Utlysning inom MKL:s FoU-program Lärarprofessionen i framtidens förskola och skola.

Transkript

1 MDH 2018/2999 Handläggare Mait Walderlo Till forskare i utbildningsvetenskap UKK och för kännedom till forskningsledare vid EST, HVV och IDT Utlysning inom MKL:s FoU-program Lärarprofessionen i framtidens förskola och skola. FoU-programmet Lärarprofessionen i framtidens förskola och skola ( ) organiseras inom ramen för MKL (Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande och Samhällskontraktet. Det ska genomföras som praktiknära forskning och utveckling i samproduktion med förskolor och skolor utifrån verksamheternas behov. Styrgruppen för MKL tog beslut om fokusområde och inriktningar i detta FoU-program. Det övergripande fokusområdet är digitalisering. Tre inriktningar fastslogs, nämligen förskolans utmaningar, lärares ledarskap samt organisering, ledning och styrning. Beslutet grundade sig på en förstudie med ett femtiotal intervjuer med företrädare för högskolan, kommuner och regioner. De behov och önskemål om praktiknära forskning och skolutveckling, som MKL:s parter i förskola och skola har uttryckt, finns som bilagor till denna utlysningstext. Bilagorna innehåller beskrivningar av de utvecklingsområden som MKL:s parter vill tydliggöra för praktiknära forskning och skolutveckling på vetenskaplig grund. I bilagorna finns även kontaktuppgifter till ansvariga för respektive utvecklingsområde. I den fortsatta texten nedan beskrivs syfte och tidsplan för utlysningen av forskningsmedel. Mottagare är forskare inom utbildningsvetenskap och informationen går för kännedom till forskningsledare på högskolans övriga akademier då det kan finnas forskare vid andra akademier som har kompetens som kan tillvaratas och involveras i intern samproduktion i FoU-programmet.

2 MKL:s styrgrupp har formulerat följande önskvärda effekter som FoU-programmet ska sträva efter att nå, på tre års sikt respektive som långsiktig effekt: Effekter på 3 års sikt Kompetensförsörjningen stärks genom att testa och utvärdera modeller för mer effektiv användning av förskollärar- och lärarresurser med hjälp av digitalisering. Långsiktiga effekter Kompetensförsörjningen är säkrad genom rekrytering till lärarutbildningen och till tjänster i förskola, skola och högskola. Studenter på MDH:s lärarutbildningar får undervisning och deltar i FoU-projekt som stärker deras digitala kompetens, rustar dem för framtidens lärarorganisation och för att arbeta i en skola på vetenskaplig grund. Deltagande lärare i förskola, skola och högskola har utvecklat sin digitala kompetens och förmåga att leda och organisera undervisning av barn, elever och studenter. Deltagande skolhuvudmän har utvecklat sin förmåga att styra och organisera utifrån de förutsättningar digitaliseringen ger att nyttja befintliga förskollärar- och lärarresurser. Deltagande skolhuvudmän kan tydligt beskriva styrkedjan (från kommunfullmäktige till klassrummet) för digitaliseringsarbetet. - MKL har testat och utvärderat olika strukturer för samproduktion. - Deltagare i FoU-programmet har utvecklat förmåga att leda och medverka i samproducerade FoU-projekt. Förskollärare/lärare som examineras från MDH har digital kompetens och är rustade för framtidens lärorganisation och för att arbeta i en skola på vetenskaplig grund. Lärare i förskola, skola och högskola har excellent digital kompetens och förutsättningar (t.ex. organisatoriskt) och förmåga att leda och organisera undervisning barn, elever och studenter. Skolhuvudmän har förmåga att styra och organisera utifrån de förskollärar- och lärarresurser man har. Skolans olika nivåer har utvecklat en styrkedja för digitaliseringsarbetet. Långsiktigt hållbara strukturer för samproduktion är etablerade. Tidplan januari 2019 januari februari Utlysning av medel för FoU-projekt publiceras Kontakter mellan forskare och huvudmän kring projektansökningar 14 mars Sista ansökningsdag för forskares projektansökningar resterande del av mars april Extern granskning av projektansökningar MKL:s styrgrupp beslutar om beviljande av projektmedel 30 april Besked och återkoppling till sökande juli oktober 2019, 2020 december 2021 Genomförande av projekt påbörjas Delrapportering av projekt Projekt avslutade och avrapporterade 2

