Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län

Transkript

1 Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv bibliotek November 2013

2 Innehåll 1. Inledning Syfte och metod Bakgrund Frågeställningar Nulägesbeskrivning Bibliotek för bibliotek Diskussion och slutsatser Strategisk utveckling Biblioteksplaner och nationella påbud Verksamheten Hur har det fungerat hos andra? Framgångsfaktorer och fällor Samverkan Nya rutiner Stöd från KB och länsbiblioteket Projektledning och kunskapsöverföring Slutord Källor

3 1. Inledning Kungliga biblioteket (KB) har sedan 2011 samordnings- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn. Det innebär att KB tillsammans med läns- och regionbiblioteken ska ansvara för uppföljning av biblioteksplaner, kvalitetsarbete samt statistik. I samband med KB:s utvidgade uppdrag att även omfatta folkbiblioteken efterlyste man synpunkter på vad som var mest angeläget att sätta igång med. Ett tydligt önskemål var en nationell katalog. För att skapa en gemensam katalog krävs att folkbiblioteken börjar katalogisera i Libris. De flesta folkbibliotek har tidigare köpt in så kallade BURK-poster från BTJ (BTJ Group AB), som de anpassar till lokala kataloger som inte är synliga i en nationell katalog. Libris-katalogisering innebär att man importerar poster från Libris eller skapar nya, och sedan visar sitt bestånd i Libris på nationell nivå. Det finns folkbibliotek i Sverige som inte haft bibliografisk service från BTJ, utan katalogiserat själva. I Jönköpings län har däremot alla utom ett bibliotek köpt BURK-poster, och inget bibliotek registrerar sitt bestånd i Libris. Länsbibliotek Jönköping ska stödja och medverka till samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i länets kommuner. Länsbibliotekets uppdrag är kopplade till den Regionala kulturplanen och nya bibliotekslagen. Genom att stötta kommunbiblioteken att skapa och bli en del av den nationella katalogen Libris finns förutsättningar för ökad mediesamverkan mellan offentligt finansierade bibliotek, i enlighet med kulturplanens målsättningar. Den 20 mars 2013 inbjöds Kungliga biblioteket av Länsbibliotek Jönköping till ett bibliotekschefsmöte för att informera om nationell katalog och vad det innebär att vara ett Librisregistrerande bibliotek. På detta möte togs ett gemensamt beslut att en förstudie skulle göras för att undersöka vilka förutsättningar och behov som finns för att biblioteken i Jönköpings län ska ingå i Libris-kollektivet. Denna förstudie är gjord på uppdrag av Länsbibliotek Jönköping och utförd av Viveca Nyström, VN arkiv & bibliotek. De kommuner som ingår i Jönköpings län är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Varje kommun har kommunbibliotek och de flesta kommunbiblioteken har filialer på mindre orter. För mer detaljerad information om biblioteken, se rapporten Biblioteksverksamheten i Jönköpings län en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet: 2

4 1.1 Syfte och metod Syftet med förstudien är att kartlägga respektive kommunbiblioteks förhållningssätt till nationell katalog och till det egna bibliotekets insats i form av katalogisering i Libris. Frågan om att ingå i Libriskollektivet har tagits upp vid enskilda intervjuer med samtliga bibliotekschefer i Jönköpings län under september och oktober Alla de intervjuade är inte formellt bibliotekschefer, men de är i olika grad ansvariga för verksamheten i praktiken. 1.2 Bakgrund Libris är sedan många år nationell katalog för högskolebiblioteken och vissa andra myndighetsbibliotek. Dessa biblioteks bestånd har tyngdpunkten på facklitteratur. Libris är ett samarbete, och inte en leverantör av katalogposter, som BTJ. KB välkomnar folkbiblioteken, och med deras inträde i Libris kommer också Libris profil så småningom att passa dem bättre. Motiven för att folkbiblioteken ska ingå i en nationell katalog redovisas i många olika dokument, se till exempel Svensk Biblioteksförenings skrift Därför nationell bibliotekskatalog. Ett antal bibliotek i Värmland har i en projektansökan angett argument för att bli Libris-bibliotek: Biblioteket måste vara en aktiv del av en större biblioteksgemenskap, som erbjuder samsökning och enkel administration vid lånesamarbete. Biblioteken måste samverka effektivt kring katalogisering, i Libris görs varje post endast en gång. Axiell utvecklar inte opac. Dagens opac är en bristfällig produkt, då den inte är anpassad för användare med läshandikapp. Biblioteken måste vara kostnadseffektiva, att Libris är ett icke vinstdrivande kollektiv är betydelsefullt. Leverantörsberoende har visat sig vara ett problem för bibliotekens utveckling, inlåsning hindrar användbarheten av bibliotekens nättjänster. Bibliotekens kataloger bör i framtiden kunna integrera digital text, bild- och ljudfiler, för det behövs ett nationellt samarbete kring licenser. 1.3 Frågeställningar För att bidra till utvecklingen av en nationell gemensam katalog vill Länsbibliotek Jönköping undersöka vilka behov och förutsättningar som finns för att biblioteken i Jönköpings län ska bli Librisregistrerande. I intervjuerna ställdes frågor om drivkrafter och motivation för att ingå i Libris, och vilket eventuellt stöd man skulle önska i en övergång till Libris. Frågorna syftade också till att fånga upp attityden till det gemensamma ansvaret för en nationell katalog. 2. Nulägesbeskrivning 2.1 Bibliotek för bibliotek Nedan redovisas bibliotekschefernas resonemang. Alla har inte titeln bibliotekschef, men de har alla mycket bra överblick över verksamheten. I ett par fall har två personer deltagit från samma bibliotek. Orsaken är att den som är formell chef inte vid tillfället ansett sig har tillräcklig kunskap då hen inte 3

