Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 28 maj 2008

Transkript

1 Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF Forum för bibliotekschefer Styrgruppen 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 28 maj 2008 Plats: Sv Biblioteksförening, World Trade Center, Stockholm Närvarande: Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande Annika Annemark, Blekinge Tekniska högskola Anna Carin Börjeson, Högskolan Väst Marie Louise Fendin, Handelshögskolan i Stockholm Jette Guldborg, Malmö Högskola Terje Höiseth, Luleå Tekniska universitet Berit Nilsson, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet, sekreterare Annika Sverrung, Chalmers Aina Svensson, Uppsala UB, sammankallande i arbetsgruppen för högskolans elektroniska publicering (punkt 1) Frånvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Christer Björklund, KIB 1. Arbetsgruppen för högskolans elektroniska publicering Aina Svensson kommenterade arbetsgruppens rapport Kartläggning av högskolans elektroniska publicering och rekommendationer för nationell samverkan. Nästan alla universitet och högskolor hade svarat på den enkät som arbetsgruppen skickade ut våren 2007 och nästan alla svaren visade att man på något sätt är på gång med e-publicering. Problemet för många är att nå ut med information till forskarna. Det finns ingen övergripande samordning, det finns många olika pågående och avslutade projekt inom området men ingen organisation för långsiktig och hållbar samordning. Arbetsgruppen har i sin rapport rekommenderat att SUHF tar ansvaret för en sådan samverkan, formulerar riktlinjer och även hittar finansieringsformer för samordningen. T ex kan en webbplats upprättas, som en wiki, där alla kan dela med sig av sitt material. Arbetsgruppen avser att presentera en sådan idé vid KBs Mötesplats Open Access 2008, den 1-2 oktober. Enligt styrgruppen är frågan om samordningsaktiviteter knappast av sådan dignitet att SUHF/rektorerna kan/vill åta sig en finansiering utan om biblioteken anser en samverkan för viktig måste biblioteken sannolikt själva finna en finansieringsmodell. Styrgruppen sammanfattade diskussionen så att arbetsgruppen utifrån slutsatserna i rapporten får i uppdrag att konkretisera inom vilka områden som det behöver göras gemensamma insatser som sedan kan presenteras för bibliotekscheferna som ett underlag för en ev finansiering. Under tiden kan arbetsgruppen börja bilda ett nätverk. Aina hade några frågor med anledning av arbetsgruppens uppdrag: - Inventera vilken kompetens som finns kring publicering av tidskrifter (lägg i en databank). Med databank avser styrgruppen en förteckning över personer som arbetar praktiskt med publicering. - Omvärldsbevakning av tekniska standarder och vad som händer inom området publicering av vetenskapligt material på lärosätena. Styrgruppen menade att omvärldsbevakningen kan ske

2 Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF Forum för bibliotekschefer Styrgruppen 2 genom det planerade nätverket. - Hur ser styrgruppen på samarbetet med KB? Lars informerade att den överenskommelse som ska finnas mellan SUHF och KB inrymmer att KB har rätt att utse kontaktpersoner till SUHFs arbetsgrupper så att både KB och SUHF kan hålla sig informerade om varandras arbete. Aina kommer att kontakta Jan Hagerlid. - Datum för delrapport (1/10) skjuts framåt. 2. Lägesrapporter/information SUHF/KB-avtalet Lars informerade att Bengt Karlsson, SUHF, har diskuterat avtalet med KB. I avtalet kommer att skrivas in att KB har rätt att utse kontaktpersoner till Forums arbetsgrupper. För licensverksamheten kommer KB att inrätta en särskild styrgrupp som en del av KBs inflytandestruktur. Styrgruppen ligger inte under den nationella referensgruppen. Styrgruppen kommer att ha 7-9 ledamöter. Sammansättningen ska avspegla deltagandet i licensverksamheten. Lars skickar ut den slutliga versionen av avtalet när det är underskrivet och klart. 3. Mötet i den nationella referensgruppen den maj Lars informerade från mötet: Ansvarsbibliotekens verksamhet diskuterades. Ett förslag om att centralisera licensverksamheten kommer att tas fram till diskussion under hösten. Under mötet med nationella referensgruppen diskuterades även digitalisering. Lars informerade också att Gunilla Herdenberg tagit över ansvaret för LIBRIS. 4. Diskussionsforum Berit informerade att det nu finns ett diskussionsforum för bibliotekscheferna på SUHF-webben. 5. Gruppen för framtidsfrågor: utkast till uppdrag, nomineringsförfarande etc Ett utkast till uppdrag för gruppen för framtidsfrågor hade tagits fram inför dagens möte (se bilaga). Styrgruppen instämde i förslaget. Dock ansåg man att gruppens redovisning ska ske först till våren eftersom styrgruppen kan utse ledamöter i gruppen först vid sitt nästa möte, den 17 september. Redan nu skickas meddelande till bibliotekscheferna om förslag till ledamöter, med motivering. Svar ska vara inlämnade senast före midsommar. 6. Dewey som nytt klassifikationssystem Lars informerade att KB ännu inte har fattat något beslut utan frågan diskuteras i den nationella referensgruppen i september. Underlag har lämnats in av Inger Melin, Jönköping (bilaga) och Terje Höiseth (bilaga). Styrgruppen ansåg att fler kollegor skulle involveras i diskussionen och uppdrog åt Jette att starta med ett inlägg på Forums diskussionssida på webben.