3 Utlysningens ramar Utifrån nu rådande finansieringsläge planeras för maximalt fyra projekt à 2 mnkr 1. Projekten ska genomföras HT19 - HT21. Arbetstid, resor/traktamenten och konferensavgifter täcks av projektmedlen. Huvudsökande förväntas i samverkan med MKL:s parter formulera en ansökan utifrån de behov av skolutveckling på vetenskaplig grund som de ger uttryck för (se bilagor). En intention med FoU-programmet är kunskapsspridning mellan kommuner och regioner. Därför uppmuntras forskare att kontakta fler kommuner och integrera fler parter i praktiknära samproduktion om de har liknande behov och idéer. Ansökan kommer att läsas av externa granskare utifrån kriterier som korresponderar mot nedanstående punkter. De externa granskarna ska framför allt bedöma ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. MKL:s styrgrupp fattar beslut om vilka ansökningar som beviljas medel. Ansökan skrivs i en mall (se bilaga) med följande delar: Del A Allmän information om projektet. Del B Projektbeskrivning. Denna del inkluderar de tre mer vetenskapliga delarna i projektansökan. För det första ska hela FoU-projektet sättas in i en ram, d.v.s. forskningsläget. Det övergripande fokusområdet digitalisering förväntas vara med. Utöver det beskrivs forskningsläget utifrån FoU-projektets behov av vetenskaplig förankring. För det andra ska skolutvecklingsdelen av FoU-projektet beskrivas. Utgå från verksamhetens behov och syften, men förankra i en tänkt teoretisk/metodologisk ram. För det tredje ska forskningen som bedrivs inom ramen för FoU-projektet beskrivas. Anledningen till att dela upp ansökan i dels skolutveckling på vetenskaplig grund, dels forskning är för att förtydliga de båda delarna i FoU-programmet. Del C Förväntade resultat. Denna del inkluderar tydligare beskrivningar i relation till några av FoU-programmets effektmål på tre års sikt. Här beskrivs också hur forskningen om samverkan och samproduktion utvecklas genom projektet, hur projektets resultat kommuniceras samt hur extern finansiering ska sökas. Intern samverkan och samproduktion uppmuntras. Det är därför önskvärt att huvudsökande i ansökan också beaktar att forskare från olika miljöer inom utbildningsvetenskap ingår i projekten (stärkt intern samproduktion inom UKK). Deltagande av minst en adjunkt i projektet finansieras företrädesvis inom adjunktens befintliga kompetensutvecklingstid. Vidare kan kompetens från andra akademier tillvaratas och inkluderas utifrån projektets syfte (stärkt intern samproduktion inom MDH). Beviljade projekt De beviljade projekten kommer att hanteras enligt MDH:s rutin för externfinansierade projekt vilket innebär att berörda avdelningschefer, UKK:s forskningssamordnare, FOS och projektcontroller, SEK kommer att involveras. Huvudsökande från högskolan och kommunerna kommer också att bjudas in till en kick-off under senare del av VT19 alternativt i början av HT mnkr motsvarar schablonmässigt en arbetstid på cirka 60 % för en lektor under fem terminer. Bilagd projektbudget tydliggör arbetstid och övriga kostnader. 3

4 Frågor om FoU-programmet För frågor kring FoU-programmet samt eventuell hjälp med kontaktpersoner, kontakta Mait Walderlo, projektledare MKL, Ansökan med bilagor insändes via till senast kl den 14 mars Bilagor Mall/ansökningsformulär för projektansökan Förslag på FoU-områden från: - Eskilstuna kommun - Västerås stad - Region Västmanland - Region Sörmland (Sörmlands skolchefer) 4

5 F O R S K N I N G S- OCH UTVECKLINGSPROJEKT A N S Ö K A N T I L L MKL Mall för projektansökan Spara mallen i Word (finns på och skriv direkt i den. Del A Allmän information om projektet Sökande (huvudansvarig) med kontaktuppgifter samt eventuella medsökande vid MDH (CV inkl. publikationer senaste fem åren läggs i bilaga 1). Ange också kontaktperson(er) hos huvudman/huvudmän. Projektets titel Kort sammanfattning av projektet (max 200 ord). Projektbudget 2000 tkr (tas fram i samarbete med ekonom, bilaga 2). Namn på avdelningschef(er) som informerats om att ansökan skickas in. 1

6 F O R S K N I N G S- OCH UTVECKLINGSPROJEKT A N S Ö K A N T I L L MKL Del B Projektbeskrivning Beskriv forskningsläget, nationellt och internationellt (max 1000 ord). Verksamhetsperspektiv (Skolutveckling på vetenskaplig grund): Beskriv projektets design, syfte(n), vad som ska utveckla och hur samt de teoretiska/metodologiska ramar som används för skolutvecklingen (max 1000 ord). Forskningsperspektiv: Beskriv forskningsprojektets design, syfte(n), forskningsfrågor samt de teoretiska/metodologiska ramar som används i forskningen (max 1000 ord). Översiktlig tidplan för projektets genomförande ( ). Redogör kort för potentiella risker som kan påverka design eller genomförande av projektet samt vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika/minimera dem? 2

