Dewey : en genomfo randeplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dewey : en genomfo randeplan"

Transkript

1 Dewey : en genomfo randeplan Inledning Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) beslutade att byta klassifikationssystem från SAB till Dewey Anledningarna till detta var flera, men främst baserades beslutet på att SAB inte förmår att täcka in nya fenomen i systemet, samt att ett gemensamt internationellt klassifikationssystem är att föredra i en globaliserad värld. Sedan 2011 använder KB enbart Dewey som klassifikation för nykatalogiserat material. SAB vidareutvecklas inte sedan Svensk biblioteksförening har uttalat att samtliga bibliotek i Sverige bör ha samma system för att klassificera sina samlingar. Att använda sig av ett etablerat, internationellt system innebär samordningsvinster, inte minst gynnar det utbyggnaden av bibliotekens nationella infrastruktur. I dagsläget har Dewey införts som klassifikations- och hylluppställningssystem på övervägande delen av landets universitets- och högskolebibliotek. Däremot är det hittills endast ett fåtal folkbibliotek som tagit, eller är i planeringsstadiet för att ta steget från SAB till Dewey. Det finns flera möjliga förklaringar till att det ser ut så. Att byta klassifikationssystem är ett omfattande arbete och det kan vara svårt att se den omedelbara nyttan med förändringen. Kostnaden för arbetet blir initialt ganska hög dels vad gäller de systemförändringar som krävs, men även för den stora arbetsinsatsen som erfordras. Många bibliotek befinner sig i trängda ekonomiska lägen och det kan vara svårt att inom de befintliga ramarna lägga till ytterligare aktiviteter. Särskilt då en aktivitet som denna, vilken kanske inte kan beskrivas som omedelbart utåtriktad mot biblioteksanvändarna. Slutligen kan det vara svårt att motivera och förklara fördelarna för användarna. De tycker att vi byter ut ett svårförstått system mot ett annat. På biblioteken i sydöstra Skåne; Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad, tyckte man att det var intressant att se närmare på hur små bibliotek skulle kunna gå över till Dewey. Detta utmynnade i förstudien Är det dags? Förstudie om att införa Dewey (se bilaga 1) som genomfördes på de fem biblioteken under Erfarenheterna från förstudien utmynnade i föreliggande projekt. 1

2 Uppdrag Biblioteken i Skåne sydost ska ta fram en genomförandeplan för en gemensam övergång till Deweys klassifikationssystem på biblioteken i Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Planen ska redovisa hur man praktiskt kan genomföra en övergång till Dewey på de fem folkbiblioteken, men ska vara utformad så att den även går att använda av andra enskilda bibliotek eller bibliotek i samarbete. Planen ska beskriva hur en övergång säkerställs tekniskt och bibliografiskt i katalog samt hur ommärkning och hylluppställning av medier kan organiseras. Det ska även anges en tidsplan, utformas en kommunikationsstrategi samt upprättas utbildningsrekommendationer. Biblioteken i Skåne sydost Biblioteken i de fem kommunerna i Skåne sydost ingår sedan hösten 2014 i ett katalogsamarbete som innebär att man har ett gemensamt biblioteksdatasystem och en gemensam webbkatalog. En sak som skiljer bibliotekssamarbetet i sydöstra Skåne från flera liknande samarbeten är att alla fem biblioteken är relativt små. Om man t.ex. ser till bokbestånd så har Ystad det största beståndet på ca exemplar och Sjöbo det minsta med exemplar. Book-it är det system som används i Skåne sydost. Huvudbiblioteken och filialerna ligger i en gemensam kontoorganisation. De delar i projektet som rör tekniska möjligheter för att genomföra övergången från SAB till Dewey utgår därför från Book-it. Biblioteken har ett gemensamt avtal med BTJ angående bibliografisk service. Det katalogiseringsarbete som görs på de enskilda biblioteken är ytterst marginellt. Simrishamn Simrishamns biblioteksorganisation utgörs av huvudbiblioteket. Fyra skolbibliotek nyttjar Book-itsystemet, men ligger i en annan kontoorganisation. Sjöbo I Sjöbo består biblioteksorganisationen av huvudbibliotek, samt tre filialer som alla fungerar som integrerade folk- och skolbibliotek. Skurup Skurups biblioteksorganisation består av ett huvudbibliotek och tre filialer. Ett av filialbiblioteken fungerar som ett integrerat folk- och skolbibliotek. En av de andra filialerna är ett s.k. meröppet bibliotek. Den tredje filialen är en fristående filial. Det finns ytterligare ett skolbibliotek med i systemet, men det ligger under en egen kontoorganisation. Tomelilla Tomelilla bibliotek består av huvudbibliotek och tre filialer. Alla filialer fungerar som integrerade folk- och skolbibliotek. Det finns ytterligare tre skolbibliotek som är med i systemet, men dessa ligger i en egen kontoorganisation. 2

