VAASAN KAUPUNKI VASA STAD

Transkript

1 VAASAN KAUPUNKI VASA STAD PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I VASA STAD 2005

2 Barnens åsikter Vad har varit roligt Vi får göra många roliga saker. Trulle, Rosk Oskar, Mulleskogen, träffa valpen och snigeln (StegVis), plantera, sy kramdjur, baka, laga mellanmål, spela chack, leka med lego, leka med leksaksdjuren, pyssla, jumppa, leka med kompisar och få nya kompisar, vara ute, spela forboll och så får vi god mat. Rita. Vila, vi får vara mathjälpare, sjunga, tjärapytta, jobba med tidsmaskinen Vad har varit tråkigt Inget har varit tråkigt, när någon bråkar, att gå långt, att göra egna uppgifer, små konflikter, när jag blev omkullåkt i pulkbacken på Öjberget, att ha samling när man just har börjat leka, då andra inte orkar vänta på sin tur, då jag inte vill leka med alla barn, att städa undan och gå till maten, att sätta på kurabyxor, när någon busar på samlingen, att hela tiden lugna, att vila. Vad har du lärt dig Läsa lite, att ha tålamod, vara noggrann, vara snäll, pyssla, sy, plantera, sånger, få vänner, ta det lugnt när man blir arg, hoppa hopprep, jumpa, skrinna bakåt och stanna, matte, artighet, hur man uppför sig o. sånt, hur telefoner, klockradio och bandspelare fungerar och ser ut inuti, att inte vara blyg, siffrorna, rita, räkna, stavelser, Trulle stegen, vara med andra, tiden, knyta skor, om rymden, sopsortering, inte springa i korridoren, allt möjligt och mycket. Vad skulle du ännu vilja lära Skriva, prata, läsa, klockan, knyta skosnören, mera fotboll, göra läxor, att cykla utan stödhjul, ta cykelkort, mera om förr i tiden, räkna till 100, skriva skrivstil, skriva småbokstäver, att stå på händerna, vad udda tal är, mera om naturen, vad som helst.

3 Inledning Då Planen för småbarnsfostran i Vasa stad skrivits har följande dokument legat som grund: - Statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten (2002), som innehåller riktlinjer på nationell nivå och de centrala principerna liksom de tyngdpunktsområden som man i framtiden skall satsa på inom den småbarnsfostran som den offentliga sektorn arrangerar och övervakar. - Grunderna för planen för småbarnsfostran (2003), som nationellt styr innehåll, kvalitet samt uppgörandet av lokala planer. - Vasa stads barn- och familjepolitiska program (2002) - Läroplan för förskoleundervisningen i Vasa stad (2001) - Vasa stads visioner och de strategier som stöder dem (2002) Arbetet med att göra Planen för småbarnsfostran påbörjades tillsammans med hela personalen inom småbarnsfostran och föräldrarna i november Det främsta målet är barnets välmående. Den första delen av Planen för småbarnsfostran, riktlinjer för småbarnsfostran i Vasa stad, innehåller grundläggande principer för småbarnsfostran inom Vasa stad och en beskrivning av planens tillkomstprocess. I riktlinjerna betonas lyhördheten för barn, tidig hjälp för barn i behov av stöd, fostrarsamverkan samt den glädje, som vuxna upplever i mötet med varje enskilt, unikt barn, vilket kommer till synes under hela småbarnsfostrans tid. Riktlinjerna godkändes i såväl socialnämnden den som i nämnden för småbarnsfostran- och grundläggande utbildning den I Planen för småbarnsfostran ges en beskrivning av personalens och föräldrarnas uppfattning om en god och målinriktad småbarnsfostran i Vasa stad. Visionen är: En god barndom början på ett bra liv Vasa, den Sinikka Starck Direktören för småbarnsfostran Verket för fostran och utbildning Avdelningen för småbarnsfostran

4

5 PROCESSEN VID UPPGÖRANDET AV VASAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ORGANISERINGEN AV ARBETET OCH ARBETSGRUPPER Statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten (2002) och grunderna för planen för småbarnsfostran (2003) ligger till grund när kommunerna gör sina egna planer för småbarnsfostran. I det första skedet uppgörs riktlinjerna för småbarnsfostran i kommunen, där man beaktar också lokala program och strategier gällande barn. Vid organiseringen av arbetet i Vasa har målet varit att hela personalen och föräldrarna deltar i bred omfattning. Den organisation som skapats för uppgörandet av Vasas plan för småbarnsfostran beskrivs med följande figur: Figur 1. Vasu-organisationen Gruppernas sammansättning vad gäller skede I framkommer närmare i bilagorna till riktlinjerna. 3