3 Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF Forum för bibliotekschefer Styrgruppen 3 7. Gemensamma tjänster: Forums arbetsgrupp och relationen till KB Styrgruppen har inrättat en beredningsgrupp med uppgift att fånga upp och bereda frågor för Forum om inflytandet kring gemensamma tjänster. Terje rapporterade från ett möte den 12 maj med Gunilla Herdenberg, KB. Gunilla vill gärna ha diskussioner och överläggningar med Forum och ser gärna att Forum har en arbetsgrupp som KB kan föra dialog med. På så sätt kan Forum komma in tidigt i KBs prioriteringsdiskussioner. Terje skriver förslag till uppdrag för en arbetsgrupp och hur den ska kunna fungera gentemot Nationell Samverkan/LIBRIS. Styrgruppen får förslaget inför sitt möte den 17 september och därefter kan det presenteras för KB. På längre sikt kan denna samverkan ev skrivas in som tillägg i SUHF/KBavtalet. Sammansättningen av den nuvarande gruppen behöver revideras i och med det nya uppdraget. 8. Planering av Forums möte 22 oktober Styrgruppen uppdrog åt en grupp att planera för eftermiddagens programpunkt som föreslås handla om e-publicering och bibliometri-frågor. Gruppen består av Annika Sverrung (sammankallande), Terje Höiseth, Håkan Carlsson, Aina Svensson samt någon från KIB. På förmiddagens agenda står informationspunkter från ordföranden m fl och ev rapport från någon arbetsgrupp. Bibliotekscheferna tillfrågas om de har ärenden som bör tas upp. 9. Budget för Forums verksamhet 2009 Bordlades till nästa möte. 10. Uppföljning av tidigare beslut Kompetensutveckling: utseende av kontaktpersoner vid varje lärosäte Berit fick i uppdrag att be om den lista som KB (Eva Lunneborg) har gjort och lägga den på Forums webbsida. Bibliotekens roll i utbildningen: utseende av kontaktpersoner vid varje lärosäte Styrgruppen beslutade att inte åtgärda detta. 11. Statens biblioteksdepå i Bålsta som gemensam tidskriftsdepå Lars informerade att Gunnar Sahlin önskar en intresseanmälan från SUHF om stöd till etableringen av en gemensamma tidskriftsdepå. Lars förser Bengt Karlsson med underlag. Vid anteckningarna Berit Nilsson

4 SUHF Forum för bibliotekschefer Styrgruppen Gruppen för framtidsfrågor UPPDRAG U T K A S T Att ställa frågor om framtiden är lätt, att besvara dem är desto svårare. Bibliotekens chefer har ett ansvar för den strategisk verksamhetsutvecklingen. Det axlas på olika sätt och med olika hjälpmedel. Nu bildas en Grupp för Framtidsfrågor (ca. fem personer), vars uppgift blir att komplettera bibliotekschefernas pågående strategiska arbete med något cheferna normalt har begränsad tillgång till ett helt förutsättningslöst och icke-förpliktande tänkande kring framtiden. Målet är att gruppen ska generera tankegods, insikter, perspektiv och konceptuella förslag till Forum för Bibliotekschefer på ett sådant sätt att resultaten kan ingå som ett inslag i biblioteks individuella strategiska arbete och långsiktiga verksamhets- och kompetensplanering, för de bibliotek som så önskar. Resultatet bör också kunna användas i Forum för Bibliotekschefers (och dess styrgrupps) verksamhetsprioriteringar. Gruppens uppgift blir att fritt och utan resurshänsynstaganden, men också sakkunnigt och proffesionellt, ta sig an åtminstone ett (gärna fler) av områdena nedan. hur utnyttja och utforma bibliotekslokalerna på lärosätena i framtiden för att möta kundernas behov framtida kommunikationsformer som biblioteken bör använda sig av för att på olika sätt ge kunderna stöd framtida tjänster och funktioner som kommer att efterfrågas och bör tillhandahållas av biblioteken framtida viktiga samarbetsfusioner, nya och/eller befintliga, inom och utanför lärosätena Med framtid avses minst fem år framåt. Gruppen ska redovisa resultat till [styrgruppen/forum ] senast [1 november] Gruppen avgör själv arbetsform, prioriteringar, fokus och (tillsammans med direkt berörda bibliotekschefer) arbetets omfattning i tid. Biblioteken, från vilka gruppmedlemmarna kommer, förväntas allokera tillräckligt med arbetstid åt de berörda personerna så att gruppen kan fullfölja sitt uppdrag. SUHF kan finansiera ett tvådagarsinternat (inkl resor) för gruppen, om så önskas. Övriga rese- och andra kostnader står de direkt berörda biblioteken för. En utvärdering av gruppens arbete görs i samband med att resultat redovisas för Forum för Bibliotekschefer.

5 Till styrelsen för Forum för bibliotekschefer Frågan om eventuell övergång till Dewey Decimal Classification Jag är på intet sätt övertygad om att en övergång till Dewey skulle innebära rationaliseringsvinster, effektivisering av katalogiseringsarbetet och stor nytta för användarna efter att ha tagit del av de underlag och minnesanteckningar som presenteras av expertgruppen för LIBRIS samkatalog. Vinsten av detta projekt måste ställas mot dess totala kostnader. Kan inte detta genomlysas på ett tydligare sätt så anser jag att projektet bör läggas ner innan det slukar mer resurser. Jag uppmanar därför styrgruppen för Forum att engagera sig i frågan. Katalogutredningen, behandlade i en delstudie (nr 3) frågan om en övergång till Dewey Decimal Classification. Magdalena Svanberg vid Kungl. Biblioteket som var ansvarig för den delen av utredningen skriver avslutningsvis Sammanfattningsvis finns det mycket som talar för en svensk övergång till DDC. Katalogutredningen gick på remiss till alla högskole/universitetsbibliotek. Endast 11 av dessa svarade och få hade synpunkter på frågan om Dewey. Expertgruppen för LIBRIS samkatalog har nu uppdraget att bereda frågan vidare. Magdalena Svanberg har till expertgruppens möte 28 februari tagit fram ett underlag Hur går vi vidare i Deweyfrågan?, som i 11 punkter föreslår åtgärder som, vad jag kan förstå, alla tar sin utgångspunkt i att en övergång till Dewey är förestående. Efter att idag ha läst minnesanteckningarna från nämnda möte ser jag att expertgruppen bestämt sig för Dewey. Utdrag ur minnesanteckningarna från 28 febr. Magdalena Svanberg föredrog ett underlag om hur vi kan arbeta vidare med frågan om en övergång från SAB till Dewey Expertgruppens slutsats var att den aktivt kommer att arbeta för genomförandet av en övergång till Dewey Expertgruppens slutsats: Av de konkreta förslagen rekommenderas att förslag 1 (Förbättra konverteringstabellen DDC-SAB) och 6 (provöversättning av Dewey-systemet) som Magdalena kan göra inom sin tjänst prioriteras, samt förslag nr. 9, utbildning i samarbete med biblioteken. Som stöd i arbetet på Nationell samverkan bildades en grupp. Gruppen får även i uppdrag att presentera upplägg för utbildningen på nästa expertgruppsmöte i maj. Arbetet med en övergång har alltså redan påbörjats och katalogisatörer skall börja utbildas!

6 I en tid när de fysiska samlingarna får mindre betydelse, andelen e-media växer, bibliotekskatalogen minskar i betydelse och sökning på klassning blir allt mindre intressant borde ett beslut i frågan föregås av en grundlig genomlysning av nyttan för användarna och kostnaderna för biblioteken. Det sett på vilket expertgruppen nu arbetar med frågan är inte till fyllest. Innan expertgruppen arbetar vidare, anser jag, att frågan måste upp till behandling i såväl KBs nationella referensgrupp som Forum för bibliotekschefer. Jag kommer själv att ta upp frågan i nationella referensgruppen och uppmanar styrelsen för Forum att agera för att få till stånd en diskussion inom Forum. Jönköping Inger Melin Bibliotekschef

7 Dewey eller inte Dewey that is the question. Ett inlägg i debatten till SUHFs styrgruppsmöte den 28. maj Terje Höiseth Att beskriva världens kunskap genom klassifikationssystemens hierarkiska djungel har varit bibliotekariernas unika kompetens i mer än 100 år. Det är självklart lite smärtsamt att inse att sedan kortkatalogerna försvann begränsas nyttan av systemen till en fråga om var böckerna ska stå på våra hyllor. För bibliotekens användare är det fullständigt likgiltigt om det står en bokstavskombination eller sifferkombination på hyllan, det är absolut inte meningsbärande, och efter en tid lär man sig var de böcker står som ligger inom det egna intressefältet. Diskussionen om övergången till Dewey kan man alltså begränsa till ett rent biblioteksinternt anliggande. Själv arbetar jag vid ett bibliotek som gick över till Dewey 1994 (från UDK). Samtidigt inkorporerades Lärarhögskolans bibliotek med stora samlingar efter SAB, och resultatet blev två hylluppställningar, en Dewey för teknik och naturvetenskap och en SAB för humaniora och samhällsvetenskap. Vi har alltså levat med två system i 14 år utan några särskilda problem för våra brukare. Den bedömning vi gjorde den gången var att vinsten vid övergång till Dewey för teknik och naturvetenskap (95% engelska) var betydlig större än för resten av samlingen som hade betydlig större andel svenskspråkliga böcker. Motivet för övergången var självklart att de engelska böckerna redan har en Dewey-signatur. Det är självklart viktig att man accepterar klassningen, i annat fall är det ingen vinst med det hela. Jag tror att det för vissa bibliotek kan vara vettigt att gå över till Dewey, även om flera av oss inte kommer att köpa så många fler böcker i åren som kommer. Min poäng är att detta är ett mycket lokalt beslut, och att det egentligen inte behövs några stora nationella grepp om denna frågan. Det ser mycket olika ut från bibliotek till bibliotek, och jag har svårt att tänka mig att man sätter igång stora omklassningsprojekt på befintlig samling. Då är det kanske mer vättigt att göra som gjorde med kortkatalogerna i gamla dagar, man börjar på nytt. Förutsättningarna för att göra detta varierar från bibliotek till bibliotek, därför är det självklart att beslutet måste tas lokalt. Jag håller fullständig med Inger Melin i att det vore helt fel att sätta igång stora kostsamma projekt för denna övergång som alltså egentligen bara handlar om hylluppställning. Min tes är att det överhuvudtaget inte behövs något centralt projekt för detta. Man snackar om att översätta Dewey till svenska, något som jag anser totalt onödigt. Vi har, tillsammans med KTHB levd alldeles utmärkt utan en svensk Dewey, så jag begriper inte vad man skall med det till. Jag kan även vittna om att jag under det tidiga 80-talet stod för en icke obetydlig del av översättningen till norska av Deweys 19.utgåva och kan bara säga att detta är ett stort arbete som kostar tid och pengar. Jag vill därför starkt varna för att gå in i något sådant! Det samma gäller kopplingar mellan Dewey och SAB- till vilken nytta? Min konklusion är alltså: Gärna Dewey om de lokala förutsättningarna för att spara tid finns. Egentligen ser jag inga behov för några centrala insatser för att möjliggöra detta. För många bibliotek är den lokala samlingen en marginell resurs, men vi beter oss i många stycken som

8 om den fortfarande var centrum i universum. Ska man lägga ner centrala resurser på sådant som stödjer biblioteken lokalt tycker jag man ska hitta andra områden. För att köpa denna argumentation måste man självklart acceptera grundaxiomen, att klassifikationssystemen enbart används till att ställa upp böcker på hyllan. Jag har efter närmare 40 år i branschen inte blivit övertygad om något annat, men jag tänker arbeta några år till, så om bara argumenten är goda så är det ännu ej för sent!