Inledning Information om styrgruppens arbete Lars Björnshauge, vice ordförande i Forum:

Transkript

1 Sveriges universitets- och högskoleförbund Minnesanteckningar SUHF Forum för bibliotekschefer Minnesanteckningar från Forum för bibliotekschefer 20 oktober 2009 Plats: Klara Strand Konferens, Stockholm Närvarande: Se bilaga Inledning Information om styrgruppens arbete Lars Björnshauge, vice ordförande i Forum: - Styrgruppen beslutade vid sitt senaste sammanträde att inrätta en arbetsgrupp för gemensamma tjänster. Gruppen inrättas från 1 januari 2010 med Terje Höiseth som sammankallande. Arbetsgruppens uppdrag kommer att formuleras före årets slut. Från denna grupp nomineras ledamöter till den expertgrupp för LIBRIS nationella system som KB avser att bilda. På fråga om SUHF behöver en egen arbetsgrupp svarade Terje att SUHF:s grupp avser hela infrastrukturen med gemensamma system, inte enbart LIBRIS-systemen som är KB:s ansvar. - SUHF:s styrelse har beslutat att utfärda en rekommendation till medlemmarna (REK 2009:3) att ha en publikationsdatabas (eller vara ansluten till en sådan) som löpande registrerar lärosätets publikationer och som följer de nationella format-rekommendationerna, och som därför kan leverera till Swepubdatabasen. SUHF:s styrelse har vidare uppdragit åt Forum för bibliotekschefer att ta fram mer detaljerade riktlinjer för kvalitetssäkring i detta sammanhang. Vetenskapsrådet ska inbjudas att delta i detta arbete. Styrgruppen har beslutat att etablera en arbetsgrupp som ska ha till uppgift att göra en skiss över hur det är lämpligt att arbeta med frågan att ta fram riktlinjer för kvalitetssäkring av publikationsdatabaser, vilken process som är lämplig att använda och hur denna process kan förankras på lärosätena. - Styrgruppen har fått i uppdrag av SUHF att se över Forums nuvarande uppdrag. Styrgruppen börjar med att göra någon form av självvärdering och se över vad som har gjorts i förhållande till det nuvarande uppdraget och därefter eventuellt föreslå förändringar i uppdraget. - Styrgruppens sammansättning bör ändras med mellanrum. Efter konsultationer med SUHF är förslaget att en reviderad sammansättning av styrgruppens åtta bibliotekschefer bör vara klar från årsskiftet på så sätt att det finns fyra nya ledamöter. Vice ordförande bör vara en av dem som finns kvar, sekreterarfunktionen bör följa viceordförandeuppdraget. Styrgruppen har föreslagit att fyra av de nuvarande ledamöterna får fortsatt uppdrag (Annika Annemark, Christer Björklund, Jette Guldborg och Annika Sverrung). Jette Guldborg föreslås till vice ordförande. Forum kommer att få tillfälle att nominera fyra nya ledamöter. Information skickas ut inom kort. - Påminnelse om konferensen Mötesplats Open Access 2009 i Uppsala den november. Agneta Olsson informerade om arbetet med att arrangera IFLA i Göteborg augusti Agneta är ordförande i den nationella kommittén. Det praktiska arbetet utförs av en projektgrupp på Svensk Biblioteksförening med Niclas Lindberg som projektledare. Det finns möjlighet att anmäla sig som volontär, talare, skicka in papers eller posters eller anmäla intresse för att anordna pre-conference.