7 F O R S K N I N G S- OCH UTVECKLINGSPROJEKT A N S Ö K A N T I L L MKL Del C Förväntade resultat Beskriv hur projektet bidrar till att: Studenter på MDH:s lärarutbildningar får undervisning och deltar i FoU-projekt som stärker deras digitala kompetens, rustar dem för framtidens lärarorganisation och för att arbeta i en skola på vetenskaplig grund. Beskriv hur projektet bidrar till att: Deltagande lärare i förskola, skola och högskola har utvecklat sin digitala kompetens och förmåga att leda och organisera undervisning av barn, elever och studenter. Beskriv hur projektet bidrar till att: Deltagare i FoU-programmet har utvecklat förmåga att leda och medverka i samproducerade FoU-projekt. Motivera hur projektet bidrar till att stärka forskning om samverkan och samproduktion. Hur kommer resultaten att kommuniceras till 1. det vetenskapliga samhället, 2. inom huvudmannens organisation, 3. inom lärarutbildningarna? Inom ramen för projektet förväntar sig MKL att en ansökan om extern finansiering lämnas in. Beskriv kortfattat när ni planerar att skicka in en ansökan och till vilken/vilka finansiär/er. 3

8 Datum 1 (2) Förslag på inriktningar i FoU-programmet Lärarprofessionen i framtidens förskola och skola Övergripande vill vi liksom MKL att forskningen tydligt knyter an till utvecklingen av lärarprofessionen och ser därför ett nätverk med nära kontakt med forskare som en framgångsfaktor. Resultat som redan idag ger våra olika skolformer handledning i form av exempelvis handlingsplaner, rekommendationer eller liknade bör vara en målsättning. Respektive område nedan vill vi i nästa steg utveckla i samtal med Mälardalens högskola. Utveckling av lärarprofessionen Komparativ studie: Hur pass väl anpassad är lärarutbildningen så att de lärarstuderande är väl förberedda för den digitala verklighet de möts av, idag i respektive skolform. Datadriven kvalitetsutveckling Datainsamling som är kopplad till läromedel, lärplattformar och andra digitala verktyg i ett klassrum kan ur olika perspektiv ge underlag för bedömning och identifiering av utmaningar och var underlag till kvalitetsarbete. På vilket sätt kan skolan systematiskt utveckla och använda högfrekvent datainsamling för uppföljning av kvalitetsmål för att utveckla professionen och hur påverkar det organisationens uppbyggnad samt utformning och val av läromedel? Social hållbarhet och digitalisering Elevers närvaro på lektioner är ett prioriterat område i skolan och den digitala närvaron kan skapa och ge utrymme för ökad trygghet och tillit. På vilket sätt påverkar den digitala miljön pedagogens möjligheter att utveckla och bibehålla relationer med elever i skolan och vilka färdigheter och arbetssätt är förknippade med framgångsrika trygga lärmiljöer digitalt och hur är en? Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats Vi gör Eskilstuna tillsammans

9 Eskilstuna kommun Datum 2 (2) Organisation: Arbetsflöden i en utvecklad digital skola Fler digitala verktyg i olika skolformer kan påverka arbetsflöden. Planering, genomförande, utvärdering till betygsättning är en schematisk bild över hur arbetet bedrivs. Hur ser framgångsrika arbetsflöden ut i idag och imorgon, vilka organisatoriska förändringar behöver skolledningar driva? Verksamhet I detta skede ser vi att samtliga skolformer intressanta för studier inom respektive rubrik ovan. Kontaktpersoner och utvecklare Monica Olsson, Grundskolan, monica.olsson@eskilstuna.se, Mart Saamel, Gymnasiet, Mart.Saamel@eskilstuna.se, Leif Edeborg, Förskolan, leif.edeborg@eskilstuna.se, Ranald MacDonald, ranald.macdonald@eskilstuna.se, Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