6 PROCESSEN VID UPPGÖRANDET AV RIKTLINJER FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I VASA STAD Målet med grunderna för planen för småbarnsfostran är att främja ett jämlikt genomförande av småbarnsfostran i hela landet och att styra utvecklingen av innehållet samt öka den yrkesmässiga medvetenheten hos personalen inom småbarnsfostran, föräldrarnas delaktighet och det yrkesövergripande samarbetet mellan sådana olika serviceformer, med vilka man stöder barnet och familjen innan läroplikten börjar. Grunderna styr alla verksamhetsformer inom den småbarnsfostran som ordnas och övervakas av samhället. Det är fråga om ett för småbarnsfostran karakteristiskt och särpräglat dokument, vilket i varje kommun konkretiseras. Det första skedet omfattar uppgörandet av de principer som styr småbarnsfostran i Vasa och det andra skedet genomförandet av innehållet i småbarnsfostran. För organisationernas, församlingens och socialoch hälsovårdsväsendets representanter har ett informationstillfälle ordnats om Vasu-processen och de ställningstaganden som erhållits har beaktats. Processen stöds av mentorer, arbetsgruppsarbete, tidsenlig fortgående utbildning samt Vasu-brev, som utgör kärnan. Vasu-breven Vasas riktlinjer för småbarnsfostran baserar sig i stor utsträckning på dagvårdspersonalens och föräldrarnas delaktighet. Denna delaktighet har möjliggjorts med hjälp av Vasu-brev. Som grund för riktlinjerna för småbarnsfostran har tre Vasu-brev skapats: Vasu-brev 1 sändes till varje arbetsgemenskap i oktober Brevet behandlade de nyligen utkomna grunderna för planen för småbarnsfostran. Man frågade efter personalens åsikter om tyngdpunkterna i grunderna för Vasu, de gemensamma fostringsvärdena för föräldrarna och personalen samt Vasa stads dagvårdsvision. I Vasu-brev 1 ombads dagvårdspersonalen att anteckna i responsen även de saker som Vasu-arbetsgruppen skall beakta då de uppgör riktlinjerna för Vasa stads småbarnsfostran. Efter det att de svenskspråkiga grunderna färdigställts i mars 2004, sändes motsvarande Vasu-brev 1 till de svenskspråkiga arbetsenheterna och den respons som erhållits har beaktats i riktlinjerna. Vasu-brev 2 och 3 innehöll fostrande partnerskap, barnets delaktighet i småbarnsfostran samt tryggande av en kontinuitet i småbarnsfostran, då barnet flyttar inom dagvården från en enhet till en annan, från en dagvårdsform till en annan, till förskoleundervisning eller skolan. Vasu-brev 2 var riktat till personalen inom småbarnsfostran och Vasu-brev 3 till föräldrarna. Föräldrarna svarade, antingen direkt i föräldragrupper eller representerade av föräldrakommittéer på en förfrågan. Via Vasu-breven fick Vasu-arbetsgruppen värdefulla och direkta uppgifter om god praxis, dagvårdskunnandet och yrkesverksamheten, vilka antecknades i riktlinjerna för småbarnsfostran i Vasa. I Vasu-breven fick varje dagvårdsarbetstagare påverka texten om riktlinjer, tyngdpunkter och utvecklingsobjekt som är viktiga för dagvården i Vasa. I processen för uppgörande av planen för småbarnsfostran för Vasa används även i fortsättningen Vasu-brev. Vasu-mentor I processen för utarbetandet av riktlinjerna och planen för småbarnsfostran belyser och fördjupar mentorn grunderna för planen för småbarnsfostran. Mentorns uppgift är att stärka deltagarnas beredskap, stöda och förverkliga uppgörandet av planen för småbarnsfostran i kommunen och enhetsvis samt därtill hörande utbildning och samarbete (utbildningsmaterial för Vasu-mentorer 2004, Helsingfors). Mentorn har fått utbildning för sin uppgift. Inom organisationen för grunderna för småbarnsfostran i Vasa finns två mentorer, en finskspråkig och en svenskspråkig. De är med i kärnarbetsgruppen och styrarbetsgruppen, som bereder och organiserar Vasu-processens framskridande. Mentorerna har uppgjort förslagen till Vasu-breven, med vilkas hjälp hela dagvårdspersonalen och föräldrarna blir delaktiga i den helhet som uppgörandet av grunderna för planen för småbarnsfostran utgör. Mentorerna har också sammanställt och analyserat de uppgifter och den respons som kommit via Vasubreven. Mentorerna är stöd för det Vasu-arbete som utförs i arbetsenheterna. De kan inbjudas till enskilda evenemang för dagvårdspersonal för att berätta om grunderna för planen för småbarnsfostran eller för att stöda arbetsgemenskapen i den egna Vasuprocessen. 4

7 PROCESSEN VID FÖRVERLIGANDET AV VASAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Vasu-breven fortsatte under hösten Hela dagvårdspersonalen kunde på så sätt delta i utarbetandet av Vasu. Vasu-brev 5 var informativt och förberedde följande Vasu-brev. Vasu-brev 5 gav arbetsgemenskaperna i uppgift att med hjälp av Päivi Pihlajas kontextanalys undersöka den egna fysiska, psykiska och sociala miljön. Analysen sparades som uppgift till följande Vasu-brev. Processen i anslutning till Vasas plan för småbarnsfostran fokuserades under hösten 2004 på inlärningsmiljön. Inomhus- och utomhusutrymmena i 15 daghem, sju gruppdaghem och familjedaghem fotograferades. Bilderna lagrades på CD-skiva. På så sätt erhölls värdefullt utbildningsmaterial för granskning av den egna inlärningsmiljön. Bilderna studerades första gången i början av december av förmännen i samband med månadsmötet. Vasu-brev 6 gav anvisningar som uppmanade arbetsgemenskaperna att begrunda Barnets sätt att fungera. I arbetsgemenskaperna utnyttjades den tidigare gjorda kontextanalysen samt hjälpfrågor från Liisa Heinämäkis Vartu-projekt. Vasu 6 inbjöd dem som ville att delta i Helmi-arbetsgrupperna. I januari 2005 inleddes andra skedet i processen i anslutning till uppgörandet av planen för småbarnsfostran. Helmi-arbetsgrupper tillsattes för att fundera på innehållet i Vasu. De som ville deltog i arbetsgrupperna. Gruppledarna valdes av Vasu-ledningsgruppen. Antalet Helmi-arbetsgrupper uppgick sammanlagt till 9 st.: 1. Matematisk inriktning 2. Naturvetenskaplig inriktning 3. Historisk-samhällelig inriktning 4. Estetisk inriktning 5. Etisk inriktning och religions- och åskådningsanknuten inriktning 6. Särskilt stöd inom småbarnsfostran 7. Olika språk och kultur, språkbad och alternativ pedagogik 8. Barnets sätt att fungera 9. Barnets individuella plan för småbarnsfostran Helmi-arbetsgrupp 8 Barnets sätt att fungera sammankom först av arbetsgrupperna och gjorde utifrån ett sammandrag av Vasu-brev 6 upp anvisningar för det fortsatta arbetet åt de övriga grupperna. Helmiarbetsgrupperna arbetade självständigt ända till slutet av mars och gav därefter sina resultat till samordningsgruppen i enlighet med organisationsschemat. Resultaten skickades ut för kommentarer till arbetsgrupper som bestod av representanter för olika dagvårdsformer. Därefter har ledarna i samordningsgruppen och mentorerna gemensamt gett resultaten deras slutliga utformning. De färdiga alstren sändes ännu för godkännande till Vasu-styrgruppen. Vissa av Helmi-arbetsgrupperna bearbetade sina delar enligt egna tidtabeller. Helmi-arbetsgrupp 6, som behandlade Särskilt stöd, bestod av deltagare som var med i Liisa Heinämäkis Vartu-projekt och som utifrån projektet utarbetade en modell för planlagd daglig verksamhet för Vasu. Också processen vid uppgörandet av barnets Vasu-blankett (Helmi 9) var så omfattande att arbetet tog längre tid än väntat. Innan blanketten togs i bruk provanvändes den under hösten 05. Parallellt med Helmi-arbetsgrupperna fungerade också Vasu-brev 7. I varje arbetsgemenskap studerades bilderna som hade tagits av miljöerna där småbarnsfostran sker, och utifrån dem granskades de egna inlärningsmiljöerna. Svaren som erhölls på Vasu-breven tog upp saker som hade förverkligats bra i den egna vårdmiljlön samt saker som det fanns skäl att sätta sig in i och närmare fundera över så att verksamheten kan förverkligas på ett annat sätt. Dagvårdsplatserna delade tillsammans med månadsmeddelandet till föräldrarna även ut information om Vasu-processens framskridande, de innehållsmässiga inriktningarnas betydelse och om att småbarnsfostran i Vasa deltar i Vartu-projektet som en av pilotkommunnerna. Mycket utbildning ordnades för att stödja processen vid uppgörandet av planen för småbarnsfostran. Utbildningen var mångsidigt riktad i syfte att ge vägledning beträffande den dagliga verksamheten och strukturen och stödja förmännen i deras arbete. Också de innehållsmässiga inriktningarna klargjordes med hjälp av utbildning. Familjedagvårdare fick utbildning i användningen av Barnets portfolio och daghemspersonal utbytte erfarenheter kring bra förfaringssätt. Planeringens betydelse kom fram i kommentarerna till flera Vasu-brev och saken togs upp av förmännen på ett av månadsmötena. Vasu-brev 8 (personal) och 9 (föräldrar) var de sista Vasu-breven våren 05. Kommentarer begärdes om den färdiga planen och utbildningsmaterial, som kan användas när Vasu presenteras på höstens första föräldramöten, hade bifogats. Mentorernas roll i Vasu-processen har varit att stöda arbetsgemenskaperna i Vasu-arbetet, ge Vasuinformation till föräldrar, nämnden och på begäran även mera omfattande berätta om modellen för Vasu-processen i Vasa. Mentorerna, som har fungerat som stöd för arbetsgrupperna, har utfört samordnande arbete. Under arbetsgemenskapernas utvärderings- och planeringsdagar har mentorer deltagit och berättat om kontinuiteten i Vasuprocessen i de enskilda arbetsenheterna och på så sätt har de stött förmännen i deras arbete att introducera personalen i den gemensamma planen för småbarnsfostran och planens betydelse för det enskilda barnet och barngruppen. 5

