Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte Version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12"

Transkript

1 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte Version Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation Kvalitetshöjning En övergång till DDC innebär följande. Ett nytt klassifikationssystem med ett nytt sätt att organisera kunskap. Delar av DDC behöver översättas till svenska, och Svenska ämnesord mappas till DDC. Utbildning i ett nytt klassifikationssystem för bibliotekens anställda. En stor del av utländska litteraturen behöver inte klassificeras. Verktyg för att samsöka SAB-klassad och DDC-klassad litteratur behövs. Överensstämmelsen mellan klassifikationskoder och hylluppställning blir mindre, alternativt behöver förändringar i hylluppställningen göras på biblioteken. Om inte alla bibliotek går över till DDC kommer två klassifikationssystem att vara vanligt förekommande på svenska bibliotek. Problem varför en övergång till DDC? Svenska bibliotek använder ett nationellt svenskt klassifikationssystem, SAB-systemet. Det gör att klassifikationskoder i utländska katalogposter inte kan återanvändas, och att arbete måste läggas ner på att klassificera utländsk litteratur trots att det redan gjorts i andra länder. Att svenska bibliotek använder ett eget klassifikationssystem gör det också svårare för användare i andra länder att göra sökningar i svenska databaser, och för svenska användare att göra sökningar i utländska databaser. Många forskningsbibliotek är också missnöjda med SAB-systemet som inte är tillräckligt utbyggt och inte uppdateras tillräckligt mycket. Mål - vad vill vi uppnå? Internationalisering Dewey Decimal Classification (DDC) är världens mest spridda klassifikationssystem, använt av bibliotek i över 135 länder och översatt till mer än 30 språk. DDC-koder ingår i mer än 60 länders nationalbibliografier. Om Sverige också använde DDC skulle vi vara en del av ett internationellt sammanhang. Den svenska litteraturen skulle bli mer synlig och tillgänglig i andra länder, och vi skulle lättare kunna söka i internationella databaser. Rationalisering Ungefär 80 % av forskningsbibliotekens utländska förvärv är utgivet i länder där nationalbibliografin använder DDC. Om Sverige använde DDC skulle biblioteken inte behöva lägga resurser på att klassificera dessa verk. 1

2 Kvalitetshöjning DDC är ett väl underhållet klassifikationssystem med välutvecklade hierarkier. Underhållet sköts av den redaktion som finns, men förslag kommer också in från dem som översätter DDC och bibliotek som använder DDC i olika länder. Sedan 2007 finns en europeisk användargrupp, EDUG, som verkar för att förbättra DDC ur ett europeiskt perspektiv. Härigenom hålls DDC aktuellt och blir ett verktyg för kunskapsorganisation som kan fungera i många olika kulturella och sociala sammanhang. DDC är mappat till flera ämnesordssystem, däribland Library of Congress Subject Headings (LCSH) som i sin tur är mappat till Svenska ämnesord. Det finns härigenom bra ingångar till klassifikationskoderna som är till nytta både för användare och för bibliotekarier. Mappningarna mellan olika system är viktiga för att kunna koppla samman olika databaser och ge möjligheter att navigera vidare. Klassifikationssystem används på nya sätt i bibliotekens kataloger, t.ex. för att gruppera sökresultat och underlätta vidaresökning. Utvecklingen inom den semantiska webben gör att bibliotekens strukturerade data, t.ex. klassifikation, blir mer betydelsefulla än någonsin. Data kan länkas samman och göras tillgängligt på ett maskinläsbart sätt och därigenom bli viktiga verktyg för att organisera kunskapen på webben, både inom biblioteksvärlden och utanför. Andra alternativ Att övergå till ett annat internationellt spritt klassifikationssystem vore ett möjligt alternativ. Förutom DDC är LCC (Library of Congress Classification) och UDK (Universella decimalklassifikationen) internationella system som används i flera länder. Deras spridning är dock betydligt mindre än DDC:s. Konsekvensanalys Mindre arbete med klassifikation på biblioteken. Ca 80 % av LIBRIS-bibliotekens utländska förvärv behöver inte klassificeras. Det gäller bl.a. litteratur utgiven i USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Norge. Detta innebär en stor rationalisering av katalogisatörernas arbete, och ökat utrymme på biblioteken för andra angelägna arbetsuppgifter eftersom den tidskrävande uppgiften att klassificera kraftigt reduceras. På folkbiblioteken är andelen utländsk litteratur mindre. Gemensam statistik på hur förvärven fördelas mellan olika utgivningsländer saknas. Vad gäller utländsk facklitteratur är troligen den angloamerikanska dominansen på folkbiblioteken minst lika stor som på forskningsbiblioteken. Den skönlitteratur på andra språk än svenska som köps in är utgiven i många olika länder, där vissa använder DDC och andra inte. De allra flesta folkbibliotek köper idag sina katalogposter från Btj, och katalogiserar bara undantagsvis litteratur själva. Möjligheterna att rationalisera arbetet finns hos Btj och inte hos de enskilda biblioteken, som inte heller fritt kan välja vilket klassifikationssystem de vill ska användas i de katalogposter de köper. Folkbibliotek som är kunder hos Btj och vill gå över till DDC måste påverka Btj till att förse katalogposterna med DDC-koder. En annan möjlighet för folkbiblioteken är att gå med i LIBRIS och katalogisera sin litteratur själv. Kunskaper i katalogisering saknas i stort sett på de flesta folkbibliotek, och det är 2

