Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte

Transkript

1 Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte Närvarande Mikael Arvidsson Stina Degerstedt Annika Eriksson Eva-Lisa Holm-Granath Harriet Lacksten Jessica Lindholm Miriam Nauri (em) Anna Swärd Bergström Per-Erik Wik Karlstads universitetsbibliotek Kungl. biblioteket, KB (sekreterare) Vitterhetsakademins bibliotek Linköpings UB Internationella biblioteket, IB Malmö högskola, MAH Kungl. bibl., Nationalbibliografin, KB/NB (adjungerad) Umeå universitetsbibliotek, UmUB (ordförande) Länsbiblioteket Västernorrland Frånvarande Linda Jerrewing Strömberg Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) Jonathan Pearman Btj (adjungerad) Viktor Sarge Regionbibliotek Halland Anna Westin Falu stadsbibliotek 1. Mötet öppnas Mötet hölls denna gång i Riksantikvarieämbetets vackra lokaler (Östra stallet), Storgatan 41 i Stockholm och hälsades välkomna av Annika Peurell, chef för RAÄ:s arkiv och bibliotek. 2. Ny medlem Eva-Lisa Holm-Granath hälsades välkommen som ny medlem efter Bodil Gustavsson. Eva-Lisa blir en värdefull förstärkning till expertgruppen med sin mångåriga erfarenhet från bibliografisk verksamhet. Eva-Lisa är katalogansvarig på Linköpings UB och har bl.a. suttit i IFLA:s Standing Committee for Serials and other Continuing Resources och varit ledamot i styrgruppen för införande av DDK i Sverige. 3. Dagordningen fastställdes Dagordningen fastställdes med tillägg av följande övriga punkter under Information från KB: EMEARC 2015, Florens Metadataprogrammet 4. Genomgång av förra mötets minnesanteckningar Minnesanteckningarna från förra mötet godkändes och lades till handlingarna efter att följande punkter kommenterades: Punkten 6.2. Idégruppen paradigmskiftet: Ordföranden undrade hur det gått med planerna för en gemensam konferens/seminariedag med tema metadata då vi bjuder in leverantörerna. Stina Degerstedt har pratat med några berörda på KB som också tycker att det vore en bra 1

2 idé. Men att arrangera en konferens kräver tid och engagemang och en arbetsgrupp skulle behöva tillsättas. Frågan är också om det är lämpligt att planera in en konferens till hösten när det inte är helt säkert att Expertgruppen kommer att finnas kvar i nuvarande skepnad. Punkt 11. Verksamhetsplanering. Kommunikation: Stina Degerstedt har börjat undersöka möjligheten att använda någon av befintliga KB-bloggar i syfte att informera om Expertgruppen. Det har framkommit att man vill att LIBRIS-bloggen helst inte används för annat än rena LIBRIS-frågor. Samverkansbloggen är vi välkomna att använda men den är nog mindre lämplig med tanke på målgruppen. Stina fortsätter undersöka andra möjligheter. 5. Rapporter från arbetsgrupperna 5.1. Metadatalandskapet Arbetsgruppen har redan avslutat sitt arbete men Jessica och Mikael fick denna gång tillfälle att tillsammans redovisa gruppens slutrapport (se bilaga 1). Som tidigare meddelats så har arbetsgruppens medlemmar inte kunnat hitta den tid och det fokus som behövts för att slutföra arbetet, samt att det inte känns meningsfullt att försöka beskriva ett landskap som är i sådan snabb förändring. Arbetsgruppen har överlämnat det ofärdiga dokumentet till KB som kommer att se till att innehållet används på lämpligt sätt. Arbetsgruppen vill inte att dokumentet som helhet sprids utanför Expertgruppen eller KB Ämnesord Ingrid Berg meddelar (genom sekreteraren) att arbetet med ämnesorden under våren kommer att rikta sig mycket mot folkbiblioteken. Utöver löpande arbete kommer man bl.a. att sammankalla en referensgrupp för ämnesord för skönlitteratur och ordna undervisning för folkbibliotek. Om arbetsgruppens fortsatta existens se 6.1. Avknoppning av arbets- och referensgrupper 5.3. Resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) Gruppens sammankallande Katarina Synnermark hälsar genom sekreteraren att det just nu inte händer så mycket inom projektet. Nästan alla test-katalogiseringar i övningsdatabasen har genomförts. Man väntar bara på att Btj och Lunds UB ska bli klara med sina delar. Projektet kommer att pågå hela 2015 och fortsätter tillsvidare att fungera som arbetsgrupp under Expertgruppen Dewey Rapporten från AG Dewey skickades ut innan mötet (se bilaga 2). Från Expertgruppens håll framfördes att det finns ett stort behov av kurser, inte minst fördjupningskurser i olika ämnen. Om arbetsgruppens fortsatta existens se 6.1. Avknoppning av arbets- och referensgrupper 5.5 Tillgänglighetsfrågor Arbetsgruppen avslutades vid förra mötet och då beslutades att Harriet Lackstens handledning i romanisering skulle publiceras på lämpligt ställe i Katalogisatörens verktygslåda ( förslagsvis under rubriken Translitterering. KB har i efterhand haft synpunkter på detta beslut. Enligt Miriam Nauri vill man inte att handledningen publiceras i verktygslådan av det skälet att handledningen är mer av en kartläggning över hur man arbetar med romanisering på biblioteken och att det finns flera 2