8

9 I DEL RIKTLINJER FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I VASA STAD Godkänd - Socialnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning / Granskat

10 INNEHÅLL 1 Servicen inom småbarnsfostran i Finland Servicen inom småbarnsfostran i Vasa Servicen inom dagvården (daghem, familjedagvård, skiftvård, lekverksamhet) Förskoleundervisning Stöd för hemvård och stöd för privat vård av barn Privat service inom småbarnsfostran samt annan öppen verksamhet inom småbarnsfostran ordnad av organisationer och församlingen... 3 Centrala riktlinjer och strategier i Vasa Vasa stads barn- och familjepolitiska program Vasa stads vision och strategier som stöder den Läroplan för förskoleundervisningen i Vasa stad Principer som styr småbarnsfostran i Vasa Värdegrund och vision för småbarnsfostran Fostringsmål Barnet inom småbarnsfostran Barnets egna möjligheter att påverka och delta Barnet i grupp Tidigt hjälpande och stödande av barnet Förutsättningar för en bra uppväxt och inlärning för barnet Vasa som uppväxtmiljö för barnet Föräldrarna inom småbarnsfostran Innan dagvården inleds Då dagvården inleds I dagvården Dagvårdens kontinuitet då barnen flyttar till en ny barngrupp eller dagvårdsplats Personalen inom småbarnsfostran Personalens syn på barnet Det fostrande partnerskapet ur personalens synvinkel Personalens professionella kunnande inom småbarnsfostran Nätverkssamarbete... 5 Utvärdering, utveckling och uppföljning Bilagor 8

11 1 SERVICEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN I FINLAND Den finländska småbarnsfostran baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter, den nationella lagstiftningen och andra styrande dokument. Småbarnsfostran är fostrande växelverkan som äger rum i barnets olika livsmiljöer och vars mål är att främja en sund uppväxt, utveckling och inlärning för barnet. Föräldrarna har den primära rätten och skyldigheten att fostra sina barn och den service inom småbarnsfostran som samhället erbjuder stöder barnets fostran i hemmet. Det är föräldrarna som väljer service för småbarnsfostran för sina barn. (Principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten, 2002) Figur 2. Servicen inom småbarnsfostran i Finland (Stakes) 9

12 Som alternativ till stödet för hemvård av barn och dagvård som kommunen ordnar kan familjerna välja privat anordnad dagvård för sina barn med hjälp av det lagstadgade stödet för privat vård av barn. Serviceformerna inom småbarnsfostran är den centrala verksamhetshelhet som består av dagvård och förskoleundervisning som kommunen eller någon enskild ordnar samt annan verksamhet inom småbarnsfostran t.ex. församlingars och organisationers klubbverksamhet eller olika former av öppen verksamhet som kommunerna ordnar för barn och barnfamiljer. Dagvården i dess olika former är den mest dominerande samhälleliga verksamhetsmiljön för småbarnsfostran i samhället. Dagvårdsservicen skall vara mångsidig och en rättvis utveckling av olika serviceformer skall ombesörjas. Inom småbarnsfostran är det väsentligt med växelverkan mellan barnen, personalen inom småbarnsfostran samt föräldrarna och ett fostrande partnerskap. Småbarnsfostran genomförs i samarbete med ett nätverk som betjänar barnet och familjen. Den centrala resursen inom småbarnsfostran är en yrkeskunnig personal. För en högklassig småbarnsfostran är det viktigt att fostringsgemenskapen och den enskilda fostraren har en stark yrkesmässig medvetenhet. (Principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten, 2002) Småbarnsfostran som ordnas, övervakas och stöds av samhället är en helhet bestående av vård, fostran och undervisning, där barnets spontana lek har central betydelse. 10