3 Ystad Ystads bibliotek omfattas av huvudbibliotek, bokbuss samt fyra filialer. Tre av filialerna är integrerade med skolbibliotek. Det finns ytterligare tolv skolbibliotek i Ystad som är med i datorsystemet, men dessa ligger i en egen kontoorganisation. För biblioteken i Skåne sydosts del är det en styrka att gemensamt kunna arbeta med planering för en övergång, och att utgå från ett gemensamt datorsystem. De fem biblioteken är relativt små men genom samarbetet kan kompetenserna i de olika kommunerna samlas och användas på ett konstruktivt sätt. Förutsättningar för en övergång till Dewey I detta avsnitt presenteras de förutsättningar som biblioteken i Skåne sydost har identifierat för att kunna genomföra en övergång från ett klassifikationssystem till ett annat. En del av dessa förutsättningar är grundläggande och krävs i stort sett vid alla former av större förändringar på en arbetsplats, medan andra är specifika för övergången mellan SAB och Dewey i ett bibliotekssamarbete av Skåne sydosts storlek och organisation. Planering, prioritering och ledning Eftersom det handlar om en genomgripande förändring som berör hela verksamheten bör också hela verksamheten prioritera arbetet med Dewey. Det måste finnas en tydlig plan för hur arbetet ska gå till, och en kunnig och aktiv projektledningsgrupp som styr upp, stödjer och samordnar arbetsinsatserna. Förankring Övergången måste vara ordentligt förankrad i hela personalgruppen. De frågor personalen har kring varför och hur ska kunna besvaras av dem som leder projektet och personalens synpunkter och förslag bör tas under beaktande. Det är viktigt att låta personalens värdefulla kunskaper komma övergången till del redan i ett tidigt skede. Kompetens Personalgruppen måste få grundläggande kompetens i Dewey, både i hur man använder systemet som sökinstrument, men även hur det fungerar med hylluppställning. Utöver detta kommer delar av personalen att behöva ha en fördjupad kompetens i Dewey som klassifikationssystem. De som ska driva och leda arbetet kommer även behöva ha kompetens inom projekthantering (Se Bilaga 2: Utbildningsrekommendationer). Kommunikation För att nå ut med förändringsarbetets syfte såväl internt som externt krävs det kommunikation före, under och efter arbetet. I det här fallet handlar det om tre huvudgrupper som behöver olika typer av information; personal, biblioteksanvändare samt externa bibliotek. En kommunikationsplan där information utformats utifrån de olika gruppernas behov och förkunskaper är avgörande (Se bilaga 3: Kommunikationsstrategi). 3

4 Nationell samordning De folkbibliotek som redan genomfört övergången har gjort ett stort pionjärarbete, och bidragit till att andra bibliotek kan få en bild av hur förändringsarbetet kan genomföras. Det är viktigt att de erfarenheter och kunskaper som kommit ur de olika Deweyarbetena sammanställs på nationell nivå, så att andra bibliotek kan ta del av dem. Det behövs även en standardisering för märkning av media. KB driver denna samordningsprocess och samverkar med bibliotek av olika storlek och typ samt Svensk biblioteksförening men även företag som BTJ och Axiell. Tekniska förutsättningar Det måste vara tekniskt möjligt att lägga in Dewey som klassifikation och hyllkod i bibliotekets datasystem. I Book-it 8.0 finns denna kapacitet, då klassifikation och hyllkod för Dewey läggs in i de nya fälten 082a respektive 082h. Det behöver vara tekniskt möjligt att ha olika hyllkoder i systemet under en övergångsperiod. Detta eftersom alla avdelningar, enheter och kontoorganisationer i Skåne sydosts Book-it inte kommer att införa Dewey samtidigt. I det första skedet kommer övergången att gälla ett av huvudbiblioteken, som blir ett pilotbibliotek. Därefter kommer övriga huvudbibliotek följa efter, och slutligen även filialerna. Därför är det en förutsättning att det är tekniskt möjligt att visa olika hyllkoder på olika enheter. Detta är möjligt i Book-it 8.0, förutsatt att biblioteken har tillgång till Axiells Deweymodul. Det är också möjligt att i viss utsträckning ha Dewey som hyllkod på fackavdelningen och SAB på skönlitteraturen inom samma enhet. Detta genom att skönlitteraturen kan uteslutas genom en söksträng som xxx INTE H*/hy. Däremot är det inte möjligt att behålla SAB-kod på t ex. lokalsamlingen ifall man lägger in Dewey på det övriga fackbeståndet. När det gäller skönlitteratur och Deweyklassning kommer standarden enligt KB vara att använda klartext. D.v.s. i fältet för hyllplacering står det t.ex. Romaner, Seriealbum och Poesi, istället för Hc, Hci och Hc.03 eller motsvarande Deweykod. Bibliografisk service I det sydostskånska samarbetet har man, liksom den övervägande delen av de svenska folkbiblioteken, avtal med BTJ kring bibliografisk service och biblioteksutrustning av media. För att övergången till Dewey ska komma till stånd är det mycket viktigt att BTJ kan leverera såväl Deweymärkt media, som bibliografisk service för Dewey. Idag (2015) har BTJ inte möjlighet att leverera detta fullt ut. Det bör vara ett rimligt antagande att så länge efterfrågan från biblioteken är ganska låg, så är det också svårt för BTJ att tillgodose behoven på Deweysidan i lika stor utsträckning som när det gäller medier och katalogposter med SAB-klassning. 4