3 troligen inte rimligt för de mindre folkbiblioteken att upprätthålla sådan kompetens, men man kan tänka sig samarbete mellan flera bibliotek i län eller regioner. Gemensamma bibliotekskataloger finns redan på flera håll, t.ex. i Umeåregionen. Blandad översättning och mappning Svenska ämnesord - DDC För att kunna göra den DDC-klassificerade litteraturen sökbar på svenska behöver delar av DDC översättas till svenska och Svenska ämnesord mappas till DDC. Vilka delar som översätts bör styras av behovet av svensk terminologi. Inom humaniora och samhällsvetenskap är behovet större än inom naturvetenskap och teknik, och mer bör därför översättas inom dessa områden. Översättningen och mappningen är också viktiga verktyg för att katalogisatörer ska kunna klassificera den svenska litteraturen och delar av den utländska effektivt och med god kvalitet. En svensk översättning av DDC gör det lättare att placera in svenska företeelser på rätt ställe i DDC. Mappning mellan Svenska ämnesord och DDC behövs för att ge en verbal ingång till DDC och kan bidra till att rationalisera både arbetet med att klassificera med DDC och ämnesordsindexera med Svenska ämnesord. Översättningen av DDC och mappning Svenska ämnesord-ddc kräver resurser, men det är nödvändigt att satsa dessa resurser centralt för användarnas skull och för att arbetet med klassifikation ska fungera på biblioteken. Ett nytt klassifikationssystem En övergång till DDC skulle innebära att vi lämnar ett klassifikationssystem som nästan alla anställda på svenska bibliotek har någon kunskap om och går över till ett klassifikationssystem som få känner till. Detta kräver en omfattande utbildningsinsats, men för de allra flesta räcker det med en kort introduktion till DDC. Genom goda verktyg ska varken bibliotekarier eller användare behöva kunna klassifikationssystemet utantill. Många bibliotekarier har ganska grunda kunskaper i SAB-systemet. Det har under många år inte funnits någon vidareutbildning i klassifikation, och bibliotekarieutbildningarnas undervisning i SAB-systemet är ganska kortfattad. Inom de närmaste åren sker stora pensionsavgångar på många bibliotek vilket gör tidpunkten väl lämpad för ett byte av klassifikationssystem. Sökning i bibliotekens kataloger Idag använder de allra flesta LIBRIS-bibliotek med allmänna samlingar liksom alla svenska folkbibliotek SAB-systemet. Det innebär att sökning med SAB-kod ofta kan ge ganska heltäckande resultat. Efter en övergång till DDC kommer situationen att vara mer splittrad, med SAB-koder på den äldre litteraturen och DDC-koder på den nya. Möjligen kommer också en del bibliotek att fortsätta att använda SAB-systemet. Inget klassifikationssystem är dock helt heltäckande idag heller. För utländsk litteratur utgiven förekommer exempelvis SAB-koder i 67 % av posterna. Det äldre materialet, utgivet före 1950-talet, har sällan SAB-koder. E-resurser har sällan katalogiserats manuellt i Sverige och försetts med SAB-koder, däremot förekommer DDC-koder ofta i posterna. Verktyg för att söka och presentera litteratur som klassificerats med olika system tillsammans behövs därför oavsett om vi går över till DCC eller ej, men blir förstås särskilt viktiga efter en övergång. De måste bygga på mappningar mellan systemen. Det finns en konverteringstabell mellan SAB och DDC som är under revision. Det är viktigt att verktygen fungerar utan att användare behöver kunna klassifikationssystemen. Det vore också önskvärt att verktygen kan fungera både som en integrerad del av LIBRIS webbsök och som fristående verktyg som kan 3