10 Västerås stad Förslag på inriktningar i FoU-programmet Lärarprofessionen i framtidens förskola och skola 1. Vilka utvecklingsområden vill ni som avnämare/huvudman prioritera utifrån vad som beskrivits ovan? a. Öka digital kompetens i syfte att utveckla förskollärares förmåga att leda och organisera undervisningen i förskolan (koppling - reviderade läroplan och utökat uppdrag kring undervisning) b. Utveckla modeller för mer effektiv användning av förskollärarresurser med hjälp av digitalisering (koppling förskollärares ansvar i reviderade läroplanen samt identifierade områden i Barn- och utbildningsförvaltningens kompetensförsörjningsplan, se bilaga) c. Att utveckla lärares ledarskap i klassrummet och klassrumsorganisation med hjälp av digital teknik. Bättre strukturerade lektioner gynnar eleverna och elevresultaten. Genom stöd av klassrumsobservationer identifiera när elever blir röriga, okoncentrerade, tidstjuvar, lektionsstruktur, studera lektionernas olika faser, studera hur lärare tillrättavisar dåligt beteende och uppmuntrar bra beteende. Time-ontask dvs hur mycket dötid en lektion har, elevaktivitet osv. Med t.ex. videofilmning som stöd till observation arbeta tillsammans med lärare för att utveckla lärares ledarskap. Exempel på frågor att besvara med hjälp av observationen är: Vad lärare gör? Hur lärare agerar? d. Datadriven skolutveckling. Använda digitala verktyg för att sammanställa, visualisera och analysera (ex statistiska beräkningar) resultat. Effektmål 4 och 5 (ska ske på alla nivåer) nås i första hand i detta projekt. Syftet är att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet med stöd av digitala sammanställningar av resultat och ge förskollärare och lärare och förskolor och skolor möjlighet att analysera och åtgärda det som är av intresse för berörd enhet. Idén är att det ska vara bottom-up, dvs utifrån det som förskollärare och lärare är intresserade av. Fokus på åtgärder. Målet är att komma till analys och åtgärder och att förskollärare lärare och förskolor och skolor åtgärdar rätt saker. Förskolor och skolorna funderar över vilken data som förskolorna och skolorna vill ha tillgång till, vilka diagram, vilka beräkningar och vem som kan genomföra det. Med detta som grund kan förskolorna och skolorna få syn på styrkor och svagheter. Om förskolorna och skolorna blir bättre på att identifiera problemen får förskolorna och skolorna större möjlighet att utveckla undervisningen. 1

11 (Bild: Lindvall 2018) e. Skriva sig till lärande (STL) digitala verktyg. Studera effekter på lärande och/eller skapa kunskap om hur, varför och när STL ger effekt på lärandet. Västerås stad går in i 1:1-miljö vilket möjliggör nya arbetsmodeller för att utveckla elevernas lärande. STL är en 1:1-modell som i tidigare studier visat positiva effekter på lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Den bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av digital teknik och digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik gör det möjligt för alla elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater tack vare de kompensatoriska möjligheter som tekniken ger. Skriva sig till lärande är väl förankrat i kunskapskraven i läroplanen. En forskningsstudie visar att Skriva sig till lärande förbättrar skolresultaten. Det ger även ökad likvärdighet mellan könen då pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Det behövs mer kunskap och förståelse om STL då det är en ganska nyetablerad metod som det har bedrivits sparsamt med forskning på. Bakgrundstext delvis hämtad från: etoderochvagledningar/skrivasigtilllarande.7513.html f. Digitala provverktyg: konstruktion av prov i en digital miljö. Utveckla lärares kunskap i att skapa, använda och granska digitala prov samt analysera elevers resultat där eleverna har möjlighet att visa bredden av sina kunskaper och där resultaten ger lärare stöd i den formativa undervisningen. g. Utveckla undervisningen, lärarollen och samarbete med fokus på undervisning. Västerås stad bedriver utvecklingsarbete som grundar sig på "Att organisera för skolframgång Maria Jarl". Nedanstående frågeställningarna skulle kunna gå hand i 2

12 hand med utvecklingsarbetet men med någon form av omformulering för att fokusera frågeställningarna mer mot det utvecklingsarbete som bedrivs: Varför använder vi digitala verktyg, och hur förbättrar det undervisningen? Hur kan lärarrollen utvecklas genom digitalisering? Vad har digitaliseringen för roll i hur lärare samverkar och samproducerar? Hur kan digitala stödsystem utveckla administration, organisering, ledning och styrning för undervisningen på olika nivåer i verksamheten? 2. Beskriv, om möjligt, redan nu var i er verksamhet ni vill att projektet ska genomföras? Hela förvaltningen? Skolform? Område? Enhet? a. Förskoleenhet(er) eller verksamhetsområde förskola b. Förskoleenhet(er) eller verksamhetsområde förskola c. Grundskole- och gymnasieenhet(er) eller verksamhetsområdena grundskola och gymnasieskola d. Förskole-, grundskole- och gymnasieenhet(er) eller verksamhetsområdena förskola, grundskola och gymnasieskola e. Grundskoleenhet(er) eller verksamhetsområdena grundskola f. Grundskole- och gymnasieenhet(er) eller verksamhetsområdena grundskola och gymnasieskola g. Grundskole- och gymnasieenhet(er) eller verksamhetsområdena grundskola och gymnasieskola 3. Ange kontaktuppgifter till ansvarig kontaktperson i er verksamhet namn, funktion, mobilnummer, adress. a. Anna Olofsson Carstedt b. Anna Olofsson Carstedt c. Erik Johannson, Maria Lindh och Leif Larsson d. Anna Olofsson Carstedt, Erik Johannson, Maria Lindh och Leif Larsson e. Erik Johansson f. Erik Johannson, Maria Lindh och Leif Larsson g. Erik Johannson, Maria Lindh och Leif Larsson 3

13 Kontaktuppgifter Anna Olofsson Carstedt Verksamhetschef förskola Erik Johansson Verksamhetschef grundskola F Maria Lindh Verksamhetschef grundskola Leif Larsson Verksamhetschef gymnasieskola och vuxenutbildning Telefon direkt:

