Dewey : en genomfo randeplan

Transkript

1 Dewey : en genomfo randeplan Inledning Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) beslutade att byta klassifikationssystem från SAB till Dewey Anledningarna till detta var flera, men främst baserades beslutet på att SAB inte förmår att täcka in nya fenomen i systemet, samt att ett gemensamt internationellt klassifikationssystem är att föredra i en globaliserad värld. Sedan 2011 använder KB enbart Dewey som klassifikation för nykatalogiserat material. SAB vidareutvecklas inte sedan Svensk biblioteksförening har uttalat att samtliga bibliotek i Sverige bör ha samma system för att klassificera sina samlingar. Att använda sig av ett etablerat, internationellt system innebär samordningsvinster, inte minst gynnar det utbyggnaden av bibliotekens nationella infrastruktur. I dagsläget har Dewey införts som klassifikations- och hylluppställningssystem på övervägande delen av landets universitets- och högskolebibliotek. Däremot är det hittills endast ett fåtal folkbibliotek som tagit, eller är i planeringsstadiet för att ta steget från SAB till Dewey. Det finns flera möjliga förklaringar till att det ser ut så. Att byta klassifikationssystem är ett omfattande arbete och det kan vara svårt att se den omedelbara nyttan med förändringen. Kostnaden för arbetet blir initialt ganska hög dels vad gäller de systemförändringar som krävs, men även för den stora arbetsinsatsen som erfordras. Många bibliotek befinner sig i trängda ekonomiska lägen och det kan vara svårt att inom de befintliga ramarna lägga till ytterligare aktiviteter. Särskilt då en aktivitet som denna, vilken kanske inte kan beskrivas som omedelbart utåtriktad mot biblioteksanvändarna. Slutligen kan det vara svårt att motivera och förklara fördelarna för användarna. De tycker att vi byter ut ett svårförstått system mot ett annat. På biblioteken i sydöstra Skåne; Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad, tyckte man att det var intressant att se närmare på hur små bibliotek skulle kunna gå över till Dewey. Detta utmynnade i förstudien Är det dags? Förstudie om att införa Dewey (se bilaga 1) som genomfördes på de fem biblioteken under Erfarenheterna från förstudien utmynnade i föreliggande projekt. 1

2 Uppdrag Biblioteken i Skåne sydost ska ta fram en genomförandeplan för en gemensam övergång till Deweys klassifikationssystem på biblioteken i Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Planen ska redovisa hur man praktiskt kan genomföra en övergång till Dewey på de fem folkbiblioteken, men ska vara utformad så att den även går att använda av andra enskilda bibliotek eller bibliotek i samarbete. Planen ska beskriva hur en övergång säkerställs tekniskt och bibliografiskt i katalog samt hur ommärkning och hylluppställning av medier kan organiseras. Det ska även anges en tidsplan, utformas en kommunikationsstrategi samt upprättas utbildningsrekommendationer. Biblioteken i Skåne sydost Biblioteken i de fem kommunerna i Skåne sydost ingår sedan hösten 2014 i ett katalogsamarbete som innebär att man har ett gemensamt biblioteksdatasystem och en gemensam webbkatalog. En sak som skiljer bibliotekssamarbetet i sydöstra Skåne från flera liknande samarbeten är att alla fem biblioteken är relativt små. Om man t.ex. ser till bokbestånd så har Ystad det största beståndet på ca exemplar och Sjöbo det minsta med exemplar. Book-it är det system som används i Skåne sydost. Huvudbiblioteken och filialerna ligger i en gemensam kontoorganisation. De delar i projektet som rör tekniska möjligheter för att genomföra övergången från SAB till Dewey utgår därför från Book-it. Biblioteken har ett gemensamt avtal med BTJ angående bibliografisk service. Det katalogiseringsarbete som görs på de enskilda biblioteken är ytterst marginellt. Simrishamn Simrishamns biblioteksorganisation utgörs av huvudbiblioteket. Fyra skolbibliotek nyttjar Book-itsystemet, men ligger i en annan kontoorganisation. Sjöbo I Sjöbo består biblioteksorganisationen av huvudbibliotek, samt tre filialer som alla fungerar som integrerade folk- och skolbibliotek. Skurup Skurups biblioteksorganisation består av ett huvudbibliotek och tre filialer. Ett av filialbiblioteken fungerar som ett integrerat folk- och skolbibliotek. En av de andra filialerna är ett s.k. meröppet bibliotek. Den tredje filialen är en fristående filial. Det finns ytterligare ett skolbibliotek med i systemet, men det ligger under en egen kontoorganisation. Tomelilla Tomelilla bibliotek består av huvudbibliotek och tre filialer. Alla filialer fungerar som integrerade folk- och skolbibliotek. Det finns ytterligare tre skolbibliotek som är med i systemet, men dessa ligger i en egen kontoorganisation. 2