13 2 SERVICEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN I VASA 2.1 Servicen inom dagvården Målet för småbarnsfostran och förskoleundervisningen är att stöda en balanserad fysisk, psykisk och social utveckling hos barnet. Man vill speciellt betona den etiska och estetiska fostran samt lekens betydelse. En dag på daghemmet innebär många olika former av verksamhet. Då barnet leker får det färdigheter och regler för livet. Barnet har möjlighet att utveckla sina praktiska färdigheter, sitt tänkande, sin skapande uttrycksförmåga, sina känslor och sina språkliga färdigheter. Tillsammans med andra barn deltar barnet i de dagliga sysslorna och genom dem lär det sig att förstå arbetets betydelse. Daghemmets verksamhet Daghemmen erbjuder hel- och deltidsvård för barn under skolåldern samt morgon- och eftermiddagsvård för de yngsta skoleleverna. Det finns grupper för barn under tre år och olika grupper för 3-6-åringar, syskongrupper och grupper som erbjuder specialdagvård. I Vasa ges förskoleundervisningen i daghemmen. Alla barn som har fyllt sex år har rätt att delta i förskoleundervisningen antingen i hel- eller halvdagsgrupp enligt familjens behov. Daghemmen är öppna vanligtvis mellan kl och 17.00, men i staden finns också skiftdaghem som erbjuder vård även på kvällar, nätter och veckoslut. I daghemmen får barn under skolåldern småbarnsfostran och förskoleundervisning av en enligt lag och författning utbildad personal. Verksamheten är målinriktad och systematisk och beaktar barnet som individ, dess ålder och olika utvecklingsbehov. Småbarnsfostran förverkligas i vardagen då barnet växer, utvecklas och lär sig. Personalen handleder och följer med barnet som en individ och en del av en större grupp referensgruppens betydelse för barnets utveckling är en väsentlig del av småbarnsfostran i daghemmet. I verksamheten betonas en mångsidig service.vid fyra daghem i Vasa ges språkbadsundervisning åt 5-6-åriga barn. Montessori-inriktad undervisning tillämpas vid två daghem. Förberedande grundundervisning i konst erbjuds vid sju daghem i samarbete med kulturverket, främst för 6-åringar. Kuulainstitutets musiklekskola fungerar likaså vid sju daghem och erbjuder musikundervisning för 3-6- åringar. Familjedagvård Familjedagvårdsformer: Familjedagvård i vårdarens eget hem Gruppfamiljedagvård Trefamiljsdagvård, där familjedagvårdaren arbetar i barnens hem Familjedagvård i barnets eget hem. Familjedagvårdsgrupperna utgörs av smågrupper med barn i olika åldrar. En familjedagvårdare kan ha fyra barn i heldagsvård och ett förskole- eller skolbarn i halvdagsvård. I familjedagvården ansvarar en utbildad familjedagvårdare för den egna gruppens småbarnsfostran. Verksamheten är planerad och målinriktad och baserar sig på målen för fostran inom dagvården. Inom familjedagvården är basvården en viktig del av småbarnsfostran. Ett litet barn lär sig genom att leva och leka nära sin vårdare. Vårdaren känner till vilka behov barnet har och kan stöda barnets utveckling. En liten vårdgrupp med barn i olika åldrar ger en möjlighet till individuell och trygg inlärning. En stabil växelverkan mellan barnet, dess föräldrar samt vårdaren, hjälper vårdaren att göra barnets dag fostrande och utvecklande samt gör serviceformen familjecentrerad. Eftersom vården sker i vårdarens hem, skapas en naturligt hemlik miljö för barnets utveckling och tillväxt. Samarbete mellan familjedagvårdarna samt hela områdets gemensamma verksamhetsplanering ger barnen möjlighet till både ledd och spontan verksamhet och lek även i en större grupp. Dessutom kan barnet tillsammans med sin egen vårdare tryggt bekanta sig med sin reservvårdare. Gruppfamiljedaghem I gruppfamiljedaghemmet finns 12 heldagsplatser och tre vårdare eller åtta heldagsplatser och två vårdare. Gruppfamiljedagvården är en egen dagvårdsform, som kännetecknas av en liten barngrupp, hemlika utrymmen, en trygg och fostrande basvård, målinriktad och systematisk verksamhet samt vårdarnas samarbete. En del av gruppfamiljedaghemmen fungerar också som förstahands reservvårdsplatser för familjedagvården. Gruppfamiljedaghemmens relativt små vårdgrupper möjliggör ett aktivt samarbete med barnets föräldrar. 11

14 Familjedagvårdsbarnens reservvård För varje barn överenskommer man om två reservvårdsplatser om den egna vårdaren är förhindrad. Rerservvårdsplatsen kan vara ett reservhem, en annan vårdare eller ett annat daghem. Skiftvård Skiftdaghemmen och gruppfamiljedaghemmen betjänar de familjer, i vilka föräldrarna p.g.a. sitt arbete behöver vård för sina barn på kvällar, nätter och veckoslut. Lekverksamhet och öppna daghem Lekverksamheten erbjuder verksamhet i fri form för barn och barnfamiljer i lekparker, klubbar och öppna daghem som komplement till andra dagvårdsformer. I lekparkerna ordnas ledd och övervakad utelekverksamhet för barn under skolåldern som klarar av att röra sig på egen hand. För skolelever ordnas övervakad fritidsverksamhet. Vid öppna daghem kan barn och vuxna träffas. Verksamheten i det öppna daghemmet är arbete som stöder familjers fostringsarbete samt samhällsarbete. I öppna daghem finns klubbar 1-2 gånger i veckan för 3-4-åriga barn som vårdas hemma. Verksamheten vid lekparkerna, klubbarna och de öppna daghemmen är planerad och målinriktad. Denna utvecklas tillsammans med barnen och deras föräldrar 2.2 Förskoleundervisning Den lagstadgade, avgiftsfria förskoleundervisningen som kommunen ordnar är avsedd för alla barn året innan läroplikten infaller. I Vasa ges förskoleundervisning i daghemmen, fyra timmar per dag. Förskoleundervisningen följer i regel skolans verksamhetstider. Vasa Övningsskola har sin förskoleundervisning ordnad inom skolan. Förskoleundervisningen i daghemmen är en del av en omfattande helhet inom småbarnsfostran som startar redan när barnet kommer i dagvård. Förskoleundervisningen i daghemmen är systematisk och långsiktig undervisning och fostran. Målet med undervisningen är att på ett genomgripande sätt stöda barnets tillväxt och utveckling före skolåldern. Målet är också att stöda barnets inlärningsfärdigheter och erfarenheten av att känna glädje i inlärningen. Förskoleundervisningen baserar sig på grunderna i läroplanen för förskoleundervisningen som Utbildningsstyrelsen godkänt och som man i Vasa har utgått ifrån när en gemensam läroplan uppgjorts för hela kommunen. Daghemmens egna läroplaner för förskoleundervisningen baserar sig på Vasa stads läroplan för förskoleundervisningen Stöd för hemvård och stöd för privat vård av barn När perioden för utbetalning av föräldrapenning är slut kan pappan eller mamman vara vårdledig med ett barn under 3 år utan att arbetsförhållandet avbryts. Föräldrarna kan inte vara vårdlediga samtidigt. För skötseln av ett barn under tre år hemma kan den förälder som stannar hemma ansöka om stöd för hemvård av barn hos folkpensionsanstalten. Som ett alternativ till den av kommunen ordnade dagvården kan föräldrarna välja en annan vårdform och hos folkpensionsanstalten ansöka om stöd för privat vård av barn, om en privat dagvårdsproducent sköter familjens barn under skolåldern. En familj kan inte samtidigt få både hemvårdsstöd och privatvårdsstöd. Ytterligare uppgifter om hemvårdsstödet och privatvårdsstödet fås från folkpensionsanstalten. Föräldrar eller andra vårdnadshavare till barn under skolåldern har rätt att få en kommunal daghems- eller familjedagvårdsplats från den tidpunkt då perioden för utbetalning av föräldrapenning upphör till den dagen då barnet börjar i skolan. 2.4 Privat service inom småbarnsfostran samt annan öppen verksamhet inom s m å b a r n s f o s t r a n o r d n a d a v organisationer och församlingarna Det finns sju köpservicedaghem: Folkhälsan, daghemmet Kolibridalen, Manna, Pax, Steiner-daghemmet Tiitiäinen, Rantapääsky-Strandsvalan och Tuulenpesä. Daghemmen följer i sin verksamhet Vasa stads planer. Utgående från dem skapas i samarbete med föräldrarna verksamhetens mål och tyngdpunktsområden. Understöd för privat lekverksamhet får Engelska lekskolan för 3-7-åringar. Målgrupperna för Settlementets småbarnsfostran i Settlementcentret och Settlement Vestis är barn som vårdas hemma. Settlementets Vardagscenter är avsett att stöda växelverkan mellan mor och barn och att hjälpa dem att klara av vardagen speciellt i sådana fall där rådgivningen eller socialväsendet har konstaterat att det finns problem. Familjekaféverksamheten ger impulser till barnfamiljernas vardag och stöder familjerna i barnuppfostran. Mötesplatser områdesvis för familjer som vårdar sina barn hemma är viktiga för att föräldrarna skall orka och för att det skall uppstå referensgrupper. 12

