Tiden före och efter examen

Transkript

1 Tiden före och efter examen en karriäruppföljning av alumner som tog examen vid Luleå tekniska universitet LTU Karrär/Luleå Tekniska Universitet

2 Innehåll Resultat och slutsatser från karriärenkäten... 2 Respondenternas sammansättning och representativitet... 2 Bortfallsanalys... 4 Enkätens utformning och disposition... 5 Vid vilka campusorter bedrev alumnerna sina studier?... 5 Alumnernas karriär efter avslutade studier vid LTU... 5 Hur lång tid tog det innan alumnerna fick sitt första arbete efter examen?... 7 Hur fick alumnerna kontakt med sitt första arbete efter examen?... 8 Var arbetar LTU alumnerna från 8 och 9?... 9 Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar alumnerna? Hur rörliga är alumnerna på arbetsmarknaden? Vilka meriter var viktigast när alumnerna fick sina nuvarande arbeten? Vilka färdigheter krävs för deras nuvarande arbetsuppgifter? Har alumnerna fått det arbete som de tänkte sig vid examen från LTU? Förändringar i karriärambitionerna under studietiden? Är utbildningen gångbar på arbetsmarknaden? Hur väl har utbildningen vid LTU förberett alumnerna på arbetslivet?... Kopplingen till arbetsmarknaden och externa aktörer under utbildningen Avslutande reflektion

3 Resultat och slutsatser från karriärenkäten Olika universitets- och högskoleutbildningars värde på arbetsmarknaden har varit och är en ständigt återkommande fråga i debatter om svensk grundutbildning under senare år. En fråga som ofta har debatterats har varit studenternas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden efter examen vilket i sin tur har lett till ett ökat intresse för grundutbildningarnas samverkan med arbetslivet. Som ett led i kvalitetsarbetet, men också för att få en indikation om hur arbetsmarknaden ser ut för våra studenter, har LTU Karriär vid Luleå tekniska universitet (LTU) under 12 gjort en uppföljning i form av en enkätundersökning bland våra alumner. Syftet med undersökningen är således att få en uppfattning om hur alumnerna anser att LTU har förberett dem på arbetslivet och hur deras karriär har sett ut efter examen. Karriärenkäten distribuerades under hösten 12 till de alumner från LTU som har avslutat sin utbildning och tagit examen under åren 8 9. Respondenternas sammansättning och representativitet Vi har haft kontaktuppgifter till 23 alumner med examen från dessa år. Inget stratifierat urval har skett utan enkäten har skickats brevledes och via till alla alumner som vi har haft kontaktuppgifter till. Ett brevutskick och två påminnelse har gjorts. Respondenterna har haft möjlighet att besvara frågorna via pappersenkät (frankerat svarskuvert medföljde vid utskicket) eller elektroniskt via webben. Även en QR kod medföljde vid utskicket för de som ville besvara enkäten via sin mobil. Totalt har 863 svar inkommit. Av dessa var 552 besvarade via pappersversionen och 311 via webben. Detta ger en svarsfrekvens på 39,17 % vilket i sammanhanget får anses som ett hyfsat resultat. Exempelvis genomförde Svenskt Näringsliv förra året undersökningen Högskolekvalitet 12 och hade en liknande svarsfrekvens på % ( och KTH genomförde en karriärundersökning under 11 med drygt % i svarsfrekvens ( LTU genomförde även under 12 en enkätundersökning med disputerade alumner från åren 7-11 där svarsfrekvensen var 39,14 % dvs. närmast identisk med denna enkät. Representativitet i svaren Fördelning av kvinnor respektive män i enkätsvaren Fördelning av kvinnor respektive män som studerade vid LTU 8/9 Fördelning av kvinnor respektive män i LTU:s alumndatabas Kvinnor 59 % 53 % 56 % Män 41 % 47 % 44 % Tabell 1. Fördelningen av kvinnor/män i enkätsvaren samt fördelningen enligt LTU:s årsredovisningar och LTU:s alumndatabas. Det är totalt 497 stycken kvinnor (59 %) och 346 stycken män (41 %) som har besvarat enkäten. Kvinnor har i högre utsträckning valt att svara via pappersenkäten och män via webbversionen. I LTU:s alumndatabas är fördelningen 56 % kvinnor och 44 % män. Noterbart är att ca 3 % ( stycken) av respondenterna har låtit bli att ange kön i svaret vilket delvis kan förklara skillnaderna. Som framgår av Tabell 1 så korresponderar detta hyfsat väl mot den fördelning som rådde vid LTU under dessa år. Enligt LTU årsredovisning så var fördelningen under 8 och 9 att 53 % kvinnor och 47 % män studerade vid LTU ( Dessa siffror anger fördelningen som rådde bland de 2

4 som studerade dessa år och inte nödvändigtvis den rätta fördelningen bland de som slutförde sina studier och som tog ut examen under 8 och 9. Examen inom utbildningsområde Svar i enkäten Ingenjör/teknisk utbildning 36,9 % 7,8 % 22,7 % 16,6 % 5 % Media 4,7 % Musik/teater,7 % Annat 5,7 % Tabell 2. Fördelning av svaren i enkäten efter utbildningsområde. I enkäten är respondenternas utbildningsområde uppdelat inom 8 stycken olika områden. Fördelningen av svaren enligt denna uppdelning framgår av Tabell 2. Orsaken till att ett av svarsalternativen är annat var att inte riskera att respondenter som känner sig osäker på sin organisatoriska hemvist enligt kategoriseringen i utbildningsområde skulle låta bli att svara. Efter denna fråga kom dock en fritextfråga där respondenterna fick möjlighet att ange vid vilket program/utbildning har du studerat? Detta innebär att det har varit möjligt att fördela ut svaren i kategorin annat till det utbildningsområde som de tillhör. I Tabell 3 har svaren delats upp enligt uppdelning i utbildningsområden som sker i LTU:s årsredovisningar. Även svaren från kategorin annat har fördelats ut till respektive utbildningsområde enligt svaren på frågan program/utbildning. Examen inom utbildningsområde Svar i enkäten Fördelningen enligt LTU:s alumndatabas Fördelningen enligt LTU:s årsredovisningar 8 och 9 Ingenjör/teknisk utbildning 324 svar 636 examen 81 examen 37,5 % % 32 % och samhällsvetenskap 137 svar 354 examen 353 examen 15,9 % 16 % 14 % 2 svar 573 examen 768 examen 23,4 % 27 % % 147 svar 47 examen 437 examen 17 % 22 % 17,6 % Musik, media och teater 53 svar 111 examen 1 examen 6,1 % 5 % 4,8 % Tabell 3. Antal examen/utbildningsområde enligt svar i enkäten och enligt LTUs alumndatabas samt LTU:s årsredovisningar. 3