5 jobbar i biblioteket eller är nytillträdd chef. Svaren är anonymiserade, utom när det ändå är uppenbart och av intresse vilket specifikt bibliotek det handlar om. För övrigt är det mer intressant att i detta skede samla in synpunkterna och önskemålen på ett generellt plan. Bibliotek 1 Drivkraften att få en nationell katalog för folkbiblioteken är stark, men BURK/BTJ fungerar ännu så länge bra, och även om man vill få en nationell katalog, så sitter man fast i det vardagliga. Att stå utanför Libris är ännu så länge mest en fråga om var man vill lägga pengar, och bibliotekschefen tycker att BURK är prisvärt. Bibliotek 2 Man söker ibland titlar i Bibliotek.se och BURK, men fjärrlånen går via Libris, där man får snabbast leverans. Vi klarar oss bra utan nationell katalog. BURK levererar posterna snabbt. Biblioteket justerar i BURK-posterna och anpassar ofta hylluppställning, ämnesord och klassning till den egna katalogen. Man föreställer sig att det är mer arbete med Libris-posterna. Böckerna ska vara färdiga så långt som möjligt när de kommer till biblioteket, både vad gäller utrustning och katalogiseringen. Utifrån det kravet är BURK värt pengarna. Bibliotekschefen tycker inte att små bibliotek ska behöva ha en katalogavdelning. Bibliotek 3 Alla medier i den egna katalogen finns inte i Libris, samtidigt som bibliotekschefen spontant tycker att man får väldigt mycket träffar i Libris. Personalen söker i Libris och importerar fjärrlåneposter. Bibliotekschefen tycker i dagsläget att det är värt att betala för BURK-posterna. Man jobbar med annat och har ingen som katalogiserar. När det gäller Libris har man inget behov av att vara i bräschen/ligga i framkant. Bibliotek 4 (Mullsjö) Som enda bibliotek i länet använder man inte BURK-poster från BTJ. Bibliotekarien importerar från Libris, och fixar till posten till den egna katalogen. Hon fick göra detta jobb redan som assistent i Borås, och tycker att det bevisar väl att det inte är så svårt. Troligen är det inte så stort steg att bli Libris-bibliotek och synas. Om vi (alla folkbibliotek) blir Libris-bibliotek så får vi en gemensam katalog. Mullsjö vill gärna gå med i Libris och låna ut, och har inte pratat om restriktioner i utlån. Men man har inte tagit steget, känner inte till formalian. Bibliotek 5 Vi är i händerna på BTJ. Att gå över till Libris finns i handlingsplanen. Man har viss kunskap kring att hantera Libris-poster, men ägnar sig huvudsakligen åt att beställa BURK-poster och lägga in i katalogen. Man vill närmare se hur de gått till väga på andra bibliotek. Hur framtiden ser ut beror också på hur länge BTJ erbjuder BURK-poster. Biblioteket har en katalogavdelning, men de som arbetar är inte katalogisatörer i en traditionell bemärkelse. 4