15 I barn- och familjearbetet inom Vasa ev.luth. församlingar iakttas grunderna för den riksomfattande planen för småbarnsfostran, dess värdegrund för småbarnsfostran och fostringsmål. I den innehållsmässiga orienteringen betonas i församlingarnas barnoch familjearbete religiös livsåskådning utan att dock glömma de andra. Församlingarna stöder dagvårdens kulturella livsåskådningsfostran samt den religiösa fostran. Vasa ev.luth. församlingars verksamhet inom barnoch familjearbetet är: - Dagklubbar för barn 4-6 år. Klubbarna samlas två gånger per vecka tre timmar åt gången. Klubbarna finns på nio olika håll i staden. - Klubbar för treåringar. Klubbarna samlas 1-2 gånger per vecka två timmar åt gången. - Söndagsskolor för 4-14-åriga barn en gång per vecka på 12 olika ställen i staden. - Familjeklubbar (bl.a. mamma-barngrupper, verksamhetsstunder, bibelcirklar för föräldrar m.m.) I en del av klubbarna verkar barnen och de vuxna tillsammans, i en del har vård ordnats för barnen under den tid som de vuxna diskuterar. - Familjeläger och utfärder, föräldrakurser, invandrararbete, familjeevenemang. 13

16 3 CENTRALA RIKTLINJER OCH STRATEGIER I VASA 3.1 Vasa stads barn- och familjepolitiska program Vasas barn- och familjepolitiska program godkändes i stadsfullmäktige Samtidigt godkändes de framlagda målen som allmänna barnpolitiska mål för staden och för uppföljningen av dessa har stadsstyrelsen senare utsett den arbetsgrupp som beredde programmet. Arbetsgruppen har till uppgift att sammanställa de åtgärder som i enlighet med målen har förverkligats i förvaltningarna och att rapportera om dem årligen till stadsstyrelsen och vederbörande nämnder. Programmet ger riktlinjer för det allmänna förebyggande arbetet, vilket gäller alla barn under 18-år, alla ungdomar och deras familjer i Vasa. Enligt principerna i programmet anses barndomen vara ett för människan viktigt livsskede, som i sig är värdefullt. Målsättningen är att barnet skall lära sig olika färdigheter för att klara sig i livet, så att det lär sig att förstå hur världen fungerar och att uppfatta sig själv som en del av den. Programmet har fyra mål: Vasa stad verkar för att barnen skall ha 1. Rätt till föräldrars och vuxnas stöd. Föräldrarna ansvarar i första hand för barnets uppfostran, vilket servicen stöder. En bra barndom skapas av att föräldrar och andra vuxna ger tid åt barnet och av långvariga människorelationer. I detta syfte uppmuntrar och stöder man mammor och pappor då de gör sina val. 2. Rätt till att vara barn. Barndomen anses vara ett värdefullt skede i livet och barnet en individ, som genast då den kommit till världen är berett till växelverkan med sin omgivning. För lek, kreativitet och fantasi ges rum och tid. 3. Rätt till trygghet. En människa som känner sig trygg har råd att vara tolerant och bemöta olikhet samt ge utrymme. 4. Gemensamt ansvar är att bry sig om. Att hjälpa och att ingripa i problem är både kulturellt och etiskt godtagbart. Då man förverkligar av målen lyfts för småbarnsfostrans del följande strategier fram: - Stödande av fostran i hemmet och samarbetet med hemmen och fostrande partnerskap. Det är till barnets fördel att föräldrarna och medfostrarna känner varandra och samverkar. Samtal om fostran. Föräldrakurser. Referensgruppsverksamhet. Involvering av papporna. Samarbete med invandrarfamiljer. Utbildning av personalen i att bemöta föräldrarna. - Information om serviceformer och olika alternativ. - Basservice av bra kvalitet. - Främjande av en kultur där man lyssnar på barnet och beaktar det. En bra atmosfär i dagvården stöder barnets deltagande och gör det möjligt att utveckla metoder som utgår från barnet. - Utveckling av barnets sinnen, uttryckssätt och tänkande. I verksamheten med barnen beaktas alla delområden inom barnkulturen på ett jämbördigt sätt. Det är viktigt att ge möjligheter åt alla barn. - Främjande av en hållbar utveckling och barns och ungdomars deltagande i ansvaret för skötseln av vår gemensamma miljö. - Effektivering av det förebyggande arbetet inom basservicen. Målet är att identifiera och ingripa i barnens problem i ett tidigt skede i form av nätverk och som en del av barnens vardag. - Utvecklande av samarbetet mellan daghemmen och barnrådgivningarna, bl.a. femårskontroller. - Utvecklande av ett yrkesövergripande nätverk av elevvårdsgruppstyp som snabbt och smidigt kan sammankallas till stöd för småbarnsfostran. - Tryggande av tillräckliga resurser för specialpersonal inom dagvården (talterapeuter och ambulerande specialbarnträdgårdslärare) för att man i tid skall kunna upptäcka inlärningssvårigheter och rätta till störningar samt för att stöda språkutvecklingen i barnens vardag, leda smågrupper samt handleda personalen. - Tryggande av psykologservice för små barn. - Den personal som arbetar med barnen stöds i fostrings- och undervisningsarbetet. 14