3 Ystad Ystads bibliotek omfattas av huvudbibliotek, bokbuss samt fyra filialer. Tre av filialerna är integrerade med skolbibliotek. Det finns ytterligare tolv skolbibliotek i Ystad som är med i datorsystemet, men dessa ligger i en egen kontoorganisation. För biblioteken i Skåne sydosts del är det en styrka att gemensamt kunna arbeta med planering för en övergång, och att utgå från ett gemensamt datorsystem. De fem biblioteken är relativt små men genom samarbetet kan kompetenserna i de olika kommunerna samlas och användas på ett konstruktivt sätt. Förutsättningar för en övergång till Dewey I detta avsnitt presenteras de förutsättningar som biblioteken i Skåne sydost har identifierat för att kunna genomföra en övergång från ett klassifikationssystem till ett annat. En del av dessa förutsättningar är grundläggande och krävs i stort sett vid alla former av större förändringar på en arbetsplats, medan andra är specifika för övergången mellan SAB och Dewey i ett bibliotekssamarbete av Skåne sydosts storlek och organisation. Planering, prioritering och ledning Eftersom det handlar om en genomgripande förändring som berör hela verksamheten bör också hela verksamheten prioritera arbetet med Dewey. Det måste finnas en tydlig plan för hur arbetet ska gå till, och en kunnig och aktiv projektledningsgrupp som styr upp, stödjer och samordnar arbetsinsatserna. Förankring Övergången måste vara ordentligt förankrad i hela personalgruppen. De frågor personalen har kring varför och hur ska kunna besvaras av dem som leder projektet och personalens synpunkter och förslag bör tas under beaktande. Det är viktigt att låta personalens värdefulla kunskaper komma övergången till del redan i ett tidigt skede. Kompetens Personalgruppen måste få grundläggande kompetens i Dewey, både i hur man använder systemet som sökinstrument, men även hur det fungerar med hylluppställning. Utöver detta kommer delar av personalen att behöva ha en fördjupad kompetens i Dewey som klassifikationssystem. De som ska driva och leda arbetet kommer även behöva ha kompetens inom projekthantering (Se Bilaga 2: Utbildningsrekommendationer). Kommunikation För att nå ut med förändringsarbetets syfte såväl internt som externt krävs det kommunikation före, under och efter arbetet. I det här fallet handlar det om tre huvudgrupper som behöver olika typer av information; personal, biblioteksanvändare samt externa bibliotek. En kommunikationsplan där information utformats utifrån de olika gruppernas behov och förkunskaper är avgörande (Se bilaga 3: Kommunikationsstrategi). 3

4 Nationell samordning De folkbibliotek som redan genomfört övergången har gjort ett stort pionjärarbete, och bidragit till att andra bibliotek kan få en bild av hur förändringsarbetet kan genomföras. Det är viktigt att de erfarenheter och kunskaper som kommit ur de olika Deweyarbetena sammanställs på nationell nivå, så att andra bibliotek kan ta del av dem. Det behövs även en standardisering för märkning av media. KB driver denna samordningsprocess och samverkar med bibliotek av olika storlek och typ samt Svensk biblioteksförening men även företag som BTJ och Axiell. Tekniska förutsättningar Det måste vara tekniskt möjligt att lägga in Dewey som klassifikation och hyllkod i bibliotekets datasystem. I Book-it 8.0 finns denna kapacitet, då klassifikation och hyllkod för Dewey läggs in i de nya fälten 082a respektive 082h. Det behöver vara tekniskt möjligt att ha olika hyllkoder i systemet under en övergångsperiod. Detta eftersom alla avdelningar, enheter och kontoorganisationer i Skåne sydosts Book-it inte kommer att införa Dewey samtidigt. I det första skedet kommer övergången att gälla ett av huvudbiblioteken, som blir ett pilotbibliotek. Därefter kommer övriga huvudbibliotek följa efter, och slutligen även filialerna. Därför är det en förutsättning att det är tekniskt möjligt att visa olika hyllkoder på olika enheter. Detta är möjligt i Book-it 8.0, förutsatt att biblioteken har tillgång till Axiells Deweymodul. Det är också möjligt att i viss utsträckning ha Dewey som hyllkod på fackavdelningen och SAB på skönlitteraturen inom samma enhet. Detta genom att skönlitteraturen kan uteslutas genom en söksträng som xxx INTE H*/hy. Däremot är det inte möjligt att behålla SAB-kod på t ex. lokalsamlingen ifall man lägger in Dewey på det övriga fackbeståndet. När det gäller skönlitteratur och Deweyklassning kommer standarden enligt KB vara att använda klartext. D.v.s. i fältet för hyllplacering står det t.ex. Romaner, Seriealbum och Poesi, istället för Hc, Hci och Hc.03 eller motsvarande Deweykod. Bibliografisk service I det sydostskånska samarbetet har man, liksom den övervägande delen av de svenska folkbiblioteken, avtal med BTJ kring bibliografisk service och biblioteksutrustning av media. För att övergången till Dewey ska komma till stånd är det mycket viktigt att BTJ kan leverera såväl Deweymärkt media, som bibliografisk service för Dewey. Idag (2015) har BTJ inte möjlighet att leverera detta fullt ut. Det bör vara ett rimligt antagande att så länge efterfrågan från biblioteken är ganska låg, så är det också svårt för BTJ att tillgodose behoven på Deweysidan i lika stor utsträckning som när det gäller medier och katalogposter med SAB-klassning. 4

