Minnesanteckningar från möte i Gruppen för SwePub

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR: Dnr/Ref.no Minnesanteckningar från möte i Gruppen för SwePub Datum och tid: onsdagen 15 februari 8:15-11:00 Plats: KB, Humlegården, Klemmingrummet, plan 6 Närvarande: Björn Brorström, Högskolan i Borås (ordförande punkt 1-5), Lars Burman, Uppsala universitet, Karin Grönvall, Sveriges lantbruksuniversitet, Carl Jacobsson, Vetenskapsrådet (ordförande punkt 6-10), Christina Jönsson Adrial, Kungliga biblioteket (adjungerad), Torulf Lind, Vetenskapsrådet, Dieter Müller, Umeå universitet, Ingrid Nordman, Skolverket, Elisabeth Sjöstedt, Vetenskapsrådet, Miriam Säfström, Kungliga biblioteket (tf sekreterare), Ingemar Thun, Kungliga biblioteket (adjungerad) Dagordning 1. Mötet öppnas Ordförande öppnade mötet och välkomnade Dieter Müller till gruppen. Han ersätter Marianne Sommarin som en av SUHF:s representanter. Därefter följde en kort presentationsrunda. 2. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningar från mötet 21/ finns publicerade på _21_Minnesanteckningar_Gruppen_for_%20SwePub.pdf Några frågor från detta möte återkommer som separata punkter på dagens möte (punkt 6-8). Anteckningarna från föregående möte lades därefter till handlingarna. 3. Dagordningen fastställs Ordförande informerade om en punkt i den utskickade dagordningen SND-projekt öppna data: relation till SwePub. Svensk Nationell Datatjänst (SND) förbereder en

2 ansökan till Vetenskapsrådet. rörande forskningsdata som öppna data. Max Petzold, föreståndare för SND, har varit i kontakt med Björn Brorström och andra i denna grupp. Han kommer gärna till något frantida möte och informerar mer om projektansökan och SND:s verksamhet överlag. Dagordningen fastställdes. 4. Status och framtida organisation för arbetet Miriam Säfström presenterade KB:s plan för framtida SwePub-organisation och aktiviteter (se bilaga). Sammanfattningsvis innehåller regleringsbrevet för 2017 en anslagshöjning som ger KB möjlighet att etablera SwePub som en del av sin reguljära verksamhet, istället för att som tidigare driva det i projektform. KB:s uppgift är nu att så snart som möjligt etablera en permanent, robust och väl fungerande organisation, som förmår att hantera SwePub:s utmaningar och intressenternas behov över tid. Det finns ett antal kända utmaningar, bland annat datakvaliteten. Även om den tekniska lösningen ska stödja kvalitetssäkring och bearbetning i samverkan måste den största delen av arbetet med kontroll och justering av data ske på lärosätena/motsvarande. Ett annat viktigt område är den tekniska integrationen. SwePub ska nu integreras med den nationella infrastrukturen (Libris), och de två tekniskt separata delarna SwePub Sök och SwePub Analys ska också tekniskt sammanföras med varandra. 5. Användning av SwePub: målbild Vilken målbild har denna grupp för SwePub och dess användning? De närvarande resonerade kring frågan. Elisabeth Sjöstedt: SwePub ska vara en nationell resurs som ger en heltäckande bild av publiceringen vid svenska lärosäten. Beskrivningen av publikationerna ska vara grundläggande men kvalitetssäkrad. Carl Jacobsson: Det ingår i uppdraget att SwePub ska möjliggöra bibliometriska analyser. Mycket i SwePub Sök är av sekundär betydelse för denna del av uppdraget, medan t ex auktoritetsregister/kontrollerade listor är av stor betydelse. Lars Burman: SwePub kan bidra till att höja den lokala datakvaliteten (en mycket kostsam aktivitet). Det är viktigt att SwePub gör en tydlig beställning gentemot dataleverantörerna, och etablerar vilka dataelement som är obligatoriska. Carl Jacobsson: För att SwePub ska möjliggöra bibliometriska analyser måste kvaliteten höjas. Lärosätena har en viktig roll här, vilket bör formaliseras i regeringens instruktion till lärosätena.

3 Elisabeth Sjöstedt: De två funktionerna (samlad ingång till vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten respektive verktyg för bibliometrisk analys) borde inte behöva separeras. Den grundläggande beskrivningsnivån borde kunna täcka bägge behoven. Ingemar Thun: Den strategiska diskussionen i SwePub-gruppen bör fokusera på effektmål och användarbehov, snarare än systemlösningar. Vi behöver identifiera huvudsakliga användargrupper och undersöka om deras behov står i motsättning med varandra, för att i sådana fall kunna prioritera. Torulf Lind: SwePub kan spela en avgörande roll för att t ex etablera standardiserade identifikatorer för objekt, personer och institutioner. Miriam Säfström: Vi har skaffat oss mycket kunskap om möjligheterna att förbättra metadata på automatisk väg. Ett uppgraderat SwePub kan göra det lättare för dataleverantörerna att göra rätt från början, och därmed höja kvaliteten både i den centrala tjänsten och i de lokala systemen. Björn Brorström: Det är viktigt att tjänsten är stabil och heltäckande. Den måste kunna ge en tillförlitlig bild av publiceringen vid våra svenska lärosäten och forskande myndigheter. Dieter Müller: SwePub bör kunna ge möjlighet till produktionsanalys: t ex vilka lärosäten har under året publicerat sig inom ett visst ämne? SwePub ska möjliggöra nationell benchmarking. Björn Brorström: SwePub ska fungera bra även för sällananvändaren: tjänsten ska vara lätt att använda och bidra till. Ingemar Thun: Sedan vi fastslagit effektmålen ska tjänst och användargränssnitt utvecklas för att uppnå dessa. I den bakomliggande tekniska lösningen räknar jag med att vi kommer att kunna använda mycket som redan finns i den nationella infrastrukturen. KB behöver hjälp av Gruppen för SwePub för att hitta rätt visavi användarna. Elisabeth Sjöstedt: Det är av stor vikt att det finns en samlad ingång, en nationell tjänst som understödjer användarnas behov. Tjänsten ska tydligt definiera sina krav på inleverans av data och stödja lärosätena i produktion och leverans av detta. Karin Grönvall: Lärosätena har egna system som behöver kunna samspela med den nationella tjänsten. Vi behöver gå till källan, undersöka hur data ser ut i de lokala systemen och hur den kan förbättras. Dieter Müller: Det ekonomiska incitamentet är viktigt. SwePub borde kunna användas för anslagsfördelning och medelstilldelning. Då gagnar det användarna att bidra till höjd datakvalitet.

4 Torulf Lind: Datakvaliteten är en viktig fråga. En nationell tjänst kan innebära besparingar genom att underlätta manuell inmatning samtidigt som den utnyttjar automatiska funktioner. Ingemar Thun: Då KB nu bygger upp verksamheten från grunden är det viktigt att fastställa vilka funktioner som behövs, vad lärosätena frågar efter? Vilken är den större nyttan? Verksamheten ska inte bara rulla på, utan vi ska ta tillfället i akt att förbättra. Björn Brorström: KB:s tidigare ekonomiska äskanden har varit ungefärliga. Utifrån en mer detaljerad aktivitetsplan för dem löpande verksamheten kommer troligen ytterligare äskanden behöva göras. Karin Grönvall: Vi behöver arbeta vidare och förtydliga denna målbild. Lärosätena bidrar med mycket egna resurser. Det är bra om datakvaliteten kan höjas genom automatiska åtgärder. Då KB nu etablerar organisationen bör lärosätenas behov av effektiva flöden tänkas in redan från början. Ingemar Thun: KB vill ta tillvara på detta tillfälle att tänka nytt. Arbetet ska inte bara rulla på, utan tanken är att det ska fungera bättre än tidigare, och det kommer att se annorlunda ut. Vi behöver ta ställning till hur projektdirektivet och finansieringen ska se ut. Lars Burman: Välkomnar nytänkande i frågan. Vid nästa möte kommer Gruppen för SwePub att fortsätta målbildsdiskussionen. KB kommer inför detta möte att skicka ut underlag baserat på den tidigare projektgruppens överlämningsdokumentation. 6. Referensgrupp och arbetsgrupper På föregående möte diskuterades referensgruppens funktion och sammansättning. Gruppen för SwePub betraktade referensgruppens uppgift som oklar och gruppen som för stor, med flera representanter från samma organisationer. KB fick i uppdrag att återkomma med plan för syfte och sammansättning av referensgruppen. Innan detta görs måste dock den löpande verksamheten bemannas och en mer detaljerad plan för arbetet fastställas. KB ser ett fortsatt stort behov av att arbeta med exempelvis referensgrupper för att få input på och förankra SwePub-arbetet. KB kommer att kontakta dem som ingått i den tidigare referensgruppen och förklara nuläget. 7. Forskande myndigheters deltagande i utvecklingen av SwePub Frågan togs upp på föregående möte (21/9, punkt 4). Även här gäller att formerna för samverkan och förankring kan utformas först sedan verksamheten bemannats och

5 målbilden närmare definierats. Lars Burman ställde fråga om det ska vara möjligt för en forskande myndighet att direktansluta sig till SwePub, utan att gå via DIVA, Pure eller något av de andra system som levererar data till SwePub. 8. Deltagande och representation ENRESSH (Se anteckningar från föregående möte, punkt 6a, samt Gunnar Sivertsen, forskare vid NIFU, har kontaktat SwePub i ett försök att få med svensk representation i en europeisk COST-action för humaniora och samhällsvetenskap, ENRESSH, där en av de ingående grupperna arbetar med dataunderlag, metoder för forskningsevaluering och databaser för forskningsinformation. Gruppen leds av Tim Engels, avdelningschef för forskning och innovation på universitetet i Antwerpen. Efter en diskussion enades gruppen om att inte utse någon representant. Det är lämpligare att representation utgår direkt från respektive organisation. Vi kommer dock att fortsätta följa ENRESSH-arbetet med intresse, och räknar med framtida kontakter då KB:s SwePub-organisation är på plats. 9. Övriga frågor Det planerade mötet den 8/3 skjuts fram till april/maj. Doodle kommer. 10. Mötet avslutas