 Sammanfattande: Den enda gemensamma nämnaren för den här gruppen är att arbetsmarknaden inte är främsta målet. För Leman som är pensionerad är det inte alls målet, medan för Bushraa kan hon tänka sig det, men det är inte främsta anledningen till varför hon är med i projektet. Att brysa isolering och ensamhet, och att bryta rutiner och få rutiner är deras främsta mål år Från Peru, 65 år gammal. Är med i projektet för att hon vill lära sig mer om samhället, träna svenska. Tycker om att sy, lyssna musik. Från Ecuador, 70 år gammal. Är med i projektet för att hon vill lära sig mer svenska och få mer kunskaper om samhället. Intresserad av historia, bibel, geografi. Från Bosnien och Hercegovina, 73 år gammal. Är med i projektet för att hon vill öva på sin svenska, bryta ensamhet. Tycker om gympa och att promenera. Sammanfattande: Gruppen står utanför arbetsmarknaden, det främsta målet i relation till projektet är att öva på svenska, lära sig mer om det svenska samhället, och bryta ensamhet. 1.5 Ändrad finansiering I förhållande till att vi fick mindre pengar än vi ansökte om för 2015 har projekttiden förkortats med tre månader. Projektet avslutas den sista juni, istället för den sista september. På detta sätt har projektet minskat sina kostnader på samtliga budgetposter (personalkostnader, hyra av egna lokaler, administration, konsultarvoden, aktivitetspeng, resor samt övrigt). Punkten hyra av externa lokaler har vi nollställt då vi fick låna lokaler gratis från ABF. Den stora förändringen i relation till projektmålen är att det inte kommer ske en uppföljning av adepternas individuella mål i efterhand. I projektplanen var det planerat att efter avslutning för alla deltagare i maj, ska uppföljning av adepternas mål ske ett par månader efteråt, för att säkerställa en viss distans från projektet. Slutrapporten som skulle inkludera dessa uppföljningar skulle in i september. Det som kommer ske nu är att all utvärdering kommer ske i samband med avslutningen, som är flyttat till 10 juni i syfte att förlänga projektet så mycket som möjligt. Det finns inga andra ändringar av projektmål i relation till den förändrade finansiella situationen. 1.6 Övriga förändringar Handledning till studiecirkelledare

10 I projektplanen står det att studiecirkelledarna kommer att handledas av en professionell person i att lära ut svenska till personer med annat modersmål, t ex en utbildad svenska 2-lärare. På grund av oklarheter med finansiering av projektet under hösten avvaktade vi med rekryteringen av en handledare för studiecirkelledarna. Efter årsskiftet blev det en viss tidsbrist eftersom tidplanen i projektet försenats. Vi saknade upparbetade kanaler för att hitta en person med rätt kompetens och de informella vägar via föreningens nätverk som vi räknat med att använda visade sig inte ge något resultat. Därför drog rekryteringen av en handledare ut på tiden och vi tog då beslutet att genomföra projektet utan handledare eftersom vi bedömde att det förlorade alltför mycket i värde om den personen inte var med i det inledande arbetet i studiecirklarna. Två nätverksträffar I projektplanen står det att två nätverksträffar kommer att hållas för endast mentorerna, utöver de nätverksträffar som är till för helgrupp. Efter att ha varit i samtal med mentorerna har vi planerat in en nätverksträff för mentorer den 7 april 2015, och bedömer att detta är tillräckligt. Med tanke på att det endast handlar om fem månaders mentorskap räcker det med ett tillfälle för erfarenhetsutbyte ungefär i mitten av projektet. Däremot kommer mentorerna få tillfällen på avslutningen den 10 juni att sitta tillsammans och reflektera över mentorskapet, vilket också kommer bli en del av utvärderingen. Samarbetspartners I projektplanen står det att vi har som avsikt att samverka med SFI vägledningscentrum, JobbMalmö, Arbetsförmedlingen Bryggan, Socialtjänsten, och IoF Väster. Följande punkter gavs som förslag på vad samverkan kan omfatta: Projektledare och projektmedarbetare träffar representanter för samverkansparten för att öka sina kunskaper om verksamheten, vilka målgrupper de har och vad de erbjuder sina deltagare/kunder. Samverkansparten sprider information om projektet i de fall de kommer i kontakt med kvinnor som tillhör målgruppen. Projektet arrangerar studiebesök hos samverkansparten för att deltagarna i projektet ska öka sina kunskaper om respektive verksamhet och se möjligheten att själv delta/skriva in sig. Projektledare och projektmedarbetare har möjlighet att vända sig till samverkansparten för att få svar på frågor i samband med vägledning av deltagare i projektet. Kontakt kring praktiska frågor i samband med att någon av deltagarna i projektet vill skriva in sig hos någon av samverkansparterna.

11 I de fall deltagare i projektet uppbär försörjningsstöd förs en dialog med IoF för att säkerställa att deltagande i projektet är förenligt med deras handlingsplaner hos IoF. Representanter från samtliga samverkanspartners ingår i styrgrupp för projektet Under hösten 2014 var projektet i kontakt med AF Bryggan, JobbMalmö och Vägledningscentrum, då enskilda möten med dessa aktörer hölls. Dessa möten uppfyllde de två första punkterna från projektplanen, det vill säga att ett informationsutbyte skedde och ett intresse för samverkan konstaterades. Vidare kommer projektet att göra ett studiebesök hos Vägledningscentrum, som tas upp i tredje punkten. Övriga punkter ur den här listan har dock inte uppfyllts. Den främsta anledningen för detta är tidsbrist, särskilt i samband med att en ny projektledare började i mitten av februari. 2. Redovisning av utförda aktiviteter 2.1 Tidsplan redovisning av delmoment och uppfyllelse Samtliga delmoment har uppfyllts i enlighet med den reviderade tidsplanen som bifogades i förra delrapporten och finns bifogad i bilagorna till den här rapporten. Tid Aktivitet 13 januari Studiecirkelverksamheten startar 21 januari Utbildning mentorer 13 februari Ny projektledare börjar 23 februari Slutrapport för 2014 till Malmö Stad 24 februari Nätverksträff 25 mars Nätverksträff 2 april Delrapport 2 till Malmö stad (gymnasie- och utbildningsförvaltningen) Kontinuerliga punkter: Jan maj Feb mars Feb maj Feb maj Studiecirklar för adepter onsdagar och fredagar, inklusive studiebesök vilka redovisats ovan De sista matchningsträffarna Utforma utvärderingsverktyg för att mäta resultat Mentorsgrupper träffas minst en gång var tredje vecka

12 I den förra delrapporten till Malmö Stad var det tre punkter som inte genomfördes enligt tidsplan. Dessa var utbildning av mentorer, individuella mål för adepterna, samt matchningsträffar. Dessa punkter genomfördes i januari och februari i år, med undantag för en matchningsträff som genomfördes i början av mars i år, på grund av sjukdom. Bilagor 1. Projektplan 2. Reviderad tidsplan 3. Ekonomisk redovisning

13 Mentorskap för delaktighet Projektplan september september 2015 Jenny Thomé Projektledare Internationella kvinnoföreningen - Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Spångatan 7, Malmö Tel E-post: mentor@ikf.se Hemsida: 1

14 1. Sammanfattning I föreningens verksamhet träffar IKF dagligen utrikesfödda kvinnor som befinner sig långt från arbetsmarknaden och upplever ett utanförskap i det svenska samhället. I projektet Mentorskap för delaktighet vill vi erbjuda dessa kvinnor möjlighet att öka sin delaktighet i samhället för att på sikt närma sig arbetsmarknaden. Avgörande faktorer för att åstadkomma ökad delaktighet är ökade kunskaper i svenska språket, att förbättra den upplevda hälsan samt att stärka sitt kontaktnät i samhället. I projektet kommer vi att använda två av föreningens väl prövade metoder för ökad kunskap och ökad delaktighet; studiecirklar i kombination med mentorskap. 2. Bakgrund 2.1 Deltagare i Internationella Kvinnoföreningens verksamhet IKF i Malmö har dagligen kontakt med kvinnor med utländsk bakgrund som lever i utanförskap, många av dem har dålig hälsa och lågt självförtroende. De är beroende av sjukförsäkring och försörjningsstöd och har varit det under lång tid. Många har en önskan om att ha ett arbete, men på grund av hinder som har med samhällets strukturer att göra, avsaknad av andra nätverk, dålig hälsa och den position de befinner sig i, har de en bristande anknytning till arbetsmarknaden. Någonstans på vägen har många av dem tappat sin motivation och kraft att ta makten över sina egna liv. Den bristande hälsan är i många fall orsakad av bristande anknytning till arbetsmarknaden och upplevelsen av att inte vara delaktig i det samhälle man lever i. Bland de kvinnor som deltar i föreningens aktiviteter är förtroendet för samhällets institutioner inte alltid så högt. Det kan bero på egna dåliga erfarenheter eller brist på kunskap. Att komma till Internationella Kvinnoföreningen känner man sig trygg med och man upplever förtroende för föreningen. Därför kan man också tänka sig att delta i ett av föreningens projekt. IKF kan använda förtroendet för föreningen för att öka deltagarnas kunskaper om samhället samt informera om vilket stöd och vilken hjälp man har rätt att få. I projektet kommer vi att besöka olika myndigheter och träffa några av dess representanter. En viktig fråga som kommer att tas upp i studiecirklarna är vilka rättigheter och skyldigheter man har som medborgare. För en del kvinnor som kommer till IKF är det avgörande att man i föreningen bara träffar kvinnor, man upplever att det är lättare att få utrymme och t ex ställa frågor. Att det finns kvinnor som utgör förebilder och har liknande erfarenheter som man själv har är också viktigt när man väljer att delta i föreningens aktiviteter. Enligt Malmökommissionen fyller civilsamhället i många lägen en roll som kommunen eller någon annan offentlig aktör inte förmår ta. Ideella organisationer når ofta människor som inte kommer i kontakt med offentliga förvaltningar och bär även på en social innovationskraft som kommuner på grund av bristfälliga strukturer för ändamålet inte alltid kan ta vara på (MK s 48). Civilsamhället bör i större utsträckning användas som en resurs vid framtagandet av hälsofrämjande och sammanhållande åtgärder. 2

15 2.2 Utrikesfödda kvinnor utanför arbetsmarknaden Flera studier visar att utrikesfödda kvinnor och män generellt har en positiv inställning till yrkesarbete. Trots detta väljer många kvinnor att inte söka arbete. En engelsk studie från 2009 konstaterar att valet, att inte ens söka ett arbete, kan handla mer om självförtroende än om faktiska formella hinder (SOU 2012:69, s 201). Kvinnor som varit arbetssökande länge upplever hur motivationen och framtidstron sjunker ju längre tid de deltar i insatser utan att få något arbete. AKKA-utredningen har besökt flera verksamheter i Sverige däribland IKF i Malmö som upplever att det är lättare att motivera nyanlända och att dessa lyckas bättre eftersom de har en högre motivation att lära sig språket, genomföra utbildningar och söka sig ut på arbetsmarknaden (SOU 2012:69, s 201). Att hitta nya angreppssätt för att arbeta med dem som tappat motivationen är mycket angeläget. AKKA-utredningen lyfter fram att förstärkta baskunskaper behövs för en del nyanlända invandrare med kortare utbildning, så att de får möjlighet att ta arbeten utan särskilda kvalifikationskrav. Ofta behövs grundläggande kunskaper i matematik, samhällsorientering och datakunskap. Ex. hur man läser en tidtabell eller karta, söker information på Internet, förstår priser och hanterar räkningar. (Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, SOU 2012:69, s 287). 2.3 Brist på delaktighet Att leva i ett samhälle man inte känner sig delaktig i är, förutom de konsekvenser det får för individen, också ett demokratiproblem, en grupp människor som inte blir hörda eller har möjlighet att ta del i de demokratiska processerna. Den kompetens och den potential som finns ibland människor som befinner sig i utanförskap osynliggörs. Att inte vara delaktig får konsekvenser för individens självbild och identitet då vi skapar vår identitet i samspel med vår omgivning. Utan det samspelet förlorar vi vår identitet. Utanförskapet kan leda till ohälsa och därmed försvårade möjligheter att t ex förbättra sina språkkunskaper och öka sin delaktighet. Att vara en förebild för sina barn när man inte upplever sig delaktig i det samhälle barnen växer upp i kan vara en svårighet. För att bryta utanförskap och öka delaktigheten behöver man se och förstå individens förutsättningar och livssituation och utgå ifrån det. En lång tid i Sverige utan delaktighet leder många gånger till passivitet och uppgivenhet och individen kan vara i behov av stöd för att återfinna sin motivation och få tilltro till samhällets institutioner. För den enskilde kan det innebära svårigheter att orientera sig och inhämta information om möjliga vägar till ökad delaktighet i samhället och där fungerar IKF som ett viktigt stöd. Genom det här projektet får vi möjlighet att erbjuda deltagarna individanpassad vägledning. Vi utgår från kvinnornas liv och erfarenheter när vi i grupp ökar kunskaperna i svenska språket och i medborgarkunskap. Alla deltagare får en mentor som kan fungera som stöd och förebild och leda till ett större kontaktnät i det svenska samhället. 2.4 Jämställdhet Det samhälle som nyanlända kvinnor möter är långt ifrån jämställt. Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad vilket påverkar vilka möjligheter till arbete som erbjuds. Utredningen Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och Anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) visar att 3

16 handläggares bemötande och matchning av insatser färgas av antaganden om utrikes födda kvinnor som grupp. Det förekommer föreställningar även hos handläggare på kommunala myndigheter, om att nyanlända kvinnor har mycket stora familjer, vilket oftast inte stämmer. För en nyanländ kvinna spelar familjesituation och makens födelseland roll för hur snabbt hon anvisas till en åtgärd av handläggaren. Motsvarande samband saknas för nyanlända män. Utredningen visar också att män tilldelas arbetsmarknadsåtgärder tre gånger så ofta som kvinnor. Föreställningar om utrikes födda kvinnor som grupp leder till att nyanlända kvinnor får ta del av färre och mindre relevanta insatser, än nyanlända män. Liknande gäller även kvinnor som kommit som anhöriginvandrare var sysselsättningsgraden i Skåne 74%, vilket var den lägsta i landet. IKF anser det viktigt att lyfta fram att det finns stora skillnader mellan olika grupper av kvinnor och män. Det är ett jämställdhetsproblem att utlandsfödda kvinnor har lägre arbetskraftsdeltagande, 55 % mot utlandsfödda männens 61 % i storstadsområden i Skåne. 3. Syfte och mål 3.1 Syfte Syftet med projektet är flera. Vi erbjuder kvinnor som deltar i föreningens studiecirklar möjlighet att öka sin delaktighet i samhället och på sikt förändra sin livssituation. Ökad delaktighet leder till stärkt självförtroende och bättre hälsa. En förutsättning för delaktighet i samhället är kunskaper i svenska språket. IKF har arrangerat studiecirklar sedan föreningens start för snart 45 år sedan och har under drygt 10 års tid drivit mentorsprojekt för kvinnor med invandrarbakgrund. I enlighet med det program IKF jobbar utifrån är ambitionen att föreningens olika verksamheter samverkar i större utsträckning. I det här projektet ser vi en möjlighet att knyta ihop erfarenheter och metoder från kärnverksamheten som t ex studiecirklar med erfarenheter och metoder från projektverksamheten som t ex mentorskap samt att utveckla dessa och se vilka mervärden som skapas när de samverkar och på vilket sätt vi kan stärka kvinnors egenmakt och öka deras delaktighet i samhället. Målgruppen i det här projektet sammanfaller i stor utsträckning med den målgrupp vi träffar i våra studiecirklar och i övriga delar av föreningens kärnverksamhet. Projektet ger oss möjlighet att vända oss till en bredare grupp vid rekrytering av deltagare än vad som varit fallet i merparten av föreningens tidigare projekt då målgruppen varit snävt definierad t ex vad det gäller utbildningsbakgrund. Ett annat syfte är att utveckla föreningens erfarenheter av mentorskap genom att adepterna utgörs av en annan målgrupp än i tidigare projekt då vi t ex haft krav på akademisk utbildning. Vi kommer även att prova adeptgrupper där en mentor har 2-3 adepter och man träffas i grupp. Utgångspunkten är att mentorn vid behov kommunicerar med adepterna på deras modersmål eller annat språk som de behärskar. Genom att förutom svenska mentorer även rekrytera mentorer som själva kommit nya till Sverige kan de fungera som förebilder när det gäller att lära sig språk, ta sig in i samhället och på arbetsmarknaden. Vi vill samtidigt utveckla föreningens studiecirkelverksamhet och den metodik vi använder samt ta fram fungerande utvärderingsverktyg för att förbättra cirkelverksamheten. 4

17 Syfte: Att erbjuda en grupp utrikesfödda kvinnor kunskap och verktyg för att öka sitt deltagande i samhället t ex genom ökade språkkunskaper, stärkt självförtroende och självkänsla, förbättrad hälsa och ökat egenansvar. Att utveckla föreningens mötesplats och studiecirklar samt utveckla metodik för att ta upp frågor om medborgarkunskap i studiecirklarna. Att utveckla föreningens erfarenheter av mentorskap genom att rikta projektet till de kvinnor som deltar i föreningens studiecirklar eller söker sig till föreningen av andra anledningar. Att skapa ett nätverk mellan personer som är etablerade i Sverige och kvinnor som upplever att de befinner sig i ett utanförskap. Att erbjuda personer som vill lära sig mer om mångfalds- och integrationsfrågor, möjlighet att öka sina kunskaper i frågorna samt lära sig mer hur det är att som invandrarkvinna inte uppleva sig som delaktig i samhället. 3.2 Effektmål Att bidra till ökad tillväxt och sociala innovationer genom att adepterna i större utsträckning mår bättre, upplever ökad delaktighet, får arbete alternativt närmar sig arbetsmarknaden samt, inte minst, utgör en positiv och viktig förebild för barn och unga i de egna leden. Att genom mentorskap bidra till ömsesidig integration och ömsesidigt lärande för både mentorer och adepter samt synliggöra kvinnor med utländsk bakgrund, deras kompetens och livssituation. 3.3 Projektmål Av de 30 kvinnor som deltar i projektet kommer minst 50% ha skrivit in sig på SFI, AF, JobbMalmö eller motsvarande senast den 30 augusti Enligt deltagarnas egna uppgifter i uppföljningssamtal med projektledare/medarbetare. Alla adepter i projektet får en mentor som de träffar regelbundet under perioden nov 2014 maj Den upplevda hälsan i adeptgruppen är bättre vid projektets slut än vid projektets början. Den upplevda hälsan mäts genom att deltagarna fyller i självskattningsformulär vid projektstart samt i samband med avslut och utvärdering. Adepternas kunskaper i svenska språket är större vid projektets slut än vid projektets början. Tillsammans med deltagarna kommer mätbara mål för terminens verksamhet i cirklarna att formuleras vid start för att sedan utvärderas vid terminens slut. Den handledare som kommer att ge cirkelledarna stöd i sitt arbete med att lära ut svenska kommer också att vara delaktig i att utvärdera hur kunskaperna i svenska har förbättrats hos deltagarna. Vid projektets slut har vi arbetat fram en metodik för att hålla studiecirklar i medborgarkunskap. Ny metodik testas och utvärderas kontinuerligt i samarbete med föreningens ordinarie cirkelverksamhet. Cirkelledarna i projektet för kontinuerligt loggbok för att dokumentera resultat och reflektioner av den prövade metodiken och noterar t ex svårigheter och framgångar. 5

18 En uppföljning av vad medverkan i projektet inneburit för adepterna görs i slutet av året då adepterna fått lite längre perspektiv på projektet än vid den utvärdering som görs i anslutning till avslutningen. Genom enkät som kan vara skriftlig eller per telefon vill vi ta in synpunkter på vad som kan utvecklas i projektet och synpunkter på vad som skulle gjorts annorlunda för att deltagarna dels i högre utsträckning skulle nå sina individuella mål, dels få ökad delaktighet. 3.4 Delmål Alla matchningsträffar är genomförda senast den 31 december Samtliga mentorsgrupper har träffats minst 3 ggr under perioden november 2014 maj % av mentorsgrupperna har träffats minst 5 ggr. Vi ökar våra kunskaper om mentorernas lärande genom att utarbeta en mätmetod och identifiera indikatorer. Mentorsgrupperna kommer att få i uppgift att i slutet av varje träff göra en kort sammanfattning och utvärdering av hur träffen har varit och vad de har lärt sig. Vi ökar våra kunskaper om adepternas livssituation och de hinder som finns i samhället för att gruppen ska kunna öka sin delaktighet. Projektledaren/medarbetaren noterar i den loggbok de kontinuerligt för när det kommer upp berättelser bland deltagarna som är exempel på hur deras livssituation ser ut eller vilka hinder de upplever. En sammanställning av denna dokumentation ger oss ökade kunskaper och möjlighet at se mönster och kartlägga hinder. Deltagandet på utbildningen för mentorer är minst 75%. Minst 50% av mentorerna som deltog ska i efterhand ange att de är nöjda med utbildningen och att den var relevant för uppdraget. Vi tar in synpunkter på hur utbildningen kan förbättras. 3.5 Målgrupp Adepter Adepterna är kvinnor med invandrarbakgrund som vill öka sitt deltagande i samhället eller närma sig arbetsmarknaden t ex genom ökad motivation, ökade språkkunskaper, mer kunskaper om samhället eller ett större kontaktnät. Vi ställer inga krav på utbildning eller arbetslivserfarenhet för att delta. När det gäller språkkunskaper ser vi gärna att kvinnor som inte har så goda kunskaper i svenska deltar, man behöver t ex inte ha avslutat SFI. Det viktiga är viljan att ta ansvar för sin situation och att med stöd och gemenskap hitta motivationen att ta sig vidare. Adepterna är kvinnor som vill dela med sig av sin kunskap om det samhälle man är uppvuxen i och hur det är att komma ny till Sverige och som vill bidra till ömsesidig integration samt öka förståelsen om det svenska samhället. Som adept ska man vara beredd att avsätta 4-6 timmar/vecka på dagtid för träffar med gruppen 2-3 ggr/vecka samt träffa sin mentor 1-2 timmar en gång var tredje vecka. Förutom det träffas alla deltagare i projektet 2-3 ggr under våren på kvällstid för nätverksträffar. Minst hälften av de 30 adepterna ska rekryteras från föreningens studiecirkelverksamhet. 6

19 Mentorer Mentorerna är personer som är etablerade i samhället och är beredda att dela med sig av sina kunskaper om det svenska samhället samt av sitt kontaktnät. De vill öka sina kunskaper vad det gäller mångfald, hur det är att komma ny till Sverige och att växa upp i ett annat samhälle än det svenska. De ser integration som en ömsesidig process och vill lära sig mer om adepternas upplevelse av att befinna sig utanför samhället eller arbetsmarknaden. För att kunna erbjuda adepter som har behov av det, mentorskap på sitt modersmål kommer vi specifikt att söka mentorer som, förutom svenska och engelska, behärskar ytterligare minst ett språk. De får gärna dela erfarenheten med adepten av att komma ny till Sverige och därmed fungera som en förebild när det gäller att etablera sig i det svenska samhället samt ha förståelse för den process adepten går igenom. Mentorerna ska vara beredda att avsätta ca 2 timmar/var 3:e vecka för träff med sina adepter samt delta i två inledande utbildningstillfällen och tre gemensamma nätverksträffar, sammanlagt två utbildningstillfällen i november-december 2014 och 2-3 nätverksträffar under våren Varje mentor har 2-3 adepter som man träffar i grupp vilket innebär att vi har behov av att rekrytera mentorer. Adepter och mentor matchas utifrån språk, intresse samt adepternas syfte med deltagandet. 4. Metod 4.1 Utgångspunkter Att utgå ifrån individens förutsättningar En central uppgift i projektet är att tillsammans med individen ta reda på vad hon vill och vart hon är på väg att individanpassa vägen till ökad självförsörjning. Utgångspunkten i projektet är att kvinnorna som deltar är experter på sitt liv och sin situation, det gäller i studiecirklarna, i förhållande till projektledare/medarbetare och i förhållande till mentorerna. En förutsättning för en individanpassad resa mot ökad delaktighet är att deltagarna är de som styr processen, de är experter och projektets uppgift är att lyssna och säkerställa att man förstått kvinnorna, deras behov och önskemål. Grunden för att nå målet om att öka deltagarnas delaktighet i samhället och stärka deras anknytning till arbetsmarknaden är att arbeta med deltagarnas egenmakt, deras känsla av makt över sin egen situation och sin närmiljö. Det handlar om att utifrån individens egna villkor hitta motivation och utvecklingsmöjligheter. För att nå dit behöver vi se till hela livssituationen, utmana och stödja deltagaren i att hitta sina egna vägar för att komma över de hinder som finns. 7

20 Individuella mål för adepterna i projektet kan t ex vara: Att börja SFI Att återuppta SFI Att skriva in sig på AF Att få ett jobb Att ingå i åtgärd hos JobbMalmö Att få praktikplats Det är viktigt att tillsammans med deltagaren säkerställa att hon är berättigad till t ex praktik eller har möjlighet att läsa på SFI innan det individuella målet fastställs. Mentor-adept relationen Relationen mellan adept och mentor innebär ett lärande för båda parter. Adept-rollen och mentorsrollen ser olika ut men båda är lika viktiga i relationen och det gäller för mentor och adept att balansera dessa för att uppnå det ömsesidiga lärandet. Att se sig själv som lärande individ och lärande för föreningen Från föreningens sida finns behov av att öka kunskaperna om den grupp vi dagligen möter i t ex studiecirklarna för att i större utsträckning kunna målgruppsanpassa verksamheten. I dagsläget har vi kunskap om hur deltagarnas situation ser ut men vi behöver öka våra kunskaper om varför det ser ut som det gör, t ex varför ohälsotalet är stort och varför man inte slutfört sina SFI-studier. Vi har förstått att en del kvinnor inte ser sig själva som lärande individer. Att delta i projektet kan förhoppningsvis ändra självbilden hos deltagarna. Dessutom har vi möjlighet att inom projektet reflektera över vilka konsekvenser det får för metodiken i studiecirklarna, att möta kvinnor med denna självbild. Hur ser vi till att möta olika individernas behov när det gäller lärande? Hur kan vi utveckla metoder för att nå fler och i större utsträckning anpassa cirkelverksamheten till deltagarnas förutsättningar? Eftersom vi vet att en stor grupp av de vi träffar har svårigheter att klara SFI-studier behöver vi inventera vilka möjligheter att öka sina kunskaper i svenska språket som finns för de som inte har möjlighet att tillgodogöra sig den ordinarie SFI-undervisningen. Kartlägga hinder Ökade kunskaper om gruppens förutsättningar och livssituation gör att vi kan kartlägga de hinder som finns på samhällsnivå för att individen ska ha möjlighet att öka sin delaktighet i samhället och närma sig arbetsmarknaden. Det kan t ex handla om bemötande hos myndigheter, brister i svenskundervisning eller syn på kompetens och bemötande hos arbetsgivare. 4.2 Mentorskap I projektet kommer vi att utgå från föreningens tidigare erfarenheter av mentorskap och utveckla metoden. Genom att rekrytera mentorer som pratar adepternas modersmål kommer vi att vid behov ha möjlighet att erbjuda mentorskap på adeptens eget språk. Samtalen har då förutsättningar att bli 8

21 mer nyanserade och kanske innebär det större trygghet för adepten att föra samtal med mentorn på sitt eget språk. En grupp adepter om 2-3 personer kommer att ha samma mentor. Vi ser många fördelar med mentorsgrupper istället för mentorspar. Fördelar med att ha mentorsgrupper adepterna får möjlighet att lära känna andra kvinnor i samma situation och öka sin förståelse för att de utmaningar de ställs inför inte är unika adepterna bygger ett nätverk med andra kvinnor som har samma mål som de själva möjlighet för adepterna att utbyta erfarenheter eftersom de befinner sig i liknande situationer det blir en annan dynamik i samtalen om man är 3-4 personer behovet av att rekrytera färre mentorer gör att vi kan ställa högre krav på dem vi antar Ytterligare en utveckling är att mentorskapet får karaktären av livsmentor snarare än yrkesmentor eller för start av företag som föreningens tidigare erfarenheter utgörs av. Det innebär att samtalen i mentorsgrupperna får ett delvis annat innehåll. Precis som i övriga mentorssamtal utgår man från adepternas erfarenheter och önskemål. Vi kommer att noga utvärdera och dokumentera hur det utvecklade mentorskapet fungerar och vilka erfarenheter vi kan göra. 4.3 Nätverksbyggande Gemensamma träffar för samtliga deltagare i projektet ger möjlighet till nätverksbyggande. Genom att adepterna träffas regelbundet under hela våren i grupper om ca 15 personer lär de känna övriga adepter. De adepter som ingår i samma mentorsgrupp kommer att skapa ett nätverk. Mentorerna får möjlighet till ytterligare nätverksbyggande på sina träffar. Studiebesök och inbjudna gäster ger deltagarna värdefulla kontakter i samhället. 4.4 Studiecirklar För att öka adepternas kunskaper i svenska och samhällskunskap kommer vi att erbjuda studiecirklar i svenska och medborgarkunskap kompletterat med studiebesök och inbjudna gästföreläsare 2-3 gånger/vecka under våren. Projektledare och projektmedarbetare är studiecirkelledare. Syfte med studiecirklar, studiebesök mm: Öka eller hitta motivationen för att förändra sin livssituation Förbättra självförtroendet Förbättra hälsan Öka språkkunskaper Öka kunskaper om svenska samhället Öka delaktighet 9

22 I den grupp kvinnor vi träffar i vår verksamhet ser vi tydligt hur begreppen hälsa, språk och delaktighet är sammanflätade och förutsätter varandra när det gäller att förändra sin situation. Bristande språkkunskaper innebär svårigheter att vara delaktig i samhället och bristande delaktighet leder till försämrad hälsa. För en del är den bristande hälsan orsaken till att man inte klarar av studier i svenska. Hälsa Språk Delaktighet En utgångspunkt i studiecirklarna är ett rättighetsperspektiv för att öka deltagarnas kunskaper om individens relation till samhällets institutioner. Samtalen bör utgå från kvinnornas egna erfarenheter och utrymme ges åt diskussioner om samhället och det offentligs roll. Det är angeläget att de ämnen som tas upp i cirklarna presenteras på ett sådant sätt att individnivån och samhällsnivå tydligt kopplas ihop. 5. Genomförande av aktiviteter 5.1 Tidplan Tidsperiod September 2014 Sept okt 2014 Oktober Nov-dec 2014 November 2014 November 2014 Nov dec 2014 Aktivitet ta fram kortfattad information om projektet på olika språk rekrytering av adepter och mentorer första informationsträff med samverkanspartners på tjänstemanna-/handläggarnivå utbildning av adepter och mentorer utforma individuella mål adepter förankra samverkansparters medverkan i styrgrupp. matchningsträffar 31 december 2014 delrapport 1 till Malmö stad Januari 2015 November 2014 maj 2015 Januari maj 2015 gemensam kick-off alla deltagare mentorsgrupperna träffas minst en gång var tredje vecka utbildningsträffar adepter 2-3 ggr/vecka 10