6 Att bli utlånande bibliotek och behovet av en nationell katalog efter bibliotek.se har man inte diskuterat. Förr har man t ex inte lånat ut det som var gymnasiets böcker, om det kom förfrågan. Nu är den gränsdragningen inte aktuell. Man lånar ut ibland via BURK. Bibliotek 6 Bibliotekschefen konstaterar att folkbiblioteken inte längre har någon nationell katalog. Biblioteket väntar in signaler utifrån, och vill gärna slippa kostnaden för bibliografisk service som man har idag hos BTJ. Bibliotekschefen tror också att det blir nödvändigt med kompetens utifrån när det blir aktuellt med katalogisering. Andra frågor som kan uppstå: - får vi bidrag till porto om vi lånar ut i Libris? - ska vi ställa hela vårt bestånd till förfogande, vilka avgränsningar ska vi göra? - kan vi begränsa utlånen? Bibliotek 7 Biblioteket ser fram emot att slippa kostnader för bibliografisk service och äga posterna. Man vill gärna se katalogisering i Libris som ett samverkansprojekt, det känns spännande men osäkert att sätta igång. Bibliotek 8 Bibliotekschefen anser att Libris inte passar och inte förstår folkbiblioteken. KB begriper inte folkbiblioteksvärlden, där man har andra krav och andra målgrupper. Libris är bra för att beställa fjärrlån. Allt lutar åt Libris som nationell katalog, men Libris är inte anpassat och samarbetar dåligt med BTJ. Man har inte funderat så mycket över synligheten som bibliotek i Libris. Biblioteket vill inte lägga tid och kraft på katalogisering, man har viktigare uppgifter. Man har inte tid att katalogisera, bättre att köpa BURK-poster. Biblioteket kommer att ligga lågt med Librisanslutning. Bibliotek 9 (Tranås) Götabiblioteken är ett samarbete mellan de tretton östgötakommunerna samt Tranås. Med ett gemensamt konto och en gemensam katalog erbjuder Götabiblioteken sitt läns invånare tillgång till det samlade beståndet. Alla Göta-bibliotek ska vara Libris-bibliotek 1 januari Man har en stark förspråkare i Charlotte Landgren (Norrköpings SB), som sitter med i den nationella Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris. Götabiblioteken kommer att ha en projektledare, och man kommer att ha egna katalogisatörer. Bibliotek 10 Bibliotekschefen konstaterar att det faktum att Bibliotek.se fortfarande används är ett incitament för att folkbiblioteken också behöver en nationell katalog. Men i biblioteket har man inte diskuterat hur det ska gå till. Det är en fördel att det är gratis att gå med. Det verkar lite svårare och jobbigare med katalogisering än att köpa BURK-poster. Kanske kunde man ha en liten grupp i länet, en centraliserad funktion som jobbar med det? är en fundering. 5

7 Bibliotek 11 Bibliotekschefen tycker att förhållandet att man idag inte äger sina katalogposter i BURK, utan hyr dem är principiellt fel, och dyrt. Mycket pengar går till BURK och bibliografisk service. Naturligtvis blir det en viss omställning att vara ett utlånande bibliotek, men man har mycket att vinna på att ingå i Libris-kollektivet. Om det hade varit dyrare hade det varit tveksamt. De pengar som idag går till katalogposter kan läggas på Libris-katalogisering istället. Men biblioteket går inte själva över till Libris, bl a för att kompetensen att katalogisera saknas. Man tycker det skulle vara roligt att t ex lägga in lokal-/hembygdssamlingen i Libris. Bibliotek 12 (Vaggeryd) Dewey och Libris-katalogisering har tillämpats i ett pilotprojekt där man katalogiserat ett militärhistoriskt bibliotek. Man har haft en plan för övergång till Libris, men den har legat på is p g a tjänstledig nyckelperson Man tar upp den i oktober igen. Man vill ingå i Libris-kollektivet för att man vill vara obunden, tillgängliggöra sin katalog och man ser också samverkansvinster i ett längre perspektiv när det gäller katalogisering. Dewey ska också införas, även om det är något försenat i förhållande till den ursprungliga planen. Man börjar med nyförvärven. Det var inte yttre påverkan eller framtida samverkan som var drivkraften, utan det var projektet att lägga in det militärhistoriska biblioteket. I handlingsplanen har man gjort en enkel cost benefit-analys: man sparar kr, men måste lägga mer tid på katalogisering. Bibliotek 13 Bibliotekschefen har inte vägt för- och nackdelar när det gäller Libris, och är inte helt säker på att man vill ingå i Libris-kollektivet. Man har andra projekt i pipeline, som t ex meröppet. 3. Diskussion och slutsatser En analys av bibliotekens förhållningssätt till Libris kan göras uppifrån och ned, det vill säga från den strategiska nivån till den operativa. Nedan följer tre avsnitt där frågan om nationell katalog sätts i olika sammanhang. 3.1 Strategisk utveckling I en workshop i scenarioplanering som gjordes i oktober 2013 på temat samarbete där bibliotekschefer och länsbiblioteket deltog har Martin Börjesson, KnowIT, ritat en bild över på vilka nivåer det är meningsfullt att lägga scenarioplanering. Den bilden är applicerbar även på visionen om en nationell katalog. 6

