Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte Version
|
|
- Jan-Erik Lindström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte Version Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation Kvalitetshöjning En övergång till DDC innebär följande. Ett nytt klassifikationssystem med ett nytt sätt att organisera kunskap. Delar av DDC behöver översättas till svenska, och Svenska ämnesord mappas till DDC. Utbildning i ett nytt klassifikationssystem för bibliotekens anställda. En stor del av utländska litteraturen behöver inte klassificeras. Verktyg för att samsöka SAB-klassad och DDC-klassad litteratur behövs. Överensstämmelsen mellan klassifikationskoder och hylluppställning blir mindre, alternativt behöver förändringar i hylluppställningen göras på biblioteken. Om inte alla bibliotek går över till DDC kommer två klassifikationssystem att vara vanligt förekommande på svenska bibliotek. Problem varför en övergång till DDC? Svenska bibliotek använder ett nationellt svenskt klassifikationssystem, SAB-systemet. Det gör att klassifikationskoder i utländska katalogposter inte kan återanvändas, och att arbete måste läggas ner på att klassificera utländsk litteratur trots att det redan gjorts i andra länder. Att svenska bibliotek använder ett eget klassifikationssystem gör det också svårare för användare i andra länder att göra sökningar i svenska databaser, och för svenska användare att göra sökningar i utländska databaser. Många forskningsbibliotek är också missnöjda med SAB-systemet som inte är tillräckligt utbyggt och inte uppdateras tillräckligt mycket. Mål - vad vill vi uppnå? Internationalisering Dewey Decimal Classification (DDC) är världens mest spridda klassifikationssystem, använt av bibliotek i över 135 länder och översatt till mer än 30 språk. DDC-koder ingår i mer än 60 länders nationalbibliografier. Om Sverige också använde DDC skulle vi vara en del av ett internationellt sammanhang. Den svenska litteraturen skulle bli mer synlig och tillgänglig i andra länder, och vi skulle lättare kunna söka i internationella databaser. Rationalisering Ungefär 80 % av forskningsbibliotekens utländska förvärv är utgivet i länder där nationalbibliografin använder DDC. Om Sverige använde DDC skulle biblioteken inte behöva lägga resurser på att klassificera dessa verk. 1
2 Kvalitetshöjning DDC är ett väl underhållet klassifikationssystem med välutvecklade hierarkier. Underhållet sköts av den redaktion som finns, men förslag kommer också in från dem som översätter DDC och bibliotek som använder DDC i olika länder. Sedan 2007 finns en europeisk användargrupp, EDUG, som verkar för att förbättra DDC ur ett europeiskt perspektiv. Härigenom hålls DDC aktuellt och blir ett verktyg för kunskapsorganisation som kan fungera i många olika kulturella och sociala sammanhang. DDC är mappat till flera ämnesordssystem, däribland Library of Congress Subject Headings (LCSH) som i sin tur är mappat till Svenska ämnesord. Det finns härigenom bra ingångar till klassifikationskoderna som är till nytta både för användare och för bibliotekarier. Mappningarna mellan olika system är viktiga för att kunna koppla samman olika databaser och ge möjligheter att navigera vidare. Klassifikationssystem används på nya sätt i bibliotekens kataloger, t.ex. för att gruppera sökresultat och underlätta vidaresökning. Utvecklingen inom den semantiska webben gör att bibliotekens strukturerade data, t.ex. klassifikation, blir mer betydelsefulla än någonsin. Data kan länkas samman och göras tillgängligt på ett maskinläsbart sätt och därigenom bli viktiga verktyg för att organisera kunskapen på webben, både inom biblioteksvärlden och utanför. Andra alternativ Att övergå till ett annat internationellt spritt klassifikationssystem vore ett möjligt alternativ. Förutom DDC är LCC (Library of Congress Classification) och UDK (Universella decimalklassifikationen) internationella