5 Som framgår av Tabell 3 så är det inga större procentuella avvikelser i fördelningen av svaren enligt utbildningsområde i jämförelse med hur det ser ut enligt alumndatabasen och årsredovisningarna. Däremot så finns det skillnader i det numerära antalet på vissa utbildningsområden. Orsaken till detta är flera. I årsredovisningarna anges antalet examina medan i alumndatabasen är det personbundet och om en alumn har tagit ut flera examina exempelvis en yrkesexamen och en kandidat examen så har sökningen skett på den senaste examensinriktningen. En annan orsak är att sökningen i alumndatabasen har skett utifrån när alumnerna avslutade sina studier inte när examensbeviset är utfärdat som årsredovisningen bygger på. Om en student exempelvis avslutade sina studier i december 9 och examensbeviset formellt utfärdades i januari så är alumnen med i sökningen från databasen men inte i statistiken från årsredovisningen. Alltså, kalenderåret för utfärdandet av examensbeviset styr i årsredovisningen. Orsaken att vi har gjort denna avvägning är att vi vill nå de alumner som anser att de kom ut på arbetsmarknaden under 8 och 9. I Tabell 4 anges andelen i procent av totala antalet examina inom respektive utbildningsområde som har besvarat enkäten. Andelen svar i procent av antalet examina inom respektive utbildningsområde enligt LTU:s alumndatabas Ingenjör/teknisk utbildning,9 % och samhällsvetenskap 38,7 % 35,2 % 31,2 % Musik, media och teater 47,7 % Tabell 4. Andelen i procent av antalet examina inom respektive utbildningsområde som har besvarat enkäten. Som framgår i denna tabell så fluktuerar svarsfrekvensen från ingenjör/teknik alumnernas dryga % till drygt 31 % bland alumnerna från lärarutbildningarna. I den löpande analysen av materialet sker uppdelningen i utbildningsområden enligt de alternativ som respondenterna hade när de besvarade enkäten (se Tabell 2) med ett undantag; för att få en någorlunda stor svarspopulation så analyseras musik, media och teater som en svarsgrupp. Bortfallsanalys På grund av att svarsfrekvensen på enkäten var drygt 39 % så har SCB (Statistiska centralbyrån) på uppdrag av LTU gjort en bortfallsanalys av den aktuella undersökningen för att reducera risker för skevheter i undersökningen. SCB har erhållit vissa data för hela undersökningspopulationen från alumndatabasen samt samtliga enkätsvar från undersökningen. Enligt deras analys så tyder svarsfrekvenserna på att variablerna ålder, utbildningsområde och campusort samvarierar med svarsbenägenheten. Svarsfrekvenserna har kompletterats med en logistisk regression där det testats om variablerna kön, ålder, utbildningsområde och campusort påverkar benägenheten att svara. Resultaten av denna regressionsanalys är att dessa variabler har ett signifikant samband med benägenheten att svara. SCB har viktat materialet och två frågor har testkörts utifrån detta. Resultatet stämmer väl överens när det viktade och oviktade resultatet jämförs den maximala avvikelsen blev endast ca 1 %. Detta visar på att de variabler som samvarierar med svarsfrekvensen (ålder, kön, utbildningsområde och campusort) är representativa för den undersökta populationen trots bortfallet. Enligt SCB så finns det dock vissa problem och skevheter med variabeln campusort 4

6 vilket innebär att denna variabel är tveksam och när svaren på denna fråga redovisas så skall svaren tolkas med stor försiktighet och endast ses som redovisade svar bland de dryga 39 % av populationen som har svarat på frågan och ej som representativt för hela populationen. Det är även viktigt att ha i åtanke att alla svar bygger på respondenternas egna uppskattningar, tolkningar och uppfattningar och har inte kontrollerats mot andra källor som exempelvis arbetsmarknadsstatistik och folkbokföringen. Det finns alltid en risk att respondenter har missuppfattat frågeställningarna eller inte minns händelser och skeenden korrekt. Svaren på frågorna som redovisas får med andra ord tolkas som den bild och uppfattning som alumnerna har av sin studietid vid LTU och deras karriär efter studietiden. Enkätens utformning och disposition Enkätfrågorna är uppdelade i fyra stycken sektioner. Den första sektionen ger bakgrundsinformation om respondenten och frågar om kön och ålder. Nästa sektion innehåller frågor om utbildningsområde, program (fritext svar), campusort, utbildningens längd och om respondenten i någon omfattning har studerat utanför Sverige. Tredje sektionen behandlar frågor om alumnernas karriär efter avslutade studier. Exempelvis finns frågor om alumnernas etablering och position på arbetsmarknaden samt frågar om kompetensnivå på deras nuvarande arbetsuppgifter i den här sektionen. Den avslutande delen behandlar arbetslivsanknytning under studietiden dvs. hur alumnerna bedömer att utbildningen på LTU har förberett dem på arbetslivet efter examen. Vid vilka campusorter bedrev alumnerna sina studier? Som redovisats tidigare i rapporten så bör svaren på denna fråga ej tolkas som representativt för hela populationen utan som redogörelse för de dryga 39 % av svaren som har inkommit. Bland de svarande så har över 8 % angett att Luleå var studieort, 7 % har angett Piteå, 4,2 % Skellefteå och 1,9 % Kiruna. Närmare 6 % har angett att de studerade på distans och således bedrev studierna från hemorten. Av naturliga orsaker så varierar det kraftigt mellan olika utbildningsområden och campusort beroende på att de olika utbildningarna i huvudsak bedrivs på dessa orter, t ex media och musik studenterna har sina studier förlagda till Piteå. På frågan - Har du studerat utanför Sverige (oavsett ämne och nivå på utbildningen)? så svarar 22,8 % ja och 77,2 % nej. Män (,3 %) har i högre grad än kvinnor (17,4 %) varit utomlands och studerat. Utbildningsområdena ekonomi (37,1 %) och ingenjör/teknik (36,8 %) har högst andel medan lärare (9,9 %) och hälsovetenskap (,9 %) har lägst andel alumner som har studerat utomlands. Alumnernas karriär efter avslutade studier vid LTU Som framgår av Tabell 5 så sökte en klar majoritet av respondenterna arbete inom Sveriges gränser efter avslutade studier. Över % svarar att de sökte arbete inom Sverige och över % har svarat på studieorten eller hemkommunen om den är en annan kommun än studieorten. Alumnerna tycks alltså i första hand söka arbete på den nationella arbetsmarknaden. Drygt 14 % har angett att de sökte arbete i hela Sverige och utomlands och endast 1 % har angett att de sökte arbete enbart utomlands. 5