17 3.2 Vasa stads vision och strategierna som stöder den Vasa stads vision och de tre strategisatser som stöder den har godkänts av stadsfullmäktige De är: Vision: 3.3 Läroplan för förskoleundervisningen i Vasa stad Läroplanen för Vasa stads förskoleundervisning har tagits i bruk Den baserar sig på de av Utbildningsstyrelsen godkända riksomfattande grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen, vilka Vasa har varit med om att utarbeta. Förskoleundervisningen har som särskilt mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter samt att förebygga eventuella svårigheter (Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 2001). Verksamhetsidén för förskoleundervisningen i Vasa är: Strategisatser: 1. Det havsnära och framgångsrika Vasa är med sina invånare ett tvåspråkigt centrum för kultur och inlärning. 2. Staden erbjuder högklassig service och människorna lever ett tryggt liv i en ren och stimulerande miljö. 3. Den internationella Vasaregionen bildar ett mångsektoriellt nätverk som har tyngdpunkten på energikunnande och som skapar goda förutsättningar för företagsverksamhet och utvecklingen i fråga om arbetsplatser. Vid förverkligandet av Vasa stads vision lyftes för småbarnsfostrans del följande strategier fram: - Respekt för människan och naturen, stränderna och skärgården - Kreativitet - Jämlikhet - Kulturell mångfald och tvåspråkighet - Kollektivism, växelverkan och kundorientering - Valfrihet och nivå gällande servicen - Företagsamhetsfostran - Deltagande och direkt påverkan - Regionalt tänkande - Image Läroplanen för förskoleundervisningen i Vasa stad konstaterades i fråga om tyngdpunkterna mycket bra stämma överens med och stöda den av Vasa stads fullmäktige godkända visionen. Tillsammans med hemmen Stöder vi barnen i vasa, Flickor och pojkar, I deras individuella och sociala utveckling. Vi förstärker deras självkänsla I en mångsidig förskoleundervisning I en lugn och trygg Lek- och inlärningsmiljö. Barnen ges möjlighet Till social interaktion med varandra, Att lära sig, Vara kreativa Och upptäcka inlärningens glädje. 15

18 4. PRINCIPER SOM STYR SMÅBARNSFOSTRAN I VASA 4.1 Värdegrund och vision för småbarnsfostran Inom dagvårdens enheter i Vasa har fostringsmässiga värdediskussioner förts med föräldrarna och personalen. Vid dessa samtal har man velat lyfta fram föräldrarnas och personalens synpunkter om vilka värden som upplevs vara viktigast i fostringsverksamheten. Med föräldrarna har man också kartlagt enligt vilka fostringsvärden de vill att deras barn skall växa upp. De värden som tillkommit på detta sätt utgör grunden för de olika enheternas verksamhet. Värdegrunden granskas och gås igenom med jämna mellanrum. Eftersom man inom dagvårdsenheterna redan tidigare hade fört dylika värdediskussioner, togs de värden som redan fanns och som enheterna upplevt vara viktigast som underlag för arbetet med riktlinjerna för småbarnsfostran i Vasa. De sammanställdes med hjälp av en enkät, som genomfördes med ett Vasu-brev till de olika dagvårdsenheterna. (Se punkt 2, Vasu-brev) Av de svar som erhölls på Vasu-brevet gjorde arbetsgruppen ett sammandrag. I materialet steg tydligt tre centrala helheter fram. Utgående från dessa skapades värdegrunden för småbarnsfostran i Vasa. De värden som upplevdes vara viktigast inom småbarnsfostran i Vasa är: Social kompetens och hänsyn Trygghetskänsla - kärlek och gränser Sund självkänsla Dessa värden fick också utgöra grunden för dagvårdens vision, som också återspeglar Vasa stads vision och strategier samt det barn- och familjepolitiska programmet. (se punkt 5.2) Visionen för småbarnsfostran i Vasa är: 4.2 Fostringsmål Inom småbarnsfostran är det viktigt att betona att barndomen har ett värde i sig, att måna om barndomstiden och att stödja barnet i dess utveckling som människa. Fostringsmålen är: 1. Varje enskilt barn beaktas som individ så att det kan fungera och utvecklas enligt sina egna individuella förutsättningar. 2. Varje enskilt barn lär sig att beakta och bry sig om andra. Barnet förhåller sig positivt till sig själv, till andra människor, olika kulturer och omgivningar. 3. Syftet med en gradvis ökning av barnets självständighet är att hjälpa barnet att växa så att det som vuxen kan ta hand om sig själv och sina närmaste och att fatta beslut och göra val som inverkar på dess liv. (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2003) 4.3 Barnet inom småbarnsfostran Förskoleverksamheten är en process som främjar barns uppväxt, utveckling och inlärning och där barnet är en aktiv faktor. Barnet handlar medvetet och målinriktat i en planerad uppväxt- och inlärningsmiljö tillsammans med vuxna och andra barn. En högklassig förskoleverksamhet utjämnar de skillnader som beror på barnens levnadsförhållanden och erbjuder således alla barn lika möjligheter att utvecklas i enlighet med sina egna förutsättningar. (Riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten 2002). Målet för småbarnsfostran är ett välmående barn. Barnet har rätt till ett bekymmersfritt, tryggt och regelbundet, för honom/henne betydelsefullt och meningsfullt liv. Att barnet är unikt och en källa till glädje kommer till uttryck i småbarnsfostran. Tack vare detta mår barnet bra och har de bästa möjliga förutsättningarna att växa, lära sig och utvecklas. 16

19 4.3.1 Barnets egna möjligheter att påverka och delta Grunderna för ett barns språkliga utveckling och kommunikation består i att barnet har hört och lyssnat, att någon lyssnat till barnet, att barnet har talat och att man har talat till barnet, att man har samtalat med barnet, att barnet har frågat och fått svar (Vasa stads läroplan för förskoleundervisningen 2001). Grunden för en barncentrerad verksamhet är att man faktiskt lyssnar på barnet och är lyhörd gentemot det. Äkta växelverkan mellan barnet och den vuxna är möjlig endast i en lugn och trygg omgivning. Fostraren skapar i smågruppsverksamheten en nära relation till barnet och kommer på så sätt underfund med vad barnet är intresserat av. Fostraren litar på barnets egen förmåga att tänka och handla aktivt. Barnet får också utvärdera sitt eget agerande. För att man skall utvecklas som människa är det av största vikt att man blir sedd, hörd och uppskattad. Barnobservationer samt diskussioner med barnet vägleder fostraren att planera en verksamhet som är givande och innehållsrik för barnet. Barnets egna synpunkter tas i beaktande i småbarnsfostran enligt barnets ålder. Med sagotering menas att man lyssnar till barnens egna sagor och berättelser, skriver ner dem och läser dem. På så sätt bevaras barnens tankar och språk, och deras egna funderingar och åsikter lyfts fram. Barnet uttrycker sina tankar, delar sina bekymmer och glädjeämnen samt förhoppningar och drömmar genom sagor och berättelser. Som metod erbjuder sagoteringen den vuxne möjlighet att lyssna till barnet och att utgående från barnet planera och förverkliga verksamheten. (Vasa stads läroplan för förskoleundervisningen 2001) Barnet i grupp Lek är central verksamhet för barnet. Inom småbarnsfostran genomförs lek och mångsidig verksamhet i referensgruppen tillsammans med andra barn samt vuxna. Barnet lär sig goda seder, tolerans och samarbetsförmåga samtidigt som det lär sig kamratskap, att leka och att hjälpa andra. I referensgruppen pejlar barnet sitt eget kunnande, övar upp sina färdigheter, utvecklar sin kreativitet och bygger upp vänskapsförhållanden. Inom småbarnsfostran iakttas jämlikhet mellan olika etniska grupper och mellan könen, varvid skillnaderna mellan flickor och pojkar beaktas. Varje barn har rätt till sitt eget modersmål och sin kultur, men också rätt att växa upp till en medlem av det finländska samhället Tidigt hjälpande och stödande av barnet Alla barn har rätt att bli godkända och att få den vård, fostran och undervisning de behöver som en del av vardagen, så långt som möjligt i anslutning till den allmänna servicen inom småbarnsfostran. Varje barn behöver individuellt och uppmuntrande stöd. Småbarnsfostran skall göra det möjligt för barnet att utveckla trygga och fasta relationer av tillgivenhet. Detta är utgångspunkten för att växa som människa och grunden för en god uppväxt och inlärning. Saker som ger upphov till bekymmer behandlas omedelbart i samtal mellan personalen och föräldrarna och eventuella stödåtgärder för barnet sätts in genast när stödbehovet har upptäckts. Som stöd för småbarnsfostran finns i Vasa ambulerande specialbarnträdgårdslärare, talterapeuter och ett yrkesövergripande samarbetsnätverk Förutsättningar för en bra uppväxt och inlärning för barnet Alla barn har vandrat olika vägar före förskolan och skolan, längs småbarnsfostrans stig. Föräldrarna har egna planer, som baserar sig på barnets erfarenheter, de nuvarande behoven och framtidsutsikterna, barnets intresseområden, starka sidor och behovet av individuellt stöd och handledning. Den vuxnas lyhördhet i förhållande till barnet är en förutsättning för att barnet skall kunna påverka sin egen vardag. Barnet för fram sina tankar i interaktionen genom sagor, berättelser och lek. Fostraren skall stöda genomförandet av leken. Vi tar tillvara barnens frågor och forskningsintressen i verksamheten. Barnet behöver stöd av en vuxen, då det anstränger sig och gör sitt bästa, provar på nya saker och utvecklas, för att det skall uppleva glädjen av att lyckas och lära sig. Äkta växelverkan och förståelse för barnets sätt att tänka förutsätter av den vuxna en vilja att sätta sig in i barnets värld på ett övergripande sätt. Barnets egna påverkningsmöjligheter begränsar sig inte enbart till valet av lekkamrat eller lekplats, och en djupare medvetenhet om barnets utvecklingsskede garanterar ett riktigt stöd inom småbarnsfostran för barnets uppväxt som den individ han/hon är. Barnet utvecklas i växelverkan med andra barn och den vuxna. Atmosfären skall vara glad, positiv och avslappnad. Fostrarens roll som lyssnare och den som ställer trygga gränser är viktig. Fostraren skapar förutsättningar för individuellt arbete genom verksamhet i små grupper. I smågrupper är det naturligt och lätt att lära sig växelverkan med den vuxna och andra barn. Fördelen med en liten grupp är förutom att interaktionen sker lätt, även att verksamheten är smidig och kan planeras utgående från barnens utvecklings- och inlärningsförutsättningar. I en liten grupp syns barnet 17

20 bättre och det lär sig att gestalta dagens struktur. Detta ger trygghet och klarhet i barnets värld. Barnets behov av stöd inom småbarnsfostran förverkligas i anslutning till den allmänna servicen inom småbarnsfostran och inleds så tidigt som möjligt genom medveten effektivering av den dagliga verksamheten inom småbarnsfostran. Med hjälp av verksamhet i smågrupper är det också möjligt att genast ingripa i eventuella mobbningssituationer. Barnets portfolio är en mapp, vars innehåll beskriver barnets uppväxt, utveckling och inlärning. Den utgår från barnet. Barnets portfolio gör barnet synligt och visar också för föräldrarna att vi är intresserade av just deras barn. I portfolion samlas arbeten och tankar, som barnet valt själv och tillsammans med en vuxen. Portfolion stärker också barnets jaguppfattning och självkänsla, den fungerar som stöd för barnets minne och den är viktig såväl för barnet självt, föräldrarna som personalen. Barnets portfolio studeras i växelverkan mellan barnet och åskådaren, på så sätt erhålls information om barnets tankar och deltagande. Portfolion innehåller förutom barnets egna arbeten t.ex. en bild av familjen, intervjuer och dokumentering av barnets och den vuxnas aktiviteter tillsammans i vardagen inom dagvården. Inlärningsmiljön skall utsträcka sig till närmiljön så att barnet kan lära sig genom iakttagelser, experiment, utforskning, reflektion och med hjälp av alla sina sinnen. Inlärningsmiljön kan vara unik beroende på daghemmets rent geografiska läge eller på dess nätverk och profilering. Barnen i vårt land har alltid tillgång till naturen som lek- och inlärningsmiljö och detta kan man utnyttja på många sätt både inomhus och utomhus. 4.4 Föräldrarna inom småbarnsfostran Fostrande partnerskap innebär jämbördig växelverkan mellan de olika parterna, där föräldrarnas och personalens olika sakkunskap och vetande förenas. I det fostrande partnerskapet är det inte bara fråga om föräldrarnas och personalens inställning till den gemensamma fostringsuppgiften utan också om konkret organisering och överenskommande om den på ett sätt som passar för båda parterna. Föräldrarna bör få delta i den småbarnsfostran utanför hemmet som berör det egna barnet samt i planeringen och utvärderingen av den. (Principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten 2002) Vasa som uppväxtmiljö för barnet Ett barn i vasa upplever hav och skog, hör två språk, känner historiens vingslag vid ruiner och byggnader, ser högklassig konst, lever i ett nu som bär spår av gångna tider, ett nu som har kontakt med hela den omgivande världen. Vasa stads läroplan för förskoleundervisningen 2001 Alla utrymmen i daghemmet är lika viktiga för inlärningen. Utrymmena planeras så, att det är lätt att flytta om i rummen när barnet lär sig mer. Rummet utgör platsen för kontinuerlig inlärning och är en del av inlärningsprocessen som också barnet får vara med och skapa. Inlärningsmiljön inbjuder till lek och fantiserande, till vila och till rörelse antingen ensam, i mindre eller större grupp. Barnet får pröva riktiga aktiviteter, känna ro, närhet, trygghet och erfara estetiska upplevelser Innan dagvården inleds Föräldrarna väljer verksamhetsmiljöerna för sina barns småbarnsfostran. För att kunna välja bör föräldrarna få tillräckligt med information om den service inom småbarnsfostran som samhället ordnar samt om dess olika fostrings-, undervisnings- och vårdmässiga uppgifter. Både skriftlig och muntlig information om barnets dag inom dagvården är viktig information för föräldrarna. Varje dagvårdsenhet har en egen broschyr om sin verksamhet och FPA:s broschyrer om stöd för vård av små barn. För många familjer sker den första kontakten med dagvården via lekverksamheten. Lekverksamheten och den öppna daghemsverksamheten har en viktig roll i skapandet av ett gott intryck av dagvården och informationsförmedlingen. Då föräldrarna funderar på olika alternativ är det viktigt att de får fostringsmässigt stöd och en möjlighet att diskutera servicen inom småbarnsfostran med yrkesmänniskor 18