system som används i flera länder. Deras spridning är dock betydligt mindre än DDC:s. Konsekvensanalys Mindre arbete med klassifikation på biblioteken. Ca 80 % av LIBRIS-bibliotekens utländska förvärv behöver inte klassificeras. Det gäller bl.a. litteratur utgiven i USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Norge. Detta innebär en stor rationalisering av katalogisatörernas arbete, och ökat utrymme på biblioteken för andra angelägna arbetsuppgifter eftersom den tidskrävande uppgiften att klassificera kraftigt reduceras. På folkbiblioteken är andelen utländsk litteratur mindre. Gemensam statistik på hur förvärven fördelas mellan olika utgivningsländer saknas. Vad gäller utländsk facklitteratur är troligen den angloamerikanska dominansen på folkbiblioteken minst lika stor som på forskningsbiblioteken. Den skönlitteratur på andra språk än svenska som köps in är utgiven i många olika länder, där vissa använder DDC och andra inte. De allra flesta folkbibliotek köper idag sina katalogposter från Btj, och katalogiserar bara undantagsvis litteratur själva. Möjligheterna att rationalisera arbetet finns hos Btj och inte hos de enskilda biblioteken, som inte heller fritt kan välja vilket klassifikationssystem de vill ska användas i de katalogposter de köper. Folkbibliotek som är kunder hos Btj och vill gå över till DDC måste påverka Btj till att förse katalogposterna med DDC-koder. En annan möjlighet för folkbiblioteken är att gå med i LIBRIS och katalogisera sin litteratur själv. Kunskaper i katalogisering saknas i stort sett på de flesta folkbibliotek, och det är 2
3 troligen inte rimligt för de mindre folkbiblioteken att upprätthålla sådan kompetens, men man kan tänka sig samarbete mellan flera bibliotek i län eller regioner. Gemensamma bibliotekskataloger finns redan på flera håll, t.ex. i Umeåregionen. Blandad översättning och mappning Svenska ämnesord - DDC För att kunna göra den DDC-klassificerade litteraturen sökbar på svenska behöver delar av DDC översättas till svenska och Svenska ämnesord mappas till DDC. Vilka delar som översätts bör styras av behovet av svensk terminologi. Inom humaniora och samhällsvetenskap är behovet större än inom naturvetenskap och teknik, och mer bör därför översättas inom dessa områden. Översättningen och mappningen är också viktiga verktyg för att katalogisatörer ska kunna klassificera den svenska litteraturen och delar av den utländska effektivt och med god kvalitet. En svensk översättning av DDC gör det lättare att placera in svenska företeelser på rätt ställe i DDC. Mappning mellan Svenska ämnesord och DDC behövs för att ge en verbal ingång till DDC och kan bidra till att rationalisera både arbetet med att klassificera med DDC och ämnesordsindexera med Svenska ämnesord. Översättningen av DDC och mappning Svenska ämnesord-ddc kräver resurser, men det är nödvändigt att satsa dessa resurser centralt för användarnas skull och för att arbetet med klassifikation ska fungera på biblioteken. Ett nytt klassifikationssystem En övergång till DDC skulle innebära att vi lämnar ett klassifikationssystem som nästan alla anställda på svenska bibliotek har någon kunskap om och går över till ett klassifikationssystem som få känner till. Detta kräver en omfattande utbildningsinsats, men för de allra flesta räcker det med en kort introduktion till DDC. Genom goda verktyg ska varken bibliotekarier eller användare behöva kunna klassifikationssystemet utantill. Många bibliotekarier har ganska grunda kunskaper i SAB-systemet. Det har under många år inte funnits någon vidareutbildning i klassifikation, och bibliotekarieutbildningarnas undervisning i SAB-systemet är ganska kortfattad. Inom de närmaste åren sker stora pensionsavgångar på många bibliotek vilket gör tidpunkten väl lämpad för ett byte av klassifikationssystem. Sökning i bibliotekens kataloger Idag använder de allra flesta LIBRIS-bibliotek med allmänna