Osttillverkning vid Källvallens fäbod i Jämtland 1943.

Transkript

1 HUVUDSTAN Ytat och ytert på Nordika OSTIGT februari är det Otfetival på Nordika mueet. Då finn det möjlighet att maka på och lära ig mer om våra venka otar hårda om mjuka, likom mögelotar. Ett flertal mindre mejerier från Stockholmtrakten är ockå på plat med ina ytade otar. LENA KOLLER Ottillverkning vid Källvallen fäbod i Jämtland I år har fetivalen lite extra foku på en ot, nämligen prätoten. Den kom till en gång i tiden genom en katt, ett tionde, till kyrkan. Via bönder lämnade tiondet i form av mjölk och då gjorde präterna ot av den, äger Annika Gooch på Nordika mueet. Hur luktar det på Nordika mueet under fetivalen? Från början var vi oroliga att det kulle lukta gammal trumpa i hela huet. Men det luktar väldigt gott här av all otar. Alla beökare får vara med och röta fram fetivalen godate ot. KARL HEINZ HERNRIED, NORDISKA MUSEET Klimat i Rotundan VÄDER 16 februari anordnar Stadbiblioteket Vetenkap för vetgiriga. Då finn tre forkare från Stockholm univeritet på plat för att amtala om klimatet och bidra med itt perpektiv på klimatfrågan. Etnologen och forkaren Helena Hörnfeldt kommer att prata om våra rädlor och hur de är kopplade till klimathotet. Ingen kan med äkerhet äga vad om kommer att hända vid två grader höjning av den globala medeltemperaturen. Och rädlan tyck vara om tarkat inför det ovia. De handlar i tor utträckning om att vi inte vet hur vi ka hantera hotet. Vi kan inte gömma o, det finn ingen äker plat att ta kydd på. Är den någon killnad i rädlorna mellan en tortadbo och en landortbo? Det har jag inte underökt, äger Helena Hörnfeldt. Klimatamtalen ker i Rotundan på Stadbiblioteket mellan Om projektet att göra o oberoende var det rätta då, på juttiotalet, å behöver manifetet uppdatera. Vi behöver en ny uppättning värderingar där mänkliga relationer tår i centrum. Dokumentärfilmaren Erik Gandini, aktuell med filmen The Swedih Theory of Love, i en intervju i ETC 19 januari. Det händer i miljonprogrammet HOLGER ELLGAARD KONST Staten kontråd ka i projektet Kont händer fördela 26 miljoner kronor på offentlig utmyckning i landet miljonprogramområden. Nu vill de få förlag på plater och ituationer om boende, kommuner, organiationer eller andra lokala aktörer vill påverka genom offentlig kont. Det kan vara ett torg, en lekpark eller en botadgård. Eller en plat att kunna läa i fred på eller en ny möteplat, äger Lena From, om är projektchef. Den om vill vara med och förelå en plat i itt område ka kicka in anökan innan 1 mar. Staten kontråd kommer i lutändan att välja ut mellan ju och tolv förlag om ka genomföra. Det här är en hitorik chan för de om bor och arbetar i miljonprogrammet områden att vara med och betämma. Vi hoppa på många anökningar. Hinder i Friend Arena LÖPSTEG Den 20 februari förvandla Friend Arena till en fem kilometer lång hindberbana. Det blir ett å kallat Obtacle Run inomhu. Banan kommer att gå i arenan katakomber, upp på läktaren och genom innerplan där det finn 20 olika hinder allt ifrån att hoppa över höbalar till att krypa under bilar. Arena Run har inga delar om kräver att man ka lyfta in kroppvikt utan det är narare ett kul löplopp med hinder. Orkar du pringa fem kilometer klarar du av banan. Frågan är bara hur fort det går, äger Michaela Akergren Frötad, om är en av arrangörerna för loppet. De bäta löparna går vidare till en eminfinal och därefter final. Arrangörerna räknar med runt löpare Huvudtan.indd 6

2 SAXOFONIST BJÖRN ARKÖ ÄR VASSAST Jazzen hamnar mitt emellan pop och klaik muik SÖDERMALMSBON BJÖRN ARKÖ, PRESSBILD 23, fick ett glatt beked i början av året. Den begåvade axofoniten och jazzmuikern tilldelade Mora of Sweden Stipendium Morakniv på kronor. Det var kidåkare, forkare och alla möjliga nominerade å det var enormt kul att de ville ata på kultur i år, äger Björn Arkö, om är född och uppvuxen i Garå i Mora kommun. Förutom pengarna fick han en pecialdeignad Morakniv och tackade med en Göteborgvit: Det här inpirerar mig till att göra min muik ännu mer lipad. I vår väntar en turné i Etland och det finn en förfrågan om att kriva mer ymfonik muik åt Dalainfoniettan, Dalarna egen orketer. Men det är i Stockholm han känner ig met rotad. Jag flyttade hit när jag kulle börja gymnaiet å det är här jag har de fleta av mina vänner. Det är en kul tad med mycket muik och kultur och det är många utländka artiter om kommer hit och pelar. Fick han önka ig något mer är det en törre jazzcen. I dag är den ganka marginell enligt Björn Arkö. Jazzen hamnar nåntan mitt emellan popen om har in naturliga cen och den klaika muiken om har lite törre konerthu. Jag tror att det finn ett intree men lite för få peltällen, men tror man på det man gör och är tillräckligt bra å brukar det bära frukt i alla fall. Men vit vore det bra om det fann fler tällen att pela på och det även utanför Stockholm. Näta år tar han examen vid materutbildningen för jazzmuiker vid Kungliga Muikhögkolan. Där finn både kompetenta lärare och bra tudiekamrater å det är väldigt utvecklande. Det är viktigt att det inte blir en kyddad verktad, men det är lätt ta med ig muiken ut ifrån kolan och få e verkligheten. DAVID BOGERIUS Huvudtan.indd 7

3 GATA FRAM OCH TILLBAKA Ludvigberggatan Från Paradiet till en parkeringplat bakom en lång grafittitäckt mur. Ludvigberggatan paerar förbi både juttiotalet och det förra ekelkiftet. Och lite till. TEXT ULF STOLT FOTO MAGNUS SANDBERG ligger en trave färdigfirade julgranar. En cykel tår kedjad vid räcket. En dam i röd midjekort jacka böjer ig in i en vit uv och tyck ha problem med gummimattan på föraridan; hon drar och liter i den om det verkar och när hon tänger dörren tar hon upp in telefon och lår ett nummer, går runt bilen och in och ätter ig på paagerarplaten. Utanför entrén till ekologika mataffären Paradiet itter en tiggare. En pilkylt äger Munchenbryggeriet 200 och en mindre kylt under den Mälaralen, båda viar amma riktning. Upptejpad vid portkoddoan i en I HÖRNET BRÄNNKYRKAGATAN Huvudtan.indd 8 a P u p u t I d v h i l a

4 XXXXXXXXXXX av portarna i backen upp mot kurvan itter ett erbjudande från ett företag om öker ett viningkök i området. På fyra till fem timmar kan de byta ut luckorna i köket och erbjuder 25 procent rabatt, mot att de får via upp köket under en timma vid ett tillfälle efter renoveringen. I KURVAN DELAR ig gatan. Till höger de bevarade gamla huen om äg vara byggda någon gång under förta halvan av 1700-talet, nedanför dem i backen ner mot Munchenbryggeriet ligger Villa Ludvigberg, med adreen nummer 20. I dag är det plat för ateljéer, kontor och konferener, vid lutet av 1800-talet var huet, med det åttakantiga tornet, chefvillan tillhörande Ludvigberg gjuteri och mekanika verktad. Grindarna ner mot bryggeriet tår öppna. Ett flygplan på väg att landa på Bromma paerar över himlen någontan mellan kortenen och kylten om förkunnar återvändgränd, toppförbud och parkeringförbud mellan Stannar man till i hörnet Duvogränd och blickar ner mellan det gamla trähuet och Villa Ludvigberg där er delar av Munchenbryggeriet kymtar fram er man amma yn i dag om för mer än 100 år edan. Om man borter från några klottrade boktäver på en kortida av ett gam- malt trähu nere vid bryggeriet. Och några klitermärken på en gatlykta utmed faaden. Vänder man ig om tirrar man i tället rakt in i plåten och betongen och föntren i en tritegrå hukropp från det vågräta och fantailöa juttiotalet. gatan upp till den ita väntervängen där den tar lut i vändplan och parkering, är målad hela vägen. Inte om ett långt ammanhängande gatukontverk, vilket hade kunnat vara fantatikt ett till den tora ytan, utan det är många olika textdelar met tora taggar och ord från olika tidepoker, i CEMENTMUREN SOM FÖLJER olika tadier av degeneration. Miljötation en bit upp på gatan mellan de parkerade bilarna utmed muren. En ung man katar flakor i en av behållarna och det taggiga ljudet av gla mot gla, och gla om kroa hör hela gatan ner. Vid parkeringautomaten tår en man i vart rock. Han lägger biljetten i rutan, tänger dörren och tänder en cigarett medan han akta korar gatan ner mot Munchenbryggeriet. En kvinna på cykel kränger av in ryggäck ungefär i höjd med grindarna. Hon bromar cykeln med ena foten i marken och när hon når lutet av backen vänger hon höger och förvinner ur mitt ynfält Huvudtan.indd 9

