Tjänsteskrivelse. Ansökan Internationella kvinnoföreningen

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan Internationella kvinnoföreningen GYVF Sammanfattning Internationella kvinnoföreningen har under ett flertal år bedrivit framgångsrika mentorsprojekt för utrikesfödda kvinnor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Internationella kvinnoföreningen ansöker av Malmö stad om 700 tkr till projektet Mentorskap för delaktighet, projektperiod Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att tidigare projektet uppnått bra resultat och de har en väl fungerande metodik. Projektet kompletterar Malmö stads insatser för utrikesfödda kvinnor i utanförskap och projektet svarar mot stadens arbetsmarknadspolitiska mål. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att från 2015 års budgetpost avseende projekt- och föreningsbidrag anslå 700 tkr till Internationella kvinnoföreningen att delrapporter ska redovisas till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden senast april och juni 2015 att slutrapport ska redovisas till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden senast oktober 2015 Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse GyVN AU Ansökan projektmedel Internationella Kvinnoföreningen Projektansökan IKF Försättssida ansökan SV Ansökan om projektmedel IKF (dnr GYVF ) Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärendet SIGNERAD

2 Internationella kvinnoföreningen är en ideell organisation som vänder sig till kvinnor av alla nationaliteter. Internationella kvinnoföreningen har under ett flertal år, bland annat med stöd av Malmö stad, bedrivit framgångsrika mentorsprojekt för utrikesfödda kvinnor som lever i utanförskap och som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Föreningen har en upparbetad metodik i form av studiecirklar i kombination med mentorskap och som visat sig vara framgångsrik för målgruppen. 2 (2) Internationella kvinnoföreningen ansöker om 700 tkr för projektets verksamhet för perioden Efter en första handläggning bad förvaltningen Internationella kvinnoföreningen att inkomma med förtydliganden avseende budgeten, se bilaga. Målgruppen är kvinnor med invandrarbakgrund som lever i utanförskap och som vill öka sitt deltagande i samhället och närma sig arbetsmarknaden till exempel genom ökad motivation, ökade språkkunskaper, mer kunskaper om samhället eller ett större kontaktnät. Projektets mål är att 50 procent av de 30 kvinnor (adepter) som deltar i projektet ska ha skrivit in sig i utbildning i svenska för invandrare, arbetsförmedlingen, JobbMalmö eller motsvarande senast den 30 augusti Alla adepter får en mentor som de träffar regelbundet under perioden november 2014-maj Projektet utgår från individens förutsättningar, varpå individuella mål sätts upp för varje deltagaren i relation till de ovan nämnda aktiviteter. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att projektet har ett tydligt syfte och mål och kompletterar Malmö stads insatser för utrikesfödda kvinnor som lever i utanförskap och som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Projektet svarar väl mot de riktlinjer som är beslutade för projekt- och föreningsbidrag inom ramen för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen förordar att ansökan beviljas. Ansvariga Lars Silverberg Biträdande gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

3

4 Mentorskap för delaktighet Projektplan september september 2015 Jenny Thomé Projektledare Internationella kvinnoföreningen - Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Spångatan 7, Malmö Tel E-post: mentor@ikf.se Hemsida: 1

5 1. Sammanfattning I föreningens verksamhet träffar IKF dagligen utrikesfödda kvinnor som befinner sig långt från arbetsmarknaden och upplever ett utanförskap i det svenska samhället. I projektet Mentorskap för delaktighet vill vi erbjuda dessa kvinnor möjlighet att öka sin delaktighet i samhället för att på sikt närma sig arbetsmarknaden. Avgörande faktorer för att åstadkomma ökad delaktighet är ökade kunskaper i svenska språket, att förbättra den upplevda hälsan samt att stärka sitt kontaktnät i samhället. I projektet kommer vi att använda två av föreningens väl prövade metoder för ökad kunskap och ökad delaktighet; studiecirklar i kombination med mentorskap. 2. Bakgrund 2.1 Deltagare i Internationella Kvinnoföreningens verksamhet IKF i Malmö har dagligen kontakt med kvinnor med utländsk bakgrund som lever i utanförskap, många av dem har dålig hälsa och lågt självförtroende. De är beroende av sjukförsäkring och försörjningsstöd och har varit det under lång tid. Många har en önskan om att ha ett arbete, men på grund av hinder som har med samhällets strukturer att göra, avsaknad av andra nätverk, dålig hälsa och den position de befinner sig i, har de en bristande anknytning till arbetsmarknaden. Någonstans på vägen har många av dem tappat sin motivation och kraft att ta makten över sina egna liv. Den bristande hälsan är i många fall orsakad av bristande anknytning till arbetsmarknaden och upplevelsen av att inte vara delaktig i det samhälle man lever i. Bland de kvinnor som deltar i föreningens aktiviteter är förtroendet för samhällets institutioner inte alltid så högt. Det kan bero på egna dåliga erfarenheter eller brist på kunskap. Att komma till Internationella Kvinnoföreningen känner man sig trygg med och man upplever förtroende för föreningen. Därför kan man också tänka sig att delta i ett av föreningens projekt. IKF kan använda förtroendet för föreningen för att öka deltagarnas kunskaper om samhället samt informera om vilket stöd och vilken hjälp man har rätt att få. I projektet kommer vi att besöka olika myndigheter och träffa några av dess representanter. En viktig fråga som kommer att tas upp i studiecirklarna är vilka rättigheter och skyldigheter man har som medborgare. För en del kvinnor som kommer till IKF är det avgörande att man i föreningen bara träffar kvinnor, man upplever att det är lättare att få utrymme och t ex ställa frågor. Att det finns kvinnor som utgör förebilder och har liknande erfarenheter som man själv har är också viktigt när man väljer att delta i föreningens aktiviteter. Enligt Malmökommissionen fyller civilsamhället i många lägen en roll som kommunen eller någon annan offentlig aktör inte förmår ta. Ideella organisationer når ofta människor som inte kommer i kontakt med offentliga förvaltningar och bär även på en social innovationskraft som kommuner på grund av bristfälliga strukturer för ändamålet inte alltid kan ta vara på (MK s 48). Civilsamhället bör i större utsträckning användas som en resurs vid framtagandet av hälsofrämjande och sammanhållande åtgärder. 2

