Resursbeskrivning och åtkomst

Transkript

1 Resursbeskrivning och åtkomst kl. 10:15-16:00 Kungliga biblioteket, Humlegården, Lagerlöfrummet Närvarande: Isabel Folkesson (GUB), Jan Gustafsson (LUB), Olle Johansson (KB/AVM), Charlotte Landgren (Norrköpings SB), Katarina Synnermark (KB/NB), Miriam Säfström (KB/Libris) Frånvarande: Anders Cato (BTJ), Mikael Gunnarsson (BHS), Linda Jerrewing (MTM) 1. Mötet öppnas Miriam Säfström (MS) hälsar alla välkomna. Samtliga närvarande presenterar sig kort. 2. Val av sekreterare Isabel Folkesson (IF) väljs till sekreterare. 3. Fastställande av dagordning Dagordningen godkänns i sin nuvarande form. 4. Föregående protokoll ( metadata/minnesanteckningar-for-arbetsgruppen-resursbeskrivning-och-atkomst- RA/Resursbeskrivning-och-atkomst-6-november-2012/) 5. Uppföljning av utvalda fokusområden 5.1 Modell för åtkomst till regelverket Frågan till ALA om tillgång API: er för att nå innehållet i RDA Toolkit, exempelvis via Verktygslådan, kvarstår (MS). Några medlemmar i arbetsgruppen har tittat på de webinars som finns tillgängliga under Resources i RDA Toolkit. Några har haft problem med åtkomst. Samtliga uppmanas att titta på dessa och bedöma innehållet till nästa möte! 5.2 Översättningsfrågan Arbetsgruppen konstaterar att en översättning av RDA Toolkit kräver extra finansiering, annars riskerar projektet att försenas drastiskt. Biblioteksföreningen har avslagit en ansökan om finansiering. De prioriterar just nu e- boksfrågan och nationell katalog. Eventuella externa finansieringsmöjligheter, såsom fonder och stipendier, diskuteras. Arbetsgruppen lyfter frågan till Nationella referensgruppen (MS) Hur gör man i andra länder? Finland har valt att översätta RDA Toolkit före beslut om övergång Nationalbiblioteket betalar.

2 Hur ser RDA:s förläggare, ALA Publishers, på översättningsfrågan? Det borde vara i deras intresse att regelverket översätts, och en tidigare modell som diskuterats är att den svenska översättaren skulle arbeta för dem. När det gäller tidsåtgång uppskattar arbetsgruppen att översättningen kommer ta ca 1 år. 5.3 Svensk praxis: uppföljning av individuellt arbete RDA AMV Olle Johansson (OJ) har jämfört praxis för musikmedier på AVM med RDA Toolkit och redovisar resultatet för arbetsgruppen. Några viktiga synpunkter som lyftes fram: Oklarheter råder kring vad som betraktas som primärkälla när det gäller musikmedier i RDA. För AVM är det mycket viktigt att omslag, askar, boxar och bilagor till filmer och musikmedier räknas som primärkällan för titlar. Etiketten på CD, DVD och Blu-ray saknar ofta helt text. RDA har fått kritik för sin hantering av bl a musikmedier, det är därför viktigt att fastställa svensk praxis för hantering av musikmedier och att förankra denna på bred front. Vi har sedan möjlighet att framställa förslag på förändring av internationell praxis. Ett drömscenario är naturligtvis att vi inte behöver ha för många avvikelser. OJ tar upp frågan kring praxis och musikmedier i RDA med Musikgruppen RDA-TPB Linda Jerrewing (LJ) (frånvarande) har fått i uppgift att undersöka intern praxis för talböcker, punktskriftsböcker och andra medier på TPB. Frågan skjuts upp till nästa möte Elektroniska medier IF har tittat på hanteringen av elektroniska medier i RDA. För integrerande resurser finns det utförliga anvisningar. En klar förbättring sedan AACR2 och KRS. Eftersom katalogisering av databaser är ett relativt nytt område är svensk praxis bristfällig. De bibliotek som katalogiserar databaser har förmodligen utformat egen praxis för detta. IF har även tittat på de workflows ( arbetsflöden eller snarast steg-för-steginstruktioner) som finns tillgängliga under Resources i RDA Toolkit. De är av varierande kvalitet men några är mycket bra och kan användas som underlag. De måste dock bedömas av ämneskunniga personer. Till nästa möte görs en mer omfattande genomgång av praxis för elektroniska medier i RDA respektive KRS och Verktygslådan (IF & Katarina Synnermark (KS)).

3 5.3.4 KRS-AACR2-RDA KS har utgått från KKS-meddelanden för att spåra tillämpningsanvisningar och avvikelser i svensk praxis i relation till AACR2. Dessa kom ut i tryck form fram till 2000, och därefter elektroniskt. Genom att först identifiera var svensk praxis skiljer sig från AACR2 kan jämförelser med RDA lättare göras. Ibland skiljer sig tillämpningen av hela paragrafer och kapitel från den ursprungliga texten i den tryckta upplagan av KRS. Även informella avvikelser är viktiga att identifiera. Ibland har inga formella beslut fattats men olika avvikelser har smugit sig in i Verktygslådan. Frågan om vad vi menar med svensk praxis uppkom under mötet. Arbetsgruppen konstaterar att jämförelser av KRS, AACR2 och Verktygslådan i relation till RDA blir en kartläggning av Librisbibliotekens eller i snävare bemärkelse forskningsbibliotekens praxis. Här kan arbetsgruppen konstatera att det är lika viktigt att titta på vilken praxis folkbiblioteken och andra aktörer har valt. Från och med nästa möte har gruppen formell representation från BTJ som företräder detta perspektiv. Den jämförelse som gjorts till dagens möte är av övergripande karaktär, och redaktionen för Verktygslådan och auktoritetsgruppen har ännu inte involverats. Nästa steg är titta på innehållet under de punkter där svensk praxis avviker. KS börjar med kapitel BTJ Granskning av BTJ:s tillämpningar kvarstår. (MS & Charlotte Landgren (CL)) 5.4 Bibliografiska format: uppdatering om BIBFRAME-initiativet Gruppen följer BIBFRAME-initiativets maillista. Mikael Gunnarsson (MG) (frånvarande) har inför dagens möte rapporterat till gruppen angående intressanta diskussioner på listan. Diskussionerna har bland annat handlat om ISBD-interpunktionens vara eller inte-vara. Det verkar råda relativ samstämmighet: ISBD-interpunktionen bör inte användas för att koda innehåll utan uteslutande för visning av data. Intressant tolkning av den konceptuella modellen och hur den förhåller sig till FRBR. BIBFRAME slår ihop work och expression. Diskussionerna rullar på men ännu finns ingen slutgiltig version. De prototyper som har släpps har rönt en hel del kritik. Arbetsgruppen konstaterar att det blir intressant att se hur systemleverantörerna förhåller sig till detta. I arbetet med nya LIBRIS har det varit viktigt att det finns stöd för FRBR, RDA och MARC21. BTJ arbetar parallellt med LIBRIS med att utveckla ett nytt system. Arbestgruppens slutsats: Må bästa formatet vinna! 5.5 Systemleverantörerna och RDA Oavsett vilket format som används måste systemleverantörena ta vara på de möjligheter som ges genom RDA. MS har varit kontakt med ett antal

4 systemleverantörer och fått god respons hittills. Ingen har gjort särskilt mycket på området men alla efterfrågar information och undervisning. Några leverantörer kvarstår att kontakta. Arbestgruppen har för avsikt att arrangera möten med systemleverantörerna under våren. Frågan tas upp under punkt Utbildningsinstitutioner: uppföljning enkät En enkät har skickats ut till berörda utbildningsinstitutioner (MS & LJ). Alla har inte svarat. De svar som har kommit in hittills tyder på att kunskapsorganisation i stort och RDA & FRBR i synnerhet har litet utrymme i undervisningen och att man får strida för plats i kursplanerna. Arbetsgruppens förhoppning är att detta skall förändras i takt med att medvetenheten om RDA & FRBR ökar. Jan Gustavsson (JG) använder VTLS testdatabas Sandbox i undervisningen för att visualisera FRBR för studenterna. Arbetsgruppen önskar en visning av Sandbox vid nästa möte. MS & LJ inväntar samtliga svar på enkäten. Svaren sammanställs och skickas ut till utbildningsinstitutionerna samt till arbetsgruppen. Samarbete med utbildningsinstitutionerna är mycket viktigt och att utforma stöd för undervisning om RDA faller inom arbetsgruppens område. Någon form av manual bör utformas. JG & MG får i uppdrag att ta fram en mall för hur en sådan manual skulle kunna se ut. 6 Övriga frågor Inga övriga frågor förs till protokollet. 7 Kommunikationsplan inkl. ev. konferens 18/9 Två introduktionstillfällen på cirka 1 timma planeras under våren. Dessa skall vara öppna för alla intresserade, förhoppningen är att även systemleverantörerna kommer att vara intresserade av att delta. Det vore bra om dessa tillfällen skall kunna filmas och livestreamas. Lämplig lokal är Hörsalen på KB. Datum för dessa bestäms senare, dock tidigast vecka 14. CL har åtagit sig att utforma en trailer att lägga ut på webben inför informationsträffarna. Möten med systemleverantörena planeras in efter introduktionstillfällena, prel. datum 20 el. 23 maj Arbetsgruppen skall utforma en RDA-broschyr liknande den som finns internt på KB. I en inlaga kan gruppen och dess arbete presenteras närmare. MS skickar ut föreliggande broschyr till arbetsgruppen.

5 RDA-konferens skulle kunna hållas under hösten Lämpligen i samband med nästa EURIG-meeting som antagligen kommer att gå av stapeln i Stockholm den 19-20/9. MS undersöker möjligheten att få Christine Frodl och Alan Danskin som talare. 8 Rapportering till Expertgruppen för metadata 7/2 och Nationella referensgruppen 20/2 MS kommer att rapportera om arbetsgruppens arbete så här långt. Översättning och finansiering är viktiga frågor att lyfta. Expertgruppen för metadata planerar Metadata for dummies på Bok & Bibliotek Kan vi göra något liknande? Arbetsgruppen konstaterar att Bok & Bibliotek kanske inte är rätt forum för RDA-frågan, men funderar vidare. 9 Sammanfattning och handlingsplan Modeller för åtkomst till regelverket kvarstår. Översättningsfrågan tas upp med Nationella referensgruppen. Praxisfrågor fortgår. Informationstillfällen för katalogisatörer och systemleverantörer samt nationell konferens inplanerade under vår och höst. Uppföljning och sammanfattning av enkätsvar från utbildningsinstitutionerna kvarstår. Rapportering till Expertgruppen för metadata samt Nationella referensgruppen. I övrigt, vad som nedtecknats under andra punkter i protokollet. 10 Nästa mötestillfälle Nästa mötestillfälle preliminärt den 25 april Mötet avslutas. MS tackar alla för deras medverkan och hälsar välkomna åter.