14 Precisering och prioritering av innehåll i FoU-programmet Lärarprofessionen i framtidens förskola och skola Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Som part i Samhällskontraktet tar Region Västmanland fasta på vikten av likvärdighet i digitaliseringsarbetet. Detta ligger väl i linje med Regional digital agenda Västmanland där en av de grundläggande förutsättningarna för arbetet med digitalisering definieras som Digitalt innanförskap Allas möjlighet, förmåga och kunskap att tillgodogöra sig digitaliseringens möjligheter. Region Västmanland ser därför att projekten inom FoU-programmet bör ha en så bred inriktning som möjligt för att få mest bäring på regional nivå. Regionen ser gärna att projekt bedrivs på flera platser i länet, i både små och större kommuner, utifrån lokala utmaningar och behov. Projekt som kan bedrivas i samarbete över kommungränser är intressant, flera av Västerås stads inriktningsförslag ligger till exempel i linje med övriga kommuners önskemål. Projekt som involverar hela skolförvaltningen är att föredra framför projekt som bedrivs på en enskild förskola/skola. Västerås stad lämnar som part i Samhällskontraktet in ett eget svar gällande precisering och prioritering av innehåll i programmet. Region Västmanland har vänt sig till länets övriga nio kommuner för att få in synpunkter, behov och önskemål. Sammanfattningsvis tycks svarande kommuner ha relativt god tillgång till digital utrustning och teknik, men se behov av att utveckla användandet av tekniken på bästa sätt. Särskilt intressanta frågeställningar blir: Varför används digitala verktyg i undervisningen i förskola/skola? Kan digitalisering bidra till en mer tillgänglig lärmiljö för barn/elever i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd? Hur kan lärarrollen utvecklas genom digitalisering i förskola/skola? Vilken roll kan digitaliseringen spela för förskolelärares/lärares möjlighet till samarbete/samverkan/samproduktion? Hur kan digital teknik utveckla organisation, ledning och styrning i förskola/skola? Fem av länets mindre kommuner har lämnat in förslag på inriktningar och är intresserade av att delta. På följande sidor följer en sammanställning av svar från dessa kommuner.

15 Fagersta Fagersta har tidigare lämnat in en intresseanmälan i separat bilaga. Nedan följer en komplettering i sex punkter följt av en sammanfattning. Förslagen kommer från Per Olsskolan, en F-6-skola i kommunen, men efter möte med Skolchef Kickie Svensson har det framkommit att även andra skolor och specifikt Grundsärskolan också kan vara intresserade av att delta i ett FoU-projekt. 1. Vi önskar utveckla arbetet med att använda digitala 3d-visningsprogram i undervisningen. En kommunlicens finns i nuläget på programmet Sensavis. Det har vid något tidigare tillfälle presenterats för rektorer och lärarrepresentanter men användandet har inte kommit igång på skolan. Vid ett tillfälle hade våra förestelärare en kort presentation av programmet vilket ledde till stort intresse hos övriga lärare. Nu har frågan aktualiserats inför vårens arbete med kontinuerliga workshops, som hålls av förstelärarna, där 3d-visningsprogram kan komma att få större utrymme. 2. Utifrån den utvärdering lärarna gjort av höstens fortbildningssatsning, med inköpta konsulter och förstelärare, har framkommit att alla upplever en utveckling av den egna kunskapen. På en skala från 1 10 hamnar medelvärdet på 6,8. Det känns väldigt motiverande i det fortsatta arbetet och den digitala satsningen. I fortbildningssammanhangen har även programmering funnits med som en liten del. En ambition är att öka den delen under vårens workshops även det utifrån de nya skrivningarna i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (rev 2017). Även i förskoleklasserna kommer arbetet med programmering att påbörjas under vårterminen När nu alla lärare börjar känna sig alltmer bekväma i användandet av den assisterande tekniken blir ett nytt mål att öka interaktivitet, delaktighet och inflytande hos eleverna. En ökad kunskap om hur undervisningen blir mer tillgänglig för alla elever och förhoppningsvis tydliga effekter av detta i måluppfyllelse och ur en hälsofrämjande aspekt. Vi ser idag ett stort intresse bland eleverna att delta aktivt vid till exempel användandet av våra Smart boards. Här ser vi stora möjligheter att tillvarata det intresset och engagemanget men ökad kunskap om hur, kopplat till kunskapskrav och förmågor, kan behövas. 4. Sedan 2012 används ASL, numera STL, som metod för läs- och skrivinlärning. I metoden ingår digitalt skrivande till stor del enskilt eller tillsammans med någon eller några andra. På skolan finns en ambition att köpa in ipads så att varje elev har tillgång till en egen, så kallad 1:1-miljö. Skolans undervisning ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet enligt våra styrdokument. Ett arbete med att få vårt arbete med STL till beprövad erfarenhet pågår i en arbetsgrupp med representanter från F - åk 3 samt specialpedagog. Vi vill, utifrån flerårig erfarenhet, skapa en något modifierad metod eller modell, Per Olsmodellen, där erfarenhet och resultat tas tillvara. Den forskning som finns kring STL har vi tagit del av och dessutom har vissa studiebesök gjorts. Här finns också tankar om ytterligare besök, främst för de lärare som arbetet en kort tid på skolan. 5. Ännu ett område som provats av vissa lärare i mindre omfattning är att använda de digitala möjligheterna till kunskapsmätning, reflektion, analys och utvärderingar för eleverna. Här finns ett utvecklingsområde att öka kunskap och användande till alla lärare och klasser. Användandet av egenskapade digitala utvärderingar används i nuläget av rektor, förstelärare och specialpedagog i viss