4 användas tillsamman med andra bibliotekskataloger. För att förbättra sökmöjligheterna vore det också bra att hämta DDC-koder från andra bibliotekskataloger för så mycket material som möjligt. Hylluppställning och märkning av böcker För de flesta bibliotek är klassifikationssystemet och hylluppställningen nära sammankopplade. Hyllsignumet som visar på vilken hylla en bok ska placeras är en kortare variant av klassifikationskoden. För de bibliotek som vill behålla denna nära sammankoppling kräver en övergång till DDC att man flyttar om böckerna på hyllorna och eventuellt också att man märker om böckerna. Det innebär en stor arbetsinsats. Om man kan acceptera att klassifikationssystem och hylluppställningen inte exakt motsvarar varandra är dock inte omflyttning och ommärkning av böckerna nödvändig. På den nivå som används i hylluppställningen är SAB och DDC mycket lika varandra. Genom att systemen är mappade till varandra kan man ställa SAB-klassade och DDC-klassade böcker tillsamman på hyllan och med skyltar tydligt visa både vilket ämnet är och vilka koder det gäller. SABkoden Ne motsvarar t.ex. DDC-koden och står för Geografi. Brittiska öarna. Det finns naturligtvis också mer komplicerade ämnesområden, och då får man antingen acceptera en sämre struktur i hylluppställningen, eller lägga ner arbete på att flytta och märka om böcker inom de områdena. Många folkbibliotek laborerar redan idag med temahyllor av olika slag som inte följer SAB-systemet. Användarna Användarna kommer också att komma i kontakt med ett nytt klassifikationssystem. Eftersom ett klassifikationssystem bör verka i bakgrunden, utan att användarna behöver kunna det, kommer förändringen för användarna att bli ganska liten. Många användare kan några SAB koder för sina favoritområden, och de kommer att lära sig några DDC-koder istället. Många användare vet på vilken hylla de böcker de är intresserade av brukar stå, och de kommer kanske att upptäcka att hyllan fått ny skyltning. För andra kommer favorithyllan att flyttas. För sökning i bibliotekens kataloger ska verktygen fungera så bra att användaren påverkas minimalt av att klassifikationssystem är ett annat. Användare från andra länder kommer möjligen att notera att koderna är desamma som de är vana vid. Ett annat system för kunskapsorganisation Det är svårt att jämföra klassifikationssystem, eftersom alla har sina starka och svaga sidor, men sammantaget är ändå DDC ett bättre klassifikationssystem än SAB. Underhållet fungerar bättre och hierarkierna är mer välutvecklade. Genom att systemet är så spritt i världen blir det allt mer neutralt och präglas allt mindre av att det från början är amerikanskt. Svenska företeelser kan i vissa fall bli svårare att placera in i DDC än i SAB, som är specialgjort för svenska förhållanden, men det är då möjligt att påverka DDC.s redaktion och föreslå förändringar. När det handlar om rena utbyggnader av systemet är det troligen enkelt att få igenom förändringar. När det gäller olika sätt att se på världen är det förstås svårare, men denna typ av förändringar sker också. Underhåll av SAB-systemet Efter en övergång till DDC kommer KB att lämna Svensk Biblioteksförenings kommitté för klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet). Det kommer även andra representanter för forskningsbibliotek som går över till DDC att göra. Eftersom forskningsbiblioteken stått för de flesta initiativen till utveckling och förändring av systemet kan man befara att utvecklingen av SAB-systemet stagnerar. 4