5 Nyförvärv Nyinköpt media ska vara klassificerad och biblioteksutrustad med Dewey. Man bör kunna räkna med att BTJ:s kapacitet att leverera material med Deweyklassning kommer att stärkas, men eftersom det ännu inte är ett faktum måste biblioteken åtminstone inledningsvis räkna med tidsåtgång och materialkostnader för omklassning och ommärkning även när det gäller en stor del av det nyförvärvade materialet. Hyllista Det behöver finnas en hyllista för Dewey. Som det ser ut just nu (Höst 2015) kommer BTJ att leverera en digital sådan till de kunder som har avtal på bibliografisk service inom en inte alltför avlägsen framtid. Andra bibliotek som tidigare gått över till Dewey har skapat egna hyllistor. Oavsett var hyllistan kommer ifrån är rekommendationen från flera bibliotek som gjort övergången att en lista ska finnas tillgänglig innan arbetet påbörjas eftersom detta i stor utsträckning underlättar processen. Äldre katalogposter Äldre katalogposter behöver förses med Deweykod. BTJ kommer endast undantagsvis att klassificera om äldre material. Således behöver biblioteken själva finna en lösning för hur omklassningen av de äldre posterna ska genomföras. Att göra arbetet manuellt är möjligt, men mycket tidskrävande och därmed dyrare. Att klassa om posterna med maskinell hjälp bör vara mer effektivt. Det finns två alternativ till att genomföra arbetet på; Generera koderna i SAB till Dewey eller att matcha ISBN på de äldre posterna mot LIBRIS (Läs mer om detta under Praktiska ställningstagande). Förutsättningar: Sammanfattning och slutsats Varje bibliotek måste utforma en process som fungerar utifrån de lokala förutsättningarna och då är det bra att det finns erfarenheter och strategier att ta del av. I nuläget är det relativt få folkbibliotek som gjort övergången till Dewey, och det finns inga tydliga riktlinjer kring hur man kan gå till väga. På sikt bör detta förbättras, i och med att KB samlar in, sammanställer och till viss del analyserar de förändringsarbeten som görs inom detta område. Samtidigt som det ju då krävs att fler bibliotek faktiskt genomför övergången till Dewey. Utbildningsmöjligheter inom Dewey behöver också utvecklas. Idag finns endast KB:s grund- och fördjupningskurs att tillgå, samt Deweybloggen. Det är svårt för enskilda bibliotek att ta fram egna utbildningsrutiner i ämnet. Processen måste vara förankrad hos de som berörs. Det måste finnas en tydlig planering av processen och den måste vara högprioriterad i verksamheten. Personalen ska utbildas och förändringen måste kommuniceras såväl inom organisationen som gentemot användarna. Kommunikation med andra bibliotek och KB är också viktiga eftersom det medverkar till att strategier och erfarenheter kommer andra bibliotek till del. De tekniska förutsättningarna för att införa Dewey som klassifikation och hyllkod i katalogposterna finns. Däremot är det idag inte möjligt att få alla nyförvärv klassificerad med 5