16 mån riktat till lärarna. Vi ser en kvalitetshöjning och tidsbesparing av att göra dessa avstämningar digitalt. 6. För att tillvarata den digitala kunskap och kompetens som finns på skolan, och att till viss del också avdramatisera användandet, har vi påbörjat kollegiala eller kollektiva lärandebesök. Än så länge har det skett i organiserad form men vår ambition är att det ska ske spontant och utifrån egen vilja utifrån att man får syn på sina egna behov av ytterligare kunskap och dessutom en insikt om att jag har mycket att lära andra. Vygotskijs proximala utvecklingszon på lärarnivå. Utifrån stöttning av FoU-programmet Lärarprofessionen i framtidens förskola och skola inom ovanstående områden hoppas vi kunna: Bli en skola som inspirerar andra utifrån tydliga effekter. Dessa effekter kan vara måluppfyllelse, elevengagemang, ledarskap, tillvaratagande av kunskap hos lärare och elever och en väl utvecklad digital skolmiljö. Studera och utveckla lärare och elevers agerande i undervisningssituationer. Ge ökad möjlighet till en tillgänglig utbildning för alla utifrån användandet av assisterande teknik. Utifrån de modellektioner som tas fram i kommunen hitta former för digitalt användande. Få tillgång till extern, forskningsbaserad kunskap som ytterligare fördjupning och bekräftelse av den erfarenhet och kunskap som nu besitts. Få ytterligare kunskap och stöttning kring hur man får erfarenheter att bli beprövade erfarenheter. Kontaktuppgifter: Per-Olsskolan: Rektor Kerstin Bergström Bylund kerstin.bergstrom.bylund@edu.fagersta.se Förstelärare Maria Kriikkula Nykänen, maria.kriikkula.nykänen@edu.fagersta.se Förstelärare Sara Fritz, sara.fritz@edu.fagersta.se Specialpedagog Mari Hedman, mari.hedman@edu.fagersta.se Skolchef Fagersta Kommun: Kickie Svensson kickie.svensson@fagersta.se

17 Hallstahammar Hallstahammar ger fyra förslag på inriktningar enligt följande: Hallstahammar kommuns grundskolor bedriver ett skolutvecklingsarbete kring digitalisering. Alla ledare har genomfört Skolverkets webbaserade lärmodul - Leda digitalisering. Under utbildningens gång formulerade vi utifrån vår effektkedja en målbild där vi vill vara om 3 år, se bild nedan. Vi har ökat tillgången på digital teknik både för elever och personal och har en strategi för att öka den digitala kompetensen. Alla skolor har en egen IT-pedagog som bidrar i utvecklingsarbetet. Vi vill prioritera följande områden inom grundskolan i Hallstahammar: Digitaliseringen av processer för att organisera utbildning Hur kan digitala stödsystem utveckla organisering, ledning och styrning i hela styrkedjan; politisk ledning, förvaltningsledning, rektorer, lärare, administration? Digitaliseringen av undervisning och lärprocesser Hur förbättrar digitala verktyg undervisningen? Hur kan vi synliggöra och omdefiniera uppdraget i en undervisningssituation med hjälp av ny digital teknik? Kan SAMR modellen vara ett förhållningssätt att arbeta utifrån? Se bild nedan. Hur kan lärarrollen utvecklas genom digitalisering? Vad har digitaliseringen för roll i hur lärare samverkar och samproducerar?

18 SAMR modellen - synliggör och omdefinierar uppdraget i en undervisningssituation med hjälp av ny digital teknik Digitaliseringen av den enskilda elevens egen miljö Genom att erbjuda flexibla möjligheter i undervisningen och en tillgänglig lärmiljö minskar behoven av extra anpassningar och extra stöd. Det blir en skolorganisation som gynnar alla elevers lärande. Se bild nedan. Hur kan digitaliseringen bidra till en mer tillgänglig lärmiljö för våra elever där inkludering och delaktighet sker?

