NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS Mistra Urban Futures väcker nyfikenhet i Rio

Transkript

1 tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan Stockholm Telefon Fax NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA MARS 2010 men hallå... Cla-Uno Frykholm, ny tillförordnad vd för Mitra. Mae gör golfen grönare Snömögel är en farot på golfbanor. Bruna fläckar förtör greener och fairway. Kemika bekämpningmedel har hittill varit enda botemedlet. Men nu har forkningprogrammet Mae tagit fram ett bakterieiolat om de kallar ME700. Efter tet på venka golfbanor med gott reultat gör nu tora fältförök i Storbritannien. idan 3 Ola Engelmark lämnar Mitra för nya brobyggen Ola Engelmark väljer att luta om vd på Mitra efter tre år. Ola Engelmark har under in tid på Mitra hunnit med en hel del. Nu går han vidare för att bygga nya broar mellan forkning och praktik. Lä han krönika på idan 2. idan 2 Mitra Urban Future väcker nyfikenhet i Rio Team Mitra Urban Future har preci landat i Sverige efter inteniva dagar på World Urban Forum i Rio de Janeiro, Brailien. Väl värda anträngningar aner tf programchef Henrik Nolmark om in delegation på 13 peroner och många evenemang. idan 5 foto: venka golfförbundet Du är nu VD efter Ola Engelmark om bett att få luta. Vad är din viktigate uppgift? Under den tid det tar att rekrytera en ny VD är det min uppgift att tillamman med alla duktiga medarbetare på kanliet e till att vi inte tappar tempo. Vi fortätter att jobba med den trategi om tyrelen lagt fat för perioden fram till Mitra är en fantaik arbetplat och jag vill blicka framåt, inte bakåt. När börjar du jobba om VD? Jag är i full gång edan i måndag. Vi får inte tappa energi även om det ker ändring i ledningen. Verkamheten fortätter om tidigare, men vi kan nu få ro att fokuera på akfrågor och inte peronfrågor. I programverkamheten kommer VD-kiftet inte att märka. Vad händer med Ola Engelmark? Han tår till tyrelen förfogande om enior advior till de att en ny VD är plat. Vad kommer du att göra då? Då går jag tillbaka till mina kärnfrågor om handlar om utvärdering och kvalitet inom Mitra.

2 tiftelen för miljötrategik forkning KRÖNIKA Det är dag för nya brobyggen Idag: programmen är många och tora, ett nytt centrum har ny tartat, flera nya utlyningar är på gång under 2010 och Mitra finaner är åter tarka efter krien : 562 MSEK inveterade i forkning, ny tyrele, ny verkamhettrategi, ny kanliorganiation, förnyad och tranparent forkningproce med idéutveckling, utvärdering och programtöd, nya amarbeten, förtärkt adminitration och inte mint 100procent hållbar kapitalförvaltning. Det har varit en händelerik tid men nya utmaningar tundar. Allt nabbare globaliering, miljöfrågorna aktuellare än någonin, läroäten och tifteler får ökad jälvtändighet. Nu gäller det att hitta ett nytt överen mellan finaniär och utförare. Gamla modeller gäller inte längre, förutom den att finaniär och forkare är varandra förutättning. Fat nu i en helt ny värld, ett helt nytt ammanhang. Där har forkningtifteler ärkilda möjligheter, dv att ta nya initiativ, att vara flexibla. Det är nu 15 år med utmaningar och utvärderingar edan de.k. löntagarfondtiftelerna tartade. Mitra har finanierat forkning främt i form av tvärvetenkapliga program, ibland upp till tretton år långa.programmen har byggt på amverkan med näringliv och förvaltning. När Mitra töd upphör, ka verkamheten vara å fortatt intreant att den kan driva vidare på nytt ätt, med nya intreenter. Program med jälvtändighet och egna nätverk har lyckat väl med det. Forkning kan kommerialiera, forkning kan ge policytöd. Min tolkning av Mitra uppdrag är: tarka forkning- och amverkanmiljöer ge fortatt töd, yngre, lovande forkare identifiera och ge karriärtöd, och it men viktigat, forkarna ka konkurrera om anlag. Jag väljer nu andra utmaningar och erinrar mig Antonio Skármeta ord från boken Il Potino om den chilenke författaren och nobelpritagaren Pablo Neruda: Poein tillhör inte dem om kapar den utan dem om behöver den. Travetin på det är forkningreultaten tillhör inte forkarna utan dem om behöver dem. Omtarter utvecklar. Brobyggandet mellan forkning och praktik måte fortätta. Vi e på bron! Ola Engelmark MISTRAS NYHETSBREV Anvarig utgivare: Cla-Uno Frykholm tf Verktällande direktör cla-uno.frykholm@mitra.org Tel Projektledare och texter: Cecilia Öfverholm redaktör cecilia.ofverholm@ imimmedia.e Mitra, Stiftelen för miljötrategik forkning töder forkning av trategik betydele för hållbar utveckling och en god livmiljö. Länkar i text finn på Prenumeration (grati): Citera gärna Mitra nyhetbrev men uppge alltid källan. mitra nyhetbrev nr 3 2