5 Nyförvärv Nyinköpt media ska vara klassificerad och biblioteksutrustad med Dewey. Man bör kunna räkna med att BTJ:s kapacitet att leverera material med Deweyklassning kommer att stärkas, men eftersom det ännu inte är ett faktum måste biblioteken åtminstone inledningsvis räkna med tidsåtgång och materialkostnader för omklassning och ommärkning även när det gäller en stor del av det nyförvärvade materialet. Hyllista Det behöver finnas en hyllista för Dewey. Som det ser ut just nu (Höst 2015) kommer BTJ att leverera en digital sådan till de kunder som har avtal på bibliografisk service inom en inte alltför avlägsen framtid. Andra bibliotek som tidigare gått över till Dewey har skapat egna hyllistor. Oavsett var hyllistan kommer ifrån är rekommendationen från flera bibliotek som gjort övergången att en lista ska finnas tillgänglig innan arbetet påbörjas eftersom detta i stor utsträckning underlättar processen. Äldre katalogposter Äldre katalogposter behöver förses med Deweykod. BTJ kommer endast undantagsvis att klassificera om äldre material. Således behöver biblioteken själva finna en lösning för hur omklassningen av de äldre posterna ska genomföras. Att göra arbetet manuellt är möjligt, men mycket tidskrävande och därmed dyrare. Att klassa om posterna med maskinell hjälp bör vara mer effektivt. Det finns två alternativ till att genomföra arbetet på; Generera koderna i SAB till Dewey eller att matcha ISBN på de äldre posterna mot LIBRIS (Läs mer om detta under Praktiska ställningstagande). Förutsättningar: Sammanfattning och slutsats Varje bibliotek måste utforma en process som fungerar utifrån de lokala förutsättningarna och då är det bra att det finns erfarenheter och strategier att ta del av. I nuläget är det relativt få folkbibliotek som gjort övergången till Dewey, och det finns inga tydliga riktlinjer kring hur man kan gå till väga. På sikt bör detta förbättras, i och med att KB samlar in, sammanställer och till viss del analyserar de förändringsarbeten som görs inom detta område. Samtidigt som det ju då krävs att fler bibliotek faktiskt genomför övergången till Dewey. Utbildningsmöjligheter inom Dewey behöver också utvecklas. Idag finns endast KB:s grund- och fördjupningskurs att tillgå, samt Deweybloggen. Det är svårt för enskilda bibliotek att ta fram egna utbildningsrutiner i ämnet. Processen måste vara förankrad hos de som berörs. Det måste finnas en tydlig planering av processen och den måste vara högprioriterad i verksamheten. Personalen ska utbildas och förändringen måste kommuniceras såväl inom organisationen som gentemot användarna. Kommunikation med andra bibliotek och KB är också viktiga eftersom det medverkar till att strategier och erfarenheter kommer andra bibliotek till del. De tekniska förutsättningarna för att införa Dewey som klassifikation och hyllkod i katalogposterna finns. Däremot är det idag inte möjligt att få alla nyförvärv klassificerad med 5