3 sätt att göra det på. I verktygslådan vill man bara lägga sådant som ger direkt stöd till katalogisatörerna i LIBRIS. Nu finns det inte så mycket skrivet om romanisering i verktygslådan, men man hänvisar till praxis för auktorisering av namn och där finns sakfrågor som står i konflikt med handledningen. I LIBRIS har man t.ex. en annan praxis vad gäller namn på utländska personer som är verksamma i Sverige. Däremot inser KB att det behövs bättre anvisningar, särskilt nu när folkbiblioteken är på väg in i Libris, och man behöver komma överens om en gemensam praxis. Här kan handledningen fungera som en bra startpunkt. Diskussionen utmynnade i ett nytt (reviderat) beslut: Handledningen uppdateras av Harriet med förtydliganden att det finns olika praxis som ska följas beroende på i vilket system (katalog) man arbetar, varefter den publiceras på Expertgruppens sidor (av Stina). Katalogisatörens verktygslåda länkar till handledningen med en förklarande text. Andra instanser (t.ex. Btj) kan göra på samma sätt. KB initierar en dialog med berörda parter i syfte att komma fram till gemensamma riktlinjer Folkbibliotekens medlemskap i LIBRIS Minnesanteckningar från gruppen läggs ut på Konstaterades att mötet i februari inte blev av. Det finns fortfarande vakanser i gruppen. Det är ett generellt problem att hitta representanter från folkbiblioteken. Per-Erik Wik meddelade att det finns ett förslag att inom ramen för SKL eller Biblioteksföreningen skapa en grupp med folkbibliotekschefer. Denna grupp skulle kunna ha som en uppgift att nominera personer till inflytandestrukturen. 6. Information från KB 6.1. Avknoppning av arbets- och referensgrupper Ett förslag till ny struktur för Referensgruppen för folkbibliotekens medlemskap i LIBRIS har skickats ut i förväg (se bilaga 3). Expertgruppen bifaller förslaget samt att även AG Ämnesord och AG Dewey på samma sätt avknoppas från expertgruppen och övergår till att bli referensgrupper till respektive verksamhet under KBs enhet för Metadata och systemstöd. Däremot vill Expertgruppen fortsättningsvis få löpande information från de nya referensgrupperna. Expertgruppen kan även bistå KB med att hitta/föreslå representanter till grupperna Inflytandestrukturen Ett förslag till ny inflytandestruktur har tagits fram av en intern arbetsgrupp på KB i samråd med KB:s ledningsgrupp och Nationella referensgruppen. Nu ska förslaget vidare ut på remiss till de nominerande organisationerna (SUHF, SKL, MTM, med flera). Någon möjlighet att visa förslaget fanns inte vid detta möte, men Stina Degerstedt kunde i varje fall rapportera att en grupp för övergripande metadata-frågor föreslås finnas med i den nya strukturen Libris nya katalogiseringsverktyg/plattform (Libris XL) Aktuell status kan man läsa om på Librisbloggen, Just nu koncentreras arbetet på att driftsätta webbformuläret för beståndsregistrering. Till en början kommer endast enklare beståndsredovisningar kunna göras. I övrigt hänvisas till Voyager som kommer att fungera parallellt med LIBRIS XL ett tag till. Det görs en hel del 3