21 4.4.2 Då dagvården inleds Då barnet börjar i dagvård, förs samtal med föräldrarna om vilka värden och fostringsprinciper som är viktiga inom småbarnsfostran och för föräldrarna. Tillsammans går man igenom barnets individuella vård- och fostringsplan. Dessa samtal förs med barnets föräldrar utan att barnet är närvarande. Efter 1-3 månader efter att vården inletts förs ett nytt samtal om innehållet i vården, fostringsverksamheten och undervisningen samt om upplevelserna i anslutning till inledandet av vården. Föräldrarna bedömer själva sitt eget barns behov av att bekanta sig med vårdplatsen tillräckligt ofta innan den egentliga vården inleds, d.v.s. genomförandet av en mjukstart för barnet då det börjar i dagvård I dagvården Vid dagliga möten med familjen, då barnet inleder och slutar sin dagvårdsdag, ingår samtal om vardagliga händelser. Med barnets föräldrar förs samtal om barnets utveckling minst en gång i året. De här samtalen skall vara väl förberedda och inbegripa information om barnet som fostraren och föräldrarna har observerat. Syftet med samtalen är att följa med barnets utveckling som helhet och lägga märke till barnets eventuella behov av stöd i ett tidigt skede. Personalen för småbarnsfostran ordnar möjlighet till samtal om fostran med föräldrarna, förutom för det egna barnets del även tillsammans med andra barns föräldrar och hela personalen. Dessa kan vara tillställningar där man diskuterar fostran inom dagvården, lyssnar på föreläsningar, funderar i grupp över frågor i anslutning till fostran eller föräldraskap och gör talkoarbeten till förmån för barnen. Föräldrarnas gruppdiskussioner kan t.ex. indelas utgående från hur lång erfarenhet föräldrarna har av dagvård eller föräldraskap. Personalen tar reda på föräldrarnas behov och önskemål vid utvecklandet av det fostrande partnerskapet. Skriftliga meddelanden: månadsmeddelanden, - rapporter och barnets portfolio är redskap, med hjälp av vilka föräldrarna får information om innehållet i dagvårdsverksamheten. Föräldrarna kan delta i sitt barns dagvårdsdag. De kan vara med i olika evenemang, kvällsprogram, fester tillsammans med barnen. Föräldrar, personal och barn kan också samlas utanför dagvårdsplatsen, göra utflykter till naturen, åka skridskor, göra utfärder eller t.ex. delta i ett gemensamt kyrkoevenemang. Syftet är att förstärka föräldrarnas möjlighet att på eget initiativ bilda grupper för växelverkan och stöd samt påverka småbarnsfostrans förverkligande. Föräldrarnas nätverksbildning skapar trygghet i barnets uppväxt. Personalen skall aktivt och jämlikt beakta viktiga människor som hör till barnets närmaste krets, såsom mammor, pappor, syskon och mor- och farföräldrar. På barnets utveckling inverkar förutom dagvården och det egna hemmet även mor- och farföräldrarna. Ett livslångt föräldraskap skapar trygghet för barnet och är en rikedom då barnet växer och utvecklas. Barnet är en viktig källa till glädje för sina närmaste. E-postkommunikation är ett sätt för bildandet av nätverk mellan föräldrarna och personalen. Föräldrakommittén är en kommitté som består av föräldrar och personalen vid dagvårdsenheten. Kommittén kan komma med idéer om olika gemensamma evenemang och delta i planeringen av dagvårdsverksamheten samt i utvärderingen och på det här sättet främja det fostrande partnerskapet Dagvårdens kontinuitet då barnet flyttar till en ny barngrupp eller dagvårdsplats Då barnet byter dagvårdsplats, från ett familjedagvårdsområde till ett annat, från familjedagvård till daghem, från ett daghem till ett annat eller till förskolan skall kontinuiteten i småbarnsfostran tryggas för det enskilda barnet och med tanke på det fostrande partnerskapet så bra som möjligt. Sätt att överföra information och erfarenhet är t.ex. 1. En väl förberedd presentation och introduktion av den nya vårdplatsen genom samtal, besök och broschyrer. 2. En individuell plan för barnets vård och fostran berättar om barnets utveckling, föräldrarnas och fostrarnas gemensamma fostringsprinciper. Även samtalen med föräldrarna kommer till uttryck i planen. 3. Barnets erfarenheter, kunskaper, färdigheter, tankar och berättelser förmedlas med hjälp av barnets portfolio. Fostraren samlar barnets erfarenheter i portfolion och barnet kan själv berätta om händelser och på olika sätt bedöma det som barnet har upplevt. Personalen på den nya dagvårdsplatsen kan på det här sättet bekanta sig med barnet och hjälpa barnet att lättare upptas som medlem i den nya gruppen. Varje barn får också ett värdefullt minne från sin dagvårdstid genom portfolion. Ovan nämnda uppgifter om barnets dagvård överförs i samarbete med föräldrarna till den nya dagvårdsplatsen. Informationen förmedlas av den person som har fostringsansvaret. Samarbetet och informationsöverföringen från förskolan till skolan har beskrivits i Vasa stads läroplan för förskoleundervisningen (se punkt 10.1.). 19