6 Dewey. En hyllista är en annan viktig förutsättning för att arbetet ska fungera bra. Även om en del av de specifika förutsättningarna inte är tillräckliga i dagsläget är de ändå på god väg. Praktiska ställningstaganden I detta avsnitt presenteras de ställningstaganden som biblioteken i Skåne sydost gjort för sin planerade övergång till Dewey samt vad som motiverat till dessa. Ska Dewey införas successivt eller i ett steg? Det finns egentligen två sätt att gå över till Dewey på. Antingen görs det successivt, där allt nytt material klassas och sätts upp enligt Dewey, medan det äldre materialet fasas ut. Det andra sättet innebär att man för över även det äldre beståndet i samband med att man börjar klassificera och märka upp nytt material enligt Dewey. Successivt tillvägagångssätt Det successiva alternativet innebär att arbetet kommer att ske under en mycket lång tid. Dock blir det ett mindre påtagligt arbetsmoment, och biblioteksanvändare och personal kan också successivt vänja sig vid förändringen. Nackdelen är att det kan upplevas som mycket rörigt och svåröverskådligt under en relativt lång tid, särskilt för användarna. Ett succesivt införande kan ske på två olika sätt, som även kan kombineras: Man utgår från ett brytdatum, samtliga media som införskaffas efter detta datum katalogiseras, märks och ställs upp i Deweyordning, medan det äldre beståndet fortsätter att sorteras enligt SAB. Dewey införs på en SAB-avdelning i taget såväl vad gäller katalogisering, uppställning och ommärkning. Genomförande i ett steg Ett införande av Dewey i ett steg är under en övergång betydligt mer arbetskrävande än det successiva tillvägagångssättet, men övergångsperioden blir kortare. På biblioteken i Skåne sydost anses det vara mer fördelaktigt att ha samlingarna exponerade enligt samma system, vilket gör det lättare för såväl biblioteksanvändare som personal att skapa en överblick. Det är också enklare att hålla samman en process som ligger samlad i tid. Om övergången sker under en längre period är det troligt att nyckelpersoner försvinner och ersätts med ny personal som måste introduceras i arbetet. Utifrån detta resonemang utgår biblioteken i Skåne sydost ifrån att det mest lämpliga alternativet för organisationen är att gå över till Dewey i ett steg. Dock sker inte detta arbete över natt, utan även i denna modell måste varje SAB-avdelning märkas om och ställas upp efter Dewey efterhand. I sydost kommer ett av huvudbiblioteken att agera pilotbibliotek. Utifrån arbetet vid detta bibliotek kommer man sedan att dra nytta av de erfarenheter som gjorts, och övergången för de övriga fyra huvudbiblioteken kommer därmed att rationaliseras. 6

7 Ska Dewey tillämpas som klassifikation på samtliga katalogposter? För bästa möjliga sökbarhet efter ämne och klassifikation är det mest lämpligt att hela beståndet är klassificerat efter samma system. Det önskvärda är således att hela beståndet klassificeras enligt Dewey. Vid en övergång tas inte möjligheten att söka via SAB:s klassifikation bort på de katalogposter som idag är försedda med SAB. Utifrån detta resonemang beslutades att samtliga katalogposter, även de äldre, ska förses med Deweyklassning. Dewey som klassifikation i äldre katalogposter Inom projektet har tre olika metoder för att införa Deweyklassning i de äldre katalogposterna identifierats: Manuell omklassifikation Det manuella tillvägagångssättet innebär att personal söker upp varje post i LIBRIS, kopierar Deweykoden och för in den i det egna systemet. Detta är en kostsam metod men har fördelen att klassificeringen bör bli ganska exakt. Maskingenererade Deweykoder Man genererar Deweykoder genom att köra de SAB-koder som finns i vårt system mot LIBRIS konverteringstabell. Detta görs med hjälp av Axiell. Dock är de båda klassifikationssystemen svåra att jämföra med varandra, och vid en testgenerering överensstämde endast 25 % exakt med varandra. Denna metod kräver således en hel del efterarbete. Matchning mot LIBRIS via ISBN Istället för att matcha SAB-klassningen mot en konverteringsmodell (Som i ovanstående metod), matchas de ISBN som finns på posterna i den lokala katalogen med de ISBN som finns i LIBRIS. Detta ger ett ganska precist resultat, och kräver därmed förhållandevis lite efterarbete. Matchningen utförs av Axiell. Biblioteken i Skåne sydost kommer att använda matchning mot LIBRIS via ISBN, vilket vi anser är den mest effektiva metoden. 7