4 bakom kulisserna, t.ex. kring auktoritetsdata, men mer information kommer förhoppningsvis till nästa möte Övrigt från KB Stina Degerstedt rapporterade att en grupp från KB besökte OCLC:s EMEA Regional Council, i Florens 9-11 februari. Videoupptagningar av presentationerna kan ses på Miriam Nauri rapporterade från Metadataprogrammet: Det har varit vissa problem med att planera såväl RDA-projektet som arbetet med praxisplattformen i väntan på LIBRIS XL. Det är mycket som händer samtidigt och som hänger ihop i vart annat. Provkatalogiseringarna i RDA-projektet gör att man blir ganska så formatberoende. Frågan är om man ska skriva anvisningar i MARC eller vänta på det nya formatet. Ett försök till nyrekrytering misslyckades och man kommer istället att utöka arbetstiden i projektet för någon av de interna medarbetarna. Fler tester i riktiga LIBRIS planeras - information om detta kommer. Vad gäller översättning av RDA så är arbetstesen för tillfället att översätta bara en del av terminologin. För närvarande ser det ut som om varje bibliotek måste köpa sina egna licenser men detta är något som KB fortfarande undersöker. Å andra sidan behövs knappast en licens per katalogisatör. Tanken är att det ska räcka långt med hjälptexter i LIBRIS XL samt med kommande praxis-plattform. Inom Paradigmskiftesgruppen diskuterar man möjligheten till att ordna någon form av event, men formerna för detta är oklart. Studiecirkelform eller konferens? Ska man bjuda in externa aktörer eller hålla det internt till att börja med? 7. Konferensverksamhet och workshops På Biblioteksdagarna i Lund, 6-7 maj, kommer Stina Degerstedt och Miriam Säfström (KB) hålla i ett seminarium med anledning av 100-årsjubileet och att samarbete kring katalogfrågor en gång i tiden bedrevs inom ramen för Biblioteksföreningens kommittéer. Titel: Bibliografisk kontroll som samarbete och superhjältekraft. KB har fått 3 papers godkända i år som handlar om metadata inom ramen för e-plikten och det digitala bevarandet: 2015 IFLA International News Media Conference Transformation of the online news media: implications for preservation and access, Stockholm, april, Titel: Online news media in Mimer: the challenge of metadata quality in e-legal deposit in Sweden (Joakim Philipson och Stina Degerstedt) ELAG, Stockholm, 8-11 juni, Titel: The Swedish e-legal deposit law - massive data flows and new challenges for a national library. (Daniel Jansson och Stina Degerstedt) 4

