NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES

Transkript

1 NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES

2 Naturvetenskapliga befordringsprofessorers publiceringsmeriter Bibliometric characteristics of promoted and recruited professors in natural sciences Sören Wibe f.d. ordförande Forskningsforum Staffan Karlsson Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Stockholm 2008

3 Summary In 1999 new rules were introduced in Sweden allowing senior lecturers (lektorer) to be promoted to professor on the basis of their qualifications and without having to compete with others for the position. Fears were expressed that this would create a set of professors who were less qualified that those who had been appointed in competition with other applicants after traditional peer review. This report evaluates if the publication record of the promoted professors are different from that of the traditional professors who have been recruited in competition. The comparison is performed using bibliometric statistics for 112 promoted professors and 30 recruited professors, all in natural sciences. Although the analysed material has limitations, no indications of a lower bibliometric quality in the group of promoted professors as compared to the recruited were found. Inledning År 1999 trädde nya regler i kraft för anställning, rekrytering och befordran av högskolans lärare. Sedan dess kan man bli professor på två olika sätt. Enligt de nya reglerna har alla tillsvidareanställda lektorer som är behöriga att anställas som professor rätt att bli tillsvidareanställd som professor. Det tidigare sättet att anställa professorer, efter ledigkungörande, har samtidigt fortsatt att användas. I det fallet tävlar normalt ett antal sökande om anställningen och dessa granskas av särskilt utsedda sakkunniga som ska bedöma skickligheten hos de sökande och ordningen mellan dem. Endast den som bedöms bäst lämpad får anställningen. I samband med reformen framfördes farhågor att de nya reglerna skulle försämra kvalitén på professorskåren och att det skulle bildas ett A-lag med i konkurrens tillsatta professorer och ett B-lag med befordrade professorer. I denna studie undersöks om de sökandes publikationslistor antyder några skillnader mellan dessa grupper vid ansökningstillfället. Detta sker genom att publiceringsmeriter för 112 befordrade professorer jämförs med dem för 30 professorer tillsatta i konkurrens, samtliga inom naturvetenskap. Här kallas professorer som tillsatts i konkurrens rekryteringsprofessorer och de som befordrats till professor befordringsprofessorer. För att ge en uppfattning om antalet befordringsprofessorer i relation till rekryteringsprofessorerna har tillsättningsstatistik hämtats från Uppsala universitets årsredovisningar 1. Framför allt år 2000, dvs. året efter det att de nya reglerna trädde i kraft, ökade andelen befordrade professorer kraftigt, ett resultat av att cirka 150 personer befordrades(se figur 1). Därefter har förändringarna varit betydligt mindre och andelen befordrade professorer har legat relativt konstant kring 45 % de senaste åren År 2007 redovisades inte befordringsprofessorerna separat i Uppsala universitets årsredovisning. 1

4 Figur 1. Antal professorer vid Uppsala universitet 1998 till Uppdelningen på befordringsprofessorer och rekryteringsprofessorer är en uppskattning baserad på statistik i Uppsala universitets årsredovisningar Befordringsprofessorer Rekryteringsprofessorer Den studerade populationen En förfrågan om kopior på cv för alla som fått anställning som professor under perioden ställdes till Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, och Umeå universitet. Eftersom antalet rekryteringsprofessorer var lågt bland de inkomna svaren tillfrågades också Uppsala universitet beträffande rekryteringsprofessorer. Studien fokuserar alltså på eventuella skillnader mellan de sökande vid ansökningstillfället. Av de totalt fem lärosäten som skickade in underlag för studien var det bara två som lämnade uppgifter om båda typerna av professorer. Två lärosäten lämnade uppgifter endast om rekryteringsprofessorer och ett lärosäte endast om befordringsprofessorer.(se tabell 1). Antalet analyserade personer uppdelat per typ av professor och lärosäte redovisas i tabell 1. Bibliometrisk metodik Publiceringsmeriterna identifierades från de sökandes cv som var bifogade till respektive ansökan. Den analys som presenteras här är baserad på alla publikationer som finns nämnda i de sökandes cv och som återfunnits i Web of Science -databasen, totalt publikationer av typerna originalartikel (inkl brev, letter) och översiktsartikel (några dubbletter förekommer eftersom vissa av de analyserade personerna publicerat tillsammans). För var och en av de 142 utvalda personerna beräknades ett medelvärde för ett antal bibliometriska index. Dessa personmedelvärden användes sedan för att jämföra de två typerna av professorer. Vid den statistiska analysen kontrollerades också för effekter av kön och ålder. Studien är baserad på Vetenskapsrådets publikationsdatabas vilken i sin tur är baserad på de publikationsdatabaser som produceras av Thomson Reuters (Science Citation Index 2

5 Expanded, Social Science Citation Index, och Arts & Humanities Citation Index.). Grundmaterialet är således detsamma som finns tillgängligt via Web of Science. 3 När denna studie genomfördes innehöll databasen publikationer som indexerats t.o.m. första kvartalet All statistik som presenteras är baserad på: 1) Artiklar, 4 översiktsartiklar och redaktionellt material, dvs. articles (här inkluderas publikationer som i databasen klassats som letter ), reviews och Editorial material. Inga andra typer av publikationer har tagits med. 2) Statistiken har i vissa fall fraktionerats på alla deltagande författare till en publikation vilket innebär att respektive person har krediterats en andel av respektive publikation i proportion till antalet författare (andel= 1/antal författare) som finns angivna på publikationen. 3) Citering redovisas som fältnormaliserad medelcitering två år efter publiceringsåret, utan självcitat. Fältnormaliseringen innebär att antalet citeringar divideras med världsgenomsnittet för respektive mikroämnesfält, år och publikationstyp (enligt punkt 1 ovan). En publikation som citeras i samma omfattning som världsgenomsnittet får en fältnormaliserad citering på 1. Om publikationen citeras hälften så mycket som världsgenomsnittet blir den fältnormaliserade citeringen 0,5 och den blir 1,5 om publikationen citeras 50 % över världsgenomsnittet. 4) Högt citerade publikationer (topp 10 % och topp 1 %) är sådana som citeras högre än den 90:e respektive 99:e percentilen av antalet citeringar per publikation inom respektive år, publikationstyp och ämnesområde 5. En mer detaljerad beskrivning av metodiken finns i Vetenskapsrådets rapport 13:2006. Resultat Antalet individer som ingår i studien samt medelvärden för deras publikationer och fältnormaliserade citeringar redovisas i tabell 1. Som ovan nämnts har bara två lärosäten lämnat material för båda typerna av professorer. Som också framgår av tabell 1 är skillnaderna mellan lärosätena av ungefär samma storleksordning som skillnaderna mellan typerna av professor när det gäller professorernas publiceringsmeriter. Möjligheten att påvisa sådana skillnader mellan professorstyperna i en statistisk analys av materialet blir därmed begränsade (låg statistisk power ). Statistiska tester 6 för att se om det fanns någon skillnad i publiceringsmeriter mellan typerna med hänsyn tagen till lärosäte, ålder eller kön visade inte några statistiskt säkerställda resultat. 3 Certain data included herein are derived from the Science Citation Index Expanded prepared by Thomson Reuters, Philadelphia, Pennsylvania, USA Copyright Thomson Reuters All rights reserved. 4 Artiklar inkluderar här också notes och letters. 5 Publikationerna i databasen tilldelas ett eller flera av 255 ämnesområden baserad på den tidskrift där de publicerats. 6 Eventuella skillnader i publiceringsmeriter mellan professorstyperna testades med generaliserade linjära modeller (proc genmod i SAS) där förväntat fördelningsmönster varierade beroende på responsvariabel (normalfördelning, eller negativ binomialfördelning). 3

6 Tabell 1. Publiceringsstatistik för studiepopulationen uppdelad på lärosäte och typ av professor Befordringsprofessorer Rekryteringsprofessorer Antal Antal Antal frak. Medelcitering pers. publ. Antal Antal Antal frak. Universitet pers. publ. publ. publ. Medelcitering Göteborgs universitet 19 35,4 14,1 1, ,2 10,9 1,63 Linköpings universitet ,3 13,4 1,44 Lunds universitet 83 43,3 14,6 1, Umeå universitet 10 20,8 6,4 1, ,0 8,2 2,01 Uppsala universitet ,9 15,2 1,44 Delas statistiken upp på kön visar sig andelen kvinnor respektive män vara ungefär densamma i båda grupperna (12-13 % kvinnor och % män, se tabell 2). Andelen kvinnor ligger relativt nära andelen bland alla naturvetenskapliga professorer i landet (13,5 % år 2006, enligt NU-statistikdatabasen 7 ). Befordringsprofessorerna är något äldre än rekryteringsprofessorerna, vilket framgår av tabell 3. Året för doktorsexamen framgår inte för alla individer i det material som erhölls från lärosätena, men ca 90 % av individerna ansökte om anställning under åren 1999 till Fördelningen av publikationer på originalartiklar (ca 97 %), översiktartiklar (2 %) och redaktionellt material (1 %) är densamma för de två typerna av professorer (se tabell 4). Dessutom finns några publikationer av typerna konferenssammanfattning (meeting abstract), rättelse (correction) och biografier (biographical item) som dock inte var citerade och därmed inte finns med i tabellen. Tabell 2. Studiepopulationen uppdelad på kön och typ av professor Totalt Antal Antal Andel Andel män kvinnor män kvinnor (%) (%) Befordringsprofessorer ,6 88,4 Rekryteringsprofessorer ,3 86,7 Tabell 3. Medelvärden för födelseår och år för doktorsexamen för de personer som inkluderas i studien Kön Antal Födelseår Examensår Befordringsprofessorer Kvinna Man Rekryteringsprofessorer Kvinna Man * 1989 * Födelseår saknas för 3 manliga rekryteringsprofessorer 7 4

7 Tabell 4. Totalt antal publikationer uppdelat på typ av publikation och medelcitering för respektive typ Befordringsprofessorer Rekryteringsprofessorer Typ av publikation Antal Antal Medelcitering publ. publ. Medelcitering Article , ,48 Review 79 1, ,28 Editorial material , ,35 I tabell 5 jämförs publiceringsmeriterna för befordringsprofessorerna uppdelade på lärosäten med samtliga rekryteringsprofessorers publiceringsmeriter (delvis samma data som i tabell 1). Mönstret från tabell 1 återkommer; befordringsprofessorernas meriter varierar mellan lärosätena men underlaget är litet (framför allt för Umeå universitet) och skillnaderna är därmed svårtolkade. I samtliga fall överlappar variationen mellan lärosätena medelvärdet för rekryteringsprofessorerna. Det finns alltså inget stöd i denna studie för att befordringsprofessorerna generellt skulle ha sämre publiceringsmeriter än rekryteringsprofessorerna. Tabell 5. Bibliometrisk statistik för befordringsprofessorerna uppbrutet på lärosäten. Medelvärden för samtliga rekryteringsprofessorer redovisas som jämförelse Befordringsprofessorer Bibliometrisk indikator Göteborgs Lunds Umeå universitet universitet universitet Rekryterings professorer alla univ. Antal personer Antal publikationer 35,4 43,3 20,8 38,6 Antal fraktionaliserade publikationer 14,1 14,6 6,4 13,4 Fältnormaliserad medelcitering 1,28 1,60 1,52 1,44 Andel av publikationerna bland topp 10 % 35,3 52,0 59,4 46,0 Andel av publikationerna bland topp 1 % 3,4 4,8 7,5 3,6 Antal författare per publikation 3,4 17,5* 3,9 3,6 * Här ingår 4 personer med i genomsnitt medförfattare per publikation. Om dessa exkluderas blir medelvärdet 4,0. Summering Som påpekats ovan är möjligheterna att på ett bra sätt testa om det finns skillnader i publiceringsmeriter mellan de två typerna av professorer begränsade på grund av obalansen i materialet när det gäller antalet personer i de två kategorierna. Trots materialets svagheter finner vi inget som stöder farhågorna om att befordringsprofessorerna skulle ha sämre meriter än de rekryterade; de befordrade professorerna har ungefär samma publiceringsmeriter som de rekryterade professorerna. Skillnader i de nyanställda professorernas publiceringsmeriter varierar ungefär lika mycket mellan lärosäten som mellan typerna av professor. 8 Editorial material inkluderar diskussionsinlägg. 5