8 Inom biblioteksvärlden delar vi ofta värderingar. De nivåer som finns i den översta cirkeln har vi alla en förståelse för. Men i vardagen jobbar landets folkbibliotek i den operativa verkligheten, medan nationella organ förhoppningsvis befinner sig på den strategiska nivån. I och med den nya ordningen för både KB och länsbiblioteket så blir skapandet av en nationell katalog ett bra exempel på när en strategisk avsikt ska förankras i den dagliga verksamheten och addera värde till brukarna, kommuninvånarna och till personalen eller andra intressenter. KB:s roll för folkbiblioteken är ny, det tar säkert ett antal år innan bra kommunikation är etablerad. Ett exempel är just Tranås, där en bibliotekarie från Götabiblioteken sitter med i den nationella Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris. Det finns en självklar kontakt mellan Götabiblioteken och KB. I de fall där avståndet mellan KB och kommunbiblioteket är stort, är det möjligen så att läns- och regionbiblioteken måste se sig som företrädare för biblioteksmyndigheten (KB). I en skrivelse från 2012 till cheferna på landets folkbibliotek skriver Sveriges länsbibliotekarier (SLB) att de arbetar tillsammans med KB för att nå målet att skapa en nationell katalog med Libris som bas. I KB:s Rutiner för samråd och styrning (KB ) fastslås att Sveriges depåbibliotek och lånecentral blir nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek. Uppdraget innebär att på nationell nivå överta hela ansvaret för s.k. spetstjänster kring fjärrlån för folkbiblioteken, metodutveckling inom området digitalisering för folkbibliotek och att ge konsultativt stöd inom katalogisering i Libris. I de överläggningar som föregått uppdragens formulering har framförts att stöd till folkbibliotekens katalogisering i Libris skall prioriteras. 7

9 Uppdraget att hitta en arbetsmodell för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris innebär att Sveriges depåbibliotek och lånecentral under 2013 ska inleda arbetet att tillsammans med KB/Libris ta fram en modell för hur depåbiblioteket kan vara en resurs för folkbibliotekens väg in i Libris. 3.2 Biblioteksplaner och nationella påbud Bibliotekens nationella ansvar gentemot forskare, kulturarv och allmänhet är en självklarhet. Men i första hand finns folkbiblioteken till för kommuninvånarnas skull, primärt de prioriterade grupperna som pekas ut i bibliotekslagen och i de flesta fall är uppmärksammade i biblioteksplanerna på kommunal nivå. När biblioteksplaner upprättas i kommunerna så har de ofta en tydlig koppling till styrande dokument på nationell nivå (UNESCO:s manifest för folkbibliotek och bibliotekslagen), men sällan uttalade mål för anslutning till Libris. Den främsta orsaken är givetvis att beslutet att Libris ska bli nationell katalog är av senare datum än biblioteksplanerna. Vaggeryd är ett undantag där man i handlingsplanen för biblioteken 2013 (med utgångspunkt från Inriktningsmål ) skriver: Vi förbereder övergång till klassifikationssystemet Dewey och säger upp avtalet med BTJ angående Bibliografisk service. Detta innebär att vi kommer att importera poster från Libris och får katalogisera mer själva, vilket ger en besparing på ca 65 tkr, men innebär att mer arbetstid läggs på katalogisering. När man på andra bibliotek förklarar att man vill lägga tid på annat än katalogisering så menar man att tid hellre läggs på insatser som direkt syftar till att uppfylla målen i biblioteksplanerna, och att man kan köpa sig den tiden med BURK-poster. Att biblioteksplanerna i första hand berör verksamhet inom kommunen är förankrat i den så kallade lokaliseringsprincipen i kommunallagens (1991:900) 2 kap 1 där det slås fast att verksamheten måste ha en koppling till kommunens medlemmar eller geografiska område. Det är denna princip som har lett till att statliga bibliotek är fjärrlånebibliotek, och kommunala bibliotek bara undantagsvis lånat ut böcker över kommungränsen. I lagrådsremissen angående ny bibliotekslag anförs att folkbiblioteken borde få en tydligare roll i det nationella samarbetet och för den kompletterande medieförsörjningen. Det är mycket möjligt att tydligare riktlinjer på nationell nivå kommer att synas i biblioteksplanerna, men med tanke på att biblioteksplanerna spänner över flera år, så tar det ett tag för nya direktiv att omsättas till lokala mål. Den regionala kulturplanen för Jönköpings län antogs i november Den är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan statlig, regional och lokal nivå ska förstärkas. Jönköpings län vill stödja ökad mediesamverkan mellan offentligt finansierade bibliotek. Att bli ett Libris-bibliotek är att samverka med andra offentligt och privat finansierade bibliotek. 3.3 Verksamheten Biblioteken i Jönköpings län kan säkert representera flertalet av landets 300 folkbibliotek med sina stora inbördes variationer, några exempel: - Jönköpings stadsbibliotek är ett av Sveriges största i antalet fysiska enheter - Aneby och Mullsjö är kommunbibliotek med endast 2-3 anställda - 13 bibliotek har 3 olika bibliotekssystem (Libra, Book-IT och Mikromarc) 8

10 - Tranås ingår i ett biblioteksnätverk: Götabiblioteken - Mullsjö använder inte BTJ som leverantör av katalogposter - Nässjö har ett eget klassifikationssystem - Bibliotekens styrning och tillhörighet i den kommunala organisationen varierar, liksom tilldelade resurser Som utredare/intervjuare kan man sammanfatta intervjusvaren från bibliotekscheferna med att frågan om nationell katalog är ganska kall ute på kommunbiblioteken. Attityden varierar mellan nyfiken och motiverad till helt avvisande. Någon klar skiljelinje mellan små och stora bibliotek finns inte. Inte heller finns tydligt disparata åsikter hos de som är formella chefer och de som av olika orsaker inte har samma mandat. Libris-katalogisering är en nyordning där man inte söker vägledning i sin omgivning, eftersom biblioteken jobbar självständigt, och inga krav finns från politiker eller tjänstemän eller låntagare på att ändra sina rutiner. De får inte heller input från varandra, då inget bibliotek ännu tagit steget att bli ett Libris-bibliotek. Bibliotekscheferna är relativt löst formerade i länet. De ingår i olika samverkanskonstellationer (Götabiblioteken, Höglandsbiblioteken, TVspelscirkulation m m), men det är länsbiblioteket som stått för den sammanhållande aktiviteten i form av regelbundna chefsmöten. Ekonomi Kostnader som nämns för BURK-posterna hos två mindre bibliotek i Jönköpings län är och SEK. I dokumentet Överenskommelse om gemensamt arbete i Götabiblioteken (där Tranås ingår) finns en tabell som visar att 14 bibliotek betalar nästan 2,2 miljoner SEK för BURK och bibliografisk service. Det är lite förvånande att den ekonomiska drivkraften att bli ett Libris-bibliotek inte är starkare. Troligtvis förutsätter man att den arbetsinsats som kommer att krävas när man inte köper BURKposter är betydande, det vill säga man gör bedömningen att resurser måste avsättas för Libriskatalogisering, som man nu använder till annat. Nytta för brukaren I dagsläget ser bibliotekscheferna ingen avsevärd kvalitetshöjning i verksamheten som en effekt av att bli Libris-bibliotek. De har andra prioriteringar för att skapa ökad nytta för brukarna: meröppet, bättre lokaler, Arena, ny bokbuss, egen barnbibliotekarie. Libris idag har en viktig funktion för biblioteken, nämligen att vara ett verktyg för fjärrlån. Och då det råder konsensus kring att fjärrlån gör man av facklitteratur, och inte skönlitteratur, så är avsaknaden av andra folkbiblioteks bestånd inte ett uppenbart problem. Kanske minskar det drivkraften att bli synlig i Libris. Några av de intervjuade bibliotekscheferna använder BURK och Bibliotek.se för att belägga litteratur hos andra folkbibliotek, så visst finns det upplevd nytta med en nationellt överblickbar katalog som även inkluderar folkbiblioteken. (Den 1 november 2013 släcktes bibliotek.se ned efter gemensamt beslut av KB och BTJ Sverige AB). 9

11 Personalresurser Ett ofta anfört skäl till att biblioteket inte vill bli ett Libris-bibliotek, är att man saknar kompetens för katalogisering. Och man tror att Libris-katalogisering kräver mer än att hantera BURK-poster. Då vill man hellre att personalen har andra uppgifter som ger mer nytta för brukarna. Katalogiseringsinsatsen är beroende av vad som redan är inlagt i Libris av bibliotekens inköp. I förstudien Libris på värmlandsbiblioteken (2012) gjordes en studie som visade på följande: Under två veckor i januari 2011 noterade biblioteken hur många procent av inköpen som fanns i Libris fördelat på skön, fack, barn, AV, Daisy och utländskt. Sammantaget blev utfallet 74% med en spännvidd mellan 100% (facklitteratur) och 0% (Daisyböcker). De titlar som inte är inlagda kräver betydligt mer av biblioteken än de som redan finns. Det är utan tvivel så att en kartläggning av vad som finns i Libris av det som köpts in på ett bibliotek i Jönköpings län skulle få ett ännu bättre utfall, då fler bibliotek anslutit sig sedan Hur har det fungerat hos andra? KB:s syn på saken I november 2013 ingår 59 av knappt 300 folkbibliotek i Libris, enligt uppgift från Hilda Androls, KB. Det finns, enligt Hilda Androls, två helt skilda förhållningssätt till vilket tidsperspektiv man har på anslutningen. Antingen ansluter man sig direkt och löser frågor och problem allteftersom de uppstår, eller också försöker man vara så väl förberedd som möjligt och ansöker därefter om att få bli ett Libris-bibliotek. Behovet av katalogiseringskompetens är tydligt uttryckt av många bibliotekschefer. Enligt Hilda Androls är det ett större problem att ändra sina rutiner. Man går från en relation till en leverantör till att ingå i ett samverkansprojekt. Många bibliotek har flaggat för att de vill gå med i januari 2015, däribland Götabiblioteken. Under 2013 förväntas ca 25 bibliotek ansluta sig. KB har ingen kö- eller väntelista, utan kan hantera ansökningarna när de kommer in, och Hilda Androls tycker att båda strategierna har visat sig fungera: kort startsträcka med reaktiv problemlösning eller lång förberedelsetid. Alla bibliotek (eller bibliotekskluster) kräver individuella lösningar, därför har KB inte kunnat utarbeta någon generell handlingsplan. Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris planerar att komma ut med ytterligare en delrapport senare under året där man försöker platta ut fler trösklar för folkbiblioteken. Uddevalla bibliotek och Selmabiblioteken Uddevalla bibliotek var pionjärer i den nationella katalogen. Projektledaren Lena Gråberg gav sin bild av vilka utmaningar man stått inför. Precis som Hilda Androls på KB framhåller, så behöver alla bibliotek sin individuella lösning, men nu har KB/Libris stött på de flesta varianter av problem. När Uddevalla gick med 2011 hade Libris inte den erfarenheten och rutinen. Enligt Lena Gråberg var katalogiseringskompetensen inget problem, däremot fick man lägga om förvärvsrutinerna. 10

12 Uddevalla hade en projektledare på 20 % för huvudbiblioteket och tre filialer. Förvärvsrutinerna var decentraliserade, vilket var en fördel. Idag har man en katalogisatör på halvtid som stöttar alla, men assistenter och bibliotekarier katalogiserar själva. Man lade ungefär lika mycket resurser på katalogisering tidigare, men nu har en person gått Libris katalogiseringskurs och kan kvalitetssäkra de egna posterna. När man går med i Libris väljer man i vilken grad man vill bidra. Det går att ensidigt dra nytta av andra biblioteks arbete, och fortsätta att köpa BURK-poster för det som det egna biblioteket saknar i Libris. Några bibliotek drar tyngre lass än andra, till exempel Göteborgs stadsbibliotek, enligt Charlotta Simonsson, projektledare för Libris på Selmabiblioteken. Lena Gråberg tycker att Uddevalla bidrar till Libris genom att man katalogiserar på ryska och polska, och ofta är först med barnböcker på engelska. Däremot köper man fortfarande BURK-poster för DVDfilmer och musik-cd. 4. Framgångsfaktorer och fällor 4.1 Samverkan Länsbibliotek Jönköping har en viktig roll att spela för att få igång anslutning av folkbiblioteken i Jönköpings län till Libris. Men ansvaret för att bygga upp och bidra till en nationell katalog ligger på biblioteken, då Libris utgörs av katalogposter som är inlagda av enskilda bibliotek. Folkbibliotekens medlemskap i Libris ska bygga på samma samverkan som forskningsbiblioteken har deltagit i under 40 år. Vid anslutning till Libris kan det vara en fördel om man redan har erfarenhet av att vara många bibliotek som samsas i en katalog. I Jönköpings län befinner sig Jönköpings stadsbibliotek och Tranås i den situationen. Några bibliotek har samkataloger med skolbibliotek. Med utgångspunkt i den regionala kulturplanen med uppdrag att verka för en jämlik biblioteksverksamhet i Jönköpings län och med anledning av förslaget till ny bibliotekslag från januari 2014, vill Länsbibliotek Jönköping ta fram ett underlag för en framtida regional mediesamverkan för biblioteken i Jönköpings län. Detta kommer att redovisas 2014 i en rapport om samverkan mellan länets bibliotek. Parallellt görs en rapport som underlag för eventuellt fortsatt samverkan mellan folkbiblioteken på Höglandet. Samverkan är en bra utgångspunkt för att bli Libris-bibliotek, samtidigt kan steget in i Libriskollektivet vara ett första steg mot samverkan på länsnivå. Det är inte självklart vad som ska komma först. När flera av länets bibliotek ingår i Libris kan det kanske till viss del ersätta behovet av att bygga upp gemensamma kataloger över kommungränser, om man istället skapar generösare regler för fjärrlån mellan kommunbiblioteken inom länet. Det finns mot bakgrund av detta ingen anledning att avvakta med Libris-anslutningen i väntan på beslut när det gäller andra samarbeten. 11

13 4.2 Nya rutiner Många bibliotekschefer har uttryckt osäkerhet över vilken kompetens som krävs för att katalogisera i Libris. Några folkbibliotek har personal som kan katalogisera enligt KRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek). I Verksamhetsplanen för Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2013 verkar det klarlagt att folkbibliotekens behov av katalogiseringskompetens kan tillhandahållas av depåbiblioteket. Listan över förändringar som ska göras omfattar betydligt fler områden än katalogisering. I förstudien Libris på Värmlandsbiblioteken anges bland andra: import fjärrlån konvertering/matchning förvärvsrutiner 4.3 Stöd från KB och länsbiblioteket Vilka insatser som krävs bör identifieras hos varje bibliotek. Men det är inget krav att den kartläggningen är gjord innan man ansöker om Libris-medlemskap. Det viktiga är att få igång dialogen med KB/Libris. Med den erfarenhet de i dagsläget har av folkbibliotekens katalogsituation och inköpsrutiner får de snabbt en överblick över eventuella problem som måste lösas. På den så kallade Libris-bloggen kan man läsa att projektet Libris för folkbiblioteken är en del av en större satsning som KB driver för att uppnå Nationell katalog och löper fram till 31 december KB agerar som samlingspunkt, driver på utveckling samt utvecklar de verktyg som behövs för att folkbibliotekens deltagande i Librissamarbetet ska fungera. Den utveckling som görs ska gagna hela Libriskollektivet. KB har som uppdrag att samverka med läns- och regionbiblioteken i bland annat kvalitetsuppföljning och under 2013 har en Kvalitetsgrupp bildats. Från 2014, i och med att den nya bibliotekslagen träder i kraft, skall även kommunbiblioteken involveras i detta arbete. Hur det skall ske på bästa sätt diskuteras just nu, enligt Katinka Borg, länsbibliotekschef på Länsbibliotek Jönköping. Kartorna i bibliotekslandskapet ritas om vilket innebär att det är många trådar som skall knytas samman till en gemensam väv. Om man vill lägga upp ett mindre gynnsamt scenario inför framtiden så kan det vara att KB efter 2014 inte kan upprätthålla samma nivå på satsningen att få med folkbiblioteken i Libris. Då finns säkerligen vägledningar, checklistor och beskrivningar som jämnar ut fler trösklar, och kanske förväntar sig KB att biblioteken i högre grad ska lösa sina tekniska och praktiska problem på egen hand. Det här scenariot är inget som KB antyder, men nya direktiv och förändrade anslag kan påverka var resurser satsas. För att anknyta till den tidigare diskussionen om biblioteksplanernas innehåll och aktualitet så kan fördröjningen mellan nationella mål och lokala mål medföra att när Libris-anslutning finns med i biblioteksplanerna, så är frågan inte längre prioriterad på KB:s agenda, utan bara en bland många 12

14 andra uppgifter. Det kan med andra ord vara gynnsamt att försöka bli ett Libris-bibliotek under det närmaste året, då KB har möjligheter att vara en mycket aktiv partner. 4.4 Projektledning och kunskapsöverföring Utöver katalogiseringskompetens så behövs också projektledare för bibliotek som ska gå med i Libris. Uddevalla hade en projektledare på 20 % för ett huvudbibliotek och tre filialer. Selmabiblioteken i Värmland hade behov av stöd ca 5 h per bibliotek och vecka under införandet, enligt Charlotta Simonsson. Detta mått kan användas som indikator för extra resurser som kan komma att behövas under processen att bli ett Libris-bibliotek. Det talar också för att det kan vara praktiskt om några bibliotek går samman och anlitar en projektledare, eventuellt med stöd av länsbiblioteket. En variant är att utse ett pilotbibliotek, men med tanke på att variationen mellan biblioteken i länet är stor, är det inte säkert att erfarenheterna från pilotprojektet tillför särskilt mycket till de andra biblioteken. Dessutom finns den kunskap som fordras redan på nationell nivå, inget bibliotek ska behöva bana ny väg. Det eller de bibliotek som startar först i Jönköpings län kommer givetvis ändå att dra lärdomar som de kan dela med sig av till sina grannkommuner. En erfarenhet i den här typen av utvecklingsarbete som inte får glömmas bort, är att kunskap fort blir gammal. Förstudier, projektplaner, budget, uppföljningar och annan dokumentation som på olika sätt beskriver detaljer tappar sin tillförlitlighet över tid. Att försöka förutsäga alla hinder genom att jämföra med hur det fungerat hos andra kan till exempel stjälpas av att man uppgraderar sitt bibliotekssystem till en version som inte fanns ett år tidigare. Slutord Folkbiblioteken kommer att ansluta sig till Libris-kollektivet, på sikt. Men 2013 har Jönköpings läns kommunbibliotek inte satt upp Libris-anslutning på agendan över prioriterade uppgifter, av skäl som förhoppningsvis framgår av den här förstudien. I den tidigare refererade skrivelsen från Sveriges länsbibliotekarier till cheferna på folkbiblioteken lyfter länsbibliotekarierna fram att de arbetar tillsammans med KB för att nå målet att skapa en nationell katalog med Libris som bas. Kommunbiblioteken har ännu inte dessa fastslagna mål i biblioteksplanerna. Bara framtiden kan utvisa om nu eller senare är den bästa tiden för att hoppa på Libris-tåget. Länsbiblioteket kan indirekt verka för att Libris finns med i bibliotekens handlingsplaner och på olika sätt samverka med de bibliotek som inleder arbetet att gå med i Libris. I den nya bibliotekslagen som träder i kraft den 1 januari 2014 är budskapet tydligt en jämlik biblioteksstandard av hög kvalité i hela landet. 13

15 Källor Arbetsgrupp för folkbibliotekens medlemskap i Libris : delrapport juni ( Biblioteksplaner för bibliotek i Jönköpings län Därför nationell bibliotekskatalog / Svensk biblioteksförening, 2012 (Serie: På väg mot en starkare biblioteksnation; 4) Folkpost på tre sekunder : en plan med sikte mot en nationell katalog. Kungliga biblioteket (dnr 241- KB ) Regional kulturplan / producerad av Regional utveckling information, Landstinget i Jönköpings län, 2013 (rev.) Rutiner för samråd och styrning , KB Till cheferna på folkbiblioteken : [skrivelse] (KB och SLB möte angående nationell katalog. Dokument framtaget av Maria Hedenström och Helena Forssblad Libris/Nationell samverkan, KB och Anna Christina Rutquist, Länsbiblioteket i Värmland, Detlef Barkanowitz, Norrbottens länsbibliotek och Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland, för Sveriges länsbibliotekarier.) Toll, J. Biblioteksverksamheten i Jönköpings län : en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet, - Länsbibliotek Jönköping, 2012 Verksamhetsplan för Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2013 Walander Olsson, I. Libris på värmlandsbiblioteken : en förstudie. - Region Värmland, 2012 Överenskommelse om gemensamt arbete i Götabiblioteken / [skrivelse från Regionförbundet Östsam, Diarienummer: LB ] Utöver intervjuer med bibliotekscheferna i länet har följande personer intervjuats på telefon i november 2013: Hilda Androls, avdelningen för Libris, KB Lena Gråberg, bibliotekarie, Uddevalla stadsbibliotek Charlotta Simonsson, projektledare för Libris på Selmabiblioteken. 14