5 81st IFLA General Conference and Assembly, Cape Town, South Africa, augusti, National Bibliography Section, Open Session. Titel: Ensuring metadata quality of e-legal deposit in an ever-changing environment (Stina Degerstedt) MOA 2015 (Mötesplats Open Access 2015), april, Malmö. Programmet innehåller flera intressanta föreläsningar, bl.a Hur kan fritt tillgängliga forsknings publikationer verifieras och synliggöras i SwePub? (Tuija Drake & Camilla Smith, KB) och Abstranaut att lekfullt utforska våra data (Jacob Andersson & Jessica Lindholm, Malmö hgsk & Chalmers). Ett tips om en konferens som handlar om metadata är MTSR 2015 (Metadata and Semantic Research Conference), Manchester, 9-11 september, Ett annat tips är EMTACL15 (Emerging Technologies in Academic Libraries 2015), Trondheim april, Projektet Nya metadata i bibliotekens vardag kommer att presenteras på Archiving 2015, May 19-22, Los Angeles, Titel: RDA An Opportunity for Archive and Library Collaboration 8. Omvärldsbevakning 8.1. LIBRIS användargrupp katalogisering Protokoll från möten finns på Diskussion fördes kring informationen från projektet LIBRIS XL. Man upplever att det är problem med informationen om när saker ska vara klart. Biblioteken vill ha tydligare besked för att kunna planera t.ex. utbildningsinsatser till nyanställda. Dock förstår man att KBs utvecklare jobbar agilt, dvs. man utvecklar i små steg och inte allt på en gång. Möjligen borde kommunikationen om detta ha fungerat bättre SwePub Jessica Lindholm rapporterade från projektet vidareutveckling av SwePub. En betaversion av webbsida finns med olika verktyg. Tjänsten blir tillgänglig till hösten. Man har beslutat att en egen standard för publikationstyper följs (inte CASRAI). Man har arbetat med konflikthantering, t.ex. infört ett nytt fält för information om data är kvalitetssäkrat (validerat) eller inte. Man arbetar även med register över vetenskapligt granskade publiceringskanaler (förlag och tidskrifter). Mer aktuell information finns i LIBRIS-bloggen: 9. Utvecklingslinjerna. Diskussion: Hur går vi vidare med dokumentet? Dokumentet över utvecklingslinjer på metadataområdet som gruppen skrev för snart ett år sedan innehåller flera bra och angelägna spår men texten skulle behöva formuleras om och riktas mer till Nationella referensgruppen. Man skulle behöva sammanfatta texten i 3 punkter där vi ser att strategiska beslut och utvecklingsinsatser är särskilt angelägna. Stina Degerstedt och Miriam Nauri börjar skissa på ett förslag. Målet är att expertgruppen har något att lämna ifrån sig när nuvarande inflytandestruktur upphör. Texten i sin nuvarande form ligger som ett 5

6 arbetsdokument på expertgruppens webbplats, /Expertgruppen-for-metadata/ 10. Presentation av förra mötets workshop kring metadata sökgränssnitt slutanvändaren Stina Degerstedt redogjorde för det lilla embryot till workshop som hölls vid förra mötet kring frågor om hur metadata skulle kunna kompletteras/användas för att utveckla bra gränssnitt för användarna. Gärna med fokus på barn och användare med särskilda behov. Expertgruppen kunde konstatera att det för tillfället saknas tillräckligt med tid och kunskap för att komma vidare i den här frågan. 11. Övriga frågor Anna Swärd Bergström rapporterade från Projektet Nya metadata i bibliotekens vardag (se bilaga 4). Projektet har beviljats extra medel från KB för att möjliggöra fördjupad analys inom projektet samt för att presentera projektet och diskutera dessa frågor vid en internationell konferens (se 7. Konferensverksamhet och workshops) Nästa möte äger rum på KB onsdag 20 maj. Verksamhetsberättelse ska skrivas för 2014 och halva Sekreteraren återkommer i god tid om eventuella festligheter med anledning av att det är sista mötet i denna inflytandestruktur. 6