19 Digitalisering som stöd för att utveckla lärares ledarskap i klassrummet Det pågår ett utvecklingsarbete där rektorer och förstelärare genomför lektionsobservationer och coachar medarbetare/kollegor. Skulle digital teknik kunna vara ett stöd vid lektionsobservationer? Kan t.ex. videofilmning vara ett stöd till observation arbeta tillsammans med lärare för att utveckla lärares ledarskap? Exempel på frågor att besvara med hjälp av observationer kan vara: o Hur agerar lärare? o Hur reagerar eleverna? o Hur interagerar elever och lärare med varandra? Kontaktperson: Grundskolechef Anna Landehag anna.landehag@hallstahammar.se

20 Norberg Norberg är intresserade av att delta i FoU-programmet och ser behov främst inom huvudinriktningarna förskolans utmaningar och lärares ledarskap. Norberg har tagit del av Västerås förslag på inriktningar och är intresserade av följande av Västerås inriktningsförslag: a. Öka digital kompetens i syfte att utveckla förskollärares förmåga att leda och organisera undervisningen i förskolan (koppling - reviderade läroplan och utökat uppdrag kring undervisning) c. Att utveckla lärares ledarskap i klassrummet och klassrumsorganisation med hjälp av digital teknik. Bättre strukturerade lektioner gynnar eleverna och elevresultaten. Genom stöd av klassrumsobservationer identifiera när elever blir röriga, okoncentrerade, tidstjuvar, lektionsstruktur, studera lektionernas olika faser, studera hur lärare tillrättavisar dåligt beteende och uppmuntrar bra beteende. Time-ontask dvs hur mycket dötid en lektion har, elevaktivitet osv. Med t.ex. videofilmning som stöd till observation arbeta tillsammans med lärare för att utveckla lärares ledarskap. Exempel på frågor att besvara med hjälp av observationen är: Vad lärare gör? Hur lärare agerar? (Inriktning grundskola) Norberg ser gärna övergripande projekt som når alla verksamheter i kommunen (Förslag A- förskola och förslag C - grundskola). Kontaktperson: Skolchef Ingrid Nord ingrid.nord@norberg.se

21 Sala Sala lämnar två egna förslag på inriktningar enligt nedan och kan även tänka sig att ingå i förslagen a, c och g från Västerås. 1. Aktuella utvecklingsområden a. Läsfrämjande miljöer genom bibliotek och IT Användande av digitala verktyg vid rätt tillfälle och på rätt sätt. I syfte att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten, i enlighet med den nationella digitaliseringsstrategin. Arbetet med digitala verktyg måste ske utifrån barn och elevers olika behov och förutsättningar för att leda till förbättrade kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse. Mediaenheten ska arbeta verksamhetsnära för att öka den digitala kompetensen hos både lärare och elever. Mediaenheten består av skolbibliotekspersonal, läsfrämjande pedagoger, ITpedagoger och IT-assistenter. Arbeta läsfrämjande med hjälp av digitala verktyg. Mediaenhetens personal ska vara en del av arbetslagen på skolorna och därmed också delaktiga i planering och undervisning med syfte att arbeta läsfrämjande. Detta syftar också till att digitala verktyg ska användas vid rätt tillfälle och att öka nyfikenhet och intresse för läsning hos elever. Öka kompetensen hos skolans personal inom MIK, medie- och informationskunnighet. Mediaenhetens arbete syftar också till att stödja grundskolornas arbete med MIK. Lärares och elevers kunskaper behöver ökas och moderniseras, så att arbete med MIK passar dagens digitala samhälle. Mediaenhetens personal ska vara delaktiga i lärarnas planering och undervisning på skolorna i syfte att öka medie- och informationskunnighet hos lärare och elever. Utifrån MDH:s FoU-projekt är tänkbara frågeställningar om läsfrämjande arbete genom mediaenheten/bibliotek och IT: - När bör vi använda digitala verktyg? - När bör vi inte, dvs då digitala verktyg blir ett hinder i lärarrollen? - På vilket sätt kan digitala verktyg användas i läsfrämjande syfte för att öka elevernas läsförmåga och lust att läsa? - På vilket sätt kan skolbibliotekarier, läsfrämjande pedagoger och IT-pedagoger som arbetar verksamhetsnära bidra till att lärares och elevers digitala kompetens höjs, MIK-undervisningen moderniseras och elevernas läsförmåga och lust att läsa ökar?