samlingar liksom alla svenska folkbibliotek SAB-systemet. Det innebär att sökning med SAB-kod ofta kan ge ganska heltäckande resultat. Efter en övergång till DDC kommer situationen att vara mer splittrad, med SAB-koder på den äldre litteraturen och DDC-koder på den nya. Möjligen kommer också en del bibliotek att fortsätta att använda SAB-systemet. Inget klassifikationssystem är dock helt heltäckande idag heller. För utländsk litteratur utgiven förekommer exempelvis SAB-koder i 67 % av posterna. Det äldre materialet, utgivet före 1950-talet, har sällan SAB-koder. E-resurser har sällan katalogiserats manuellt i Sverige och försetts med SAB-koder, däremot förekommer DDC-koder ofta i posterna. Verktyg för att söka och presentera litteratur som klassificerats med olika system tillsammans behövs därför oavsett om vi går över till DCC eller ej, men blir förstås särskilt viktiga efter en övergång. De måste bygga på mappningar mellan systemen. Det finns en konverteringstabell mellan SAB och DDC som är under revision. Det är viktigt att verktygen fungerar utan att användare behöver kunna klassifikationssystemen. Det vore också önskvärt att verktygen kan fungera både som en integrerad del av LIBRIS webbsök och som fristående verktyg som kan 3
4 användas tillsamman med andra bibliotekskataloger. För att förbättra sökmöjligheterna vore det också bra att hämta DDC-koder från andra bibliotekskataloger för så mycket material som möjligt. Hylluppställning och märkning av böcker För de flesta bibliotek är klassifikationssystemet och hylluppställningen nära sammankopplade. Hyllsignumet som visar på vilken hylla en bok ska placeras är en kortare variant av klassifikationskoden. För de bibliotek som vill behålla denna nära sammankoppling kräver en övergång till DDC att man flyttar om böckerna på hyllorna och eventuellt också att man märker om böckerna. Det innebär en stor arbetsinsats. Om man kan acceptera att klassifikationssystem och hylluppställningen inte exakt motsvarar varandra är dock inte omflyttning och ommärkning av böckerna nödvändig. På den nivå som används i hylluppställningen är SAB och DDC mycket lika varandra. Genom att systemen är mappade till varandra kan man ställa SAB-klassade och DDC-klassade böcker tillsamman på hyllan och med skyltar tydligt visa både vilket ämnet är och vilka koder det gäller. SABkoden Ne motsvarar t.ex. DDC-koden och står för Geografi. Brittiska öarna. Det finns naturligtvis också mer komplicerade ämnesområden, och då får man antingen acceptera en sämre struktur i hylluppställningen, eller lägga ner arbete på att flytta och märka om böcker inom de områdena. Många folkbibliotek laborerar redan idag med temahyllor av olika slag som inte följer SAB-systemet. Användarna Användarna kommer också att komma i kontakt med ett nytt klassifikationssystem. Eftersom ett klassifikationssystem bör verka i bakgrunden, utan att användarna behöver kunna det, kommer förändringen för användarna att bli ganska liten. Många användare kan några SAB koder för sina favoritområden, och de kommer att lära sig några DDC-koder istället. Många användare vet på vilken hylla de böcker de är intresserade av brukar stå, och de kommer kanske att upptäcka att hyllan fått ny skyltning. För andra kommer favorithyllan att flyttas. För sökning i bibliotekens kataloger ska verktygen fungera så bra att användaren påverkas minimalt av att klassifikationssystem är ett annat. Användare från andra länder kommer möjligen att notera att koderna är desamma som de är vana vid. Ett annat system för kunskapsorganisation Det är svårt att jämföra klassifikationssystem, eftersom alla har sina starka och svaga sidor, men sammantaget är ändå DDC ett bättre klassifikationssystem än SAB. Underhållet fungerar bättre och hierarkierna är mer välutvecklade. Genom att systemet är så spritt i världen blir det allt mer neutralt och präglas allt mindre av att det från början är amerikanskt. Svenska företeelser kan i vissa fall bli svårare att placera in i DDC än i SAB, som är specialgjort för svenska förhållanden, men det är då möjligt att påverka DDC.s redaktion och föreslå förändringar. När det handlar om rena utbyggnader av systemet är det troligen enkelt att få igenom förändringar. När det gäller olika sätt att se på världen är det förstås svårare, men denna typ av förändringar sker också. Underhåll av SAB-systemet Efter en övergång till DDC kommer KB att lämna Svensk Biblioteksförenings kommitté för klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet). Det kommer även andra representanter för forskningsbibliotek som går över till DDC att göra. Eftersom forskningsbiblioteken stått för de flesta initiativen till utveckling och förändring av systemet kan man befara att utvecklingen av SAB-systemet stagnerar. 4
5 Vad händer om inte alla svenska bibliotek går över till DDC? Varje bibliotek bestämmer själva vilket klassifikationssystem som de vill använda - om något - men eftersom LIBRIS bygger på samarbete och gemensamt utnyttjande av katalogposterna så vore förstås vinsterna med en övergång störst om den sker på bred front. Det finns en risk att en övergång bara på vissa bibliotek skulle försvåra samarbetet mellan biblioteken. Om vissa bibliotek fortsätter använda SAB-systemet medan andra går över till DDC kommer många böcker att klassificeras två gånger med olika klassifikationssystem. För användare som nyttjar flera olika bibliotek kan det vara en olägenhet att möta olika klassifikationskoder i bibliotekskataloger och på hyllorna. Det är viktigt att försöka minimera dessa negativa konsekvenser genom bra mappningar mellan de två klassifikationssystemen och bra verktyg. Slutsatser konsekvensanalys Sammantaget anser vi att de positiva konsekvenserna överväger stort och att en övergång till DDC är rätt väg att gå. Genom en övergång till DDC blir de svenska biblioteken en del av ett internationellt sammanhang även vad det gäller klassifikation, och arbetet rationaliseras genom att utländska katalogposter kan utnyttjas fullt ut. Övergången i sig kommer att innebära kostnader, både centralt och på de enskilda biblioteken, men på sikt kommer de löpande kostnaderna att minska samtidigt som kvaliteten höjs. Tidsplan Arbetet med en svensk övergång till DDC kan påbörjas under andra halvan av 2009, om finansiering kan ordnas. Projektet beräknas vara i 3 ½ år, men en övergång till DDC på Nationalbibliografin För en mer detaljerad tidsplan, se bilaga 1. Kostnader En exakt uppgift för kostnaderna för en övergång till DDC kan förstås inte tas fram, utan kostnadsuppgifterna bygger på uppskattningar och antaganden. De centrala kostnaderna för en övergång är ungefär 7,5 miljoner kr. I den summan ingår översättning av delar av DDC, mappning av Svenska ämnesord till DDC, förbättring av konverteringstabellen SAB-DDC, utveckling av samsökningsverktyg samt utbildning av både folk- och forskningsbibliotekens personal. Övergångskostnaderna på biblioteken är svåra att beräkna, men det gäller kostnader för tid för utbildning, minskad produktivitet och förändringar i hylluppställning. De löpande kostnaderna centralt beräknas öka med ungefär kr per år. I summan ingår licenskostnader för DDC samt en svensk redaktion och kommitté för DDC. De minskade löpande kostnaderna ute på biblioteken är svårare att beräkna, men för forskningsbibliotekens del skulle det kunna röra sig om 3 miljoner kr per år, om övergången sker på bred front. Några ökande löpande kostnader på biblioteken medför inte övergången. För en mer detaljerad kostnadsberäkning, se bilaga Magdalena Svanberg 5
Dewey i Sverige. Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg.
Dewey i Sverige Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg Detta har hänt Delstudie 3 i Katalogutredningen. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? (2006) Remiss.
Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006
Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket www.kb.se En förstudie
Dewey på KB. www.kb.se
Dewey på KB Presentation vid Dewey let s do it! Seminarium om Dewey och klassifikationens roll nationellt och internationellt 5 februari 2009 Magdalena Svanberg Beslutet Kungl. biblioteket beslutar att
Dewey Decimal Classification (DDC)
Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest
Dewey som klassifikationssystem
Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi
Dewey i Sverige. Användarmöte Dewey 9 april Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktionen. Sidnummer 1
Dewey i Sverige Användarmöte Dewey 9 april 2013 Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktionen Sidnummer 1 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005 Katalogiseringsutredning, del 3 föreslår byte till DDK 2008 - KB beslutar
Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek
Projektplan, Katalogiseringsutredning 2005-12-17 1(8) Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan 1. Bakgrund Under 2004 och 2005 har flera initiativ tagits
Projektkontrakt för projekt Dewey
Projektkontrakt för projekt Dewey 1 (10) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Projektdefinierande Dnr:214-795-2008 Fastställd 2.1 2010-02-15 Projektkontrakt för projekt Dewey Projektbeställare
DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1
DDK Dewey decimalklassifikation Jönköping 29 maj 2013 Sidnummer 1 Dewey - DDK Dewey decimalklassifikation - Dewey - DDK Dewey Decimal Classification System - DDC Sidnummer 2 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005
Övergång (återgång) till ämnesbaserad uppställning av böcker. Biblioteksrådet
Övergång (återgång) till ämnesbaserad uppställning av böcker Biblioteksrådet 2018-10-04 Uppställning av böcker på bibliotek Ämnesindelat Baseras oftast på ett biblioteksspecifikt klassifikationssystem
Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06
Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets
Deweyprojektet Onsdag den 29 april, 2009
ANTAL SIDOR 1(5) Deweyprojektet Onsdag den 29 april, 2009 Styrgruppen: ordförande: Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek Gunilla Herdenberg, KB Eva-Lisa Holm Granath,
En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek?
En svensk övergång till DDK vad innebär det för folk- och skolbibliotek? Innehåll Förord 5 1. Bakgrund 6 2. DDK som klassifikationssystem 6 2.1 DDK 6 2. 2 Jämförelse SAB DDK 7 2.2.1 Medieform, ålder, talböcker
Deweyprojektet Måndagen 10 maj, 2010
ANTAL SIDOR 1(7) Deweyprojektet Måndagen 10 maj, 2010 Styrgruppen: ordförande: Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek Maria Hedenström, KB Gunilla Herdenberg, KB Eva-Lisa
Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16
Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Minnesanteckningar Närvarande Sakkunniga: Pia Bodå, Uppsala UB Bodil Gustavsson, Stockholms UB Gunilla Thunarf Sundkvist, Högskolebiblioteket i Gävle
Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010
ANTAL SIDOR 1(6) Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 Styrgruppen: ordförande: Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek Maria Hedenström, KB Gunilla Herdenberg, KB
Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen
Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen Magdalena Svanberg Kungl. biblioteket 2006-11-08 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Del 1. Vad skulle
Minnesanteckningar från möte om praktiska DDK-frågor 28 januari 2010 Regionbibliotek Stockholm, Odengatan 63, Stockholm
Minnesanteckningar från möte om praktiska DDK-frågor 28 januari 2010 Regionbibliotek Stockholm, Odengatan 63, Stockholm Närvarande: Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska
Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13
Välkomna till användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Praktisk information Toaletter Om något händer Fika och lunch Mer information #DDKse15 Välkomna till Lidingö stad hälsans ö tio minuter från Stockholms
Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET
Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Varför Dewey 5 bibliotek 1 bibliotek Minst 6 olika hylluppställningar Flytt sommaren 2014 SAB eller Dewey? Varför fast hylluppställning?
Libris för folkbiblioteken!
Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling
Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey
1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 2014-11-12 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Ingrid Dannberg, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Olof Osterman och Helene Stenman, Astrid Wolff
Debatten om övergången från SAB till DDC
KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:1 Debatten om övergången från SAB till DDC Hur ser den ut? Jakob
DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se
DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör
Dewey Folkbibliotek
Dewey 2016 Folkbibliotek 1 Omslagsbild: Tranströmerbiblioteket, Stockholm. Foto: Cecilia Ranemo Dewey 2016 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga
Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera
Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera Pia Leth Nya tider Allt är möjligt Användaren förväntar sig att hitta allt på nätet Till exempel i Internet Archive, Google book search,
Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015
1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting. Rayeheh Hamedani
Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey november 2015
1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 26-27 november 2015 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Olof Osterman, Jonathan Pearman, Helene Stenman och
Remissvar angående Katalogutredningen Avdelningen för LIBRIS,
Remissvar angående Katalogutredningen Avdelningen för LIBRIS, 2007-04-16 Avdelningen för LIBRIS instämmer med de övergripande principerna i katalogutredningens sex förslag till förbättring av processen
Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige
Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Presentation vid seminariet Norsk webdewey springbrett for gjenbruk og samarbeid? Det 73. norske bibliotekmøte, Stavanger 21 mars. Sidnummer 1 3/26/2012 Sidnummer
Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek
Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen
Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering
Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering Slutsatser och rekommendationer Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media
025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell
025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR
Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport
027.4 027.809485 025.431 027.5485 027.8 027.4485 Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport Harriet Aagaard Kungl. biblioteket. Avdelningen för LIBRIS 2012-04-19 Innehåll Dewey
Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek
Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek Sassa Persson Magisteruppsats, Biblioteks- och informationsvetenskap 15hp, Umeå Universitet
Kandidatuppsats. Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey. Författare: Christina Kousteni Therese Sedin
Kandidatuppsats Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey Författare: Christina Kousteni Therese Sedin Handledare: Peter Kåhre Examinator: Lars Seldén Termin: VT15 Ämne:
DDC på Malmö högskolas bibliotek Abdc DDC. mah. Maria Gullberg och Pär Egevad Bibliotek och IT Malmö högskola 2010.
DDC på Malmö högskolas bibliotek 025. 431 Abdc DDC mah Maria Gullberg och Pär Egevad Bibliotek och IT Malmö högskola 2010. Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Dewey och SAB en kort jämförelse... 3
Dewey : en genomfo randeplan
Dewey : en genomfo randeplan Inledning Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) beslutade att byta klassifikationssystem från SAB till Dewey 2008. Anledningarna till detta var flera, men främst baserades beslutet
Rationell kommunikations- och beslutsprocess för nationell katalogisering. Processanalys och förslag till nytt avtal mellan KB och Librisbiblioteken.
beslutsprocess för nationell katalogisering Processanalys och förslag till nytt avtal mellan KB och Librisbiblioteken. Delstudie 2 i Kungl bibliotekets katalogiseringsutredning 2006 Innehåll Bakgrund...
Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet)
Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Sammanträde: 2012-02-23 Plats: Svensk biblioteksförening, Stockholm Närvarande: Anders Noaksson (ordf)
Man måste ställa upp
Man måste ställa upp Hylluppställning på svenska högskole- och specialbibliotek som klassificerar i DDC Einar Ehn Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267
Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009
Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009 Närvarande: Harriet Aagaard, Jonas Barck, Pia Bodå, Anders Cato, Bodil Gustavsson, Karin Grönvall
Libris för folkbiblioteken
Libris för folkbiblioteken samarbete i en nationell katalog Dnr 240-KB 243-2014 Illustration: Johanna Olander 2014-04-15 Sidan 1 av 24 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 2.1 Arbetsgruppens uppdrag
Kunskapsuniversalism inom kunskapsorganisation
Kunskapsuniversalism inom kunskapsorganisation Klassificering av idéhistorisk forskning i SAB och DDK Ida Larsson Sociologiska institutionen Kandidatuppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, 15
Handläggare Stina Degerstedt Datum Dnr
Handläggare Stina Degerstedt Datum 2018-06-07 Dnr 6.3-2018-166 Ämnesbeskrivning. Rapport från en workshop utförd av gruppen Metadata, Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling 1(7) Förord
Hjälp! Vi har blivit med Dewey!