7 Bilagor 1-4 7

8 Bilaga 1 Avslutande rapport från arbetsgruppen kring metadatalandskapet Inom Expertgruppen för metadata skapades en arbetsgrupp i syfte att på ett förenklat, men förhoppningsvis ändå givande sätt beskriva och rita upp det metadatalandskap som berör de svenska biblioteken för en tänkt målgrupp av nyutexaminerade bibliotekarier, bibliotekarier som arbetar med andra biblioteksaspekter, samt nyfikna studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap. Arbetet har genomförts av expertgruppens medlemmar Viktor Sarge, Mikael Arvidsson och Jessica Lindholm under Uppgiften visade sig snabbt vara så komplex att vi tidigt valde att exkludera ett flertal både användbara och uppskattade tjänster inom den svenska biblioteksvärlden när vi ritade upp kartan och satte benämningar på de format som vi menar är de centrala. Komplexiteten kommer sig delvis av att metadata är så brett använt och till många olika saker. Förutom rent deskriptiva metadata, som vi tar utgångspunkt i, finns det till exempel bevarandemetadata, rättighetsmetadata, strukturell metadata, tekniska/administrativa metadata, personmetadata, pedagogiska metadata, som alla ryms inom biblioteksvärlden. Samma facetter kan byggas ut med ytterligare en aspekt, nämligen metadata för material som inte tas om hand eller förvärvas av bibliotek; museiobjekt, datasets, geospatial data, rörliga bilder, musik, bilder etc. Standarderna är många och komplexa. Vår utgångspunkt blev utifrån MARC, MODS och Dublin Core för att utifrån dessa beskriva deras omgivande värld av ramverk och standarder. Under arbetets gång har två skeenden inträffat. Det ena har varit att arbetsgruppens medlemmar inte kunnat hitta den tid och det fokus som behövts för att slutföra arbetet. Det andra berör den hastighet som världen rör sig framåt - RDA, Json LD, Libris XL, SwePub Analys dyker upp och gör att det finns stora risker i att skapa en beskrivning som inte håller mer än någon månad in på Arbetsgruppen vill därför be att få ajournera alternativt lägga ned sitt arbete i nuvarande konstellation för att hitta nya samarbetspartners i arbetet längre fram. Rapporten i sin nuvarande form nås på: Några kommentarer kring arbetet framöver är 1. Säkra sig om en arbetsgrupp med resurser för att utföra uppgiften 2. Klargöra syfte och målgrupp 3. Skapa kontakt med målgruppen för avstämningar 4. Förtydliga delar kring syntax, semantik m.m. 8

9 5. Bygga ut andra delar av texten, så att delar om datorer och internet inte tar så mycket utrymme 6. Omvärldsuppdatering av texten kring aktiviteter under 2014 som arbetsgruppen inte hittat tid för att arbeta med RDA, Json LD, Libris XL, SwePub Analys /

10 Bilaga 2 Arbetsgrupp Dewey rapport Arbetsgruppen för Dewey har sedan rapport daterad haft två webbmöten samt ett fysiskt möte 2-3/3. Möten planeras att en gång per månad samt två fysiska möten per år. Arbetsgruppen har ägnat mycket tid åt att diskutera det kommande användarmötet/konferensen på Lidingö 14/4. Termen användarmöte har diskuterats efter att frågor om möjlighet att delta inkommit. Vi beslutade då att konferens är både mer inbjudande och inkluderande, samt att det bättre beskriver programmet. Konferensen arrangeras i samarbete med Lidingö stadsbibliotek och riktar sig främst till folkbibliotek, men även till andra som är intresserade av praktiska deweyfrågor. Lidingö stadsbibliotek har under hösten 2014 gjort om i bibliotek så att det nu är uppställt efter Dewey, på både barn- och vuxenavdelning. Programmet tar huvudsakligen upp olika deweyteman och kräver medverkan av fler personer och större planering än en dag med olika inbjudna talare som berättar om arbete de gjort i projekt eller på sitt bibliotek. Hittills har 82 personer anmält sig. Arbetsgruppen har även diskuterat användning av Dewey och annan klassifikation som referensverktyg. Jag kommer att hålla ett föredrag om detta på EDUG möte (European Dewey User Group) 17 april i Neapel. Vårens fysiska möte hölls 2-3 mars i Umeå. Vi gjorde då studiebesök i Umeås nya kulturhus, på filialen Grubbe som börjat med Dewey, samt på Umeå universitetsbibliotek. Kurs för studenter på bibliotekarieutbildningen i Umeå hölls 4/3. En fördjupningskurs hålls i Stockholm 9-11/3 och introduktionskurs 13/3. Harriet Aagaard 10

11 Bilaga 3 Referensgrupp för folkbibliotekens medlemskap i LIBRIS Den 5 oktober 2012 påbörjade Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i LIBRIS sitt arbete. Den var gemensamt tillsatt av Styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur och Expertgruppen för metadata. Arbetsgruppens uppdrag var att under ett års tid, med start hösten 2012, titta närmare på de förutsättningar som folkbiblioteken behöver för att gå med i LIBRIS. Gruppens mandat har sedan ändrats till referensgrupp, efter publicering av slutrapport, och förlängts till och med Gruppens kunskap och synpunkter har varit värdefulla för LIBRIS biblioteksstöd och folkbiblioteksansvarig Hilda Androls. Under arbetet tillsammans har också gruppen funnit att det har varit väldigt värdefullt att mötas för att diskutera frågor som har med folkbibliotekens medverkan i LIBRIS att göra. Dessutom har man funnit att kontakter mellan gruppmedlemmar har lett till fruktbara diskussioner och lösningar på lokala problem. Därför föreslår jag att gruppen ska fortsätta att fungera som en referensgrupp i frågan LIBRIS för folkbiblioteken knuten till Kungl.biblioteket (KB). Gruppen skulle kunna träffas fyra gånger under året (fysiskt eller via videomöte) och fortsätta att bidra med förankring i hur KB kan möta folkbibliotekens behov. Gruppens funktion är att kunna användas som bollplank, testgrupp, kontakt med verksamheten ute i landet och de kan bidra med blicken utifrån på LIBRIS-systemen och samarbetet i LIBRIS. Anteckningar förs och kan läsas på När nya medlemmar rekryteras bör man särskilt välja personer som kan bidra med kunskap som kan vara värdefull för LIBRIS utveckling för folkbiblioteken, ex. kunskap om bibliotekssystem (V8 har Mikromarc), ämnesord och katalogisering. Man bör också tänka på att personen har en vilja att föra problematiserade resonemang. Gruppen bör årligen ta ställning till om den fortfarande behövs och om ny kompetens bör tas in. Medlemmar: Harriet Lacksten Anna Lindqvist Anna Westin Internationella biblioteket (går i pension under 2015 och behöver en ersättare från IB) Stockholms stadsbibliotek Falu stadsbibliotek 11

12 Göteborgs universitetsbibliotek Sveriges Depåbibliotek och lånecentral (ska ev. ersättas med någon annan från samma bibl.) Götabiblioteken V8-biblioteken (som går med 2016 och är Mikromarc- KB (sammankallande) KB (sekreterare) Isabel Folkesson Madelein Enström Vakant Vakant bibliotek) Hilda Androls Helena Forssblad

13 Bilaga 4 Nya metadata i bibliotekens vardag Sammanfattning Under januari och februari har arbete skett med att ta fram olika modeller för hur FRBR och RDA kan relateras till arkivmaterial. Två arkiv från Lunds universitetsbibliotek har använts som exempelarkiv: Maria Thyréns efterlämnade papper och Gösta Adrian-Nilssons (GAN) efterlämnade papper. I Maria Thyréns arkiv är ett väldigt litet arkiv som fungerar bra som modellarkiv eftersom det går bra att överblicka i sin helhet. GAN:s arkiv är större och innehåller olika typer av material. Tre teoretiska modeller har utvecklats med utgångspunkt i hur RDA och FRBR-entiteter (verk, uttryck, manifestation och exemplar) kan användas i relation till arkivmaterial. Fokus har legat på hur arkiv kan relateras till konceptet verk och hur modeller för aggregerade verk kan användas på arkivmaterial. De tre modellerna har sedan testats och exemplifierats med arkivmaterial från Maria Thyréns och GAN:s arkiv. Utvärdering av projektet har genomförts dels som intervjuer och dels i form av en workshop som hölls på KB i början av februari Deltagare på workshopen var personer från KB och Riksarkivet som arbetar med arkivmaterial, RDA och metadata samt Hanna, Anneli och Helena från Umeå UB. Arbetet med att sammanställa projektet och skriva rapport är påbörjat. Resultat i nuläget: RIMMF, några reflektioner: Systemet saknar sökfunktion vilket gör att det är svårt att utvärdera sökbarhet. Det är krångligt att dela filer mellan användare, inom projektet har en särskild hemsida utvecklats för att möjliggöra delning av filer. Alla filer får ett automatiskt löpnummer som inte går att byta ut vilket gör att det krävs separat systematiseringssystem för att kunna återfinna relevanta filer. RIMMF är ett väldigt bra verktyg för visualisering av RDA. RIMMF skulle kunna fungera bra som övningsverktyg för katalogisatörer. RDA toolkit, några reflektioner RDA-toolkit är ett ovärderligt verktyg vid katalogisering i RDA. Direktlänkning till RDA-Toolkit via RIMMF har varit ett väldigt bra hjälpmedel inom projektet. Det finns en befintlig workflow för arkivmaterial (Archival Collections). Denna var en bra utgångspunkt men den skulle behöva utvecklas för att bli mer användbar. MARC-formatet begränsar hur RDA kan användas. Det är tydligt att RDA-toolkit nuläget är anpassat för att använda RDA i MARC-format. 13

14 RDA-toolkit kommer, så som det ser ut i nuläget, inte att översättas till svenska. Ibland kan terminologin i RDA-toolkit vara svår att förstå även för en katalogisatör med goda kunskaper i engelska. Modeller: Utifrån utvärderingen av de olika modellerna så förordas en modell som vi valt att kalla den flexibla modellen. I denna modell är utgångspunkten att arkivet ses som ett verk och att det katalogiseras i sin helhet utifrån RDA. Utifrån detta kan sedan särskilt intressanta delar av arkivet, exempelvis vissa manuskript eller särtryck, lyftas ut och katalogiseras som separata verk. I denna modell fungerar arkivet som ett aggregerat verk. Ett exempel på detta är särtrycket av artikeln Den kosmiska ultrastrålningen. Detta exempel är intressant eftersom det kan användas för att visa på hur arkivmaterial kan kopplas ihop med tryckt material utifrån RDA. Särtrycket finns i GAN:s arkiv. När särtrycket katalogiseras som ett verk och kopplas till arkivet blir arkivet ett aggregerat verk. Artikeln (Den kosmiska ultrastrålningen) är också publicerad i en tidskrift, Nordisk astronomisk tidskrift. Denna tidskrift finns på Umeå UB, men enligt Libris saknar Lund den. Tidskriften är också ett aggregerat verk, eftersom den samlar en massa artiklar som är verk i sin egen rätt. Artikeln blir då länkad till två aggregerade verk: arkivet, där den finns som särtryck, och tidskriften, där den publicerats. Fortsatt arbete inom projektet Projektet har beviljas extra medel för möjliggöra fördjupad analys inom projektet samt för att presentera projektet och diskutera dessa frågor vid en internationell konferens. Arbetet kommer att fortsätta med att exemplifiera och tydliggöra den flexibla modellen med utgångspunkt från material som knyter ihop bibliotek och arkiv (exempelvis manuskript och tryckta böcker). Abstract har skickats till konferensen Archiving 2015, maj 2015 i Los Angeles samt till IFLA, augusti 2015, Cape Town, Sydafrika (Cataloging section). Abstractet till Archiving har blivit accepterat medan abstractet till IFLA tyvärr inte blev antaget. Nu undersöks möjligheter till finansiering av presentation på Archiving. Ett fullständigt paper kommer att skickas in senast 31 mars. Projektet kommer att redovisas i form av en skriftlig rapport under våren 2015.