Resursbeskrivning och åtkomst

Transkript

1 Resursbeskrivning och åtkomst kl. 10:15-16:00 Kungliga biblioteket, Humlegården, Tranströmerrummet Närvarande: Anders Cato (GUB), Isabel Folkesson (GUB), Mikael Gunnarsson (BHS), Linda Jerrewing (TPB), Olle Johansson (KB/AVM), Charlotte Landgren (Norrköpings SB), Katarina Synnermark (KB/NB), Miriam Säfström (KB/Libris) 1. Mötet öppnas Miriam Säfström (MS) hälsar alla välkomna. Alla som blivit kallade kunde komma. Samtliga närvarande presenterar sig kort. 2. Val av sekreterare Linda Jerrewing (LJ) väljs till sekreterare. 3. Fastställande av dagordning Dagordningen godkänns i sin nuvarande form. 4. Bakgrund, uppdrag och sammansättning MS beskriver bakgrunden till arbetsgruppens instiftande och till dagens möte: Svensk biblioteksförenings kommitté för katalogisering har haft frågan om en eventuell övergång till RDA mellan Anders Cato (AC) var ordförande i kommittén en period, ca MS och Olle Johansson (OJ) deltog också i kommittén. I och med KB:s utvidgade uppdrag att samordna de nationella biblioteksfrågorna lanserade KB den s.k. inflytandestrukturen 2011, varpå flera expertgrupper bildades, bland annat Expertgruppen för metadata. Då Svensk biblioteksförening inte längre menar att frågor av denna art är för deras bord har bl.a. frågan om RDA fallit i vila, tills nu då Expertgruppen för metadata instiftats och då kommittéernas ansvar till stor del kommer brytas ner på olika grupper inom KB:s inflytandestruktur. Expertgruppen för metadata har bland annat tagit över frågan om RDA. Strax innan kommitténs verksamhet blev vilande skrevs en rekommendation till Riksbibliotekarien (RB) och Nationella Referensgruppen (Nat Ref). MS presenterade denna rekommendation på ett möte den 13/9 där RB och Nat Ref fattade ett principbeslut om övergång till RDA i Sverige, samt uppdrog åt Expertgruppen för metadata att väcka liv i frågan igen. I USA har Library of Congress (LOC) beslutat att övergå från AACR2 till RDA från och med 31/ Utvecklingen av en övergång till RDA har dock gått långsammare än planerat även i USA och andra delar av världen, vilket också kan ha påverkat att frågan blivit något vilande i Sverige. 5. Historik och internationell utblick AACR2 som de svenska reglerna KRS bygger på - gavs ut 1978, men har länge varit i behov av vidareutveckling kom AACR3 ut på remiss, men remissvaren, bland annat från Svensk biblioteksförenings kommitté för katalogisering, påvisade att uppdateringen var ofärdig och innehöll föga nyheter. Joint Steering Committee for developement of 1

2 AACR3 bytte så namn till Joint Steering Committee for developement of RDA (JSC) för att markera att man tog ett nytt grepp om frågan med helt nya katalogiseringsregler anpassade för den nya tiden. RDA är ett flexibelt ramverk för att beskriva alla typer av resurser. Det är formatoberoende (inte bara anpassat för MARC) och det är inte bara för bibliotek, utan ska även kunna användas av museer, förlag etc. RDA skiljer mellan lagring och presentation av data, där AACR2 var anpassat för katalogkortets format vad gällde både lagring och presentation. RDA har dock fortfarande en stor anglosaxisk tyngdpunkt, menar MS. Och kanske är valfriheten i reglerna för stor? LOC hade en testperiod av RDA oktober-december Tester gjordes även på bl.a. British Library och i svenska Libris. Efter en utvärdering i USA rekommenderades det att LOC skulle införa RDA tidigast i januari I avsaknad av europeiskt inflytande i RDA bildades European RDA Interest Group (EURIG), formellt under I denna sammanslutning medverkade bland andra AC som representant från Sverige. Totalt medverkar representanter från ett 20-tal europeiska länder. MS är Sveriges nuvarande representant. Gruppen har möten en gång om året. Nästa möte ska preliminärt hållas i Stockholm, i maj eller september 2013 och MS hoppas vi som närvarar vid detta möte kan ha möjlighet att delta. Övriga europeiska länder: Tyskland sitter med i JSC och kommer införa reglerna. Frankrike har översatt RDA och kommer troligtvis införa reglerna. Finland ska översätta RDA innan man fattar beslut om övergång. Danmark har redan gjort anpassningar av sitt regelverk till dagens situation och anser att deras nuvarande regelverk därför redan liknar/är bättre än RDA. Man inväntar dock BIBFRAME-initiativet. Norge har inte beslutat om övergång, men vill eventuellt samarbeta med Sverige kring en översättning. RDA bygger till stor del på tanken om FRBR. Mötesdeltagarna för en diskussion om FRBR som gillas av programmerare, men syns alltför abstrakt för unga studenter menar Mikael Gunnarsson (MG). FRBR-modellen har ett par svagheter, det är bland annat svårt att skilja på manifestation och exemplar när det gäller elektroniska resurser. Paris Principles uppdaterade på initiativ av Barbara Tillett 2003: International Cataloguing Principles (ICP). Dokumentet, som är på en hög abstrakt nivå och beskriver principer för hur man hittar i bibliotekets katalog, är översatt till svenska av MS. (Barbara Tillett är även en nyckelperson i utvecklingen av RDA.) Skillnader mellan KRS och RDA: Rule of three försvinner. Antingen anger man 1 upphovsman eller alla. 2

3 Inget huvuduppslag på titel, utan alltid på först nämnda upphovsman. (I RDA finns inte begreppet main entry, istället används preferred access point.) Inga klamrade titeluppgifter, om titeln är felstavad skriver man som det står, men gör biuppslag på rättstavad titel. Allmän medieterm försvinner, istället införs innehållstyp (336), mediatyp (337) och bärartyp (338) Skriv som det står, inga förkortningar. Ex. Första upplagan istället för 1. uppl. Terminologi (uniform titel föredragen titel) [s.n.] och [s.l.] försvinner, istället skriver man ex. Utgivare okänd ISBD-interpunktion har inget med RDA att göra utan hör till MARC-formatet. 6. Områden för RÅ att behandla 6.1 Modell för åtkomst till regelverket RDA Toolkit eller pappersupplaga av regelverket? RDA Toolkit är på engelska och kräver licenser. Här kommer alltså även frågan om översättning in (se 6.2). Om regelverket ska översättas krävs stora ekonomiska resurser, samt en organisation av något slag för att kunna hantera snabb översättning/ställningstagande till ändringar och tillägg i regelverket. Synpunkter på att en risk finns om sidan ligger nere just när man behöver titta i regelverket. Flikar i RDA Toolkit: RDA (=regelverket), TOOLS (=bl.a. exempel på workflow), RESOURCES (=här skulle vi kunna placera våra tillämpningar?) I RDA Toolkit finns en mappning mellan AACR2 och RDA. Det finns webinarier som introducerar verktyget rekommenderas att vi tittar på dem! Kan vi inkorporera RDA Toolkit i Verktyglådan i Libris, eller tvärtom? Finns det ett api eller liknande för att lättare kunna bearbeta verktyget? MS tar reda på fakta. 6.2 Svensk praxis och översättning Frankrike har översatt RDA. Många möten om språket mellan Frankrike och Canada. Det finns ett uttryckt önskemål från Nat Ref att översätta RDA till svenska. Delar av RDA är redan översatta. Vi tror det kanske skulle ta en person omkring ett år att översätta hela regelverket. Det är en ekonomisk fråga, men finns pengarna tror vi att det vore det bästa. Även om vi är mycket väl bekanta med engelska språket, kan det förekomma problem att tolka begrepp och termer. Vad finns kvar ifrån översättningen av AACR2 som Bodil Gustavsson gjorde? Vore bra om man kunde använda sig av det materialet när det gäller just begrepp, termer och uttryck. 3

4 Hur ser svensk praxis ut idag? Vad måste vi ha, och vad kan vi ge avkall på? Hur väl stämmer svensk praxis idag redan överens med RDA? Vi behöver göra en inventering av svensk praxis. Här måste även BTJ vara med, då de har hand om nästan alla folkbibliotek och har utformat en gedigen egen praxis utifrån KRS. MS bjuder in representant från BTJ till arbetsgruppen till nästa möte. MG föreslår att frågan kunde vara ett ämne för en masteruppsats. Arbetsgruppen enas om att fördela diverse praxis och undersöka dem i förhållande till RDA till nästa möte: OJ tittar på praxis för ljudinspelningar, multimedia och film/video, samt kontaktar Musikbiblioteket angående praxis för noter. MS och Karin Synnermark (KS) kontaktar redaktionen för Verktygslådan och Auktoritetsgruppen. MS bjuder in BTJ, samt går vidare med frågan om deras tillämpningar tillsammans med Charlotte Landgren (CL). Isabel Folkesson (IF) tittar på praxis för elektroniska resurser tillsammans med resurs från UL. LJ tittar på TPB:s interna praxis för talböcker, punktskriftsböcker och övriga tillgängliga medier. 6.3 Bibliografiska format RDA är formatoberoende och ska fungera ihop med såväl MARC som andra bibliografiska format. I RDA-exemplen används dock ofta ISBD-interpunktion för att inte bli för otydliga. Det har tillkommit nya fält i MARC för att formatet ska kunna hantera RDA. BIBFRAME-initiativet: New Bibliographic Framework Initiative, se: Systemperspektivet På KB försöker man bygga nya Libris utifrån att kunna koppla auktoritetsposter mer effektivt, lite mer RDA/FRBR-inspirerat. MS ålägger någon systemutvecklare att hålla sig ajour med BIBFRAME-initiativet. Även MG tar ansvar för att titta närmare på detta initiativ. OJ frågar Elisabet Bengtsson på KB/AVM om hon kan tänka sig att delta i bevakning av BIBFRAME. Bör vi redan nu ta kontakt med systemleverantörer? Har MM/Bibliotekscentrum ett någorlunda implementerat RDA-tänk redan? MS tar kontakt med systemleverantörer och stämmer av läget. Gruppen anser även att Victor Sarge från Regionbibliotek Halland kan tillfrågas. MS fixar en maillista där arbetsgruppen kan diskutera och en plats där vi kan lägga dokument. 4

5 6.5 Undervisning/marknadsföring/kommunikation MG beskriver dagens struktur på BHS med kandidatutbildning och masterutbildning. På campus ges omkring 15 högskolepoäng kursinnehåll med inslag av studier av klassifikation, andra kontrollerade vokabulärer och sådant med bäring på katalogiseringsverksamhet, vilket motsvarar ca 9 veckor, av de tre årens studier. Vid sidan av detta ges också utrymme för att använda systemen för informationssökning på ett strategiskt gott vis. På distans är detta dock reducerat, eftersom den utbildningen endast är tvåårig. I masterutbildningen ges MG:s mening en gedignare utbildning inom området. Men det är också lite beroende på vilka val studenten gör i fråga om valbara kurser. Mellan kunde studenten välja inriktning under år 2 och då fanns en speciell inriktning just för Kunskapsorganisation (bl.a. LJ gick denna utbildning). Gruppen diskuterar vikten av vidareutbildning av utexaminerade bibliotekarier, samt vikten av att ha kunskap om FRBR och FRAD som kan sägas är grunden för RDA. MS och LJ tar fram ett tiotal enkätfrågor med MG som bollplank. Enkäten ska skickas till utbildningsinstitutioner i Sverige som utbildar inom biblioteks- och informationsvetenskap, för att ta reda på hur utbildningarna är upplagda och hur stor del som viks åt kunskapsorganisation. MS nämner konferenser och informationsdagar som ett sätt att marknadsföra vår verksamhet. MS lägger upp en plan. Vi bör se över möjligheterna till att göra en broschyr liknande den KB-interna som MS har gjort; Allt du velat veta om RDA men inte vågat fråga. 6.6 Befintliga poster och data från externa källor OJ demonstrerar Svensk mediedatabas som inte bygger på Libris utan har en egen databas/system i grunden och som använder en förenklad FRBR-modell. Här vill man även få in metadata från IMdb eller Movie Database och från andra externa databaser. Hur förhåller vi oss till omvärlden, hur tar vi hand om poster som vi får in men som inte följer våra katalogregler? LJ påpekar att det är en resursfråga om man ska hantera sådana poster (t.ex. BTJ gör ju detta i BURK), eller så får man kanske acceptera att posterna är good enough. 7. Handlingsplan Viktigt att vi paketerar informationen om övergång till RDA på ett bra sätt utåt mot bibliotek, särskilt folkbiblioteken som har mycket nu med eventuella övergångar till Dewey och till Libris/nationell katalog. Folkbiblioteken kan uppleva det som tungt att det kommer ännu något nytt som de måste sätta sig in i. Viktigt att vi kommunicerar med systemleverantörer i ett tidigt skede. 5

6 MG håller en ny kurs till våren där han skulle kunna lägga in ett block om RDA. Till detta behövs en klassuppsättning med licenser till RDA Toolkit. MS undersöker om detta är möjligt, samt i övrigt vilka villkor som gäller för RDA Toolkit. MS skickar ut ett allmänt hållet meddelande på Biblist och Marc21-listan om arbetsgruppens existens. I övrigt, vad som nedtecknats under andra punkter i protokollet. 8. Nästa mötestillfälle Nästa möte preliminärt den 5 februari Till nästa möte vill MS också kalla representant från BTJ, samt Jan Gustafsson (LUB) som har visat intresse i frågan. Vid behov kan gruppen sammankalla webb-/telefonmöte, samt använda maillistan. AC medverkade endast vid detta möte, och ersätts i framtida möten av IF. 9. Mötet avslutas MS tackar alla för deras medverkan och hälsar alla välkomna åter. 6