3 tiftelen för miljötrategik forkning Fältförök i Storbritannien ger ving för bakterie Forkningprogrammet Mae har tagit fram en bakterie om håller undan golfbanorna värta förövare: nömögel. Med goda reultat i Sverige gör nu tora fältförök i Storbritannien. De kan bli avgörande för bakterien framtid och kommerialiering. Gräytorna på golfbanor använd och köt intenivt vilket leder till litage och tre för gräet. Reultatet kan bli vampangrepp på greener och fairway. Den enkilt törta kadegöraren är nömögel orakad av Microdochium nivale. Nu pågår fältförök med biologika bekämpningmedel på Sport Turf Reearch Intitute i Bingley, Storbritannien. Det var meningen att Mae fältförök kulle ha tartat i december förra året. Men de köt på framtiden på grund av den bitra vintern. För några veckor edan var det dock dag. Vi har ett bakterieiolat om heter ME700 om vi vill teta på de brittika banorna. Det har viat goda reultat i ödra Sverige där förutättningarna liknar dem i Storbritannien, äger Leif Johanon på Mae om anvarar för golfbaneprojektet. Svenka Golfförbundet är Mae partner när det gäller att hitta nya bekämpningmedel för golfbanor. Förbundet är intreerat av att kunna minimera användningen av kemika fungicider för bekämpningen av nömögel. Många golfbanor i Sverige ligger i eller i närheten av naturreervat och vattentäkter, där det är troligt att de kemika bekämpningmedlen inte är tillåtna i framtiden. Flera år forkning för en bakterie Under flera år tid har Mae arbetat med att ta fram ME700. De enate fältföröken gjorde på fem golfbanor pridda över Sverige. På banor där hötangrepp av Microdochium nivale är vanliga viade ME700 tå ig väl i jämförele med de kemika bekämpningmedlen. Nu har man lyckat fermentera bakterien å att den är lätt att förvara och tranportera. behöver törre marknad Nu har vi viat att vi har en bakterie om fungerar. Sen om det blir en produkt eller inte, det kan vi tyvärr inte tyra över. Den venka marknaden är väldigt liten, äger Leif Johanon. Föröken i Storbritannien är ockå ett förök att hitta törre marknader. Leif Johanon tror att övriga delar av norra Europa och den amerikanka otkuten om har liknande klimat om ödra Sverige kan vara en framtida marknad för ME700. foto: venka golfförbundet Grönare greener kan bli framtiden om Mae bakterie ME700 hittar ut på marknaden. mitra nyhetbrev nr 3 3

4 tiftelen för miljötrategik forkning NOTERAT Bengt Matton i MitraPharma tyrele har utett till Året Läkemedeprofil Det är nyhetbrevet Pharma Network om varje år delar ut denna utmärkele. Nomineringen lyder: Bengt Matton tilldela utmärkelen för itt mångåriga arbete med att föra in miljö om ett allt viktigare område på läkemedelindutrin agenda. Bengt Matton är Pfizer expert i miljöfrågor och en ofta tillfrågad föreläare. Mitra-SWECIA: forkningrapporter använd inom Stockholm Stad. Två av fyra forkningrapporter om Stockholm Stad hänviar till i itt arbete med klimatförändringar är ignerade Mitra-SWECIA. Även en tredje rapport om krivit av en Mitra-SWECIA-forkare om arbetar på Stockholm Environment Intitute, kommer att preentera under eminariet Climate adaptation in the Stockholm County om äger rum den 13 april. Clipore arbetar oförtrutet vidare med efterdyningarna av COP 15. Den 24 mar höll programmet ett eminarium kring klimatpolicie och den venka indutrin. Lar-Erik Liljelund, tyreleordförande för Clipore, gav en global utblick över den rådande ituationen efter COP 15 ECP, The European Climate Platform, initierat av bland annat Clipore arrangerade ett endageminarium den 5 mar för förhandlare, indutrirepreentanter och forkare. Taking tock after Copenhagen: Perception, achievement, implication for the hort and long term agenda var rubriken. Den 15 april håll ett uppföljande eminarium. Rotröta avhandla den 23 april när Future Foret håller ett Rotrötemöte. Mer info finn på Polarveckan i Ånn den april blir en arena för amtal om venk polarforkning. Arrangör är Polarforkningekretariatet. Se mer på mitra.org. Annika Nordin är Future Foret nya chef Annika Nordin får en rivtart om programchef på Future Foret. Flera tora evenemang under året ätter foku på kommunikation. Kommunikation och internt arbete med ledninggruppen fyller Annika Nordin förta tid om programchef. Det är ockå en proce i ig att lära känna alla delar i programmet. Och det finn tora möjligheter att göra bra aker, äger Annika Nordin. Hon har börjat med att kapa en ny ledningtruktur. Kanliet Jon Moen, Stig Laron, Ander Eelin och Jan-Peter Nordmark träffar hon regelbundet. Ander Eelin, kommunikationtrateg i Future Foret, arbetar detta år deltid för programmet och jut nu utannonera en tjänt för kommunikativt och adminitrativt töd om komplement. Och peronal lär behöva, för redan i auguti håller Lar Hael nominerad till Nordika Miniterrådet miljöpri Annika Nordin. Future Foret ett ide event på en tor, internationell kogforkningkonferen om äger rum vart femte år. I år är rubriken Foret for the Future och platen Seoul i Sydkorea. Vi har preci fått klartecken för vårt ide event. Vi får anordna ett event för 450 peroner i cirka två timmar, äger Annika Nordin. Och om om det inte var utmaning nog, har programmet planerat in Future Foret Week med tart den 13 eptember. Det är den årligt återkommande möteplaten för alla om är involverade i Future Foret. I år i Aa i Småland med cirka 100 deltagare. Annika Nordin är 42 år. Hon är jägmätare och har diputerat i växtfyiologi och därefter forkat om hur kvävetillgången tyr vegetationdynamik och tillväxt i boreala kogar. Sedan 2009 är hon profeor i koglig ekofyiologi vid Umeå Plant Science Centre. Lar Hael, programchef för Sutainable Invetment är nominerad till Nordika Rådet natur- och miljöpri. Miljöpriet 2010 tilldela ett nordikt företag, organiation, medium eller peron om på ett föredömligt ätt arbetat för att direkt eller indirekt påverka finanmarknaden, kapitalförvaltningindutrin, banker eller konulter till att arbeta långiktigt och integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen. Vinnaren får danka kronor om dela ut vid Nordika rådet eion i Reykjavik i höt. mitra nyhetbrev nr 3 4

5 tiftelen för miljötrategik forkning Mitra Urban Future på konferen i Rio. Mitra Urban Future väcker uppmärkamhet i Rio Mitra Urban Future team är jut hemkomna från in hittill törta kommunikativa atning: World Urban Forum i Rio de Janeiro. Under World Urban Forum i Rio de Janeiro i Brailien har det nybildade kunkapcentrat för hållbar tadutveckling hållit en mottagning, ett networking event, arrangerat en rundtur och bjudit på middag. Deutom genomförde arbetmöten i centret internationella nätverk av å kallade Interaction Platform. Repreentanter från Göteborg, Kaptaden, Mancheter och Kiumu deltog, medan Shanghai-parten var upptagen med förberedelerna inför World Expo Det har varit en väl värd atning. Vi var ammanlagt 13 peroner på plat, inkluive centrumtyrelen ordförande Ine Uumann. Deutom deltog peronal från Sida i en del av våra aktiviteter, äger Henrik Nolmark, tillförordnad programchef för Mitra Urban Future. World Urban Forum, eller WUF, är den kanke törta och met anedda konferenen om täder. FN etablerade WUF 2002 med ett förta möte i Nairobi. I år var det femte gången och Mitra Urban Future var där, faktikt för andra gången. Förta gången var i Nanjing 2008 när de tre konkurrerande konortierna om tävlade om Mitra pengar, var där och preenterade ina forkningförlag. tor nyfikenhet I år mötte Mitra Urban Future av ett tort intree och nyfikenhet. Många är nyfikna på hur praktiker och forkare jobbar ihop för gemenam kunkapproduktion och användning, äger Henrik Nolmark. Han har medvetet undvikit att tala om pengar utan har itället framhävt det 10-åriga åtagande om parterna ingått. Långiktigheten är häpnadväckande. Och det har ockå gjort många nyfikna på vad Mitra är för något, äger Henrik Nolmark. WUF har blivit den globala möteplaten för minitrar, diplomater, regionala och nationella organiationer, NGO:, akademiker, grärötter, ungdomgrupper, företag med flera. Vi har fått flera förfrågningar om amarbeten. Vårt amarbete med Kiumu i Kenya väcker uppmärkamhet och det har varit viktigt för o att poängtera att kenyanerna jälva är part i projektet, äger Henrik Nolmark om har uppfattningen att året WUF haft en tyngdpunkt på utvecklingländerna. Med på rean till Rio de Janeiro var Henrik Nolmark, Kertin Elia, Björn Malbert, Mikael Appelqvit, Dick Hedman och Ine Uumann från Sverige, Stephen Gaya Agong och George Mark Onyango från Maeno Univerity i Kiumu (Kenya), Evelyne Otieny och Abalom Ayany från City Council of Kiumu, Mercy Brown-Luthango och Warren Smit från Univerity of Cape Town, Sydafrika, amt Tim May och Simon Marvin från Univerity of Salford, Mancheter, Storbritannien. mitra nyhetbrev nr 3 5