5 Vad händer om inte alla svenska bibliotek går över till DDC? Varje bibliotek bestämmer själva vilket klassifikationssystem som de vill använda - om något - men eftersom LIBRIS bygger på samarbete och gemensamt utnyttjande av katalogposterna så vore förstås vinsterna med en övergång störst om den sker på bred front. Det finns en risk att en övergång bara på vissa bibliotek skulle försvåra samarbetet mellan biblioteken. Om vissa bibliotek fortsätter använda SAB-systemet medan andra går över till DDC kommer många böcker att klassificeras två gånger med olika klassifikationssystem. För användare som nyttjar flera olika bibliotek kan det vara en olägenhet att möta olika klassifikationskoder i bibliotekskataloger och på hyllorna. Det är viktigt att försöka minimera dessa negativa konsekvenser genom bra mappningar mellan de två klassifikationssystemen och bra verktyg. Slutsatser konsekvensanalys Sammantaget anser vi att de positiva konsekvenserna överväger stort och att en övergång till DDC är rätt väg att gå. Genom en övergång till DDC blir de svenska biblioteken en del av ett internationellt sammanhang även vad det gäller klassifikation, och arbetet rationaliseras genom att utländska katalogposter kan utnyttjas fullt ut. Övergången i sig kommer att innebära kostnader, både centralt och på de enskilda biblioteken, men på sikt kommer de löpande kostnaderna att minska samtidigt som kvaliteten höjs. Tidsplan Arbetet med en svensk övergång till DDC kan påbörjas under andra halvan av 2009, om finansiering kan ordnas. Projektet beräknas vara i 3 ½ år, men en övergång till DDC på Nationalbibliografin För en mer detaljerad tidsplan, se bilaga 1. Kostnader En exakt uppgift för kostnaderna för en övergång till DDC kan förstås inte tas fram, utan kostnadsuppgifterna bygger på uppskattningar och antaganden. De centrala kostnaderna för en övergång är ungefär 7,5 miljoner kr. I den summan ingår översättning av delar av DDC, mappning av Svenska ämnesord till DDC, förbättring av konverteringstabellen SAB-DDC, utveckling av samsökningsverktyg samt utbildning av både folk- och forskningsbibliotekens personal. Övergångskostnaderna på biblioteken är svåra att beräkna, men det gäller kostnader för tid för utbildning, minskad produktivitet och förändringar i hylluppställning. De löpande kostnaderna centralt beräknas öka med ungefär kr per år. I summan ingår licenskostnader för DDC samt en svensk redaktion och kommitté för DDC. De minskade löpande kostnaderna ute på biblioteken är svårare att beräkna, men för forskningsbibliotekens del skulle det kunna röra sig om 3 miljoner kr per år, om övergången sker på bred front. Några ökande löpande kostnader på biblioteken medför inte övergången. För en mer detaljerad kostnadsberäkning, se bilaga Magdalena Svanberg 5

Projektkontrakt för projekt Dewey

Projektkontrakt för projekt Dewey Projektkontrakt för projekt Dewey 1 (10) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Projektdefinierande Dnr:214-795-2008 Fastställd 2.1 2010-02-15 Projektkontrakt för projekt Dewey Projektbeställare

Läs mer

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets

Läs mer

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek?

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek? En svensk övergång till DDK vad innebär det för folk- och skolbibliotek? Innehåll Förord 5 1. Bakgrund 6 2. DDK som klassifikationssystem 6 2.1 DDK 6 2. 2 Jämförelse SAB DDK 7 2.2.1 Medieform, ålder, talböcker

Läs mer

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 ANTAL SIDOR 1(6) Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 Styrgruppen: ordförande: Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek Maria Hedenström, KB Gunilla Herdenberg, KB

Läs mer

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Välkomna till användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Praktisk information Toaletter Om något händer Fika och lunch Mer information #DDKse15 Välkomna till Lidingö stad hälsans ö tio minuter från Stockholms

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet)

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Sammanträde: 2012-02-23 Plats: Svensk biblioteksförening, Stockholm Närvarande: Anders Noaksson (ordf)

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Informationssökning och Källkritik

Informationssökning och Källkritik Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Dewey på Lidingö stadsbibliotek

Dewey på Lidingö stadsbibliotek 1 (22) FÖRFATTARE DATUM Amelie Sarlin 2015-02-23 Dewey på Lidingö stadsbibliotek Övergång från SAB till DDK som klassifikationssystem 2 (22) Innehållsförteckning Inledning... 3 Tidslinje... 4 Bakgrund...