7 Inom vilket geografiskt område sökte du arbete efter examen? Hela Sverige och utomlands 14,3 % Enbart Sverige 43,7 % Enbart utomlands 1,1 % På studieorten 13,2 % I hemkommunen (om det är annan kommun än studieorten) 19,4 % Annat 8,3 % Tabell 5. Geografiskt område som respondenterna sökte arbete i efter avslutade studier. I svaren på denna fråga så varierar det dock kraftigt mellan olika utbildningsområden. Rimliga förklaringsfaktorer i detta sammanhang kan exempelvis vara att detta delvis speglar hur upptagningsområdena till de olika utbildningarna och arbetsmarknaden ser ut. Civilingenjörsutbildningarna har t ex i högre grad nationell upptagning jämfört med lärarutbildningarna som till större del har regional/lokal rekrytering. Tabell 6 redovisar den andel i procent uppdelat på utbildningsområde som har sökt arbete på studieorten eller i hemkommunen efter avslutade studier. I tabellen syns dessa tendenser, det vill säga att alumnerna från hälsovetenskap och lärarutbildningarna i högre grad har sökt arbete på studieorten eller i hemkommunen än dess gelikar från exempelvis ingenjör/teknik samt media, musik och teater utbildningarna. Noterbart är även den höga andel av ekonomialumner som sökte arbete på studieorten vilket troligtvis förklaras av en hög andel lokal rekrytering till utbildningen. Inom vilket geografiskt område sökte du arbete efter examen? På studieorten I hemkommunen (annan än studieorten) Ingenjör/teknisk utbildning 6,5 % 11,4 % 22,2 % 9,5 % 17,2 % % 18,6 % 32,6 % 14,6 % 17,1 % Media, musik och teater 4,5 % 9,1 % Tabell 6. Andel respondenter som har angett att de har sökt arbete på studieorten eller i hemkommunen efter examen. Efter alumnernas etablering på arbetsmarknaden och efter några år på arbetsmarknaden så tycks de dock vara mer positivt inställda till att arbeta utomlands än de var direkt efter examen. På frågan Kan du tänka dig att arbeta utanför Sverige i framtiden? så svarar 52,5 % ja (15,7 % nej, 31,9 % vet inte ). 6

8 Hur lång tid tog det innan alumnerna fick sitt första arbete efter examen? Etableringen på arbetsmarknaden tycks gå relativt fort för våra nyutexaminerade studenter. Inom tre månader efter examen hade ca 75 % av de LTU alumner som tog ut en examen under 8 eller 9 fått ett arbete (48,9% har angett att de hade arbete redan innan examen). Värt att notera är att vi under denna tid gick igenom en kraftig lågkonjunktur som förmodligen medförde att det var relativt svårt för våra alumner att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med en situation utan ekonomisk kris. Tid till arbete efter examen Före examen, 48,8 % Inom 3 mån. 25,5 % 3-6 mån. 6,5 % 6-12 mån. 8,3 % Mer än 12 mån. 6,5 % Tjänstledig, 2,7 % Ej fått arbete, 1,5 % Tabell 7. Alumnernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutade studier vid LTU. Det är även värt att ta i beaktande att av svaren framgår det inte vilken typ av arbete som de har fått, dvs. om arbetet motsvarar den utbildningsnivå som de har tillgodogjort sig under utbildningen. I kategorin tjänstledig i Tabell 7 så är det respondenter som var tjänstlediga från sitt arbete under studietiden och som återgick till samma arbetsgivare efter examen. Som framgår i Tabell 8 så varierar det dock ganska kraftigt mellan olika utbildningsområden beträffande etablering på arbetsmarknaden. Etablering på Arbetsmarknaden Före examen Inom 3 månader 3-6 månader 6-12 månader Mer än 12 månader Var tjänstledig Ej fått första arbetet Ingenjör/teknisk utbildning 55,9 % 22,4 % 6,9 % 7,6 % 5,9 % 1 %,3 % 41,3 % 34,9 % 6,3 % 9,5 % 4,8 % 3,2 % % 55,9 % 21,5 % 5,9 % 8,6 % 2,2 % 5,4 %,5 %,9 % 39,4 % 5,1 % 6,6 % 4,4 %,7 % 2,9 % 26,2 % 21,4 % 9,5 % 14,3 % 23,8 % 2,4 % 2,4 % Media, musik och teater 37,8 % % 13,3 % 8,9 % 8,9 % 2,2 % 8,9 % Totalt 48,8 % 25,5 % 6,5 % 8,3 % 6,5 % 2,7 % 1,5 % Tabell 8. Etablering på arbetsmarknaden uppdelat på utbildningsområde. 7

9 Alumnerna från ingenjör/teknisk utbildning och hälsovetenskap har högst andel svarande som har fått arbete redan innan examen (nästan 56 % för båda dessa grupper). Detta kan jämföras mot exempelvis alumnerna från de samhällsvetenskapliga utbildningarna där 26,2 % hade fått arbete innan examen. Inom 6 månader är det dock alumnerna från lärarutbildningarna som har varit mest lyckosamma i etableringen på arbetsmarknaden efter examen med 85,4 % som var i arbete inom 6 månader. Denna grupp skuggas av ingenjör/teknisk utbildning med 85,2 % som fått arbete inom denna tidsperiod. Det utbildningsområde som sticker ut i negativ bemärkelse är samhällsvetenskap där drygt 57 % var i arbete inom 6 månader. Övriga utbildningsområden ligger alla ganska jämt fördelade runt 7-8 %. Totalt sett är det endast marginella skillnader mellan man och kvinna i tid till arbete efter examen. Inom några utbildningsområden finns det dock vissa skillnader mellan män och kvinnor i etablering på arbetsmarknaden inom 6 månader. Störst skillnad är det inom samhällsvetenskap där 52 % av kvinnorna hade arbete inom 6 månader mot 69,9 % för männen. Även bland alumner från lärarutbildningarna har männen en snabbare etableringsprocess på arbetsmarknaden 88,9 % procent av männen och 84,1 % av kvinnorna har uppgett att de hade arbete inom 6 månader. Detta gäller även för utbildningsområdet ekonomi (87,5 % mot 86,2 %). Däremot har kvinnorna en snabbare etableringsfas på arbetsmarknaden än männen inom utbildningsområdena ingenjörer/teknik (86, 8 % för kvinnor och 84,4 % för män), hälsovetenskap (84,3 % mot 83,4 %) och media, musik och teater (7 % mot 68,5 %). Men, som synes så är dessa skillnader relativt marginella. Hur fick alumnerna kontakt med sitt första arbete efter examen? Kontakt med första arbetet efter studietiden Examensarbete/praktik, 23,3 % Arbetsförmedlingen, 8,5 % Rekryteringsföretag, 3,5 % Platsannons, 27,7 % Aktiviteter på LTU, 2,7 % Lagt in CV i databas, 2 % Erbjudande direkt från arbetsgivaren, 14,9 % Kontaktade själv arbetsgivaren, 22,1 % Bekanta/personligt nätverk, 15,8 % Annat, 4,5 % Tabell 9. Hur alumnerna fick kontakt med första arbetet efter studietiden. På frågan hur alumnerna fick kontakt med sitt första arbete efter studietiden så fanns det en rad olika alternativ som kunde anges. Dessa var: examensarbete/praktik, arbetsförmedlingen, rekryteringsföretag, platsannons, aktiviteter på LTU (exempelvis arbetsmarknadsdagar och företagspresentationer), lade in CV i en internetdatabas, fick erbjudande direkt från arbetsgivaren, kontaktade själv arbetsgivaren, bekanta mitt personliga nätverk och annat. Respondenterna fick max ange två alternativ. I kategorin annat har respondenterna bland annat angett att de exempelvis 8

10 redan hade arbete (var tjänstledig), startade företag eller andra varianter av kontaktvägar som inte har angetts bland alternativen. Som Tabell 9 visar så har över 23 % fått arbete genom det examensarbete eller praktik som genomfördes under studietiden och nästan 28 % genom platsannons. Drygt 22 % kontaktade själv arbetsgivaren. Det är inga större skillnader mellan kvinnor och män i hur de fick kontakt med sitt första arbetet efter studietiden. Som visas i Tabell är examensarbete/praktik den kontaktväg in till första arbetet där det är störst variation mellan de olika utbildningsområdena Kontakt med första arbetet efter studietiden genom examensarbete/praktik Ingenjör/teknik, 31,4 %, 9,2 %, 32,1 %, 13,7 %, 2,4 % Media, musik och teater, 31,1 % Tabell. Kontakt med första arbetet efter studietiden genom examensarbete/praktik efter utbildningsområde. Drygt 32 % av alumnerna från hälsovetenskap har skapat kontakter under sitt examensarbete/praktik som har resulterat i arbete efter utbildningen. Även alumnerna från ingenjör/teknik samt media, musik och teater ligger över % medan endast 2,4 % av de svarande från samhällsvetenskap har fått sitt första arbete denna väg. Även alumnerna från ekonomi- (9,2 %) och lärarutbildningarna (13,7%) ligger relativt lågt i denna kategori. Det är viktigt att ha i åtanke att detta är siffror från 8/9 och att många utbildningsprogram arbetar med denna aspekt, exempelvis statsvetenskap (del av samhällsvetenskap) har efter den tidsperiod som den här undersökningen fokuserar på infört ett utbildningsprogram (politik och samhällsutveckling) med obligatorisk praktik för att komma tillrätta med denna problematik. Var arbetar LTU alumnerna från 8 och 9? Vid tidpunkten för besvarandet av enkäten (Ht 12) så var 81,2 % anställda, 2,6 % hade eget företag, 4,6 % bedrev forskarstudier, 1,4 % bedrev studier i annan utbildning, 1 % var arbetssökande,,5 % var sjukskriven, 6,7 % var föräldraledig och 2 % har angett svarsalternativ annat. Kategorin annat består huvudsakligen av svar där olika kombinationer av svarsalternativ har angetts exempelvis är anställd och egen företagare eller jag jobbar halvtid som anställd och andra halvan som forskarstuderande, osv. 9

11 Nuvarande huvudsaklig sysselsättning Anställd (ej forskarstudier eller egen företagare) Egen företagare Forskarstudier Studier i annan utbildning Arbetssökande Sjukskriven Föräldraledig Annat Ingenjör/teknisk 83,6 % 1,4 % 7,5 %,7 %,3 %,3 % 5,5 %,7 % 86,4 % 1,7 % 3,4 % 1,7 % % % 5,1 % 1,7 % 81,1 % 2,3 % 3,4 % 1,1 %,6 %,6 % 8,6 % 2,3 % 86,2 % % %,8 % 2,3 % % 7,7 % 3,1 % 8 % 2,5 % 7,5 % % 2,5 % % 2,5 % 5 % Media, musik och 57,1 % 16,7 % 2,4 % 7,1 % % % 11,9 % 4,8 % Teater Kvinna 81,2 % 2,6 % 2,8 % 1,5 % 1,1 %,4 % 8,4 % 1,9 % Man 81,3 % 2,5 % 7,1 % 1,2 %,9 %,6 % 4,3 % 2,1 % Totalt 81,2 % 2,6 % 4,6 % 1,4 % 1 %,5 % 6,7 % 2 % Tabell 11. Nuvarande huvudsaklig sysselsättning uppdelat på utbildningsområde och kön. I Tabell 11 är nuvarande huvudsakliga sysselsättning uppdelad efter utbildningsområde och det är några siffror som utmärker sig. En skillnad som förmodligen speglar hur arbetsmarknaden ser ut för denna grupp är den höga andelen av alumner (16,7 %) från media, musik och teater som har sin huvudsakliga försörjning från eget företagande jämfört med snittet på 2,6 %. Andra skillnader värt att notera är den jämförelsevis höga andelen alumner från ingenjör/teknik och samhällsvetenskap som bedriver forskarstudier jämfört med alumner från andra utbildningsområden i detta sammanhang är det även noterbart att 7,1 % av männen har uppgett att de är forskarstuderande mot 2,8 % för kvinnorna. Ur ett mer generellt jämställdhetsperspektiv är skillnaden i föräldraledighet mellan män och kvinnor är värt att notera. Som påpekats tidigare så är detta siffror som speglar alumnernas huvudsakliga sysselsättning vid tidpunkten för besvarandet av enkäten vilket innebär att respondenterna exempelvis kan bedriva eget företagande vid sidan om en annan anställning Andel som ensam eller tillsammans med andra har startat ett företag efter examen från LTU Ingenjör/teknik,,6 %, 7,9 %, 8,6 %, 3,6 %, 9,8 % Media, musik och teater, 29,5 % Totalt, 9,6 % Tabell 12. Andel alumner enligt utbildningsområde som ensam eller tillsammans med andra har startat ett företag efter examen från LTU.

12 Att respondenterna kan bedriva eget företagande som inte är deras huvudsakliga sysselsättning indikeras i svaren på frågan har du ensam eller tillsammans med andra startat ett företag efter din examen från LTU där det är en högre andel som har fått erfarenhet från företagande än vad som anges i Tabell 11. Som framgår av Tabell 12 så är det närmare % av alumnerna från media, musik och teaterområdet som har varit delaktiga i företagande. Detta kan jämföras med respondenterna från lärarsektorn där endast 3,6 % har samma erfarenhet. Det är även en högre andel av män (12,1 %) än kvinnor (7,8 %) som har varit inblandade i företagande. Dessa skillnader blir tydligare i Tabell 13 där erfarenhet från att ha startat företag efter examen från LTU är uppdelat efter utbildningsområde och kön Kvinna Man Ingenjör/teknik Tabell 13. Andel alumner enligt utbildningsområde och kön som ensam eller tillsammans med andra har startat ett företag efter examen från LTU. Som framgår av Tabell 13 så är det stora variationer mellan män och kvinnor inom de olika utbildningsområdena. Inom exempelvis utbildningsområde hälsovetenskap så har,8 % av männen erfarenhet av företagande mot 6,9 % för kvinnorna. Även inom utbildningsområdena ekonomi, lärare, samhällsvetenskap och media, musik samt teater så har männen betydligt större erfarenhet av företagande. Det enda utbildningsområdet där kvinnor har större erfarenhet av att starta företag efter examen från LTU är inom ingenjör/teknik där 14,1 % av kvinnorna och 9 % av männen har varit med och startat ett företag. 11

13 Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar alumnerna? Privata företag (46,5 %) är den största arbetsgivaren för alumnerna från 8 och 9. På andra plats kommer kommun/landstingssektorn (35,9 %) och statlig sektor (15,6 %) hamnar på tredje plats. Kommun/landsting Statlig sektor ideell/idéburen org. Kommun/landsting Statlig sektor ideell/idéburen org. Privat sektor Privat sektor Tabell 14. Arbetsmarknadssektor som alumnerna arbetar inom. Bland de alumner från LTU som arbetar inom den privata sektorn så är det en ganska kraftig dominans av stora företag med 2 anställda eller fler. Närmare 57 % arbetar i denna typ av företag. < anställda -49 anställda -249 anställda >2 anställda < anställda -49 anställda -249 anställda >2 anställda Tabell 15. Storlek på företagen som alumnerna inom privat sektor arbetar i. Som framgår av Tabell 15 så arbetar drygt 11 % i företag med mindre än anställda, 19,2 % i företag med -49 anställda och 12,6 % i företag med mellan -249 anställda. Om arbetsmarknadssektor och storlek på de privata företagen delas upp i utbildningsområde så uppträder ganska stora variationer. Som framgår av Tabell 16 så är det över 77 % av alumnerna från utbildningsområde ingenjör/teknik som är verksamma inom den privata sektorn. Detta kan jämföras med respondenterna från hälsovetenskap, lärare och samhällsvetenskap där mellan 18 och drygt 19 % är verksamma inom den privata sektorn. Bland de ingenjör/teknik alumner som är verksamma inom den privata sektorn så är det över 71 % som arbetar i kategorin stora företag med 2 anställda eller fler. Föga förvånande så är drygt 7 % av alumnerna från hälsovetenskap och 12

14 lärarutbildningarna för närvarande verksamma inom kommunal/landstingssektorn medan drygt % av respondenterna från samhällsvetenskap arbetar statlig. Både media, musik och teater samt samhällsvetenskap har en relativt sett hög andel före detta studenter som hamnar i ideella eller idéburna organisationer. Arbetar inom sektor Kommunal/landstingssektorn Statlig sektor Ideell eller idéburen organisation Privat sektor Färre än anställda 49 anställda 249 anställda Mer än 2 anställda Ingenjör/teknisk 6,4 % 15,5 %,7 % 77,4 % 6,8 % 13,2 % 8,9 % 71,1 % 15,6 % 25 % 3,1 % 56,3 % 7,9 % 28,9 % 7,9 % 55,3 % 7,9 %,1 %,6 % 18,4 % 14,3 % 28,6 % % 37,1 % 74,1 % 3,7 % 3 % 19,3 % 26,7 % 33,3 % % % 31 % 42,9 % 7,1 % 19 % 12,5 % 62,5 % 12,5 % 12,5 % Media, musik och,3 %,5 %,3 % 59 % 24 % 28 % 28 % % Teater Kvinna 48,5 % 15,1 % 2,9 % 33,4 % 15,6 % 21,6 % 16,8 % 46,1 % Man 17,2 % 15,7 %,6 % 66,5 % 8,5 % 17 % 9,4 % 65,2 % Totalt 35,9 % 15,6 % 1,9 % 46,5 % 11,4 % 19,2 % 12,6 % 56,8 % Tabell 16. Arbetsmarknadssektor som alumnerna från respektive utbildningsområde är verksamma inom. Enligt Tabell 16 så kan slutsatsen dras att en genomsnittlig manlig alumn sannolikt hamnar i ett privat företag med 2 anställda eller fler. En genomsnittlig kvinnlig alumn har däremot större sannolikhet att hamna inom kommunal/landstingssektorn. Detta är en tendens som tycks följa den allmänna trenden på arbetsmarknaden. Hur rörliga är alumnerna på arbetsmarknaden? Rörligheten på arbetsmarknaden för alumnerna efter examen varierar också. På frågan hur många gånger har du bytt tjänst efter examen så svarar 21,8 % ingen gång, 25,2 % en gång, 22,9 % två gånger och,2 % tre eller fler gånger Ingen gång Tre eller fler gånger Ingenjör/teknik Kvinna Man Tabell 17. Respondenter per utbildningsområde som inte har bytt tjänst samt andel som har bytt tjänst tre eller fler gånger efter examen. 13

15 Som framgår av Tabell 17 så varierar det kraftigt mellan olika utbildningsområden samt mellan kvinnor och män. Värt att notera är att detta gäller byte av tjänst och inte nödvändigtvis byte av arbetsgivare. Detta innebär att respondenterna kan vara kvar hos samma arbetsgivare men har bytt tjänst, t ex blivit befordrad eller har fått nya arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. De grupper som har varit mest benägna att byta tjänst tre eller fler gånger efter examen är hälsovetare, lärare och alumner från media, musik och teater. Kvinnor har i högre utsträckning än männen bytt tjänst efter examen vilket förmodligen kan förklaras av att kvinnorna dominerar inom lärar- och hälsovetarutbildningarna. Män och alumner från ingenjör och teknik området har haft en lägre benägenhet att byta tjänst. Andelen respondenter som i någon omfattning har arbetat utomlands efter examen är 18,1 %. Av dessa så svarar 3,3 % att de för närvarande arbetar utanför Sverige, 4,1 % svarar att de delvis arbetar utanför Sverige och,7 % svarar ja, men inte för närvarande. Alltså, 81,9 % har inte i någon omfattning arbetat utanför Sveriges gränser sedan examen. Men, även här är det stora variationer mellan de olika utbildningsområdena och mellan kvinnor/män. Har i någon omfattning arbetat utomlands efter examen Har inte arbetat utanför Sverige efter examen 8 Ingenjör/teknik Kvinna Man Tabell 18. Alumner som har arbetat utomlands efter examen. Alumner från utbildningsområdet ingenjör/teknik är den grupp som i högst omfattning har arbetat utomlands efter examen. Här kommer respondenterna från ekonomiområdet på en klar andra plats medan läraralumnerna i minst omfattning har arbetat utomlands. Det är även en ganska markant skillnad mellan män och kvinnor vilket sannolikt kan förklaras med könsfördelningen inom de olika utbildningsområdena. Det är dock fler som kan tänka sig att arbeta utanför Sveriges gränser i framtiden. Av de som svarade nej på frågan huruvida de har arbetat utomlands efter examen så svarar 52,5 % av dessa att de kan tänka sig att göra det i framtiden och 32 % svarade vet inte. Endast 15,7 % svarade alltså direkt nej på frågan. 14

16 Vilka meriter var viktigast när alumnerna fick sina nuvarande arbeten? En klar majoritet av alumnerna anser att tidigare arbetslivserfarenhet var den viktigaste meriten förutom utbildningen vid LTU då de fick sitt nuvarande arbete. Drygt 71 % % angav denna kategori som betydelsefull (respondenterna hade möjlighet att ange flera olika svarsalternativ på denna fråga). De övriga svarsalternativen var; kår-, förenings- eller sektionsarbete (8,3 %); studier utanför Sverige (8,7 %); andra meriter (14 %) och annan utbildning (13,7 %). På svarsalternativen andra meriter och annan utbildning är det främst olika typer av utbildningar/kurser, arbetslivserfarenhet på ett specifikt företag, praktik, ideellt arbete, kontakter (nätverk) och personliga egenskaper som anges. Vilka färdigheter krävs för deras nuvarande arbetsuppgifter? Respondenterna i undersökningen fick svara på en fråga om i vilken utsträckning de har arbetsuppgifter i sina nuvarande arbeten som ställer krav på 15 stycken olika förmågor (se Tabell 19). Dessa förmågor var uttryckta som påståenden och sedan hade respondenterna möjlighet att kryssa i fyra olika alternativ från inte alls till mycket stor del. I Tabell 19 så visas alla påståenden och andelen svar i de olika kategorierna. I vilken utsträckning har du arbetsuppgifter i ditt nuvarande arbete som ställer krav på din förmåga att Inte alls Till mycket stor del Göra muntliga presentationer 8,2 % 23,4 % 28,3 %,1 % Förklara för lekmän/icke specialister 5,2 % 17,7 % 27,8 % 49,3 % Göra skriftliga presentationer 13,7 % 25,6 % 28,8 % 31,9 % Självständigt lösa problem,1 % 3,1 % 24,8 % 72 % Arbeta i team/samarbeta med andra,4 % 6,2 %,3 % 73,1 % Medverka i verksamhetsutveckling 5,4 % 23,1 % 31,6 % 39,9 % Leda andra 16 % 29,3 % 24,1 %,6 % Planera, budgetera och leda projekt 34,1 % 28,6 % 18,9 % 18,3 % Göra ekonomiska bedömningar 37 % 29,8 % 15,2 % 17,9 % Följa kunskapsutvecklingen inom ditt arbetsområde Utveckla kunskap inom din ämnesvetenskapliga bakgrund och metoder 6,4 % 17,1 % 32,8 % 43,7 % 17,4 % 27,3 %,1 % 25,2 % Tänka kritiskt 1,6 %,4 % 34,3 % 53,7 % Göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter Göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling 15,6 % 24,9 % 26,6 % 32,9 % 17,9 %,6 % 32,4 % 19,1 % Ha ett entreprenöriellt förhållningssätt 28,6 % 27,1 % 25,1 % 19,2 % Tabell 19. Nuvarande arbetets krav på färdigheter. 15

17 I alumnernas nuvarande arbetsuppgifter så ställs det framförallt krav på att: självständigt lösa problem; arbeta i team/samarbeta med andra och att tänka kritiskt. I påståendet att det nuvarande arbetet ställer krav på att självständigt lösa problem så höll 96,8 % av alumnerna med i någon omfattning. Motsvarande siffra för att arbeta i team/samarbeta med andra var 93,4 % och 88 % för tänka kritiskt. Det ställs mindre krav på att: göra ekonomiska bedömningar; planera, budgetera och leda projekt; och att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt. På påståendet att de nuvarande arbetsuppgifterna ställer krav på att göra ekonomiska bedömningar håller endast 33,1 % procent med. För planera, budgetera och leda projekt var siffran 37,2 % och 44,3 % för att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt. Variationerna mellan de olika utbildningsområdena och mellan kvinna/man är inte anmärkningsvärda utan de små skillnader som finns kan förmodligen förklaras utifrån de yrkeskategorier som de svarande är verksamma inom. Som framgår i Tabell 19 så anger närmare 31 % att de har arbetsuppgifter som till mycket stor del innefattar att leda andra. Svaret på detta påstående korresponderar mycket väl med svaren på frågan huruvida de i sitt nuvarande arbete leder/styr andra, t ex som projektledare eller chef. På denna fråga svarar 32 % ja. Som framgår av Tabell så är det på denna fråga ganska stora variationer mellan olika utbildningsområden Andel som har svarat ja på frågan om de leder/styr andra i sitt arbete Ingenjör/teknik, 46, 2 %, 33,3 %, 22,9 %, 15,4 %, 35,7 % Media, musik och teater, 31,7 % Tabell. Andel efter utbildningsområde som leder/styr andra i sitt arbete, t ex som projektledare eller chef. Här ligger ingenjör/teknik alumnerna i topp med drygt 46 % som har svarat ja medan endast drygt 15 % av dess gelikar från lärarutbildningarna svarar ja. Det finns även variationer mellan könen. Bland samtliga svarande så svarar 41,7 % av männen mot 26,1 % av kvinnorna ja. Vid en djupare analys av utbildningsområdena (se Tabell 21) så framträder mönstret att män oftare hamnar i positioner där de leder/styr andra tydligare. Det finns dock ett utbildningsområde som avviker från det gängse mönstret och det är ingenjör/teknik området där 56 % av de kvinnliga och 42,3 % av de manliga alumnerna har hamnat i en sådan position. För samtliga av de övriga utbildningsområdena så hamnar männen i högre andel på dessa positioner. Störst skillnad mellan könen är det för samhällsvetenskap där % av männen och 28 % av kvinnorna svarar ja. 16

18 Kvinna Man Ingenjör/teknik Tabell 21. Andel efter utbildningsområde och kön som leder/styr andra i sitt arbete, t ex som projektledare eller chef. Har alumnerna fått det arbete som de tänkte sig vid examen från LTU? I dagsläget har respondenterna befunnit sig några år på arbetsmarknaden efter avslutade universitetsstudier vilket gör det intressant att studera huruvida deras nuvarande position på arbetsmarknaden motsvarar de ambitioner och mål som de hade när studierna avslutades. På frågan har du fått den typ av arbete som du tänkte dig när du tog examen från LTU så svarar 57,7 % ja, 33 % delvis och 9,4 % nej. Men, som framgår i Tabell 22 så varierar det en del mellan olika utbildningsområden från drygt 71 % ja för läraralumnerna till 39 % ja för respondenterna från utbildningsområde samhällsvetenskap. Har du fått den typ av arbete som du tänkte dig när du tog examen från LTU? Ja Delvis Nej Ingenjör/teknisk 55,3 % 36,3 % 8,5 % 46,9 % 39,1 % 14,1 % 64,8 % 33 % 2,2 % 71,1 % 23,7 % 5,2 % 39 % 43,9 % 17,1 % Media, musik och % % % Teater Kvinna 59,6 % 31,3 % 9,1 % Man 55,7 % 34,9 % 9,3 % Totalt 57,7 % 33 % 9,4 % Tabell 22. Huruvida nuvarande arbete motsvarar vad alumnerna tänkte sig när de avslutade sina studier vid LTU. Även de före detta studenterna från hälsovetenskap svarar i stor utsträckning ja (64,8 %) på denna fråga. Detta indikerar att alumner från de utbildningsområden som till stor del har utbildningar där 17

19 studenterna kan identifiera mer specifika yrken, som t ex sjuksköterska och lärare, efter avslutade studier i högre grad har hamnat på den position som de tänkte sig när de avslutade utbildningen i jämförelse med t ex utbildningsområde samhällsvetenskap där de kan vara mer oklart vilken specifik yrkestitel som motsvarar utbildningen efter examen. Med andra ord, studenter från denna typ av utbildningsområden kan dels ha ett större utbud av olika yrkesområden att välja mellan och dels svårare att veta mer exakt vad de kommer att arbeta med efter examen. Förmodligen väljer dessa studenter i högre grad utbildningsområde efter de kurser som de vill läsa och i mindre omfattning efter vilket yrke som de får efter avslutad utbildning. På frågan arbetar du för närvarande i huvudsak inom det område som du utbildade dig till vid LTU så svarar 85 % ja. Om denna fråga analyseras utifrån utbildningsområde så varierar andelen ja från media, musik och teater utbildningarnas 7,7 % till 92,3 % ja från utbildningsområde hälsovetenskap. Kvinnor uppger i något högre omfattning (86 %) än männen (83,7 %) att de arbetar inom det område som de utbildade sig till. Alumnerna fick även besvara frågan hur relevant är din utbildning från LTU för din nuvarande position i arbetslivet genom fyra stycken svarsalternativ inte alls, till viss del, till stor del och till mycket stor del. Hur relevant utbildningen från LTU är för nuvarande position i arbetslivet Inte alls Till viss del Till stor del Till mycket stor del Ingenjör/teknisk 4,7 % 25,9 % 33,9 % 35,5 % 1,6 % 32,3 % 29 % 37,1 % %,4 % 18,6 % 71 % 2,2 % 6,7 %,6 %,4 % 7,3 % 31,7 % 39 % 22 % Media, musik och 22 % 22 % 26,8 % 29,3 % Teater Kvinna 3,8 % 14,8 % 28,3 % 53,1 % Man 5,9 % 26,7 % 31,2 % 36,2 % Totalt 4,6 %,3 % 29,3 % 45,8 % Tabell 23. Hur relevant utbildningen på LTU är för nuvarande position i arbetslivet. Värt att notera är den höga andelen av alumner från hälsovetenskap och lärarutbildningarna som tycker att utbildningen till mycket stor del är relevant för den nuvarande positionen i arbetslivet. Även ekonomalumnerna tycks till stor del ha en position i arbetslivet där deras utbildning från LTU till stor del känns relevant. Den könsfördelning som råder med en majoritet kvinnor inom hälsovetenskap och lärarområdet speglar förmodligen även av sig i skillnaden mellan kvinnor och män. Sammantaget så är det glädjande att den tid och de resurser som alumnerna har lagt ner vid LTU tycks ha resulterat i en position på arbetsmarknaden som till stor del motsvarar deras utbildning. 18

20 Förändringar i karriärambitionerna under studietiden? På frågan om alumnerna tänkte sig samma typ av arbete när de avslutade sin utbildning vid LTU som när de påbörjade sina universitetsstudier så svarar 78,4 % ja och 21,6 % nej. Detta kan dels tolkas som att utbildningen har levt upp till de karriärambitioner som studenterna hade när de påbörjade utbildningen och dels som att ambitionerna inte förändras så mycket under studietiden vid LTU. Karriärambitionerna tycks formas före universitetstiden och vara hyfsat stabila över tid trots att studenterna förhoppningsvis får många nya intryck och kunskaper under studietiden. Tänkte du dig samma typ av arbete när du Ja Nej tog examen som när du påbörjade dina studier vid LTU? Ingenjör/teknisk 68,8 % 31,2 % 66,1 % 33,9 % 9,6 % 9,4 % 92,4 % 7,6 % 76,2 % 23,8 % Media, musik och 82,9 % 17,1 % Teater Kvinna 82,7 % 17,3 % Man 72,1 % 27,9 % Totalt 78,4 % 21,6 % Tabell 24. Förändringar av karriärambitioner under studietiden. Alumnerna från lärarområdet och hälsovetenskap är de som har haft de mest stabila karriärambitionerna under utbildningsprocessen medan respondenterna från ekonomi- och ingenjör/teknik områdena har förändrat sina karriärplaner mest. En trolig orsak till denna skillnad kan vara, som tidigare nämnts, att respondenterna från hälsovetenskap och lärarutbildningarna i högre utsträckning än de andra utbildningsområdena har tänkt sig ett specifikt yrke när universitetsstudierna påbörjades än de respondenter som har studerat vid utbildningar med ett större antal examens- och yrkesinriktningar. Är utbildningen gångbar på arbetsmarknaden? Närmare 7 % av alumnerna svarar ja på påståendet att deras utbildning är gångbar på den svenska arbetsmarknaden medan 3,7 % svarar definitivt nej på frågan. Utbildningen är gångbar på den svenska arbetsmarknaden Ja Ja, delvis Nej Vet inte Ingenjör/teknisk 73 % 19,9 % 3,6 % 3,6 % 72,3 % 24,6 % 1,5 % 1,5 % 8,2 % 15,5 % 1,6 % 2,7 % 69,6 % 24,4 % 3 % 3 % 42,9 % 47,6 % 7,1 % 2,4 % 19

21 Media, musik och 53,3 % 35,6 % 4,4 % 6,7 % Teater Kvinna 72,5 %,9 % 3,3 % 3,3 % Man 67,1 % 25,7 % 4,4 % 2,9 % Totalt 69,9 % 23 % 3,7 % 3,1 % Tabell 25. Alumnernas syn på om deras utbildning är gångbar på den svenska arbetsmarknaden eller inte. Alumnerna från hälsovetenskap är den grupp som är mest positiva till detta påstående medan dess gelikar från samhällsvetenskap är minst benägna att hålla med. Samhällsvetarna är även den grupp som har högst andel som svarar nej på denna fråga. Endast 1,5 % av ekonomi- och 1,6 % av hälsovetaralumnerna svarar definitivt nej vilket är glädjande. Osäkerheten bland alumnerna huruvida utbildningen är gångbar på den internationella arbetsmarknaden är dock större. Över 38 % svarar vet inte på påståendet medan drygt 35 % svarar ja. Utbildningen är gångbar på den internationella arbetsmarknaden Ja Ja, delvis Nej Vet inte Ingenjör/teknisk,8 % 15,6 % 3,3 %,3 % 31,3 % 28,1 % 1,6 % 31,3 % 37,5 % 22,3 % 4,9 % 35,3 % 14,6 % 21,2 %,2 % 54 % 16,7 % 16,7 % 19 % 47,6 % Media, musik och 28,9 % 13,3 % 17,8 % % Teater Kvinna 31,1 % 19,1 % 7,2 % 42,6 % Man 41,7 % 19,5 % 6,1 % 32,7 % Totalt 35,3 % 19,4 % 6,9 % 38,4 % Tabell 26. Alumnernas syn på om deras utbildning är gångbar på den internationella arbetsmarknaden eller inte. Denna skillnad mellan huruvida utbildningen är gångbar på nationella respektive internationella arbetsmarknaden kan delvis förklaras med det lägre antal som har sökt arbete utomlands efter examen (se Tabell 5). Om inte alumnerna har sökt arbete utanför Sveriges gränser så är det förmodligen svårt för dessa att uppskatta om utbildningen är internationellt gångbar eller inte. Förmodligen är det orsaken till att så många har svarat vet inte på denna fråga. Hur väl har utbildningen vid LTU förberett alumnerna på arbetslivet? Liknande frågan om i vilken utsträckning alumnerna i sitt nuvarande arbete har arbetsuppgifter som ställer krav på olika förmågor (se Tabell 19) var en frågesektion i enkäten utformad med nästan samma påståenden men med frågan hur bedömer du att din utbildning på LTU har förberett dig på arbetslivet när det gäller att. Som framgår av Tabell 27 så är alumnerna främst nöjd med hur de har blivit förberedda under utbildningen på att: arbeta i team/samarbeta med andra; göra skriftliga presentationer; utveckla förmågan till kritiskt tänkande; och självständigt lösa problem. Alumnerna

22 är inte lika nöjda med hur utbildningen har förberett dem på att: ha ett entreprenöriellt förhållningssätt; utveckla förmågan att göra ekonomiska bedömningar; planera, budgetera och leda projekt; samt att leda andra. Det är dock viktigt att ta i beaktande att respondenterna kan bedöma denna fråga utifrån olika aspekter. Antingen anser de att utbildningen har förberett dem bra/mindre bra på grund av att de i stor omfattning har nuvarande arbetsuppgifter som ställer krav på dessa förmågor. Exempelvis så är ett tänkbart scenario att om de arbetar mycket med någon av dessa färdigheter så anser de att även om de har blivit förberedda på detta så hade det inte skadat med mer förberedelser. Samma sak gäller om de inte har arbetsuppgifter som ställer krav på någon/några av dessa förmågor. Om de inte sysslar med denna färdighet så kan det vara svårt att bedöma om de har blivit väl förberedda eller inte. Hur bedömer du att din utbildning Mycket Mycket nöjd på LTU har förberett dig på arbetslivet när det gäller att Göra muntliga presentationer 5,3 % 21,2 % 45,5 % 27,9 % Göra skriftliga presentationer 3,5 % 15,3 % 44,1 % 37 % Självständigt lösa problem 3 % % 44,9 % 32,1 % Arbeta i team/samarbeta med andra 3,8 % 13,3 % 41,5 % 41,5 % Leda andra 9,4 % 46,8 % 33,7 %,1 % Planera, budgetera och leda projekt Utveckla din förmåga att göra ekonomiska bedömningar Följa kunskapsutvecklingen inom huvudområdet för din utbildning Utveckla kunskap inom din ämnesvetenskapliga bakgrund och metoder Utveckla din förmåga till kritiskt tänkande Utveckla din förmåga att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter Utveckla din förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling Ha ett entreprenöriellt förhållningssätt 14 % 49,5 % 31,4 % 5,1 % 14,4 % 45,8 % 31 % 8,8 % 4,2 % 28,8 % 49,7 % 17,4 % 3 % 27,3 % 48,1 % 21,6 % 3,3 % 15,6 % 47,7 % 33,5 % 8,2 %,3 %,6 %,9 % 8 % 39,3 % 39,3 % 13,4 % 13,1 % 48,3 %,3 % 8,3 % Tabell 27. Hur väl utbildningen vid LTU har förberett alumnerna på olika kompetenser i arbetslivet. När dessa påståenden analyseras utifrån utbildningsområden och kön så framträder vissa skillnader. För vissa påståenden så beror sannolikt skillnaderna på att utbildningsområdena har tonvikt i utbildningen på olika färdigheter. Exempelvis så är det rimligt att anta att ekonomialumnerna har haft mer fokus under utbildningen på att göra ekonomiska bedömningar än exempelvis alumner från 21

23 utbildningsområdet lärare. Generellt för svaren så framträder skillnader mellan könen utifrån utbildningsområde. Om respondenter från kvinnodominerade utbildningsområden, exempelvis från hälsovetenskap och lärarområdet, är mer positiva än respondenter från mansdominerade områden, exempelvis från ingenjör/teknik området, så är avspeglar sig detta även i könsfördelningen i det totala svaret. Alltså, könsaspekten i svaren tycks vara knutet till utbildningsområde. För vissa av påståendena är det ganska markanta skillnader mellan olika utbildningsområden. Nedan följer svaren för samtliga påståenden i Tabell 27 uppdelat på utbildningsområde. I Tabell 28 redovisas svaren på påståendet hur bedömer du att din utbildning på LTU har förberett dig på arbetslivet när det gäller att göra muntliga presentationer. Mycket nöjd Delvis nöjd Delvis Mycket Media, musik och Ingenjör/teknik Tabell 28. Hur väl alumnerna anser att utbildningen på LTU har förberett dem på att göra muntliga presentationer. Alumner från hälsovetenskap samt lärar- och ekonomiområdet är mest positiva till påståendet medan alumnerna från utbildningsområdena media, musik och teater samt samhällsvetenskap är minst benägna att hålla med. Ingenjör/teknik alumnerna hamnar i mitten på skalan. Kvinnor är mer positiva än män vilket, som tidigare nämnts, förmodligen speglar könsfördelningen som råder på utbildningsområdena. Men som visas i Tabell 27 så är det överlag en ganska positiv inställning till detta påstående. Mycket nöjd Delvis nöjd Delvis Mycket 22

24 Tabell 29. Hur väl alumnerna anser att utbildningen på LTU har förberett dem på att göra skriftliga presentationer. På påståendet hur väl alumnerna anser att utbildningen på LTU har förberett dem på att göra skriftliga presentationer så är det i princip samma utbildningsområden i topp på den positiva sidan. Alumner från hälsovetenskap samt lärar- och ekonomiområdet är mest positiva till påståendet medan alumnerna från utbildningsområdena media, musik och teater är minst benägna att hålla med. Samhällsvetar- och ingenjör/teknik alumnerna hamnar i mitten på skalan. Dessa två utbildningsområden ligger dock i topp i kategorin som kan klassificeras som delvis nöjd. Mycket nöjd Delvis nöjd Delvis Mycket Tabell. Hur väl alumnerna anser att utbildningen på LTU har förberett dem på att självständigt lösa problem. Glädjande nog så har alla utbildningsområden en hyfsat positiv syn på huruvida utbildningen har förberett dem väl på att självständigt lösa problem (se Tabell ). Värt att notera att ingen respondent från utbildningsområde samhällsvetenskap och ekonomi har angett att de är mycket a till detta påstående. Mycket nöjd Delvis nöjd Delvis Mycket Tabell 31. Hur väl alumnerna anser att utbildningen på LTU har förberett dem på att arbeta i team/samarbeta med andra. Alumnerna från media, musik och teater är de som i högsta grad är mycket nöjd med hur utbildningen har förberett dem på att arbeta i team/samarbeta med andra medan respondenterna 23

25 från samhällsvetenskap ligger högst i kategorin delvis nöjda. I de två svarsalternativen som är mer negativa till påståendet är det ganska jämnt fördelat mellan utbildningsområdena. Mycket nöjd Delvis nöjd Delvis Mycket Tabell 32. Hur väl alumnerna anser att utbildningen på LTU har förberett dem på att leda andra. Generellt för samtliga utbildningsområden så är anser en klar majoritet av respondenterna att de är delvis nöjda eller delvis a med hur väl utbildningen på LTU förberedde dem på att leda andra. De flesta hamnar alltså i mellankategorierna. De utbildningsområden som sticker ut från den tendensen är samhällsvetenskap och ingenjör/teknik i kategorin mycket. Mycket nöjd Delvis nöjd Delvis Mycket Tabell 33. Hur väl alumnerna anser att utbildningen på LTU har förberett dem på att planera, budgetera och leda projekt. Även för påståendet om utbildningen har förberett dem på att planera, budgetera och leda projekt så hamnar majoriteten i mellankategorierna. Men här är tonvikten ännu mer mot sidan med en klar majoritet svar i kategorin delvis. Samhällsvetaralumnerna ligger högst i både kategorin mycket nöjd och mycket. I Tabell 34 visas skillnader mellan olika utbildningsområden beträffande hur väl alumnerna har känt sig förberedda på att göra ekonomiska bedömningar i arbetslivet. 24