5 SituationWalderten V 6-11 Huvudtan.indd 10

6 KRÖNIKA MARIA HAGSTRÖM SÅ ÄR DET PÅ BUSSEN STOCKHOLM. BUSSEN VÄRMLAND HAR INTE ALLS LIKA MÅNGA TURER TILL PSYKVÅRDEN. V ia plater är bättre än andra. Platerna på höger ida av buen är populärat och bät av dem alla är plat nummer tio. Den vill de fleta av o ha, enligt SL om har fört tatitik. Det är alltå platen på höger ida, bakom dörrarna, men framför dragpelet och intill föntret. För att vara om alla andra itter jag på höger ida i blåbu 4, lite längre bak (plat tio var upptagen) och tittar ut på taden, undrar hur det vore om Stockholm var en bu. Om buen är taden. Jag itter på ett äte om är lite upphöjt, det måte vara en rätt hyfad poition i det här amhället. Chauffören, taden politika ledning, tyr buen och ätter villkoren. Om det ka gå nabbt eller trögt. Gå bakåt eller framåt. Svänga lite mer åt vänter eller höger. Biljettkontrollanten, myndigheten, kliver på. Om du har betalt för dig får du vara kvar, annar får du vara utanför. Det kan bli kulder. Kontrollanten kollar att ingen fukar i det här amhället och att ingen tjuvåker. Via har biljetter om bara räcker till en rea, ett tillfälligt tilltånd till buen. Andra har platkort om äkrar en plat långt in i framtiden. Barnen leker i dragpelet. På den här buen itter folk om har met kontakt med pykiatrin i Kan ni vara träningfamilj? landet Sverige. Så är det på buen Stockholm. Buen Värmland har inte all lika många turer till pykvården. På varje äterad itter någon av o om är födda i en annan tad. Förutom tre av dem, de är hu. Så bor vi här. På höger ida itter de privilegierade om har möjlighet att välja plat. En del av befolkningen tvinga till de nedfällbara ätena de tillfälliga platerna. Via måte tå. Där kan det bli riktigt otabilt och oäkert i vängarna. Det finn ockå de om knackar på dörren utan att bli inläppta. Det BUSSÄTENA ÄR LÄGENHETER. finn några om hänger ig fat och kanar efter buen. Och det finn de om pringer från hållplat till hållplat men blir nekad biljett. De kan inte återvända till buen de fört kom ifrån, den chauffören förökte köra över dem. Men om peronerna om tällt hoppingpåar på tomma äten kulle ta bort dem, då kulle fler rymma. Kanke kulle det via ig att peronen om ätter ig där är trevlig. Om man vågar prata, men ådant gör vi inte här, vi om inte har varit med om att en bu krachar. Skulle krachen inträffa pelar det ingen törre roll om du itter på plat tio. KUNG LEAR REGI: LINUS TUNSTRÖM I ROLLERNA BL A: MARIE GÖRA N Z O N >>PREMIÄR 23 JANUARI, STORA S C E N E N En träningfamilj är ett familjehem om ingår i ett behandlingteam och om under en begränad tid tar emot en ungdom i itt hem. Ni får erforderlig utbildning, handledning, töd dygnet runt amt erättning motvarande en heltidtjänt. Mejla till traningfamilj@humana.e eller lä mer på attvarafamiljehem.nu UPPSALA>>>> STADSTEATER B I L J / I N F O : W W W. U P PS A L A S T A D S T E A T E R. S E Huvudtan.indd :09