8 Hyllkod på äldre poster Valet av metod för att införa Dewey som hyllkod på äldre poster behöver också övervägas, då valet kan medföra begränsningar när det gäller avvikande lokala lösningar. Inom projektet har två metoder för att lägga in Dewey som hyllkod i äldre poster identifierats: Manuellt införda hyllkoder Detta är en tids- och arbetskrävande metod, men medför ett större handlingsutrymme för lokala lösningar eftersom man kan välja att avstå från att föra in Dewey som hyllkod avdelningsvis. Genererade hyllkoder Metoden är framtagen i samverkan med Axiell. Grundtanken är att koderna genereras från de Deweyklassifikationer som finns i LIBRIS, och sedan förs in i det lokala biblioteksdatasystemet. Enligt Axiell finns det två olika möjligheter för genereringen: a) Hela Deweykoden förs över från klassifikationsfältet 082a till hyllkodsfältet 082h. b) Biblioteken bestämmer sig för hur många siffror hyllkoden ska innehålla, och detta antal förs över från 082a till 082h. Biblioteken i Skåne sydost kommer att använda metoden med de genererade hyllkoderna. Ommärkning och uppställning Ommärkning av äldre media En aspekt på övergången från SAB till Dewey vad gäller det äldre materialet är att alla exemplar måste märkas om. Detta innebär att det under en period krävs en stor arbetsinsats som kräver god planering. Denna del av arbetet görs lämpligen efter att de äldre katalogposterna är omklassade och därmed är möjligt att söka upp aktuell katalogpost i det egna datorsystemet för att få fram rätt hyllkod. Efter ommärkningen ställs exemplaren tillbaka enligt den gamla SAB-uppställningen, och när märkningen är klar på en avdelning sorteras böckerna om enligt Dewey. Uppställning För att beståndet ska vara överblickbart bör det vara uppställt enligt samma princip. Samtidigt innebär detta omfattande omflyttningar av samlingarna. Det är också viktigt att hålla i minnet att Dewey kanske fungerar mindre bra på en del signum. Hur mycket av samlingarna ska ställas upp enligt Dewey? Här finns flera tänkbara scenarier: 1) Hela beståndet på samtliga enheter (Både huvudbibliotek och filialer) ställs upp enligt Dewey 2) Hela beståndet på ett antal enheter (Huvudbibliotek) ställs upp enligt Dewey. 3) Delar av beståndet (Fackavdelningarna) på ett antal enheter (Huvudbiblioteken) ställs upp enligt Dewey. 8

9 På sikt bör målet vara att hela beståndet på samtliga enheter ställs upp enligt Dewey, men det finns redan idag en del lokala lösningar på de olika biblioteken som fungerar bra, dock styrs dessa utifrån placeringskoder snarare än hyllkoder. Därför kommer det främst att vara fackavdelningarna för vuxna som ställs upp enligt Dewey, alltså enligt punkt 3. Undantag En del av samlingarna kommer inte att märkas om eller ställas upp enligt Dewey. Valet att inte ta med dessa delar i bygger på antingen att underlätta arbetet inledningsvis, eller att projektgruppen ansett att uppställningen fungerar bättre som den gör med SAB. Undantagen i samlingarna är följande: Skönlitteratur: Projektgruppen anser att den uppställning som används idag är att föredra. Därför kommer skönlitteraturen även fortsättningsvis stå uppställt enligt SAB och kommer inte att märkas om. Nyförvärv från BTJ kommer att vara försedda med klartext, enligt den standard som KB förespråkar. Vi kan inte se att det blir några problem för vare sig användare eller personal att orientera sig trots olika märkningar. Magasinsexemplar: Vare sig skön- eller facklitteratur placerade i magasin kommer att märkas om och inte heller ställas upp enligt Dewey. Detta för att spara på arbetsinsatsen. Det material på fackavdelningarna som magasineras efter övergången kommer dock att stå uppställd enligt Dewey (Och kommer ju att vara Deweymärkt sedan tidigare). Det kommer inte att ha inverkan på användarna eftersom magasinet inte är öppet för allmänheten. Tidskrifter, DVD, musik, ljudböcker och talböcker kommer inte att märkas om, och kommer även fortsättningsvis att ställas upp utifrån medieformat. Vi kan inte se att det blir några problem för vare sig användare eller personal att orientera sig trots olika märkningar. Vissa lokala utbrytningar som fungerar bra i dagsläget. Dessa placeringar styrs utifrån placeringskod. Sammanfattning Under övergången kommer biblioteken i Skåne sydost att till stor del förlita sig på ISBNmatchning och genererade hyllkoder. Detta eftersom ett manuellt förfarande anses ta alltför mycket tid i anspråk, samt dra ut onödigt länge på processen. Förändringarna i klassificeringen kommer att slå igenom i katalogen på alla huvudbibliotek och filialer. Men SAB kommer fortfarande att ligga kvar i posterna, och det går att välja vilken typ av klassificering som ska vara rådande på avdelningen i fråga. Detta möjliggör att processen med att märka om exemplar och planera för hylluppställning kan påbörjas på ett av huvudbiblioteken som fungerar som pilotbibliotek. De erfarenheter som kommer från att göra om det första biblioteket till ett Deweybibliotek kommer sedan att användas för att rationalisera så mycket som möjligt av arbetet på de övriga biblioteken. Medlemmarna i projektgruppen kommer under hela övergångsarbetet att vara aktiva i arbetet lokalt på de olika biblioteken. En god dialog med systemansvariga är 9