6 Dewey. En hyllista är en annan viktig förutsättning för att arbetet ska fungera bra. Även om en del av de specifika förutsättningarna inte är tillräckliga i dagsläget är de ändå på god väg. Praktiska ställningstaganden I detta avsnitt presenteras de ställningstaganden som biblioteken i Skåne sydost gjort för sin planerade övergång till Dewey samt vad som motiverat till dessa. Ska Dewey införas successivt eller i ett steg? Det finns egentligen två sätt att gå över till Dewey på. Antingen görs det successivt, där allt nytt material klassas och sätts upp enligt Dewey, medan det äldre materialet fasas ut. Det andra sättet innebär att man för över även det äldre beståndet i samband med att man börjar klassificera och märka upp nytt material enligt Dewey. Successivt tillvägagångssätt Det successiva alternativet innebär att arbetet kommer att ske under en mycket lång tid. Dock blir det ett mindre påtagligt arbetsmoment, och biblioteksanvändare och personal kan också successivt vänja sig vid förändringen. Nackdelen är att det kan upplevas som mycket rörigt och svåröverskådligt under en relativt lång tid, särskilt för användarna. Ett succesivt införande kan ske på två olika sätt, som även kan kombineras: Man utgår från ett brytdatum, samtliga media som införskaffas efter detta datum katalogiseras, märks och ställs upp i Deweyordning, medan det äldre beståndet fortsätter att sorteras enligt SAB. Dewey införs på en SAB-avdelning i taget såväl vad gäller katalogisering, uppställning och ommärkning. Genomförande i ett steg Ett införande av Dewey i ett steg är under en övergång betydligt mer arbetskrävande än det successiva tillvägagångssättet, men övergångsperioden blir kortare. På biblioteken i Skåne sydost anses det vara mer fördelaktigt att ha samlingarna exponerade enligt samma system, vilket gör det lättare för såväl biblioteksanvändare som personal att skapa en överblick. Det är också enklare att hålla samman en process som ligger samlad i tid. Om övergången sker under en längre period är det troligt att nyckelpersoner försvinner och ersätts med ny personal som måste introduceras i arbetet. Utifrån detta resonemang utgår biblioteken i Skåne sydost ifrån att det mest lämpliga alternativet för organisationen är att gå över till Dewey i ett steg. Dock sker inte detta arbete över natt, utan även i denna modell måste varje SAB-avdelning märkas om och ställas upp efter Dewey efterhand. I sydost kommer ett av huvudbiblioteken att agera pilotbibliotek. Utifrån arbetet vid detta bibliotek kommer man sedan att dra nytta av de erfarenheter som gjorts, och övergången för de övriga fyra huvudbiblioteken kommer därmed att rationaliseras. 6

7 Ska Dewey tillämpas som klassifikation på samtliga katalogposter? För bästa möjliga sökbarhet efter ämne och klassifikation är det mest lämpligt att hela beståndet är klassificerat efter samma system. Det önskvärda är således att hela beståndet klassificeras enligt Dewey. Vid en övergång tas inte möjligheten att söka via SAB:s klassifikation bort på de katalogposter som idag är försedda med SAB. Utifrån detta resonemang beslutades att samtliga katalogposter, även de äldre, ska förses med Deweyklassning. Dewey som klassifikation i äldre katalogposter Inom projektet har tre olika metoder för att införa Deweyklassning i de äldre katalogposterna identifierats: Manuell omklassifikation Det manuella tillvägagångssättet innebär att personal söker upp varje post i LIBRIS, kopierar Deweykoden och för in den i det egna systemet. Detta är en kostsam metod men har fördelen att klassificeringen bör bli ganska exakt. Maskingenererade Deweykoder Man genererar Deweykoder genom att köra de SAB-koder som finns i vårt system mot LIBRIS konverteringstabell. Detta görs med hjälp av Axiell. Dock är de båda klassifikationssystemen svåra att jämföra med varandra, och vid en testgenerering överensstämde endast 25 % exakt med varandra. Denna metod kräver således en hel del efterarbete. Matchning mot LIBRIS via ISBN Istället för att matcha SAB-klassningen mot en konverteringsmodell (Som i ovanstående metod), matchas de ISBN som finns på posterna i den lokala katalogen med de ISBN som finns i LIBRIS. Detta ger ett ganska precist resultat, och kräver därmed förhållandevis lite efterarbete. Matchningen utförs av Axiell. Biblioteken i Skåne sydost kommer att använda matchning mot LIBRIS via ISBN, vilket vi anser är den mest effektiva metoden. 7