2 Sveriges universitets- och högskoleförbund Minnesanteckningar SUHF Forum för bibliotekschefer Aktuella frågor rörande bibliometri, publikationsdatabaser, rådata mm Företrädare för Forums arbetsgrupp för bibliometri och Vetenskapsrådet var inbjudna. Daniel Wadskog, KI, informerade om befintliga system för publikation respektive bibliometri, rådata, världsdata, bibliometri som ett verktyg för verksamhetsutveckling mm. Ulf Kronman, Vetenskapsrådet, gav en presentation med titeln Publikationer blir pengar. Anslag till svenska universitet och högskolor baserat på publiceringar och citeringar. Ulfs presentation bifogas. Utbildning för professionen Dialog med utbildningarna om hur de möter våra framtida behov Annika Sverrung gav en introduktion till eftermiddagen där företrädare för utbildningarna i biblioteksoch informationsvetenskap medverkar. En dialog mellan utbildningarna och avnämarna har efterfrågats i Forum för bibliotekschefer. Behovet av fortbildning har också diskuterats vid olika tillfällen liksom rekryteringen av framtida bibliotekarier. Helena Wedborn, Linköpings UB, presenterade Behov av kompetensutveckling inom forsknings- och specialbibliotek. Inventering gjord av KB:s Expertgrupp för kompetensutveckling. Helenas presentation bifogas. Christer Eld, Uppsala universitet, Karen Nowé Hedvall, Högskolan i Borås, Birgitta Olander, Lunds universitet och Angela Zetterlund, Växjö universitet, presenterade respektive utbildningar med avstamp i Forums fråga Hur vill ni möta våra framtida behov?. Kort sammanställning av debatt om kompetensbehovet på högskole- och universitetsbiblioteken och utbildningarnas vilja och förmåga att fånga behoven (sammanställningen gjord av Jette Guldborg): Frågorna och idéerna från bibliotekscheferna var många: Hur bevakar utbildningarna våra behov? Hur kan biblioteken komma in i en långsiktig planering? Hur hitta formar för det? Vi vill inte enbart ha poängsatta kurser. Vi har behov av workshops, snabba lösningar på konkreta utbildningsbehov. Varför riktar utbildningarna inte sina insatser mer direkt mot oss som målgrupp? Skillnaden mellan folk- och forskningsbibliotek växer. Universiteten är på väg helt in i moderinstitutionen. Vi rekryterar nu ofta utanför de traditionella kanalerna, våra behov har förändrats. Är det behov av en gemensam bibliotekariekompetens? Vad kan en nyutbildad bibliotekarie? Utbildningarnas svar: Vi bevakar behoven genom vår forskning och genom deltagande på konferenser och möten som t ex detta. Nästan varenda kurs har referenspersoner från biblioteksbranschen. Det är svårt att prioritera fortbildningsbehoven. Vad är det för kompetenser ni vill att vi ska utbilda till? Vi vill att alla vi utbildar kan anställas på bibliotek, fast alla på ett bibliotek behöver inte vara biblioteksutbildade. Ni kan hjälpa till att utveckla våra utbildningar. En nyutbildad bibliotekarie från Lund är utbildad i kunskapsorganisation, har bemötandekompetens, strategisk kompetens och problemlösningskompetens.

3 Sveriges universitets- och högskoleförbund Minnesanteckningar SUHF Forum för bibliotekschefer Konkreta idéer: Skicka kompetensprofiler till utbildningarna vid rekrytering. Det ger utbildningarna en bra insyn i vad vi efterfrågar. Trendseminarier ett par gånger per år Annika Sverrung tackade för en givande eftermiddag och uppmanade bibliotekscheferna dels att närmare orientera sig om innehållet i utbildningarna och dels att vid rekryteringar skicka kompetensprofiler. Styrgruppen fick i uppdrag att arbeta vidare med formerna för den fortsatta kontakten med utbildningarna. Vid anteckningarna Berit Nilsson