Hjälp! Vi har blivit med Dewey! Aleksandra Erlandsson Pedagogisk inspiration Malmö skolbiblioteken i Malmö 79 skolbibliotek anslutna till Sierra 41 skolbibliotek med utbildade bibliotekarier 124.355 katalogposter
Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 28 maj 2008
Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF Forum för bibliotekschefer 2008-05-28 Styrgruppen 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 28 maj 2008 Plats: Sv Biblioteksförening,
Bibliografisk kontroll. som samarbete och superhjältekraft
Bibliografisk kontroll som samarbete och superhjältekraft Dagens agenda: Metadata och bibliografisk kontroll Föreningen och kommittéerna Ett utökat nationalbiblioteksuppdrag Bibliografisk kontroll idag
Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord
1 (8) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Rapport Dnr: 34-760-2009 2010-02-04 Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord Projektbeställare Projektledare
Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14
Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2
Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Bibliotekets innehåll och mening
Bibliotekets innehåll och mening Demokratiska uppdraget 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och
RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund
RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund Anders Cato BTJ & Arbetsgruppen RÅ Arbetsgruppen RÅ Bakgrund Föregångare, lite historia Gruppens organisatoriska tillhörighet, nationell inflytandestruktur
Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.
Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå
GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen
Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns
Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC En diskursanalys
MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2010:7 ISSN 1654-0247 Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång
Libris XL. Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem. KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket. Illustration: Sir John Tenniel
Libris XL Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket Illustration: Sir John Tenniel Libris Sidnummer 2 Libris bibliotekssamarbete Libris webbsök Maskinell
DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG
Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den
Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek
Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX
Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?
Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens
GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta
PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna
Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >
Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov
Kungl. bibliotekets bibliografiska råd Fredag den 24 april, 2009
ANTAL SIDOR 1(5) Kungl. bibliotekets bibliografiska råd Fredag den 24 april, 2009 Närvarande: ordförande: Anders Cato Ingrid Berg Magdalena Gram Pia Leth Maria Hedenström Marika Holmblad Torbjörn Persson,
SAB och Dewey vid Uppsala universitetsbibliotek
SAB och Dewey vid Uppsala universitetsbibliotek En attitydundersökning bland bibliotekarier på 6 biblioteksenheter Lina Wersäll Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap
Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm
Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket
Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online
Pass 4: Metadatastandarder Mer om metadatastandarder Välkommen till presentation 3 i pass 4. Den här presentationen handlar om några olika teman som har att göra med metadatastandarder. Jag kommer att
Använda SYV-spindeln
2015-02-19 Använda SYV-spindeln Instruktioner för att komma igång! 1 av 11 Komma igång! 1. Registrera en användare och logga in För att börja använda SYV-spindeln är det första du måste göra att registrera
Skjut inte på katalogisatören!
kjut inte på katalogisatören! Rationell kommunikations- och beslutsprocess för nationell katalogisering Hur gjorde vi? Utgångspunkt: avtalet mellan KB och Librisbiblioteken Genomgång av protokoll, minnesanteckningar,
Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014
Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,
Nationalbibliografin i siffror
Utgivningspuls 2015 Nationalbibliografin i siffror 1 Utgivningspuls 2015 Nationalbibliografin i siffror För mer information: Kungliga biblioteket, Enheten för nationalbibliografin www.kb.se/samlingarna/bibliografier/nationalbibliografin
Verksamhetsplan Nationella uppdraget
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris
Katalogutredning avseende svenska forskningsbibliotek
Katalogutredning avseende svenska forskningsbibliotek Avslutningsseminarium 2006-11-16, Kungl. biblioteket Minnesanteckningar Närvarande: Aagaard, Harriet, Stockholms stadsbibliotek Andersen, Elisabeth,
BLDSC British Library Document Supply Centre - det största utlåningsbiblioteket i Europa
VÄGAR TILL TEKNISK VETENSKAPLIG INFORMATION ORDLISTA ABSTRACT, ABSTRAKT referat eller referatpublikationer BELÄGGA i bibliotekssammanhang att med hjälp av kataloger eller andra bibliografiska hjälpmedel
Från bokstäver till siffror. Övergång från SAB till DDK som klassifikations- och hylluppställningssystem på Malmö stadsbibliotek
Från bokstäver till siffror Övergång från SAB till DDK som klassifikations- och hylluppställningssystem på Malmö stadsbibliotek Innehåll Inledning Bakgrund och sammanfattning av projektet Förväntade resultat
Från SweMARC till MARC21 svenska erfarenheter. Christer Larsson
Från SweMARC till MARC21 svenska erfarenheter Oslo, 2008-02-07 Christer Larsson LIBRIS, Kungl. biblioteket, Sverige christer.larsson@kb.se 23 januari 2002 Ny era i LIBRIS historia inleds Övergång till
"I have a dream"... av Gunilla Jonsson
"I have a dream"... av Gunilla Jonsson Abstract From a single point of departure the user shall be able to retrieve all kinds of information resources, be it in print or in electronic format, be it on
ett klassifikationssystem är ju en spegling av världen så att säga.