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Övergången från SAB till Dewey i forskningsbibliotekssverige En organisationsförändring ur de anställdas perspektiv

Övergången från SAB till Dewey i forskningsbibliotekssverige En organisationsförändring ur de anställdas perspektiv KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:45 Övergången från SAB till Dewey i forskningsbibliotekssverige

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Resursbeskrivning och åtkomst

Resursbeskrivning och åtkomst Resursbeskrivning och åtkomst 2012-11-06 kl. 10:15-16:00 Kungliga biblioteket, Humlegården, Tranströmerrummet Närvarande: Anders Cato (GUB), Isabel Folkesson (GUB), Mikael Gunnarsson (BHS), Linda Jerrewing

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Bodil Gustavsson. En intervju av Anna Orrghen 19 november 2007. Intervju 13. Från matematikmaskin till IT

Bodil Gustavsson. En intervju av Anna Orrghen 19 november 2007. Intervju 13. Från matematikmaskin till IT Bodil Gustavsson En intervju av Anna Orrghen 19 november 2007 Intervju 13 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Genre och form i Svenska ämnesord

Genre och form i Svenska ämnesord Genre och form i Svenska ämnesord Ingrid Berg Viktoria Lundborg Pär Öberg Sidnummer 1 Vad är genre och form? Form: Verkets fysiska eller bibliografiska karaktär, syfte eller hur informationen är organiserad.

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014

Verksamhetsbera ttelse 2014 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek,

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben.

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Kalle Laajala Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek FA:s årsstämma 28 maj 2009 Library of Congress Makthavare.se

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-02-07

Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-02-07 DATUM/DATE 2013-02-07 BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-02-07 Närvarande: Mikael Arvidsson Bodil Gustavsson Linda Jerrewing Harriet Lacksten Charlotte Landgren

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Research inför nationell katalog

Research inför nationell katalog Research inför nationell katalog Citaten kommer från intervjuer med följande bibliotek/intressenter: Gävle stadsbibliotek - 4 intervjuer Arboga bibliotek - 6 intervjuer Sunne bibliotek - 3 intervjuer Oxelösunds

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Göta Petter! Nu ska vi in i Libris Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Mia Moberg Juni 2015 Sammanfattning Götabiblioteken består av 14 folkbibliotek i Östergötlands

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Libris på Götabiblioteken Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Librisprojektet på Göta apr-maj 2015 Utökning av katalogiseringstjänster Utbildningar Möten för katalogansvariga och skolor

Läs mer

Alternativ hylluppställning En undersökning av hylluppställning och biblioteksmiljö på Västerviks stadsbibliotek

Alternativ hylluppställning En undersökning av hylluppställning och biblioteksmiljö på Västerviks stadsbibliotek MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN/BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 2002:33 Alternativ hylluppställning En undersökning av hylluppställning och biblioteksmiljö

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet)

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Sammanträde: 2011-09-14 Plats: BTJ, Lund Närvarande: Anders Noaksson (ordf) BTJ Ebon Gentili MSB Olle

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

HöGsKOLA~ I Rc;RAs Institutionen bibliotekshögskolan SPECIALARBETE

HöGsKOLA~ I Rc;RAs Institutionen bibliotekshögskolan SPECIALARBETE HöGsKOLA~ I Rc;RAs Institutionen bibliotekshögskolan SPECIALARBETE KATALOGISERING OCH KLASSIFIKATION AV ESTNISK LITTERATUR VID IMMIGRANT-INSTITUTETS BIBLIOTEK Kadri Thalström Nr l982:23d-- ISSN 0347-1128

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Bibliotek och ITs informationssökningswebb

Bibliotek och ITs informationssökningswebb Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om

Läs mer

LIBRIS LIBRIS LIBRIS LIB SOM SOM SOM SOM LOKAL LOKAL LOKAL L OPAC OPAC OPAC O

LIBRIS LIBRIS LIBRIS LIB SOM SOM SOM SOM LOKAL LOKAL LOKAL L OPAC OPAC OPAC O LIBRIS LIBRIS LIBRIS LIB SOM SOM SOM SOM LOKAL LOKAL LOKAL L OPAC OPAC OPAC O 2009-03-31 En konsekvensbeskrivning av Akademi Sydost Anna Stockman, Blekinge Tekniska Högskola, Eva Norling, Blekinge Tekniska

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Sid 1 Bokbeställning ny modell

Sid 1 Bokbeställning ny modell Sid 1 Bokbeställning ny modell Libris Bok över 5 000 kr. Beslut av förvärvschef Inköps ej Urval/ undersökning Kontaktbibl Broschyr Internet Leverantörs databas Diskussion med inst Diskussion kontaktbibl

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Folkpost på tre sekunder!

Folkpost på tre sekunder! Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog dnr 241-KB 761-2011 Kungl. biblioteket libris@kb.se Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1. Inledning... 5 1.1 Uppdraget...5 1.2 Genomförandet...5

Läs mer

Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet

Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet YTTRANDE 1(5) 2004-03-16 02-676-2003 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på promemorian Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet 1. Sammanfattning KB menar att promemorian utgår

Läs mer

Nyheter i Mikromarc 2.6.1

Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, oktober 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Websök... 4 Ämnesord... 4 Flytta lån... 4 Uniform titel... 5 Högertrunkering... 5 Övriga

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Den heterosexuella bibliotekarien Om BTJ, folkbibliotek och indexering av gaylitteratur

Den heterosexuella bibliotekarien Om BTJ, folkbibliotek och indexering av gaylitteratur MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2008:60 ISSN 1654-0247 Den heterosexuella bibliotekarien Om BTJ, folkbibliotek

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström Rebusmöte 2013 04 17 Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström ReBUS gruppens prioriterade punkter med kommentarer 11 & 35

Läs mer

Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat 2013-04-24

Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat 2013-04-24 Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat 2013-04-24 Bakgrund Gruppen är tillsatt av styrgruppen för Libris nationella infrastruktur med representanter från specialbibliotek, SKL, SUHF. Charlotte

Läs mer

UPPSATSER MR-PROGRAMMET

UPPSATSER MR-PROGRAMMET UPPSATSER MR-PROGRAMMET 1. PM om uppsatsskrivning 2. Litteratur 3. Framläggning praktiskt 4. Opponents uppgift 5. Uppsatser i biblioteket 1. PM OM UPPSATSSKRIVNING Formella krav för kandidatexamen För

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Övergripande beskrivning När du beställer medier från vissa leverantörers webbplatser kan du få orderbekräftelser skickade direkt till ditt inköp i BOOK-IT. Därmed skapas

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster

Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster Delrapport 2 Etapp 1 av projektet Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler (2012) Sida 0 av 58 Förord Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Ilona Johansson

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Sökning med prefix i BOOK-IT PUB

Sökning med prefix i BOOK-IT PUB Sökning med prefix i BOOK-IT PUB Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatvägen 4, 224 78 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: lund@axiell.com SÖKNING Katalogposter: BOOK-IT PUB söker inte direkt

Läs mer

Så vill vi ha LIBRIS!

Så vill vi ha LIBRIS! Så vill vi ha LIBRIS! 873 användare tycker om LIBRIS webbsök, informationssökning och interaktivitet Henrik Lindström & Erik Wahlgren Stockholm 2007 Kungl. biblioteket Avdelningen för LIBRIS Innehåll

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

En introduktion till SLI.SE

En introduktion till SLI.SE En introduktion till SLI.SE Registrera konto Om du inte ser bilden till höger när du besöker SLI.SE, klicka då på hänglåset uppe till höger, och välj menyalternativet "Skapa konto". När du fyller i skola,

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer