Den nya publikationsekonomin

Transkript

1 Den nya publikationsekonomin bibliometri, open access och ekosystemet för forskningsinformation Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor Kungliga biblioteket Högskolan i Halmstad,

2 Programmet OpenAccess.se Samordnar utvecklingen mot open access i Sverige Samverkar med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer Kungliga biblioteket koordinerar Expertgrupp och arbetsgrupp Konferenser, möten och föredrag Webbplats och blogg

3 Seminariets delar Bibliometri Vad är det och hur räknar man? Fördelning av forskningsmedel med bibliometri Kritisk granskning av bibliometri Open Access Vad menas och hur skapar man open access? Hur hanterar vi omställningen? Publikationsekonomin Varför publikationsekonomi? Hur hanterar man sina publikationstillgångar? Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Hur passar de lokala systemen in i det nationella?

4 Bibliometri för utvärdering av forskning publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått

5 Bibliometri = statistiska analyser av publikationer Produktion publikationer Hur många, per år, per forskare, per krona? Genomslag citeringar Blir publikationerna lästa och gör intryck i forskarsamfundet? Samverkan nätverk Samförfattande, ämnesrelationer och citeringsrelationer Dynamik Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?

6 Datakällor för bibliometri Thomson Reuters Web of Science (ISI) tidskriftstitlar Elsevier Scopus tidskriftstitlar och konferensserier Google Scholar Samlar in "allt på nätet" Även doktorsavhandlingar, böcker och rapporter Egen publikationsdatabas (DiVA) Bättre täckning fler typer av dokument Verifierade data koppling forskare och institution Inga citeringsdata ingen världsdata

7 Olika områdens synlighet i Web of Science 100% Tidskriftsartiklar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Konferenstryck Rapporter Böcker 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) Övrig samhällsvetenskap Humaniora

8 Citeringar ojämnt fördelade

9 Fältnormerad citeringsgrad Publiceringsår Fler citeringar ju fler år sedan publicering Dokumenttyp Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler citeringar än originalartiklar Forskningsfält Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än matematik Normering jämför lika med lika Samma år, dokumenttyp och forskningsfält Normerat världsmedelvärde = 1 Mer än 1 => större genomslag än världsgenomsnittet Average citations related to age and document type Average citation per original publication related to age and subject field Review articles Original articles Cell Biology Immunology Microbiology Oceanography Psychology Plant Sciences Zoology Physics, Applied Economics Sociology Veterinary Sciences Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary

10 Missbrukade bibliometriska indikatorer Citeringar Citeringar kan inte jämföras mellan olika forskningsfält Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF) Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar h-index: h antal publikationer citerade minst h gånger Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd, samförfattande

11 Fördelning av forskningsmedel med bibliometri

12 Forskningspolitiska propositionen % av lärosätenas basanslag konkurrensutsattes 5% baserat på externa projektanslag 5% baserat på publikationer och citeringar Produktion gånger genomslag Publikationer gånger citeringar Antal publikationer och citeringar justeras för olikheter i forskningsfälten All statistik baserad på Thomson Reuters databas Web of Science

13 VRs arbete med publiceringsindikatorn 2009 VR tog fram ny modell "SEK per pek" Föreslog utvidgning av dataunderlaget med SwePub Vetenskapsrådet styrelse rekommenderade regeringen att vänta med implementering Regeringen uppdrog åt VR att räkna enligt forskningspropositionens modell Samma modell för budgetåren

14 Web of Science + SwePub = sant? 100% 90% 80% 70% 60% SwePub-data 50% 40% 30% Web of Science-data 20% 10% 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Övrig samhällsvetenskap Humaniora

15 Forskningspolitiska propositionen 2012 Ny modell för fördelning av medel till lärosätena Baserad på sakkunniggranskning (peer review) VR utreder ny modell levereras 2014/15 KB får uppdrag att utveckla SwePub för statistik tillsammans med VR Blir publikationsdata från SwePub en del av den nya fördelningsmodellen? VR får uppdrag att utveckla SweCRIS Nationellt forskningsinformationssystem Publikationsdata från SwePub blir del av SweCRIS

16 Ekosystemet för svenska forskningspublikationer Publikation Forskare CV för ansökan Regering Universitetsledning Lokal publikationsdatabas (DiVA) Prisma Vetenskapsrådet Rapporter Analyser Insamling SwePub Kungl. biblioteket Utsökning? Research.se SweCRIS Vetenskapsrådet

17 Mäter bibliometri forskningskvalitet? en kritisk granskning

18 Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet 2.5 Confidence interval in relation to analysed number of publications 2 95% confidence interval y = 2.06x R² = Number of analysed publications (full count)

19 Hur bör man använda bibliometri? Som statistiskt underlag till sakkunniga Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda organisationen Bibliometri fungerar bäst på makronivå En statistisk genväg till kvalitetsbedömning Peer review Bibliometri Länder Lärosäten Grupper Individer Publikationer per år

20 Mäter bibliometri forskningskvalitet? Ja, om: Forskningen publicerar sig i internationella tidskrifter Impact (citeringar) = kvalitet Forskningen är "konventionell" Datamaterialet är stort (> 500 publikationer) Nej, om: Forskningen genererar böcker, rapporter, patent, debattartiklar och praktiska resultat Citeringar betyder något annat än impact Forskningen är ung, smal och paradigmbrytande Datamaterialet är litet (< 50 publikationer) Ej diagnostiskt: Bibliometri mäter inte frånvaro av kvalitet

21 Open Access nya krav skapar en förändrad publiceringsmiljö

22 Vetenskaplig publicering prenumeration Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter Allmänhet $ $? Redaktör Forskare! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Överlåtelse av upphovsrätten! Publikation Forskningsfinansiär $! Projekt! $! Bibliotek Forskare $ Universitet $

23 Vad innebär open access? Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers other than those inseparable from gaining access to the internet itself. The only constraint on reproduction and distribution, and the only role for copyright in this domain, should be to give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited. Budapest Open Access Initiative 2001

24 Vetenskaplig publicering open access Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter!!! Allmänhet Redaktör Forskare!! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Forskningsfinansiär $ $ Publikation! Projekt $! $ OA-krav! Bibliotek Forskare $ Universitet $

25 Två huvudvägar till open access Gröna vägen Placera en kopia i ett öppet arkiv ämnesarkiv eller vid eget lärosäte Parallellpublicering Gyllene vägen Publicera i en tidskrift med en open access-modell Producenten finaniserar

26 Parallellpublicering den gröna vägen till OA Kopia av publikationen på annat ställe än i tidskriften Fördelar Ändrar inte det traditionella systemet Relativt små extra kostnader Synliggör material som inte publicerats på annat sätt Nackdelar Extra arbete för forskare och bibliotek Embargo-tid mellan publicering och open access Ej tidskriftens version av artikeln Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt Artikeln sällan fri för återanvändning ( Libre OA )

27 OA-tidskrift den gyllene vägen till OA Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats Fördelar Den slutgiltiga artikeln som open access Inget embargo Artikeln fri för återanvändning ( Libre OA ) Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen Nackdelar Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer Dubbla system under övergången Hur hantera publiceringsavgifter för icke-finansierad forskning? Hybrid-OA friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter skapar dubbla kostnader

28 Stödet för open access ökar Svenska forskningsfinansiärer kräver open access sedan 2010 Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Wallenbergstiftelsen, Forte (FAS), Östersjöstiftelsen Svenska regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet "utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information" EU-kommissionen all forskning i Horizon 2020 open access från år 2014 uppmanar medlemsländerna att anta nationella OA-policyer Kraven från svenska forskningsfinansiärer och Horizon 2020 Sakkunniggranskade artiklar och konferensrapporter fritt tillgängliga inom 6 månader från publicering (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap)

29 Open access skapar nya publiceringsmodeller Mega journals Renodlad service till den publicerande forskaren PLoS ONE 80 artiklar/dygn Community journals PeerJ livstids författarmedlemskap för $99 Funder journals Fritt att publicera och läsa elife Wellcome Trust

30 Oseriösa "tidskrifter" med författaravgifter Författaravgifter skapar grund för en ny marknad Tidskrifter utan seriös peer review Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post Lurar oerfarna forskare i behov av meritering Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma tidskrifter och förlag scholarlyoa.com/publishers/ Seriösa OA-förlag och tidskrifter OASPA.org Open Access Scholarly Publishers Association DOAJ.org Directory of Open Access journals

31 Publikationsekonomin och hur man hanterar den

32 En framväxande publikationsekonomi Bibliometrin blir del av forskningsutvärderingar Underlag för statistik över produktion och genomslag Publikationsmått används för medelstilldelning Både centralt av regeringen och lokalt av universitetsledningar och institutionsledningar Publikationsmått är en del av universitetsrankningar Används av studenter och forskare när de väljer universitet Publikationernas antal, citeringsgrad och inramning räknas inte deras innehåll

33 Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall? Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact Factor) Samarbeta och sampublicera Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera) Använd ett unikt och konsekvent författarnamn Ange tydliga organisationsanknytningar Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org

34 Hur hanterar du krav på open access? Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen Vilka kanaler? Publiceringsavgifter? Förenliga med finansiärens krav? Läs kontraktet med forskningsfinansiären Läs avtalet med tidskriften/förlaget Försök få undantag om det inte stämmer med finansiärens krav

35 Forskningsinformationssystem centralt och lokalt Hur Högskolan i Halmstad kan strategiskt utforma ett forskarstöd? Vetenskapliga publikationer kommer i det nationella systemet ska användas för både analys och projektansökningar i Prisma Vilka konsekvenser får den nationella tanken på analys och utvärdering via VR på hur de lokala publikationsdatabaserna hanteras?

36 Vad händer internationellt i publikationsfrågan? Medelsfördelning baserat på publikationer Norge publikationer i 2 nivåer Sverige citeringar Danmark publikationer i 2 nivåer Finland publikationer Belgien publikationer (och citeringar?) Nationella forskningsinformationssystem Norge CRIStin Danmark dansk forskningsdatabas Nederländerna NARCIS Sverige SweCRIS

37 Web: openaccess.se Blogg: openaccess.kb.se ulf.kronman [at] kb.se