ett klassifikationssystem är ju en spegling av världen så att säga. En studie av bibliotekariers maktmedvetenhet och utmaningar vid övergången från SAB till DDK. Författare Britta Renman Examensarbete
Kungl. bibliotekets auktoritetsgrupp Tisdag den 30 september, 2008
ANTAL SIDOR 1(5) Kungl. bibliotekets auktoritetsgrupp Tisdag den 30 september, 2008 ordförande: Pia Leth Pia Leth, sekr. Övriga närvarande från Kungl. biblioteket Eva Abrahamsson Carin Anell Anders Cato
Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling
Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek
Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Denna VP gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när
Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.
Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.
Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte
DATUM/DATE 2012-03-08 BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2012-03-08 Närvarande: Mikael Arvidsson, Annika Eriksson, Bodil Gustavsson, Linda Jerrewing, Harriet Lacksten,
Rapport till Kungl biblioteket 2006-11-09, uppdaterad 2006-11-22. Susanne Sellei
Förslag till effektivisering av katalogiseringsarbetet baserat på kvantitativa uppgifter och analys av postflödet inom LIBRISbiblioteken : delstudie 1 i Katalogieringsutredningen 2006 Rapport till Kungl
Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.
Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka
VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var
VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra
Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.
HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans
Kungl. bibliotekets nationella referensgrupp 11 september 2008
ANTAL SIDOR 1(9) Kungl. bibliotekets nationella referensgrupp 11 september 2008 Närvarande, referensgruppen: Martin Bjersby, Lars Björnshauge, Eva Hesselgren Mortensen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla
Kungl. bibliotekets nationella referensgrupp 19 november 2008
ANTAL SIDOR 1(11) Kungl. bibliotekets nationella referensgrupp 19 november 2008 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Inger Melin, Kerstin Norén,
Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling
Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till
2013-11-25 2013-11-26
DATUM/DATE 2013-11-25 2013-11-26 BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-11-25 och 2013-11-26 Mötet hölls i Stockholm, i Kungl. bibl:s lokaler på Karlavägen och
Resursbeskrivning och åtkomst
Resursbeskrivning och åtkomst 2013-02-05 kl. 10:15-16:00 Kungliga biblioteket, Humlegården, Lagerlöfrummet Närvarande: Isabel Folkesson (GUB), Jan Gustafsson (LUB), Olle Johansson (KB/AVM), Charlotte Landgren
Medlemskap i Libris beslutsunderlag
Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste
Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.
Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet
Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28
Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,
Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken
Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar
KN - Seminarium. (Litteratursökning)
KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller
Facklitterära tecknade serier på folkbibliotek
KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:52 Facklitterära tecknade serier på folkbibliotek Jennifer Coccomo
Dewey på Lidingö stadsbibliotek
1 (22) FÖRFATTARE DATUM Amelie Sarlin 2015-02-23 Dewey på Lidingö stadsbibliotek Övergång från SAB till DDK som klassifikationssystem 2 (22) Innehållsförteckning Inledning... 3 Tidslinje... 4 Bakgrund...
Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014
Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Sammanställning av enkätsvaren och inventering av stödbehov Junko Söderman, Internationella biblioteket 2015-10-07 Om enkäten 2014 Nya bibliotekslagen