6 2.2 Utrikesfödda kvinnor utanför arbetsmarknaden Flera studier visar att utrikesfödda kvinnor och män generellt har en positiv inställning till yrkesarbete. Trots detta väljer många kvinnor att inte söka arbete. En engelsk studie från 2009 konstaterar att valet, att inte ens söka ett arbete, kan handla mer om självförtroende än om faktiska formella hinder (SOU 2012:69, s 201). Kvinnor som varit arbetssökande länge upplever hur motivationen och framtidstron sjunker ju längre tid de deltar i insatser utan att få något arbete. AKKA-utredningen har besökt flera verksamheter i Sverige däribland IKF i Malmö som upplever att det är lättare att motivera nyanlända och att dessa lyckas bättre eftersom de har en högre motivation att lära sig språket, genomföra utbildningar och söka sig ut på arbetsmarknaden (SOU 2012:69, s 201). Att hitta nya angreppssätt för att arbeta med dem som tappat motivationen är mycket angeläget. AKKA-utredningen lyfter fram att förstärkta baskunskaper behövs för en del nyanlända invandrare med kortare utbildning, så att de får möjlighet att ta arbeten utan särskilda kvalifikationskrav. Ofta behövs grundläggande kunskaper i matematik, samhällsorientering och datakunskap. Ex. hur man läser en tidtabell eller karta, söker information på Internet, förstår priser och hanterar räkningar. (Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, SOU 2012:69, s 287). 2.3 Brist på delaktighet Att leva i ett samhälle man inte känner sig delaktig i är, förutom de konsekvenser det får för individen, också ett demokratiproblem, en grupp människor som inte blir hörda eller har möjlighet att ta del i de demokratiska processerna. Den kompetens och den potential som finns ibland människor som befinner sig i utanförskap osynliggörs. Att inte vara delaktig får konsekvenser för individens självbild och identitet då vi skapar vår identitet i samspel med vår omgivning. Utan det samspelet förlorar vi vår identitet. Utanförskapet kan leda till ohälsa och därmed försvårade möjligheter att t ex förbättra sina språkkunskaper och öka sin delaktighet. Att vara en förebild för sina barn när man inte upplever sig delaktig i det samhälle barnen växer upp i kan vara en svårighet. För att bryta utanförskap och öka delaktigheten behöver man se och förstå individens förutsättningar och livssituation och utgå ifrån det. En lång tid i Sverige utan delaktighet leder många gånger till passivitet och uppgivenhet och individen kan vara i behov av stöd för att återfinna sin motivation och få tilltro till samhällets institutioner. För den enskilde kan det innebära svårigheter att orientera sig och inhämta information om möjliga vägar till ökad delaktighet i samhället och där fungerar IKF som ett viktigt stöd. Genom det här projektet får vi möjlighet att erbjuda deltagarna individanpassad vägledning. Vi utgår från kvinnornas liv och erfarenheter när vi i grupp ökar kunskaperna i svenska språket och i medborgarkunskap. Alla deltagare får en mentor som kan fungera som stöd och förebild och leda till ett större kontaktnät i det svenska samhället. 2.4 Jämställdhet Det samhälle som nyanlända kvinnor möter är långt ifrån jämställt. Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad vilket påverkar vilka möjligheter till arbete som erbjuds. Utredningen Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och Anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) visar att 3

7 handläggares bemötande och matchning av insatser färgas av antaganden om utrikes födda kvinnor som grupp. Det förekommer föreställningar även hos handläggare på kommunala myndigheter, om att nyanlända kvinnor har mycket stora familjer, vilket oftast inte stämmer. För en nyanländ kvinna spelar familjesituation och makens födelseland roll för hur snabbt hon anvisas till en åtgärd av handläggaren. Motsvarande samband saknas för nyanlända män. Utredningen visar också att män tilldelas arbetsmarknadsåtgärder tre gånger så ofta som kvinnor. Föreställningar om utrikes födda kvinnor som grupp leder till att nyanlända kvinnor får ta del av färre och mindre relevanta insatser, än nyanlända män. Liknande gäller även kvinnor som kommit som anhöriginvandrare var sysselsättningsgraden i Skåne 74%, vilket var den lägsta i landet. IKF anser det viktigt att lyfta fram att det finns stora skillnader mellan olika grupper av kvinnor och män. Det är ett jämställdhetsproblem att utlandsfödda kvinnor har lägre arbetskraftsdeltagande, 55 % mot utlandsfödda männens 61 % i storstadsområden i Skåne. 3. Syfte och mål 3.1 Syfte Syftet med projektet är flera. Vi erbjuder kvinnor som deltar i föreningens studiecirklar möjlighet att öka sin delaktighet i samhället och på sikt förändra sin livssituation. Ökad delaktighet leder till stärkt självförtroende och bättre hälsa. En förutsättning för delaktighet i samhället är kunskaper i svenska språket. IKF har arrangerat studiecirklar sedan föreningens start för snart 45 år sedan och har under drygt 10 års tid drivit mentorsprojekt för kvinnor med invandrarbakgrund. I enlighet med det program IKF jobbar utifrån är ambitionen att föreningens olika verksamheter samverkar i större utsträckning. I det här projektet ser vi en möjlighet att knyta ihop erfarenheter och metoder från kärnverksamheten som t ex studiecirklar med erfarenheter och metoder från projektverksamheten som t ex mentorskap samt att utveckla dessa och se vilka mervärden som skapas när de samverkar och på vilket sätt vi kan stärka kvinnors egenmakt och öka deras delaktighet i samhället. Målgruppen i det här projektet sammanfaller i stor utsträckning med den målgrupp vi träffar i våra studiecirklar och i övriga delar av föreningens kärnverksamhet. Projektet ger oss möjlighet att vända oss till en bredare grupp vid rekrytering av deltagare än vad som varit fallet i merparten av föreningens tidigare projekt då målgruppen varit snävt definierad t ex vad det gäller utbildningsbakgrund. Ett annat syfte är att utveckla föreningens erfarenheter av mentorskap genom att adepterna utgörs av en annan målgrupp än i tidigare projekt då vi t ex haft krav på akademisk utbildning. Vi kommer även att prova adeptgrupper där en mentor har 2-3 adepter och man träffas i grupp. Utgångspunkten är att mentorn vid behov kommunicerar med adepterna på deras modersmål eller annat språk som de behärskar. Genom att förutom svenska mentorer även rekrytera mentorer som själva kommit nya till Sverige kan de fungera som förebilder när det gäller att lära sig språk, ta sig in i samhället och på arbetsmarknaden. Vi vill samtidigt utveckla föreningens studiecirkelverksamhet och den metodik vi använder samt ta fram fungerande utvärderingsverktyg för att förbättra cirkelverksamheten. 4

8 Syfte: Att erbjuda en grupp utrikesfödda kvinnor kunskap och verktyg för att öka sitt deltagande i samhället t ex genom ökade språkkunskaper, stärkt självförtroende och självkänsla, förbättrad hälsa och ökat egenansvar. Att utveckla föreningens mötesplats och studiecirklar samt utveckla metodik för att ta upp frågor om medborgarkunskap i studiecirklarna. Att utveckla föreningens erfarenheter av mentorskap genom att rikta projektet till de kvinnor som deltar i föreningens studiecirklar eller söker sig till föreningen av andra anledningar. Att skapa ett nätverk mellan personer som är etablerade i Sverige och kvinnor som upplever att de befinner sig i ett utanförskap. Att erbjuda personer som vill lära sig mer om mångfalds- och integrationsfrågor, möjlighet att öka sina kunskaper i frågorna samt lära sig mer hur det är att som invandrarkvinna inte uppleva sig som delaktig i samhället. 3.2 Effektmål Att bidra till ökad tillväxt och sociala innovationer genom att adepterna i större utsträckning mår bättre, upplever ökad delaktighet, får arbete alternativt närmar sig arbetsmarknaden samt, inte minst, utgör en positiv och viktig förebild för barn och unga i de egna leden. Att genom mentorskap bidra till ömsesidig integration och ömsesidigt lärande för både mentorer och adepter samt synliggöra kvinnor med utländsk bakgrund, deras kompetens och livssituation. 3.3 Projektmål Av de 30 kvinnor som deltar i projektet kommer minst 50% ha skrivit in sig på SFI, AF, JobbMalmö eller motsvarande senast den 30 augusti Enligt deltagarnas egna uppgifter i uppföljningssamtal med projektledare/medarbetare. Alla adepter i projektet får en mentor som de träffar regelbundet under perioden nov 2014 maj Den upplevda hälsan i adeptgruppen är bättre vid projektets slut än vid projektets början. Den upplevda hälsan mäts genom att deltagarna fyller i självskattningsformulär vid projektstart samt i samband med avslut och utvärdering. Adepternas kunskaper i svenska språket är större vid projektets slut än vid projektets början. Tillsammans med deltagarna kommer mätbara mål för terminens verksamhet i cirklarna att formuleras vid start för att sedan utvärderas vid terminens slut. Den handledare som kommer att ge cirkelledarna stöd i sitt arbete med att lära ut svenska kommer också att vara delaktig i att utvärdera hur kunskaperna i svenska har förbättrats hos deltagarna. Vid projektets slut har vi arbetat fram en metodik för att hålla studiecirklar i medborgarkunskap. Ny metodik testas och utvärderas kontinuerligt i samarbete med föreningens ordinarie cirkelverksamhet. Cirkelledarna i projektet för kontinuerligt loggbok för att dokumentera resultat och reflektioner av den prövade metodiken och noterar t ex svårigheter och framgångar. 5

9 En uppföljning av vad medverkan i projektet inneburit för adepterna görs i slutet av året då adepterna fått lite längre perspektiv på projektet än vid den utvärdering som görs i anslutning till avslutningen. Genom enkät som kan vara skriftlig eller per telefon vill vi ta in synpunkter på vad som kan utvecklas i projektet och synpunkter på vad som skulle gjorts annorlunda för att deltagarna dels i högre utsträckning skulle nå sina individuella mål, dels få ökad delaktighet. 3.4 Delmål Alla matchningsträffar är genomförda senast den 31 december Samtliga mentorsgrupper har träffats minst 3 ggr under perioden november 2014 maj % av mentorsgrupperna har träffats minst 5 ggr. Vi ökar våra kunskaper om mentorernas lärande genom att utarbeta en mätmetod och identifiera indikatorer. Mentorsgrupperna kommer att få i uppgift att i slutet av varje träff göra en kort sammanfattning och utvärdering av hur träffen har varit och vad de har lärt sig. Vi ökar våra kunskaper om adepternas livssituation och de hinder som finns i samhället för att gruppen ska kunna öka sin delaktighet. Projektledaren/medarbetaren noterar i den loggbok de kontinuerligt för när det kommer upp berättelser bland deltagarna som är exempel på hur deras livssituation ser ut eller vilka hinder de upplever. En sammanställning av denna dokumentation ger oss ökade kunskaper och möjlighet at se mönster och kartlägga hinder. Deltagandet på utbildningen för mentorer är minst 75%. Minst 50% av mentorerna som deltog ska i efterhand ange att de är nöjda med utbildningen och att den var relevant för uppdraget. Vi tar in synpunkter på hur utbildningen kan förbättras. 3.5 Målgrupp Adepter Adepterna är kvinnor med invandrarbakgrund som vill öka sitt deltagande i samhället eller närma sig arbetsmarknaden t ex genom ökad motivation, ökade språkkunskaper, mer kunskaper om samhället eller ett större kontaktnät. Vi ställer inga krav på utbildning eller arbetslivserfarenhet för att delta. När det gäller språkkunskaper ser vi gärna att kvinnor som inte har så goda kunskaper i svenska deltar, man behöver t ex inte ha avslutat SFI. Det viktiga är viljan att ta ansvar för sin situation och att med stöd och gemenskap hitta motivationen att ta sig vidare. Adepterna är kvinnor som vill dela med sig av sin kunskap om det samhälle man är uppvuxen i och hur det är att komma ny till Sverige och som vill bidra till ömsesidig integration samt öka förståelsen om det svenska samhället. Som adept ska man vara beredd att avsätta 4-6 timmar/vecka på dagtid för träffar med gruppen 2-3 ggr/vecka samt träffa sin mentor 1-2 timmar en gång var tredje vecka. Förutom det träffas alla deltagare i projektet 2-3 ggr under våren på kvällstid för nätverksträffar. Minst hälften av de 30 adepterna ska rekryteras från föreningens studiecirkelverksamhet. 6

10 Mentorer Mentorerna är personer som är etablerade i samhället och är beredda att dela med sig av sina kunskaper om det svenska samhället samt av sitt kontaktnät. De vill öka sina kunskaper vad det gäller mångfald, hur det är att komma ny till Sverige och att växa upp i ett annat samhälle än det svenska. De ser integration som en ömsesidig process och vill lära sig mer om adepternas upplevelse av att befinna sig utanför samhället eller arbetsmarknaden. För att kunna erbjuda adepter som har behov av det, mentorskap på sitt modersmål kommer vi specifikt att söka mentorer som, förutom svenska och engelska, behärskar ytterligare minst ett språk. De får gärna dela erfarenheten med adepten av att komma ny till Sverige och därmed fungera som en förebild när det gäller att etablera sig i det svenska samhället samt ha förståelse för den process adepten går igenom. Mentorerna ska vara beredda att avsätta ca 2 timmar/var 3:e vecka för träff med sina adepter samt delta i två inledande utbildningstillfällen och tre gemensamma nätverksträffar, sammanlagt två utbildningstillfällen i november-december 2014 och 2-3 nätverksträffar under våren Varje mentor har 2-3 adepter som man träffar i grupp vilket innebär att vi har behov av att rekrytera mentorer. Adepter och mentor matchas utifrån språk, intresse samt adepternas syfte med deltagandet. 4. Metod 4.1 Utgångspunkter Att utgå ifrån individens förutsättningar En central uppgift i projektet är att tillsammans med individen ta reda på vad hon vill och vart hon är på väg att individanpassa vägen till ökad självförsörjning. Utgångspunkten i projektet är att kvinnorna som deltar är experter på sitt liv och sin situation, det gäller i studiecirklarna, i förhållande till projektledare/medarbetare och i förhållande till mentorerna. En förutsättning för en individanpassad resa mot ökad delaktighet är att deltagarna är de som styr processen, de är experter och projektets uppgift är att lyssna och säkerställa att man förstått kvinnorna, deras behov och önskemål. Grunden för att nå målet om att öka deltagarnas delaktighet i samhället och stärka deras anknytning till arbetsmarknaden är att arbeta med deltagarnas egenmakt, deras känsla av makt över sin egen situation och sin närmiljö. Det handlar om att utifrån individens egna villkor hitta motivation och utvecklingsmöjligheter. För att nå dit behöver vi se till hela livssituationen, utmana och stödja deltagaren i att hitta sina egna vägar för att komma över de hinder som finns. 7

11 Individuella mål för adepterna i projektet kan t ex vara: Att börja SFI Att återuppta SFI Att skriva in sig på AF Att få ett jobb Att ingå i åtgärd hos JobbMalmö Att få praktikplats Det är viktigt att tillsammans med deltagaren säkerställa att hon är berättigad till t ex praktik eller har möjlighet att läsa på SFI innan det individuella målet fastställs. Mentor-adept relationen Relationen mellan adept och mentor innebär ett lärande för båda parter. Adept-rollen och mentorsrollen ser olika ut men båda är lika viktiga i relationen och det gäller för mentor och adept att balansera dessa för att uppnå det ömsesidiga lärandet. Att se sig själv som lärande individ och lärande för föreningen Från föreningens sida finns behov av att öka kunskaperna om den grupp vi dagligen möter i t ex studiecirklarna för att i större utsträckning kunna målgruppsanpassa verksamheten. I dagsläget har vi kunskap om hur deltagarnas situation ser ut men vi behöver öka våra kunskaper om varför det ser ut som det gör, t ex varför ohälsotalet är stort och varför man inte slutfört sina SFI-studier. Vi har förstått att en del kvinnor inte ser sig själva som lärande individer. Att delta i projektet kan förhoppningsvis ändra självbilden hos deltagarna. Dessutom har vi möjlighet att inom projektet reflektera över vilka konsekvenser det får för metodiken i studiecirklarna, att möta kvinnor med denna självbild. Hur ser vi till att möta olika individernas behov när det gäller lärande? Hur kan vi utveckla metoder för att nå fler och i större utsträckning anpassa cirkelverksamheten till deltagarnas förutsättningar? Eftersom vi vet att en stor grupp av de vi träffar har svårigheter att klara SFI-studier behöver vi inventera vilka möjligheter att öka sina kunskaper i svenska språket som finns för de som inte har möjlighet att tillgodogöra sig den ordinarie SFI-undervisningen. Kartlägga hinder Ökade kunskaper om gruppens förutsättningar och livssituation gör att vi kan kartlägga de hinder som finns på samhällsnivå för att individen ska ha möjlighet att öka sin delaktighet i samhället och närma sig arbetsmarknaden. Det kan t ex handla om bemötande hos myndigheter, brister i svenskundervisning eller syn på kompetens och bemötande hos arbetsgivare. 4.2 Mentorskap I projektet kommer vi att utgå från föreningens tidigare erfarenheter av mentorskap och utveckla metoden. Genom att rekrytera mentorer som pratar adepternas modersmål kommer vi att vid behov ha möjlighet att erbjuda mentorskap på adeptens eget språk. Samtalen har då förutsättningar att bli 8

12 mer nyanserade och kanske innebär det större trygghet för adepten att föra samtal med mentorn på sitt eget språk. En grupp adepter om 2-3 personer kommer att ha samma mentor. Vi ser många fördelar med mentorsgrupper istället för mentorspar. Fördelar med att ha mentorsgrupper adepterna får möjlighet att lära känna andra kvinnor i samma situation och öka sin förståelse för att de utmaningar de ställs inför inte är unika adepterna bygger ett nätverk med andra kvinnor som har samma mål som de själva möjlighet för adepterna att utbyta erfarenheter eftersom de befinner sig i liknande situationer det blir en annan dynamik i samtalen om man är 3-4 personer behovet av att rekrytera färre mentorer gör att vi kan ställa högre krav på dem vi antar Ytterligare en utveckling är att mentorskapet får karaktären av livsmentor snarare än yrkesmentor eller för start av företag som föreningens tidigare erfarenheter utgörs av. Det innebär att samtalen i mentorsgrupperna får ett delvis annat innehåll. Precis som i övriga mentorssamtal utgår man från adepternas erfarenheter och önskemål. Vi kommer att noga utvärdera och dokumentera hur det utvecklade mentorskapet fungerar och vilka erfarenheter vi kan göra. 4.3 Nätverksbyggande Gemensamma träffar för samtliga deltagare i projektet ger möjlighet till nätverksbyggande. Genom att adepterna träffas regelbundet under hela våren i grupper om ca 15 personer lär de känna övriga adepter. De adepter som ingår i samma mentorsgrupp kommer att skapa ett nätverk. Mentorerna får möjlighet till ytterligare nätverksbyggande på sina träffar. Studiebesök och inbjudna gäster ger deltagarna värdefulla kontakter i samhället. 4.4 Studiecirklar För att öka adepternas kunskaper i svenska och samhällskunskap kommer vi att erbjuda studiecirklar i svenska och medborgarkunskap kompletterat med studiebesök och inbjudna gästföreläsare 2-3 gånger/vecka under våren. Projektledare och projektmedarbetare är studiecirkelledare. Syfte med studiecirklar, studiebesök mm: Öka eller hitta motivationen för att förändra sin livssituation Förbättra självförtroendet Förbättra hälsan Öka språkkunskaper Öka kunskaper om svenska samhället Öka delaktighet 9

13 I den grupp kvinnor vi träffar i vår verksamhet ser vi tydligt hur begreppen hälsa, språk och delaktighet är sammanflätade och förutsätter varandra när det gäller att förändra sin situation. Bristande språkkunskaper innebär svårigheter att vara delaktig i samhället och bristande delaktighet leder till försämrad hälsa. För en del är den bristande hälsan orsaken till att man inte klarar av studier i svenska. Hälsa Språk Delaktighet En utgångspunkt i studiecirklarna är ett rättighetsperspektiv för att öka deltagarnas kunskaper om individens relation till samhällets institutioner. Samtalen bör utgå från kvinnornas egna erfarenheter och utrymme ges åt diskussioner om samhället och det offentligs roll. Det är angeläget att de ämnen som tas upp i cirklarna presenteras på ett sådant sätt att individnivån och samhällsnivå tydligt kopplas ihop. 5. Genomförande av aktiviteter 5.1 Tidplan Tidsperiod September 2014 Sept okt 2014 Oktober Nov-dec 2014 November 2014 November 2014 Nov dec 2014 Aktivitet ta fram kortfattad information om projektet på olika språk rekrytering av adepter och mentorer första informationsträff med samverkanspartners på tjänstemanna-/handläggarnivå utbildning av adepter och mentorer utforma individuella mål adepter förankra samverkansparters medverkan i styrgrupp. matchningsträffar 31 december 2014 delrapport 1 till Malmö stad Januari 2015 November 2014 maj 2015 Januari maj 2015 gemensam kick-off alla deltagare mentorsgrupperna träffas minst en gång var tredje vecka utbildningsträffar adepter 2-3 ggr/vecka 10

14 31 mars 2015 delrapport 2 till Malmö stad Under våren Under våren Nov maj 2015 Maj 2015 Maj juni 2015 studiebesök el föreläsning kvällstid för samtliga deltagare två nätverksträffar för mentorerna utforma utvärderingsverktyg för att mäta resultat avslutning för alla deltagare utvärdering, enkäter, insamlande av underlag för att sammanställa resultat 15 juni 2015 delrapport 3 till Malmö stad Juni Juni Augusti-september 2015 uppföljning av adepters individuella mål projektets framtid? Rekrytering inför nästa omgång. sammanställning av resultat 30 september 2015 slutrapport till Malmö stad Regelbundna träffar med referens- och styrgrupp under projektperioden. 5.2 Aktivitetsplan Rekrytering Adepter Studiecirkeldeltagare IKF:s medlemmar Tidigare adepter Individ och familjeomsorgen Väster (finns samarbete i ett av föreningens projekt) Information Skriftligt på olika språk Muntligt på olika språk (tolkar el dyl) Mentorer Tidigare mentorer och deras nätverk Tidigare adepter IKF:s medlemmar Anställda och styrelsens nätverk IQ-net Rotary 11

15 5.2.2 Utbildning Utbildning för mentorer Två träffar på kvällstid under november och december. Förslag på innehåll: Träff 1 Övergripande, allmän, teoretisk Ömsesidig integration Mänskliga rättigheter Normkritik Syfte med mentorskap Din roll som mentor Träff 2 Konkret, praktisk, individnivå Din roll som mentor Förslag på aktiviteter m adepter Dokumentation av träffar Förväntningar Utbildningsmaterial: Föreningen har tagit fram en handledning för mentorer som kommer att användas i utbildningen. Utbildning för adepter Två träffar under november december för utbildning av adepterna i likhet med ovan beskriven utbildning för mentorerna Matchning Alla mentorsgrupper ska ha träffats en första gång senast den 31 dec 2014 tillsammans med projektledare/medarbetare. Vid behov matchas adepterna med en mentor som pratar deras modersmål. Vid första träffen presenterar adepterna och mentorn sig för varandra och vi tar bland annat upp ramar för mentorskapet, förslag på aktiviteter och synliggör förväntningar från deltagarna Nätverksmöten För samtliga deltagare i projektet: Kick-off arrangeras i januari 2015 och avslutning för alla deltagare i maj Ett gemensamt studiebesök eller gemensam föreläsning arrangeras minst en gång under våren. För mentorer: Vi vet från våra tidigare mentorsprojekt att det finns en efterfrågan hos mentorerna att träffas för att utbyta erfarenheter av mentorskapet samt bygga nätverk med övriga mentorer, både i det egna men också i föreningens övriga mentorsprojekt. Vi kommer därför under våren att arrangera två nätverksträffar för mentorerna med möjlighet till erfarenhetsutbyte samt för projektets del, en avstämning av hur det går i mentorsgrupperna och hur mentorskapet fungerar. 12

16 5.2.5 Studiecirklar för adepter våren 2015 Cirklarna startar vecka 3 och avslutas vecka 22 med uppehåll vecka 8, 14 och 20. Det blir totalt 17 veckor och träffar. Veckorna delas in i moduler med olika övergripande teman som t ex jämställdhet, hälsa och självförsörjning. Deltagarna delas in i två grupper med ca 15 personer i varje grupp och med en så jämn kunskapsnivå som möjligt i de båda grupperna. Innehållet i cirklarna utgår från gruppens behov och intressen kopplat till i förväg givna teman. Exempel på ämnen som kommer att tas upp är hälsa, föräldraskap, arbetsliv, media och fritid. Projektledaren och projektmedarbetaren kommer att leda studiecirklarna med huvudansvar för vars en grupp och möjlighet att vid behov byta grupp eller leda cirklarna tillsammans. Studiecirkelledarna kommer att handledas av en professionell person i att lära ut svenska till personer med annat modersmål, t ex en utbildad svenska 2-lärare. Föreläsningar med inbjudna gäster och vissa studiebesök kan göras gemensamt för båda grupperna. Verksamheten kommer att samordnas med föreningens kärnverksamhet som bland annat innehåller föreläsningar på dagtid för alla studiecirkeldeltagare. Aktiviteter: Studiecirklar i svenska, medborgarkunskap, Mänskliga rättigheter, hälsa, egenmakt Studiebesök Inspirationsträffar förebilder Samtal med andra kvinnor i samma situation för gruppstöd. Workshops i jobbsökande för de som vill närma sig arbetsmarknaden Metodik Verksamheten i cirklarna utgår från deltagarna, deras liv och erfarenheter. Deltagarna hittar sätt att må bättre på, både fysiskt och psykiskt genom ökad insikt och träning i beståndsdelarna för KASAM - Känsla Av SAManhang, d.v.s. Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Utvärdering Under projektets gång kommer vi löpande att utvärdera aktiviteter i projektet. Det vi bland annat är intresserade av att lära oss mer om är huruvida den utbildning vi inledningsvis erbjuder mentorerna är relevant för deras uppdrag, hur det fungerar att ha mentorsgrupper istället för mentorspar och vad vi kan lära av det, hur lärandet för mentorerna ser ut, om hälsan i adeptgruppen förbättras under projektets gång och om språkkunskaperna i adeptgruppen förbättras. För att kunna utvärdera detta behöver vi ta fram utvärderingsverktyg och mäta t ex upplevd hälsa bland adepterna i inledningen av projektet för att ha material att jämföra med i slutet av projektet. 13

17 6. Projektorganisation 6.1 Projektägare Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) grundades 1970 och är idag en väletablerad ideell organisation. Den är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till kvinnor av alla nationaliteter. IKF driver ett program för ömsesidig integration - genom hälsa, jämställdhet och försörjningskraft för kvinnors ökade egenmakt och inflytande. Verksamheten organiseras i olika verksamhetsområden som alla bidrar till föreningens program, vilka utgörs av: IKF Kärnverksamhet, IKF projekt och IKF Opinion och påverkan. IKF gör politiker och andra beslutsfattare uppmärksamma på att många invandrarkvinnor saknar arbete. Föreningen bidrar till jämställdhet, att kvinnor skall ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män, genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i Skåne. Föreningen utvecklar nya idéer och ansöker om medel från olika myndigheter, organisationer och stiftelser. Mer information finns på IKF i Malmös styrelse är juridiskt ansvariga för verksamheten och har därmed mandat att besluta om projektets verksamhet och ekonomi. Ordförande Viveca Serder är firmatecknare. 6.2 Projektansvarig verksamhetsledare Projektansvarig har det operativa ansvaret för att projektets resultat blir i enlighet med ansökan, samt för att vägleda projektet mot uppsatt mål. 6.3 Projektteam I projektet kommer en projektledare med tidigare erfarenhet av föreningens mentorsprojekt att arbeta tillsammans med en projektmedarbetare med erfarenhet av att leda studiecirklar. Dessutom kopplas en projektmedarbetare som ansvarar för föreningens kärnverksamhet till projektet för att säkerställa ett nära samarbete. Till projektet kopplas IKF i Malmös ekonom. 6.4 Referensgrupp Gruppen fungerar som stöd i samtal om projektets innehåll och utveckling för projektledningen samt kommer med relevant input i projektet. 6.5 Styrgrupp Till projektet knyts en styrgrupp. Förslagsvis ingår representanter från SFI Vägledningscenter, JobbMalmö, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Bryggan. 6.6 Samverkanpartners I projektet har vi för avsikt att samverka med SFI vägledningscentrum, JobbMalmö, Arbetsförmedlingen Bryggan och IoF Väster. 14

18 Vårt förslag till vad samverkan kan omfatta Projektledare och projektmedarbetare träffar representanter för samverkansparten för att öka sina kunskaper om verksamheten, vilka målgrupper de har och vad de erbjuder sina deltagare/kunder. Samverkansparten sprider information om projektet i de fall de kommer i kontakt med kvinnor som tillhör målgruppen. Projektet arrangerar studiebesök hos samverkansparten för att deltagarna i projektet ska öka sina kunskaper om respektive verksamhet och se möjligheten att själv delta/skriva in sig. Projektledare och projektmedarbetare har möjlighet att vända sig till samverkansparten för att få svar på frågor i samband med vägledning av deltagare i projektet. Kontakt kring praktiska frågor i samband med att någon av deltagarna i projektet vill skriva in sig hos någon av samverkansparterna. I de fall deltagare i projektet uppbär försörjningsstöd förs en dialog med IoF för att säkerställa att deltagande i projektet är förenligt med deras handlingsplaner hos IoF. Representanter från samtliga samverkanspartners ingår i styrgrupp för projektet 15

19 7. Budget aug - dec jan -sept Kostnader Malmö stad Personalkostnader Projektledare Projektmedarbetare Verksamhetsledare Ekonom Overheadkostnader Hyra, egna lokaler Administration Utbildningskostnader Utbildningstillfällen Hyra, externa lokaler Föreläsare, handledning Studiebesök Aktivitetspeng Mentor o Adept Resor Övrigt Summa "Resterande" medel Kommentarer till budget Personalkostnader En av medarbetarna i projektet var tidigare i FAS 3 med placering på IKF, men är nu anställd med särskilt anställningsstöd från Arbetsförmedlingen till och med med möjlig förlängning tills projektet avslutas i september Utan denna möjlighet, som är positiv för den anställda och för IKF, skulle personalkostnaderna öka betydligt. Utbildningstillfällen Förtäring och andra omkostnader i samband med utbildningar och nätverksträffar i projektet. 16

20 Hyra, externa lokaler IKFs egna lokaler är i nuläget redan upptagna på dagtid med föreningens ordinarie studiecirklar (20 cirklar/vecka) varför vi kommer att behöva använda externa lokaler för studiecirklarna i projektet. Två grupper kommer att träffas 2-3 ggr/vecka. I samband med nätverksträffar för samtliga deltagare i projektet behöver vi använda externa lokaler då vi inte ryms i våra egna. Föreläsare/handledning Föreläsare inom olika ämnen som kan tillföra kunskaper som inte finns inom projektet eller IKF kopplat till de frågor vi tar upp i studiecirklarna kommer att bjudas in. Förläsarna kan vara personer som själva kommit nya till Sverige och kan inspirera deltagarna att bli mer delaktiga i samhället och öka deras tro på sig själva och sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. För att utveckla föreningens kompetens att leda studiecirklar i svenska kommer en handledare med professionella kunskaper inom området svenska som andraspråk att knytas till projektet. Studiebesök Vår erfarenhet är att en del organisationer tar betalt för studiebesök, t ex Yallatrappan och Drömmarnas Hus. För att göra det möjligt att besöka dessa ställen har vi lagt in en post i budgeten för studiebesök. Aktivitetspeng Mentor och Adept För att det ska vara möjligt för mentorsgrupperna att ha gemensamma aktiviteter i samband med sina träffar som t ex att gå museum, friskvårda, ta bussen/tåget till en annan ort eller fika tillsammans har vi avsatt en aktivitetspeng. 17

21 Annika Pfannenstill Från: Jenny Thomé Skickat: den 28 november :34 Till: Ulrika Määttä Lagerlöf Kopia: Sigrid Saveljeff; Gymnasie och vuxenutbildn Postlista Kansli Ämne: SV: Ansökan om projektmedel IKF (dnr: GYVF ) Hej Ulrika Här kommer svar på dina frågor angående budgetposterna i projektet Mentorskap för delaktighet. Återkom gärna om du vill ha ytterligare förklaring eller undrar något mer. Vänliga hälsningar Jenny Thomé IKF Kommentarer till budgetposter Administration Omfattar kostnader som telefon, datakommunikation, kontorsmateriel, datasupport, webbhotell, datatillbehör, trycksaker, porto, utskick, material till möten och konferenser samt medlemsavgift till arbetsgivarorganisationen IDEA, kostnader som är nödvändiga för att anställda i projektet ska ha fungerande verktyg i sitt arbete. Övrigt För att erbjuda deltagarna möjlighet att vara delaktiga i projektet på lika villkor kan det i vissa situationer finnas behov av att använda tolk eller översätta texter till andra språk. Det kan gälla i samband med ett relevant studiebesök med avancerad terminologi eller en föreläsning inom ett angeläget ämne där vi bedömer det som viktigt att deltagarna förstår 100% av det som sägs. Det kan också visa sig finnas behov av att översätta de utvärderings och mätverktyg som används för att mäta projektets resultat samt deltagarnas respons på dessa. Detta för att säkerställa en korrekt förståelse från båda parter när det gäller att ta tillvara erfarenheter och synpunkter av att delta i projektet samt vad deltagandet inneburit för upplevelsen av t ex delaktighet och välbefinnande. Hittills har vi använt medel från posten Övrigt för att översätta en informationstext om projektet till andra språk i samband med rekrytering av deltagare. Texten finns nu översatt till 7 språk. Att i budgeten ha en övrigt post innebär en flexibilitet som ger möjlighet att hantera situationer eller tillgodose behov som uppkommer under projektets genomförande och som vi i planeringsfasen inte kunde förutse. Posten gör också att vi kan ge en symbolisk gåva till personer som ställer upp i projektet utan ersättning t ex med att översätta texter, hålla föreläsningar/workshops eller ta emot oss på studiebesök. Från: Ulrika Määttä Lagerlöf [mailto:ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se] Skickat: den 27 november :36 Till: jenny.thome@ikf.se Kopia: Sigrid Saveljeff; Gymnasie och vuxenutbildn Postlista Kansli Ämne: SV: Ansökan om projektmedel IKF (dnr: GYVF ) Hej Jenny! Jag heter Ulrika Määttä Lagerlöf och handlägger just nu er projektansökan. Vi har några frågor angående era budgetposter. 1

22 Kan ni precisera vad som ryms inom budgetposterna administration och övrigt? Om dessa poster skulle minska vad får det för konsekvenser för genomförandet av projektet? Har ni möjlighet att återkomma med svar senast imorgon innan lunch? Med vänlig hälsning Ulrika Från: Sigrid Saveljeff Skickat: den 4 november :26 Till: Ulrika Määttä Lagerlöf Ämne: VB: Ansökan om projektmedel IKF För kännedom. Hälsar Sigrid Från: Jenny Thomé [mailto:jenny.thome@ikf.se] Skickat: den 4 november :59 Till: Sigrid Saveljeff Ämne: SV: Ansökan om projektmedel IKF Hej Sigrid Det är helt korrekt som du uppfattade. Det är bara själva projektansökan som vi skickade igen igår med Vivecas underskrift. I övrigt gäller de dokument som vi skickade i torsdags förra veckan. Vänliga hälsningar Jenny Thomé IKF Från: Sigrid Saveljeff [mailto:sigrid.saveljeff@malmo.se] Skickat: den 3 november :00 Till: jenny.thome@ikf.se Kopia: Gunnar Bergström; 'viveca'; Ulrika Määttä Lagerlöf Ämne: SV: Ansökan om projektmedel IKF Hej Jenny, Jag vill bara försäkra mig om att jag inte missat något. Den ansökan som du skickade in i morse bestod enbart av den underskrivna första sidan. De handlingar som skickades in i slutet på veckan är fortfarande aktuella? I dagsläget är er ansökan beslutsplanerad till nämndsmötet den 17 december. Vänliga hälsningar Sigrid Saveljeff Från: Jenny Thomé [mailto:jenny.thome@ikf.se] Skickat: den 3 november :14 Till: Sigrid Saveljeff Kopia: Gunnar Bergström; 'viveca' Ämne: Ansökan om projektmedel IKF Hej Sigrid Bifogar ansökan om projektmedel med Vivecas underskrift. Återkom gärna om ni har frågor eller behöver någon komplettering av ansökan. 2

23 Vänliga hälsningar Jenny Thomé Projektledare Internationella Kvinnoföreningen i Malmö Spångatan Malmö jenny.thome@ikf.se 3