10 också viktig, eftersom det kommer att ta mycket arbete i anspråk innan alla avdelningar och placeringar kommit i ordning i systemet. 10

11 Tidsplan för övergång till Dewey Tidsplanen är inte helt fastställd ännu eftersom det inte fattats beslut när arbetet med övergången ska starta, men den uppskattning som projektgruppen gjort är följande: Steg Aktivitet Kommentar Planerad Exempel tidsåtgång 1 Beslut Beslut om övergång till Dewey tas av chefsgruppen 2 Uppdatera Under upprättandet av 1 månad 1 månad genomförandeplanen genomförandeplanen låg en del av exempelvis BTJ:s och KB:s arbete med Dewey i en viss förändringsprocess. Därför måste planen, som också fungerar som beslutsunderlag för chefsgruppen uppdateras innan arbetet tar sin början. Även utbildningsmöjligheterna behöver ses över. 3 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången Månad 1 Aug 2017 enligt plan 1. 4 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången Månad 2 Sep 2017 enligt plan Utbildningsrekommendation Lämpliga utbildningar bokas in Månad 3-5 Höst 2017 och genomförs. 7 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången enligt plan 3. Månad 3-5 Höst Brytdatum Datum då nya katalogposter och media börjar levereras med Deweyklassning. 9 Matchning med ISBN ISBN matchas mot posterna i LIBRIS. 10 Hyllkoder Hyllkoder för Dewey genereras till systemet 11 Hylluppställning Arbetet med att planera hylluppställning påbörjas i och med att det nu går att urskilja antal exemplar på de olika koderna i systemet. 12 Kommunikationsstrategi Kommunicering av övergången enligt plan 4 påbörjas. 13 Märkning Ommärkning av äldre material till Dewey påbörjas. 14 SAB-uppställning Det ommärkta materialet ställs tillbaka enligt SAB tills alla exemplar är ommärkta. 15 Deweyuppställning Materialet ställs upp enligt Dewey. I detta skede kan det behövas en kortare stängningsperiod för att underlätta omflyttningen. 16 Steg återupprepas för resterande huvudbibliotek/filial Månad 6 Januari 2018 (om BTJ är redo) Månad 6 Januari 2018 Månad 7 Februari 2018 Månad 8 Mars 2018 Påbörjas månad 9 Påbörjas i senare delen av månad 9 Påbörjas i senare delen av månad 9 Månad Påbörjas i april 2018 Påbörjas i april/maj 2018 Påbörjas i juni 2018 Septemberoktober

12 Avslutande kommentarer Det krävs en stor arbetsinsats för att genomföra övergången till Dewey, men på sikt kommer detta arbete att löna sig. För oss har det varit särskilt viktigt att se närmare på olika tekniska lösningar för att få in rätt Deweykoder i systemet, snarare än att arbeta manuellt med detta. Vi är särskilt nöjda med lösningen att matcha ISBN i den lokala katalogen med ISBN i LIBRIS katalog. Det är viktigt med så många tekniska lösningar som möjligt eftersom det ändå blir mycket manuellt arbete med att märka om äldre material samt att göra en ny uppställning i biblioteket. Men detta kan även ses som en utmaning att tänka nytt kring hylluppställning och annat. Tack till personalen på biblioteken i Sigtuna, Märsta, Lidingö och Värnamo för gott bemötande och tålmodiga svar på alla frågor. Även ett särskilt tack till Harriet Aagardh på Kungliga biblioteket och Magdalena Olofsson på Axiell AB. 12