22 b. Ledarskapet i barngrupp/klassrummet genom digitalisering 2015 och 2016 landade en stor skara nyanlända barn och elever i Sala kommun. Detta uppmärksammades av Skolverket och kommunen fick del av de Riktade insatser för utveckling av utbildningen för nyanlända elever. Efter en inledande kartläggnings- och analysarbete våren 2017 identifierades 14 konkreta utvecklingsområden. Ett framträdande behov var att utveckla och utbilda huvudman och ledningsgrupp i systematiskt kvalitetsarbete, styr- och lärkedjan genom kollegialt lärande samt att utveckla det pedagogiska ledarskapet för rektorer och förskolechefer. Inom detta processområde finns således två centrala utvecklingsområden; 1. SKA (systematiskt kvalitetsarbete) eller SKUtA (systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete). 2. Pedagogiskt ledarskap på nivån huvudman/förskolechef/rektor. Under tre terminer har alla ledare inom Barn och Utbildning genomfört, till viss del pågående, ett omfattande utvecklings- och utbildningsarbete. Denna process har skett tillsammans med kvalificerad processledning från PUD, Högskolan Dalarna görs en förskjutning från skolledare till barn och elevnära pedagoger. Vi är övertygade om ett utvecklat pedagogiskt ledarskap i barngrupp/klassrum bidrar till ökad trygghet och studiero bland barn och elever. Läraren kan då lägga fokus på skolans huvuduppdrag, lärandeprocessen, som över tid ger bättre studieresultat. Utifrån MDH:s FoU-projekt är tänkbara frågeställningar om pedagogiskt ledarskap: - Hur kan digital teknik bidra till att utveckla lärarens/pedagogens ledarskap i barngrupp/klassrum? - Hur kan digitala stödsystem utveckla administration, organisation, ledning och styrning för undervisningen på olika nivåer? - När bör vi använda digitala verktyg? - När bör vi inte, dvs då digitala verktyg blir ett hinder i lärarrollen? 2. Verksamheter där projektet kan genomföras a. Grundskolan med hjälp av mediaenheten b. Förskole-, grundskole- och gymnasieenheter Kontaktpersoner: Tf enhetschef Mediaenheten Jenny Larde jenny.larde@sala.se Tf skolchef Henric Sjöblom henric.sjoblom@sala.se

23 Surahammar Surahammar har tagit del av Västerås förslag på inriktningar och är intresserade av följande av Västerås inriktningsförslag, prioritering enligt presentationsordning: g. Utveckla undervisningen, lärarrollen och samarbete med fokus på undervisning. Varför använder vi digitala verktyg, och hur förbättrar det undervisningen? Hur kan lärarrollen utvecklas genom digitalisering? Vad har digitaliseringen för roll i hur lärare samverkar och samproducerar? Hur kan digitala stödsystem utveckla administration, organisering, ledning och styrning för undervisningen på olika nivåer i verksamheten? (Grundskola) a. Öka digital kompetens i syfte att utveckla förskollärares förmåga att leda och organisera undervisningen i förskolan (koppling - reviderade läroplan och utökat uppdrag kring undervisning) (Förskola) f. Digitala provverktyg: konstruktion av prov i en digital miljö. Utveckla lärares kunskap i att skapa, använda och granska digitala prov samt analysera elevers resultat där eleverna har möjlighet att visa bredden av sina kunskaper och där resultaten ger lärare stöd i den formativa undervisningen. (Grundskolans senare år) Kontaktperson: Skolchef Malin Sigmundsson malin.sigmundsson@surahammar.se Region Västmanlands svar är sammanställt av utvecklingsstrateg Jeanette Källstad på enheten Social välfärd och skola. Jeanette representerar Region Västmanland i MKL:s styrelse och kan kontaktas vid eventuella frågor. Jeanette Källstad Utvecklingsstrateg Telefon Epost jeanette.kallstad@regionvastmanland.se Region Västmanland Social välfärd och skola

24 Region Sörmland Skolcheferna i Sörmland Här kommer svar från skolcheferna i Sörmland. De vill ha kontakt med forskare angående nedanstående prioriterade områden. Kontaktpersoner (förmedlar och samordnar kontakter med övriga skolchefer i Sörmland): Mats Larsson (skolchefsnätverket i Sörmland) skolchef mats.larsson@trosa.se mobil nr Agneta Engström, Region Sörmland strateg agneta.engstrom@region.sormland.se mobil nr Digitalisering inom tre delområden Skolchefsgruppens rekommendation och försök till prioritering: 1. Prio ett. Förskolans utmaningar: reviderad läroplan för förskolan med förtydligat pedagogiskt uppdrag om undervisning, mångkulturalitet, mångfald och sociostruktur i utanförskapsområden samt beredskap och kompetens att arbeta i förskolan ur ett hållbart arbetslivsperspektiv. 2. Prio två. Lärares ledarskap: Lärares ledarskap i klassrummet, organisering av undervisning, att leda barns och elevers lärande, undervisningsdesign, anpassning av undervisning till elevers och elevgruppers behov. 3. Prio tre. Ledning och styrning: Hållbar organisering, styrning och ledning av förskolans och skolans verksamhet, hela styrkedjan från huvudman till enskild lärare samt rekrytering av behörig och legitimerad personal.