Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Transkript

1 Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare

2 Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39) universitet och högskolor Litet kansli många aktiva i arbetet Samordnar och talar för högskolesektorn i de frågor där man är tillräckligt eniga

3 Vad tänkte jag prata om? Vilken kvalitet för vem? Hur mäter vi kvalitet idag? Hur kan vi mäta kvalitet i morgon? Den realistiska bilden Den visionära bilden

4 Men först ett erkännande Innan jag började arbeta i centrala förvaltningsorganisationen på lärosätena tänkte jag sällan eller aldrig på kvaliteten i det jag gjorde som lärare och forskare

5 Kvalitetssystemsidealet Kvalitetssystem bör vara: Långsiktiga Legitima Förutsägbara (utan att vara manipulerbara) Kvalitetsdrivande Problemet är att enighet saknas om hur de elementen ska definieras

6 Kvalitetens intressenter Olika intressenter har olika mål som gissningsvis är oförenliga Kvalitetssystemet måste hitta en balans mellan målsättningarna

7 Effektivitetslogik Verksamhetslogik Utom akademin Staten, skattebetalarna och kapitalet Medborgarna Inom akademin Lärosätesledningarna Professionerna

8 Balanserande intressen Demokrati Forskningsframsteg & välutbildade studenter Ekonomisk effektivitet

9 Kvalitetens intressenter Olika intressenter har olika mål som gissningsvis är oförenliga Kvalitetssystemet måste hitta en balans mellan målsättningarna som inte dödar guldäggsläggaren

10 Dagens kvalitetssystem Kvalitet är inne - New Public Managements fel Ökat fokus på kvalitet utvidgade funktioner för kvalitetssystemet ökade konflikter Kvalitetssystemens ideologiska överbyggnad synliggörs

11 Kvalitetssystem i utbildningen Präglas av tvära kast (tre system på fem år varav ett skrotades) Brist på förtroende och legitimitet mellan alla aktörer skapar konflikter och toppstyrning samt uteslutning ur ENQA Utvärderingarnas utfall har inte alltid varit transparenta Driver mellan ytterligheter i jakt på valida kvalitetsindikatorer

12 HSV:s utvärderingssystems vingliga färd Upprepade dikeskörningar mellan att först mäta förutsättningar och sedan resultat

13 Relativ fördelning av högsta och lägsta omdömen i HSV:s utbildningsutvärderingar t om 14 november Alla examina Kandidat Magister Master Yrkesexamen Totalt MHK BK MHK BK MHK BK MHK BK MHK BK 14 % 23 % 10 % 23 % 11 % 29 % 28 % 17 % 18 % 14 % Äldre universitet 18 % 16 % 12 % 16 % 13 % 19 % 31 % 16 % 22 % 11 % Yngre universitet 4 % 34 % 2 % 26 % 4 % 50 % 14 % 14 % 11 % 22 % Högskolor 10 % 34 % 10 % 33 % 13 % 38 % 0 % 33 % 0 % 25 % MHK= Mycket hög kvalitet; BK = Bristande kvalitet Äldre universitet = Chalmers, Göteborg, Handelshögskolan, Karolinska Institutet, KTH, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm, SLU, Umeå, Uppsala Yngre universitet = Karlstad, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Örebro

14 Kvalitetssystem i forskningen Fyraåriga forskningspropositioner ger unik stabilitet kompletterat med kortsiktighet och detaljstyrning Forskningen har stark legitimitet och är högt prioriterad Inomvetenskapliga kvalitetskriterier kompletteras mer med kvantitativa mått Kvaliteten har upprätthållits men de politiska målen handlar om elit, koncentration och spridningseffekter

15 Via peer review i huvudsak till etablerade forskargrupper på de äldre lärosätena Basanslag för forskning 2012 utifrån basanslag 2008 och förändringar <1,6 % av de nya basanslagen via bibliometriska indikatorer gynnar mindre och yngre lärosäten

16 Andel av lärosätenas forskningsmedel från olika källor 2011 % Direkta statsanslag Omfördelade basanslag (bibliometri) Strategiska forskningsmedel (peer review) Externa medel (peer review)

17 Kvalitetssystem i administrationen Hur långsiktigt arbetar vi med detta, egentligen? Vems ansvar är kvalitetsutvecklingen i administrationen? Vilka måttstockar använder vi? Vad menar vi med kvalitet i administrationen?

18 Aspekter av administrativ kvalitet Relationen akademisk frihet administrativa processer Det avskräckande exemplet anordnandet av högskoleprovet Det positiva exemplet den gemensamma antagningen

19 Kvalitetssystemen i framtiden den realistiska bilden Politikens grunder ligger fast Kvalitetssystem = medelsfördelningssystem Effektmått allt viktigare Peer review prioriterat för forskning Konflikter och splittring kan förväntas öka Nationella pengar fördelas i nationella system (trots internationella sammanhang) Akademisk kvalitet definieras i allt högre grad av externa parter

20 Styrproblem I Den tydligaste och mest säkerställda effekten på publiceringar av införandet av bibliometriska data i fördelningen av basanslag 2009

21 Styrproblem II

22 Styrproblem III

23 Kvalitetssystemen i framtiden den visionära bilden Kvalitetssystemen utarbetas i samarbete mellan parterna ökat förtroende Utveckla system som bidrar till den akademiska kvaliteten Ökad flexibilitet mindre kontroll Koppla Sverige till ett internationellt kvalitetssammanhang

24 Vägen mot visionen i SUHF:s kvalitetsarbete Tar fram en plan om det ideala systemet Expertgruppen för kvalitetsfrågor Referensgruppsarbete i pågående processer HSV:s arbete med utbildningsutvärderingar efter 2014 VR:s arbete med peer review Vinnovas arbete med samverkansindikatorer Påverka utan att bli gisslan

25 Utmaningar för framtiden Skapa kvalitetssystem som till rimlig kostnad ger kvalitetsdrivande incitament Stärka de interna kvalitetssystemen Hitta avvägningen mellan kraven på kontroll och uppföljning och verksamhetens logik Ta till vara och utveckla professionaliteten och personalens tysta kunskap

26 Som vi sett av den svenska grundskolans utveckling kan en alltför ensidig fokusering på kortsiktig utvärdering vara direkt skadlig. Det som verkligen betyder något är en mycket mer svårmätt faktor, nämligen kompetensen, nyfikenheten, hängivenheten och ansvarskänslan hos de människor som bedriver själva verksamheten. Henrik Berggren, Den akademiska frågan - En ESO-rapport om frihet i den högre skolan (2012) Tack för eventuell uppmärksamhet! fredrik.andersson@suhf.se