4 SUHF Forum för bibliotekschefer 20 oktober 2009 Deltagare Agneta Olsson Angela Zetterlund Anna Carin Börjeson Annika Annemark Annika Sverrung Ann-Kristin Forsberg Annsofie Oscarsson Berit Nilsson Birgitta Olander Britt-Marie Sohlström Christer Björklund Christer Eld Daniel Wadskog Eva Arndt-Kling Eva Hesselgren Mortensen Eva Unemo Gunnar Lager Jette Guldborg Karen Nowé Hedvall Karin Grönvall Kjell Jonsson Lars Björnshauge Maivor Hallén Marianne Hällgren Marie-Louise Fendin Per Ahlin Sofia Arvidsson Solbritt Andersson Terje Höiseth Ulf Göranson Ulf Kronman Helena Wedborn Wilhelm Widmark Göteborgs universitet Växjö universitet (eftermiddag) Högskolan Väst Blekinge Tekniska Högskola Chalmers Ersta Sköndal högskola Mälardalens högskola Lunds universitet Lunds universitet (eftermiddag) Mittuniversitetet Karolinska Institutet Uppsala universitet (eftermiddag) KIB (förmiddag) Karlstads universitet Anna Lindh-biblioteket Sophiahemmets högskola KTH Malmö högskola Högskolan i Borås (eftermiddag) Södertörns högskola Umeå universitet Lunds universitet Högskolan i Gävle Linköpings universitet Handelshögskolan Örebro universitet Högskolan Borås Högskolan i Kalmar Luleå tekniska universitet Uppsala universitet Vetenskapsrådet (förmiddag) Linköpings universitet Stockholms universitet

5 Publikationer blir pengar Anslag till svenska universitet och högskolor baserat på publiceringar och citeringar Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet SUHF Forum för bibliotekschefer Forskningspropositionen % av lärosätenas basanslag konkurrensutsätts 10% av befintliga medel Samtliga nytillförda medel % fördelas baserat på externa anslag 5% fördelas baserat på publikationer och citeringar Runt 600 miljoner kr år 2009, 900 milj kr år 2010 Cirka 2% av totala forskningsmedlen 1

6 Publiceringsindikatorns anatomi Produktion * genomslag Områdesnormerade publiceringar * fältnormerade citeringar Fältnormerade citeringar Konventionell metod för att jämföra olika fält finns Områdesnormerad publiceringsvolym Ny metod för att jämföra olika vetenskapsområden framtagen "Waring-modellen" All statistik baserad på Thomson Reuters (ISIs) databas ISI proceedings ingår inte i dataunderlaget Olika forskningsfält olika förutsättningar Skiftande publiceringskulturer Publikationstyper Publiceringsfrekvens, samförfattande Citeringsmönster Olika täckningsgrad i datakällorna Medicin och naturvetenskap (artiklar) täcks bra Teknik (artiklar, konferenser, rapporter) täcks halvbra Humaniora och samhällsvetenskap (böcker) täcks dåligt Normering = att jämföra lika med lika Fältnormering jämför publikationer inom samma forskningsfält 2

7 Olika områdens synlighet i Thomson ISI 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Övrig samhällsvetenskap Humaniora Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) Grundläggande problemställningar Hur hantera områden med låg och ojämn täckningsgrad i vår (nuvarande) databas? Humaniora och samhällsvetenskap Hur jämföra publiceringsvolym mellan olika vetenskapsområden? Olika publiceringskulturer ger olika täckningsgrad Olika genomsnittlig artikelproduktivitet 3

8 Waring propositionens modell Antal forskare per producerat antal artiklar Antal forskare Waringreferens = antal artiklar per forskare och år Antal producerade artiklar Bedömning av tre möjliga modeller "Norsk täckningsgrad" Enkel och transparent beräkning Kompenserar inte för produktivitet och externa medel "Waring" Banbrytande, men oprövad oklart vad vi mäter Svajiga referensvärden speciellt vid fin områdesindelning Kompenserar inte för olika mängd externa medel "SEK per pek" Baseras på samma enhet som fördelas (pengar) Knepiga matchningar av SCBs och Thomsons ämnesområden Kan utvecklas och förbättras av Vetenskapsrådet 4

9 Problemet humaniora och samhällsvetenskap Lägga HumSam utanför modellen Inget incitament till ökad publicering och citering Invänta SwePub för en norsk modell Lägga HumSam inom modellen Undermålig hantering av publicering och citeringar Invänta SwePub för en norsk modell Hur vi än gör Vi behöver SwePub! Arbetet med publiceringsindikatorn VR levererade ny modell "SEK per pek" Undantog humaniora och samhällsvetenskap VRs styrelse rekommenderade regeringen att vänta med implementering VR föreslog utvidgning av datasetet med SwePub Regeringen uppdrog åt VR att räkna enligt forskningspropositionens modell Omräkning med samma modell som användes i forskningspropositionen för budgetår 2009 Kvalitetssäkring Dokumentation av Waring-modellens inkonsistens 5

10 Frågor? Diskussion! Från medborgarlön till ackord Publiceringssindikatorn: "ett litet toppsegel i en stor rigg" Fördelar 5% av direkta forskningsmedlen Cirka 2% av totala forskningsmedel Statistisk indikator och incitament till förändring Inte sanning och rättvisa Bra att sätta fokus på publikationerna som output Ger incitament att få ordning på den svenska vetenskapliga publiceringen En utmaning för landets universitetsbibliotek 6

11 Hur ska man använda bibliometri? Som statistiskt underlag till sakkunniga Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda organisationen Ensamt fungerar bibliometri bäst på makronivå Peer review Bibliometri Länder Grupper Lärosäten Individer Publikationer per år 7

12 Kompetensbehov vid universitetsoch högskolebibliotek KB:S EXPERTGRUPP FÖR KOMPETENSFRÅGOR H Wedborn

13 Inventeringar av kompetensbehov Enkät till UoH-bibliotekscheferna våren 2008 Biblioteksstämman hösten 2008 Seminarium för kompetensansvariga hösten 2008 Jmf SB + BHS: Delfiundersökning om vilken biblioteksforskning som behövs enl. akademiska bibliotek 2009 SUHF:s arbetsgrupp för framtidsfrågor, rapport H Wedborn

14 Enkätsvar. Fem strategiskt viktiga områden Områden Antal bibliotek (34 svar) Upphovsrätt 34 IKT 16 Högskolepedagogik 11 Bemötande 10 Kvalitet/Utvärdering 9 E-publicering 9 Webbutveckling H Wedborn

15 Fem strategiskt viktiga områden. Forts. Områden, forts. Antal Ledarskap, Marknadsföring, Libris/Samsök, Biblioteksengelska, Katalogisering 6 Digitalisering, Omvärldsbevakning 5 Ämneskunskaper 4 Presentationsteknik H Wedborn

16 Strukturerad samlad behovsinventering Tre kompetensutvecklingsområden: Hur man arbetar konkret med kompetensfrågor Bemötande och kommunikation Ledarskap och medarbetarskap H Wedborn

17 Kompetenshjulet Personlig Ansvar, värderingar, attityder, inställning Kommunikativ Samverkan, samarbete, bemötande, pedagogisk förmåga Strategisk Omvärlden, verksamhetsidé, mål, fokus, organisation Yrkesteknisk Teori, metoder, lagar, avtal Källa: IPF, Uppsala H Wedborn

18 Strategisk kompetens Framtidsanalys Omvärldsorientering Helhetssyn Användarperspektiv Kvalitetsarbete Integrering i kärnverksamhet Utvärdering Kompetensplanering H Wedborn

19 Personlig kompetens Problemlösning Nytänkande Situationsanpassning Engagemang Självförtroende Egeninlärning H Wedborn

20 Kommunikativ kompetens Strategier för samverkan med kunder/moderorg. Kommunikation uppdragsgivare/användare/kolleger Bemötande Ledarskap Marknadsföring Pedagogiskt förhållningssätt H Wedborn

21 Yrkesteknisk kompetens Tre huvudområden: Biblioteket i lärandeprocessen Vetenskaplig kommunikation Digitala medier o interaktiv IKT H Wedborn

22 Yrkesteknisk kompetens. Exempel IT-kunskaper IT-pedagogik Bibliometri E-science Digitala tjänster Sociala nätet H Wedborn