8 Hyllkod på äldre poster Valet av metod för att införa Dewey som hyllkod på äldre poster behöver också övervägas, då valet kan medföra begränsningar när det gäller avvikande lokala lösningar. Inom projektet har två metoder för att lägga in Dewey som hyllkod i äldre poster identifierats: Manuellt införda hyllkoder Detta är en tids- och arbetskrävande metod, men medför ett större handlingsutrymme för lokala lösningar eftersom man kan välja att avstå från att föra in Dewey som hyllkod avdelningsvis. Genererade hyllkoder Metoden är framtagen i samverkan med Axiell. Grundtanken är att koderna genereras från de Deweyklassifikationer som finns i LIBRIS, och sedan förs in i det lokala biblioteksdatasystemet. Enligt Axiell finns det två olika möjligheter för genereringen: a) Hela Deweykoden förs över från klassifikationsfältet 082a till hyllkodsfältet 082h. b) Biblioteken bestämmer sig för hur många siffror hyllkoden ska innehålla, och detta antal förs över från 082a till 082h. Biblioteken i Skåne sydost kommer att använda metoden med de genererade hyllkoderna. Ommärkning och uppställning Ommärkning av äldre media En aspekt på övergången från SAB till Dewey vad gäller det äldre materialet är att alla exemplar måste märkas om. Detta innebär att det under en period krävs en stor arbetsinsats som kräver god planering. Denna del av arbetet görs lämpligen efter att de äldre katalogposterna är omklassade och därmed är möjligt att söka upp aktuell katalogpost i det egna datorsystemet för att få fram rätt hyllkod. Efter ommärkningen ställs exemplaren tillbaka enligt den gamla SAB-uppställningen, och när märkningen är klar på en avdelning sorteras böckerna om enligt Dewey. Uppställning För att beståndet ska vara överblickbart bör det vara uppställt enligt samma princip. Samtidigt innebär detta omfattande omflyttningar av samlingarna. Det är också viktigt att hålla i minnet att Dewey kanske fungerar mindre bra på en del signum. Hur mycket av samlingarna ska ställas upp enligt Dewey? Här finns flera tänkbara scenarier: 1) Hela beståndet på samtliga enheter (Både huvudbibliotek och filialer) ställs upp enligt Dewey 2) Hela beståndet på ett antal enheter (Huvudbibliotek) ställs upp enligt Dewey. 3) Delar av beståndet (Fackavdelningarna) på ett antal enheter (Huvudbiblioteken) ställs upp enligt Dewey. 8

9 På sikt bör målet vara att hela beståndet på samtliga enheter ställs upp enligt Dewey, men det finns redan idag en del lokala lösningar på de olika biblioteken som fungerar bra, dock styrs dessa utifrån placeringskoder snarare än hyllkoder. Därför kommer det främst att vara fackavdelningarna för vuxna som ställs upp enligt Dewey, alltså enligt punkt 3. Undantag En del av samlingarna kommer inte att märkas om eller ställas upp enligt Dewey. Valet att inte ta med dessa delar i bygger på antingen att underlätta arbetet inledningsvis, eller att projektgruppen ansett att uppställningen fungerar bättre som den gör med SAB. Undantagen i samlingarna är följande: Skönlitteratur: Projektgruppen anser att den uppställning som används idag är att föredra. Därför kommer skönlitteraturen även fortsättningsvis stå uppställt enligt SAB och kommer inte att märkas om. Nyförvärv från BTJ kommer att vara försedda med klartext, enligt den standard som KB förespråkar. Vi kan inte se att det blir några problem för vare sig användare eller personal att orientera sig trots olika märkningar. Magasinsexemplar: Vare sig skön- eller facklitteratur placerade i magasin kommer att märkas om och inte heller ställas upp enligt Dewey. Detta för att spara på arbetsinsatsen. Det material på fackavdelningarna som magasineras efter övergången kommer dock att stå uppställd enligt Dewey (Och kommer ju att vara Deweymärkt sedan tidigare). Det kommer inte att ha inverkan på användarna eftersom magasinet inte är öppet för allmänheten. Tidskrifter, DVD, musik, ljudböcker och talböcker kommer inte att märkas om, och kommer även fortsättningsvis att ställas upp utifrån medieformat. Vi kan inte se att det blir några problem för vare sig användare eller personal att orientera sig trots olika märkningar. Vissa lokala utbrytningar som fungerar bra i dagsläget. Dessa placeringar styrs utifrån placeringskod. Sammanfattning Under övergången kommer biblioteken i Skåne sydost att till stor del förlita sig på ISBNmatchning och genererade hyllkoder. Detta eftersom ett manuellt förfarande anses ta alltför mycket tid i anspråk, samt dra ut onödigt länge på processen. Förändringarna i klassificeringen kommer att slå igenom i katalogen på alla huvudbibliotek och filialer. Men SAB kommer fortfarande att ligga kvar i posterna, och det går att välja vilken typ av klassificering som ska vara rådande på avdelningen i fråga. Detta möjliggör att processen med att märka om exemplar och planera för hylluppställning kan påbörjas på ett av huvudbiblioteken som fungerar som pilotbibliotek. De erfarenheter som kommer från att göra om det första biblioteket till ett Deweybibliotek kommer sedan att användas för att rationalisera så mycket som möjligt av arbetet på de övriga biblioteken. Medlemmarna i projektgruppen kommer under hela övergångsarbetet att vara aktiva i arbetet lokalt på de olika biblioteken. En god dialog med systemansvariga är 9

10 också viktig, eftersom det kommer att ta mycket arbete i anspråk innan alla avdelningar och placeringar kommit i ordning i systemet. 10

11 Tidsplan för övergång till Dewey Tidsplanen är inte helt fastställd ännu eftersom det inte fattats beslut när arbetet med övergången ska starta, men den uppskattning som projektgruppen gjort är följande: Steg Aktivitet Kommentar Planerad Exempel tidsåtgång 1 Beslut Beslut om övergång till Dewey tas av chefsgruppen 2 Uppdatera Under upprättandet av 1 månad 1 månad genomförandeplanen genomförandeplanen låg en del av exempelvis BTJ:s och KB:s arbete med Dewey i en viss förändringsprocess. Därför måste planen, som också fungerar som beslutsunderlag för chefsgruppen uppdateras innan arbetet tar sin början. Även utbildningsmöjligheterna behöver ses över. 3 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången Månad 1 Aug 2017 enligt plan 1. 4 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången Månad 2 Sep 2017 enligt plan Utbildningsrekommendation Lämpliga utbildningar bokas in Månad 3-5 Höst 2017 och genomförs. 7 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången enligt plan 3. Månad 3-5 Höst Brytdatum Datum då nya katalogposter och media börjar levereras med Deweyklassning. 9 Matchning med ISBN ISBN matchas mot posterna i LIBRIS. 10 Hyllkoder Hyllkoder för Dewey genereras till systemet 11 Hylluppställning Arbetet med att planera hylluppställning påbörjas i och med att det nu går att urskilja antal exemplar på de olika koderna i systemet. 12 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången enligt plan 4 påbörjas. 13 Märkning Ommärkning av äldre material till Dewey påbörjas. 14 SAB-uppställning Det ommärkta materialet ställs tillbaka enligt SAB tills alla exemplar är ommärkta. 15 Deweyuppställning Materialet ställs upp enligt Dewey. I detta skede kan det behövas en kortare stängningsperiod för att underlätta omflyttningen. 16 Steg återupprepas för resterande huvudbibliotek/filial Månad 6 Januari 2018 (om BTJ är redo) Månad 6 Januari 2018 Månad 7 Februari 2018 Månad 8 Mars 2018 Påbörjas månad 9 Påbörjas i senare delen av månad 9 Påbörjas i senare delen av månad 9 Månad Påbörjas i april 2018 Påbörjas i april/maj 2018 Påbörjas i juni 2018 Septemberoktober

12 Avslutande kommentarer Det krävs en stor arbetsinsats för att genomföra övergången till Dewey, men på sikt kommer detta arbete att löna sig. För oss har det varit särskilt viktigt att se närmare på olika tekniska lösningar för att få in rätt Deweykoder i systemet, snarare än att arbeta manuellt med detta. Vi är särskilt nöjda med lösningen att matcha ISBN i den lokala katalogen med ISBN i LIBRIS katalog. Det är viktigt med så många tekniska lösningar som möjligt eftersom det ändå blir mycket manuellt arbete med att märka om äldre material samt att göra en ny uppställning i biblioteket. Men detta kan även ses som en utmaning att tänka nytt kring hylluppställning och annat. Tack till personalen på biblioteken i Sigtuna, Märsta, Lidingö och Värnamo för gott bemötande och tålmodiga svar på alla frågor. Även ett särskilt tack till Harriet Aagardh på Kungliga biblioteket och Magdalena Olofsson på Axiell AB. 12

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell 025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Välkomna till användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Praktisk information Toaletter Om något händer Fika och lunch Mer information #DDKse15 Välkomna till Lidingö stad hälsans ö tio minuter från Stockholms

Läs mer

Dewey som klassifikationssystem

Dewey som klassifikationssystem Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi

Läs mer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Medlemskap i Libris beslutsunderlag

Medlemskap i Libris beslutsunderlag Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste

Läs mer

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport 027.4 027.809485 025.431 027.5485 027.8 027.4485 Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport Harriet Aagaard Kungl. biblioteket. Avdelningen för LIBRIS 2012-04-19 Innehåll Dewey

Läs mer

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE Inköp med Librisposter Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: 2 (11) Lägesrapport Bakgrund Utgångspunkten i projektet var att förenkla och effektivisera

Läs mer

Dewey på Lidingö stadsbibliotek

Dewey på Lidingö stadsbibliotek 1 (22) FÖRFATTARE DATUM Amelie Sarlin 2015-02-23 Dewey på Lidingö stadsbibliotek Övergång från SAB till DDK som klassifikationssystem 2 (22) Innehållsförteckning Inledning... 3 Tidslinje... 4 Bakgrund...

Läs mer

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Minnesanteckningar Närvarande Sakkunniga: Pia Bodå, Uppsala UB Bodil Gustavsson, Stockholms UB Gunilla Thunarf Sundkvist, Högskolebiblioteket i Gävle

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Inköp med Librisposter

Inköp med Librisposter Inköp med Librisposter - ett projekt på 12 värmlandsbibliotek Slutrapport mars 2014 Charlotta Simonsson Projektledare 1 Innehåll Innehåll... 1 Om projektet... 2 Bakgrund... 3 Inköp... 3 Katalogposter/katalogisering...

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns

Läs mer

Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET

Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Varför Dewey 5 bibliotek 1 bibliotek Minst 6 olika hylluppställningar Flytt sommaren 2014 SAB eller Dewey? Varför fast hylluppställning?

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 2014-11-12 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Ingrid Dannberg, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Olof Osterman och Helene Stenman, Astrid Wolff

Läs mer

Två av de nya uppdragen 2011

Två av de nya uppdragen 2011 cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%

Läs mer

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek?

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek? En svensk övergång till DDK vad innebär det för folk- och skolbibliotek? Innehåll Förord 5 1. Bakgrund 6 2. DDK som klassifikationssystem 6 2.1 DDK 6 2. 2 Jämförelse SAB DDK 7 2.2.1 Medieform, ålder, talböcker

Läs mer

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1 DDK Dewey decimalklassifikation Jönköping 29 maj 2013 Sidnummer 1 Dewey - DDK Dewey decimalklassifikation - Dewey - DDK Dewey Decimal Classification System - DDC Sidnummer 2 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005

Läs mer

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Presentation vid seminariet Norsk webdewey springbrett for gjenbruk og samarbeid? Det 73. norske bibliotekmøte, Stavanger 21 mars. Sidnummer 1 3/26/2012 Sidnummer

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering

Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering Slutsatser och rekommendationer Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media

Läs mer

Dewey på KB. www.kb.se

Dewey på KB. www.kb.se Dewey på KB Presentation vid Dewey let s do it! Seminarium om Dewey och klassifikationens roll nationellt och internationellt 5 februari 2009 Magdalena Svanberg Beslutet Kungl. biblioteket beslutar att

Läs mer

RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund

RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund Anders Cato BTJ & Arbetsgruppen RÅ Arbetsgruppen RÅ Bakgrund Föregångare, lite historia Gruppens organisatoriska tillhörighet, nationell inflytandestruktur

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg en förstudie

Gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg en förstudie Gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg en förstudie Karin Sjöberg 2015-11-12 Innehållsförteckning 1. En förstudie kring gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg... 3 1.1 Syfte och metod... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Övergripande beskrivning När du beställer medier från vissa leverantörers webbplatser kan du få orderbekräftelser skickade direkt till ditt inköp i BOOK-IT. Därmed skapas

Läs mer

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013 Charlotta Simonsson Projektledare Innehåll Om projektet 3 Bakgrund 4 Inköp 4 Katalogposter/katalogisering 5 Libris och andra libriskatalogiserande folkbibliotek

Läs mer

Värmdö. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Värmdö. sammanställning biblioteksundersökning 2013 Värmdö sammanställning biblioteksundersökning 2013 1 Innehåll Biblioteket uppfyller de krav som jag tycker att det är rimligt att ställa Biblioteket har bra öppettider Det är lätt att hitta det jag söker

Läs mer

Införandet av Libris på Götabiblioteken. Mia Moberg Projektledare

Införandet av Libris på Götabiblioteken. Mia Moberg Projektledare Införandet av Libris på Götabiblioteken Mia Moberg Projektledare Målsättningar Projektmål Götapersonal ska känna sig trygga med att bli/vara Librisbibliotek Utbilda katalogiseringspersonal i Libris Förändrat

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Lund december 2015 Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett

Läs mer

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket www.kb.se En förstudie

Läs mer

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Hej! Tack för att du lämnar 2011 års uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten. Vi är tacksamma

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting. Rayeheh Hamedani

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län

Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv bibliotek November 2013 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Syfte och metod... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.3 Frågeställningar...

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Kandidatuppsats. Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey. Författare: Christina Kousteni Therese Sedin

Kandidatuppsats. Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey. Författare: Christina Kousteni Therese Sedin Kandidatuppsats Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey Författare: Christina Kousteni Therese Sedin Handledare: Peter Kåhre Examinator: Lars Seldén Termin: VT15 Ämne:

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Inför nytt år. Inköp och periodika

Inför nytt år. Inköp och periodika 2016-11-11 Inför nytt år Inköp och periodika 1 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund. Besöksadress: Fältspatsvägen 4, 224 78 Lund tel 046-270 04 00, e-post: axiellsverige@axiell.com, www.axiell.se

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Libris på Götabiblioteken Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Librisprojektet på Göta apr-maj 2015 Utökning av katalogiseringstjänster Utbildningar Möten för katalogansvariga och skolor

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Libris för folkbiblioteken

Libris för folkbiblioteken Libris för folkbiblioteken samarbete i en nationell katalog Dnr 240-KB 243-2014 Illustration: Johanna Olander 2014-04-15 Sidan 1 av 24 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 2.1 Arbetsgruppens uppdrag

Läs mer

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Hej! Tack för att du lämnar 2012 års uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten, det kommer

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Allmänna riktlinjer för katalogisering av e-tidskrifter och e-böcker Antagna av Expertgruppen för LIBRIS Samkatalog,

Allmänna riktlinjer för katalogisering av e-tidskrifter och e-böcker Antagna av Expertgruppen för LIBRIS Samkatalog, Allmänna riktlinjer för katalogisering av e-tidskrifter och e-böcker 1(5) Allmänna riktlinjer för katalogisering av e-tidskrifter och e-böcker Antagna av Expertgruppen för LIBRIS Samkatalog, 2008-10-14.

Läs mer

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

Digitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys

Digitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys Digitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys Möjligheter, erfarenheter och strategier för utökat digitalt samarbete mellan biblioteken i Kalmar län Sammanställt av:

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan, Katalogiseringsutredning 2005-12-17 1(8) Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan 1. Bakgrund Under 2004 och 2005 har flera initiativ tagits

Läs mer

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Bibliografisk kontroll. som samarbete och superhjältekraft

Bibliografisk kontroll. som samarbete och superhjältekraft Bibliografisk kontroll som samarbete och superhjältekraft Dagens agenda: Metadata och bibliografisk kontroll Föreningen och kommittéerna Ett utökat nationalbiblioteksuppdrag Bibliografisk kontroll idag

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN INNEHÅLL KULTURRÅDETS ANSVAR FÖR BIBLIOTEKSSTATISTIKEN... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 4 Frågorna som ställdes... 4 Biblioteken som svarade... 5

Läs mer

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också

Läs mer

Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek

Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek Sassa Persson Magisteruppsats, Biblioteks- och informationsvetenskap 15hp, Umeå Universitet

Läs mer

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap VERKSAMHETS- PLAN 2015 Fri information för framtida kunskap 1 Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Inledning Medieplanen hjälper

Läs mer

Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Libris XL. Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem. KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket. Illustration: Sir John Tenniel

Libris XL. Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem. KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket. Illustration: Sir John Tenniel Libris XL Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket Illustration: Sir John Tenniel Libris Sidnummer 2 Libris bibliotekssamarbete Libris webbsök Maskinell

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Projektkontrakt för projekt Dewey

Projektkontrakt för projekt Dewey Projektkontrakt för projekt Dewey 1 (10) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Projektdefinierande Dnr:214-795-2008 Fastställd 2.1 2010-02-15 Projektkontrakt för projekt Dewey Projektbeställare

Läs mer

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

DDC på Malmö högskolas bibliotek Abdc DDC. mah. Maria Gullberg och Pär Egevad Bibliotek och IT Malmö högskola 2010.

DDC på Malmö högskolas bibliotek Abdc DDC. mah. Maria Gullberg och Pär Egevad Bibliotek och IT Malmö högskola 2010. DDC på Malmö högskolas bibliotek 025. 431 Abdc DDC mah Maria Gullberg och Pär Egevad Bibliotek och IT Malmö högskola 2010. Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Dewey och SAB en kort jämförelse... 3

Läs mer

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7 Need - behov (Vilket behov uppfyller den här gruppen?) Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet *

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer