Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län"

Transkript

1 Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv bibliotek November 2013

2 Innehåll 1. Inledning Syfte och metod Bakgrund Frågeställningar Nulägesbeskrivning Bibliotek för bibliotek Diskussion och slutsatser Strategisk utveckling Biblioteksplaner och nationella påbud Verksamheten Hur har det fungerat hos andra? Framgångsfaktorer och fällor Samverkan Nya rutiner Stöd från KB och länsbiblioteket Projektledning och kunskapsöverföring Slutord Källor

3 1. Inledning Kungliga biblioteket (KB) har sedan 2011 samordnings- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn. Det innebär att KB tillsammans med läns- och regionbiblioteken ska ansvara för uppföljning av biblioteksplaner, kvalitetsarbete samt statistik. I samband med KB:s utvidgade uppdrag att även omfatta folkbiblioteken efterlyste man synpunkter på vad som var mest angeläget att sätta igång med. Ett tydligt önskemål var en nationell katalog. För att skapa en gemensam katalog krävs att folkbiblioteken börjar katalogisera i Libris. De flesta folkbibliotek har tidigare köpt in så kallade BURK-poster från BTJ (BTJ Group AB), som de anpassar till lokala kataloger som inte är synliga i en nationell katalog. Libris-katalogisering innebär att man importerar poster från Libris eller skapar nya, och sedan visar sitt bestånd i Libris på nationell nivå. Det finns folkbibliotek i Sverige som inte haft bibliografisk service från BTJ, utan katalogiserat själva. I Jönköpings län har däremot alla utom ett bibliotek köpt BURK-poster, och inget bibliotek registrerar sitt bestånd i Libris. Länsbibliotek Jönköping ska stödja och medverka till samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i länets kommuner. Länsbibliotekets uppdrag är kopplade till den Regionala kulturplanen och nya bibliotekslagen. Genom att stötta kommunbiblioteken att skapa och bli en del av den nationella katalogen Libris finns förutsättningar för ökad mediesamverkan mellan offentligt finansierade bibliotek, i enlighet med kulturplanens målsättningar. Den 20 mars 2013 inbjöds Kungliga biblioteket av Länsbibliotek Jönköping till ett bibliotekschefsmöte för att informera om nationell katalog och vad det innebär att vara ett Librisregistrerande bibliotek. På detta möte togs ett gemensamt beslut att en förstudie skulle göras för att undersöka vilka förutsättningar och behov som finns för att biblioteken i Jönköpings län ska ingå i Libris-kollektivet. Denna förstudie är gjord på uppdrag av Länsbibliotek Jönköping och utförd av Viveca Nyström, VN arkiv & bibliotek. De kommuner som ingår i Jönköpings län är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Varje kommun har kommunbibliotek och de flesta kommunbiblioteken har filialer på mindre orter. För mer detaljerad information om biblioteken, se rapporten Biblioteksverksamheten i Jönköpings län en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet: 2

4 1.1 Syfte och metod Syftet med förstudien är att kartlägga respektive kommunbiblioteks förhållningssätt till nationell katalog och till det egna bibliotekets insats i form av katalogisering i Libris. Frågan om att ingå i Libriskollektivet har tagits upp vid enskilda intervjuer med samtliga bibliotekschefer i Jönköpings län under september och oktober Alla de intervjuade är inte formellt bibliotekschefer, men de är i olika grad ansvariga för verksamheten i praktiken. 1.2 Bakgrund Libris är sedan många år nationell katalog för högskolebiblioteken och vissa andra myndighetsbibliotek. Dessa biblioteks bestånd har tyngdpunkten på facklitteratur. Libris är ett samarbete, och inte en leverantör av katalogposter, som BTJ. KB välkomnar folkbiblioteken, och med deras inträde i Libris kommer också Libris profil så småningom att passa dem bättre. Motiven för att folkbiblioteken ska ingå i en nationell katalog redovisas i många olika dokument, se till exempel Svensk Biblioteksförenings skrift Därför nationell bibliotekskatalog. Ett antal bibliotek i Värmland har i en projektansökan angett argument för att bli Libris-bibliotek: Biblioteket måste vara en aktiv del av en större biblioteksgemenskap, som erbjuder samsökning och enkel administration vid lånesamarbete. Biblioteken måste samverka effektivt kring katalogisering, i Libris görs varje post endast en gång. Axiell utvecklar inte opac. Dagens opac är en bristfällig produkt, då den inte är anpassad för användare med läshandikapp. Biblioteken måste vara kostnadseffektiva, att Libris är ett icke vinstdrivande kollektiv är betydelsefullt. Leverantörsberoende har visat sig vara ett problem för bibliotekens utveckling, inlåsning hindrar användbarheten av bibliotekens nättjänster. Bibliotekens kataloger bör i framtiden kunna integrera digital text, bild- och ljudfiler, för det behövs ett nationellt samarbete kring licenser. 1.3 Frågeställningar För att bidra till utvecklingen av en nationell gemensam katalog vill Länsbibliotek Jönköping undersöka vilka behov och förutsättningar som finns för att biblioteken i Jönköpings län ska bli Librisregistrerande. I intervjuerna ställdes frågor om drivkrafter och motivation för att ingå i Libris, och vilket eventuellt stöd man skulle önska i en övergång till Libris. Frågorna syftade också till att fånga upp attityden till det gemensamma ansvaret för en nationell katalog. 2. Nulägesbeskrivning 2.1 Bibliotek för bibliotek Nedan redovisas bibliotekschefernas resonemang. Alla har inte titeln bibliotekschef, men de har alla mycket bra överblick över verksamheten. I ett par fall har två personer deltagit från samma bibliotek. Orsaken är att den som är formell chef inte vid tillfället ansett sig har tillräcklig kunskap då hen inte 3

5 jobbar i biblioteket eller är nytillträdd chef. Svaren är anonymiserade, utom när det ändå är uppenbart och av intresse vilket specifikt bibliotek det handlar om. För övrigt är det mer intressant att i detta skede samla in synpunkterna och önskemålen på ett generellt plan. Bibliotek 1 Drivkraften att få en nationell katalog för folkbiblioteken är stark, men BURK/BTJ fungerar ännu så länge bra, och även om man vill få en nationell katalog, så sitter man fast i det vardagliga. Att stå utanför Libris är ännu så länge mest en fråga om var man vill lägga pengar, och bibliotekschefen tycker att BURK är prisvärt. Bibliotek 2 Man söker ibland titlar i Bibliotek.se och BURK, men fjärrlånen går via Libris, där man får snabbast leverans. Vi klarar oss bra utan nationell katalog. BURK levererar posterna snabbt. Biblioteket justerar i BURK-posterna och anpassar ofta hylluppställning, ämnesord och klassning till den egna katalogen. Man föreställer sig att det är mer arbete med Libris-posterna. Böckerna ska vara färdiga så långt som möjligt när de kommer till biblioteket, både vad gäller utrustning och katalogiseringen. Utifrån det kravet är BURK värt pengarna. Bibliotekschefen tycker inte att små bibliotek ska behöva ha en katalogavdelning. Bibliotek 3 Alla medier i den egna katalogen finns inte i Libris, samtidigt som bibliotekschefen spontant tycker att man får väldigt mycket träffar i Libris. Personalen söker i Libris och importerar fjärrlåneposter. Bibliotekschefen tycker i dagsläget att det är värt att betala för BURK-posterna. Man jobbar med annat och har ingen som katalogiserar. När det gäller Libris har man inget behov av att vara i bräschen/ligga i framkant. Bibliotek 4 (Mullsjö) Som enda bibliotek i länet använder man inte BURK-poster från BTJ. Bibliotekarien importerar från Libris, och fixar till posten till den egna katalogen. Hon fick göra detta jobb redan som assistent i Borås, och tycker att det bevisar väl att det inte är så svårt. Troligen är det inte så stort steg att bli Libris-bibliotek och synas. Om vi (alla folkbibliotek) blir Libris-bibliotek så får vi en gemensam katalog. Mullsjö vill gärna gå med i Libris och låna ut, och har inte pratat om restriktioner i utlån. Men man har inte tagit steget, känner inte till formalian. Bibliotek 5 Vi är i händerna på BTJ. Att gå över till Libris finns i handlingsplanen. Man har viss kunskap kring att hantera Libris-poster, men ägnar sig huvudsakligen åt att beställa BURK-poster och lägga in i katalogen. Man vill närmare se hur de gått till väga på andra bibliotek. Hur framtiden ser ut beror också på hur länge BTJ erbjuder BURK-poster. Biblioteket har en katalogavdelning, men de som arbetar är inte katalogisatörer i en traditionell bemärkelse. 4

6 Att bli utlånande bibliotek och behovet av en nationell katalog efter bibliotek.se har man inte diskuterat. Förr har man t ex inte lånat ut det som var gymnasiets böcker, om det kom förfrågan. Nu är den gränsdragningen inte aktuell. Man lånar ut ibland via BURK. Bibliotek 6 Bibliotekschefen konstaterar att folkbiblioteken inte längre har någon nationell katalog. Biblioteket väntar in signaler utifrån, och vill gärna slippa kostnaden för bibliografisk service som man har idag hos BTJ. Bibliotekschefen tror också att det blir nödvändigt med kompetens utifrån när det blir aktuellt med katalogisering. Andra frågor som kan uppstå: - får vi bidrag till porto om vi lånar ut i Libris? - ska vi ställa hela vårt bestånd till förfogande, vilka avgränsningar ska vi göra? - kan vi begränsa utlånen? Bibliotek 7 Biblioteket ser fram emot att slippa kostnader för bibliografisk service och äga posterna. Man vill gärna se katalogisering i Libris som ett samverkansprojekt, det känns spännande men osäkert att sätta igång. Bibliotek 8 Bibliotekschefen anser att Libris inte passar och inte förstår folkbiblioteken. KB begriper inte folkbiblioteksvärlden, där man har andra krav och andra målgrupper. Libris är bra för att beställa fjärrlån. Allt lutar åt Libris som nationell katalog, men Libris är inte anpassat och samarbetar dåligt med BTJ. Man har inte funderat så mycket över synligheten som bibliotek i Libris. Biblioteket vill inte lägga tid och kraft på katalogisering, man har viktigare uppgifter. Man har inte tid att katalogisera, bättre att köpa BURK-poster. Biblioteket kommer att ligga lågt med Librisanslutning. Bibliotek 9 (Tranås) Götabiblioteken är ett samarbete mellan de tretton östgötakommunerna samt Tranås. Med ett gemensamt konto och en gemensam katalog erbjuder Götabiblioteken sitt läns invånare tillgång till det samlade beståndet. Alla Göta-bibliotek ska vara Libris-bibliotek 1 januari Man har en stark förspråkare i Charlotte Landgren (Norrköpings SB), som sitter med i den nationella Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris. Götabiblioteken kommer att ha en projektledare, och man kommer att ha egna katalogisatörer. Bibliotek 10 Bibliotekschefen konstaterar att det faktum att Bibliotek.se fortfarande används är ett incitament för att folkbiblioteken också behöver en nationell katalog. Men i biblioteket har man inte diskuterat hur det ska gå till. Det är en fördel att det är gratis att gå med. Det verkar lite svårare och jobbigare med katalogisering än att köpa BURK-poster. Kanske kunde man ha en liten grupp i länet, en centraliserad funktion som jobbar med det? är en fundering. 5

7 Bibliotek 11 Bibliotekschefen tycker att förhållandet att man idag inte äger sina katalogposter i BURK, utan hyr dem är principiellt fel, och dyrt. Mycket pengar går till BURK och bibliografisk service. Naturligtvis blir det en viss omställning att vara ett utlånande bibliotek, men man har mycket att vinna på att ingå i Libris-kollektivet. Om det hade varit dyrare hade det varit tveksamt. De pengar som idag går till katalogposter kan läggas på Libris-katalogisering istället. Men biblioteket går inte själva över till Libris, bl a för att kompetensen att katalogisera saknas. Man tycker det skulle vara roligt att t ex lägga in lokal-/hembygdssamlingen i Libris. Bibliotek 12 (Vaggeryd) Dewey och Libris-katalogisering har tillämpats i ett pilotprojekt där man katalogiserat ett militärhistoriskt bibliotek. Man har haft en plan för övergång till Libris, men den har legat på is p g a tjänstledig nyckelperson Man tar upp den i oktober igen. Man vill ingå i Libris-kollektivet för att man vill vara obunden, tillgängliggöra sin katalog och man ser också samverkansvinster i ett längre perspektiv när det gäller katalogisering. Dewey ska också införas, även om det är något försenat i förhållande till den ursprungliga planen. Man börjar med nyförvärven. Det var inte yttre påverkan eller framtida samverkan som var drivkraften, utan det var projektet att lägga in det militärhistoriska biblioteket. I handlingsplanen har man gjort en enkel cost benefit-analys: man sparar kr, men måste lägga mer tid på katalogisering. Bibliotek 13 Bibliotekschefen har inte vägt för- och nackdelar när det gäller Libris, och är inte helt säker på att man vill ingå i Libris-kollektivet. Man har andra projekt i pipeline, som t ex meröppet. 3. Diskussion och slutsatser En analys av bibliotekens förhållningssätt till Libris kan göras uppifrån och ned, det vill säga från den strategiska nivån till den operativa. Nedan följer tre avsnitt där frågan om nationell katalog sätts i olika sammanhang. 3.1 Strategisk utveckling I en workshop i scenarioplanering som gjordes i oktober 2013 på temat samarbete där bibliotekschefer och länsbiblioteket deltog har Martin Börjesson, KnowIT, ritat en bild över på vilka nivåer det är meningsfullt att lägga scenarioplanering. Den bilden är applicerbar även på visionen om en nationell katalog. 6

8 Inom biblioteksvärlden delar vi ofta värderingar. De nivåer som finns i den översta cirkeln har vi alla en förståelse för. Men i vardagen jobbar landets folkbibliotek i den operativa verkligheten, medan nationella organ förhoppningsvis befinner sig på den strategiska nivån. I och med den nya ordningen för både KB och länsbiblioteket så blir skapandet av en nationell katalog ett bra exempel på när en strategisk avsikt ska förankras i den dagliga verksamheten och addera värde till brukarna, kommuninvånarna och till personalen eller andra intressenter. KB:s roll för folkbiblioteken är ny, det tar säkert ett antal år innan bra kommunikation är etablerad. Ett exempel är just Tranås, där en bibliotekarie från Götabiblioteken sitter med i den nationella Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris. Det finns en självklar kontakt mellan Götabiblioteken och KB. I de fall där avståndet mellan KB och kommunbiblioteket är stort, är det möjligen så att läns- och regionbiblioteken måste se sig som företrädare för biblioteksmyndigheten (KB). I en skrivelse från 2012 till cheferna på landets folkbibliotek skriver Sveriges länsbibliotekarier (SLB) att de arbetar tillsammans med KB för att nå målet att skapa en nationell katalog med Libris som bas. I KB:s Rutiner för samråd och styrning (KB ) fastslås att Sveriges depåbibliotek och lånecentral blir nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek. Uppdraget innebär att på nationell nivå överta hela ansvaret för s.k. spetstjänster kring fjärrlån för folkbiblioteken, metodutveckling inom området digitalisering för folkbibliotek och att ge konsultativt stöd inom katalogisering i Libris. I de överläggningar som föregått uppdragens formulering har framförts att stöd till folkbibliotekens katalogisering i Libris skall prioriteras. 7

9 Uppdraget att hitta en arbetsmodell för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris innebär att Sveriges depåbibliotek och lånecentral under 2013 ska inleda arbetet att tillsammans med KB/Libris ta fram en modell för hur depåbiblioteket kan vara en resurs för folkbibliotekens väg in i Libris. 3.2 Biblioteksplaner och nationella påbud Bibliotekens nationella ansvar gentemot forskare, kulturarv och allmänhet är en självklarhet. Men i första hand finns folkbiblioteken till för kommuninvånarnas skull, primärt de prioriterade grupperna som pekas ut i bibliotekslagen och i de flesta fall är uppmärksammade i biblioteksplanerna på kommunal nivå. När biblioteksplaner upprättas i kommunerna så har de ofta en tydlig koppling till styrande dokument på nationell nivå (UNESCO:s manifest för folkbibliotek och bibliotekslagen), men sällan uttalade mål för anslutning till Libris. Den främsta orsaken är givetvis att beslutet att Libris ska bli nationell katalog är av senare datum än biblioteksplanerna. Vaggeryd är ett undantag där man i handlingsplanen för biblioteken 2013 (med utgångspunkt från Inriktningsmål ) skriver: Vi förbereder övergång till klassifikationssystemet Dewey och säger upp avtalet med BTJ angående Bibliografisk service. Detta innebär att vi kommer att importera poster från Libris och får katalogisera mer själva, vilket ger en besparing på ca 65 tkr, men innebär att mer arbetstid läggs på katalogisering. När man på andra bibliotek förklarar att man vill lägga tid på annat än katalogisering så menar man att tid hellre läggs på insatser som direkt syftar till att uppfylla målen i biblioteksplanerna, och att man kan köpa sig den tiden med BURK-poster. Att biblioteksplanerna i första hand berör verksamhet inom kommunen är förankrat i den så kallade lokaliseringsprincipen i kommunallagens (1991:900) 2 kap 1 där det slås fast att verksamheten måste ha en koppling till kommunens medlemmar eller geografiska område. Det är denna princip som har lett till att statliga bibliotek är fjärrlånebibliotek, och kommunala bibliotek bara undantagsvis lånat ut böcker över kommungränsen. I lagrådsremissen angående ny bibliotekslag anförs att folkbiblioteken borde få en tydligare roll i det nationella samarbetet och för den kompletterande medieförsörjningen. Det är mycket möjligt att tydligare riktlinjer på nationell nivå kommer att synas i biblioteksplanerna, men med tanke på att biblioteksplanerna spänner över flera år, så tar det ett tag för nya direktiv att omsättas till lokala mål. Den regionala kulturplanen för Jönköpings län antogs i november Den är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan statlig, regional och lokal nivå ska förstärkas. Jönköpings län vill stödja ökad mediesamverkan mellan offentligt finansierade bibliotek. Att bli ett Libris-bibliotek är att samverka med andra offentligt och privat finansierade bibliotek. 3.3 Verksamheten Biblioteken i Jönköpings län kan säkert representera flertalet av landets 300 folkbibliotek med sina stora inbördes variationer, några exempel: - Jönköpings stadsbibliotek är ett av Sveriges största i antalet fysiska enheter - Aneby och Mullsjö är kommunbibliotek med endast 2-3 anställda - 13 bibliotek har 3 olika bibliotekssystem (Libra, Book-IT och Mikromarc) 8

10 - Tranås ingår i ett biblioteksnätverk: Götabiblioteken - Mullsjö använder inte BTJ som leverantör av katalogposter - Nässjö har ett eget klassifikationssystem - Bibliotekens styrning och tillhörighet i den kommunala organisationen varierar, liksom tilldelade resurser Som utredare/intervjuare kan man sammanfatta intervjusvaren från bibliotekscheferna med att frågan om nationell katalog är ganska kall ute på kommunbiblioteken. Attityden varierar mellan nyfiken och motiverad till helt avvisande. Någon klar skiljelinje mellan små och stora bibliotek finns inte. Inte heller finns tydligt disparata åsikter hos de som är formella chefer och de som av olika orsaker inte har samma mandat. Libris-katalogisering är en nyordning där man inte söker vägledning i sin omgivning, eftersom biblioteken jobbar självständigt, och inga krav finns från politiker eller tjänstemän eller låntagare på att ändra sina rutiner. De får inte heller input från varandra, då inget bibliotek ännu tagit steget att bli ett Libris-bibliotek. Bibliotekscheferna är relativt löst formerade i länet. De ingår i olika samverkanskonstellationer (Götabiblioteken, Höglandsbiblioteken, TVspelscirkulation m m), men det är länsbiblioteket som stått för den sammanhållande aktiviteten i form av regelbundna chefsmöten. Ekonomi Kostnader som nämns för BURK-posterna hos två mindre bibliotek i Jönköpings län är och SEK. I dokumentet Överenskommelse om gemensamt arbete i Götabiblioteken (där Tranås ingår) finns en tabell som visar att 14 bibliotek betalar nästan 2,2 miljoner SEK för BURK och bibliografisk service. Det är lite förvånande att den ekonomiska drivkraften att bli ett Libris-bibliotek inte är starkare. Troligtvis förutsätter man att den arbetsinsats som kommer att krävas när man inte köper BURKposter är betydande, det vill säga man gör bedömningen att resurser måste avsättas för Libriskatalogisering, som man nu använder till annat. Nytta för brukaren I dagsläget ser bibliotekscheferna ingen avsevärd kvalitetshöjning i verksamheten som en effekt av att bli Libris-bibliotek. De har andra prioriteringar för att skapa ökad nytta för brukarna: meröppet, bättre lokaler, Arena, ny bokbuss, egen barnbibliotekarie. Libris idag har en viktig funktion för biblioteken, nämligen att vara ett verktyg för fjärrlån. Och då det råder konsensus kring att fjärrlån gör man av facklitteratur, och inte skönlitteratur, så är avsaknaden av andra folkbiblioteks bestånd inte ett uppenbart problem. Kanske minskar det drivkraften att bli synlig i Libris. Några av de intervjuade bibliotekscheferna använder BURK och Bibliotek.se för att belägga litteratur hos andra folkbibliotek, så visst finns det upplevd nytta med en nationellt överblickbar katalog som även inkluderar folkbiblioteken. (Den 1 november 2013 släcktes bibliotek.se ned efter gemensamt beslut av KB och BTJ Sverige AB). 9

11 Personalresurser Ett ofta anfört skäl till att biblioteket inte vill bli ett Libris-bibliotek, är att man saknar kompetens för katalogisering. Och man tror att Libris-katalogisering kräver mer än att hantera BURK-poster. Då vill man hellre att personalen har andra uppgifter som ger mer nytta för brukarna. Katalogiseringsinsatsen är beroende av vad som redan är inlagt i Libris av bibliotekens inköp. I förstudien Libris på värmlandsbiblioteken (2012) gjordes en studie som visade på följande: Under två veckor i januari 2011 noterade biblioteken hur många procent av inköpen som fanns i Libris fördelat på skön, fack, barn, AV, Daisy och utländskt. Sammantaget blev utfallet 74% med en spännvidd mellan 100% (facklitteratur) och 0% (Daisyböcker). De titlar som inte är inlagda kräver betydligt mer av biblioteken än de som redan finns. Det är utan tvivel så att en kartläggning av vad som finns i Libris av det som köpts in på ett bibliotek i Jönköpings län skulle få ett ännu bättre utfall, då fler bibliotek anslutit sig sedan Hur har det fungerat hos andra? KB:s syn på saken I november 2013 ingår 59 av knappt 300 folkbibliotek i Libris, enligt uppgift från Hilda Androls, KB. Det finns, enligt Hilda Androls, två helt skilda förhållningssätt till vilket tidsperspektiv man har på anslutningen. Antingen ansluter man sig direkt och löser frågor och problem allteftersom de uppstår, eller också försöker man vara så väl förberedd som möjligt och ansöker därefter om att få bli ett Libris-bibliotek. Behovet av katalogiseringskompetens är tydligt uttryckt av många bibliotekschefer. Enligt Hilda Androls är det ett större problem att ändra sina rutiner. Man går från en relation till en leverantör till att ingå i ett samverkansprojekt. Många bibliotek har flaggat för att de vill gå med i januari 2015, däribland Götabiblioteken. Under 2013 förväntas ca 25 bibliotek ansluta sig. KB har ingen kö- eller väntelista, utan kan hantera ansökningarna när de kommer in, och Hilda Androls tycker att båda strategierna har visat sig fungera: kort startsträcka med reaktiv problemlösning eller lång förberedelsetid. Alla bibliotek (eller bibliotekskluster) kräver individuella lösningar, därför har KB inte kunnat utarbeta någon generell handlingsplan. Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris planerar att komma ut med ytterligare en delrapport senare under året där man försöker platta ut fler trösklar för folkbiblioteken. Uddevalla bibliotek och Selmabiblioteken Uddevalla bibliotek var pionjärer i den nationella katalogen. Projektledaren Lena Gråberg gav sin bild av vilka utmaningar man stått inför. Precis som Hilda Androls på KB framhåller, så behöver alla bibliotek sin individuella lösning, men nu har KB/Libris stött på de flesta varianter av problem. När Uddevalla gick med 2011 hade Libris inte den erfarenheten och rutinen. Enligt Lena Gråberg var katalogiseringskompetensen inget problem, däremot fick man lägga om förvärvsrutinerna. 10

12 Uddevalla hade en projektledare på 20 % för huvudbiblioteket och tre filialer. Förvärvsrutinerna var decentraliserade, vilket var en fördel. Idag har man en katalogisatör på halvtid som stöttar alla, men assistenter och bibliotekarier katalogiserar själva. Man lade ungefär lika mycket resurser på katalogisering tidigare, men nu har en person gått Libris katalogiseringskurs och kan kvalitetssäkra de egna posterna. När man går med i Libris väljer man i vilken grad man vill bidra. Det går att ensidigt dra nytta av andra biblioteks arbete, och fortsätta att köpa BURK-poster för det som det egna biblioteket saknar i Libris. Några bibliotek drar tyngre lass än andra, till exempel Göteborgs stadsbibliotek, enligt Charlotta Simonsson, projektledare för Libris på Selmabiblioteken. Lena Gråberg tycker att Uddevalla bidrar till Libris genom att man katalogiserar på ryska och polska, och ofta är först med barnböcker på engelska. Däremot köper man fortfarande BURK-poster för DVDfilmer och musik-cd. 4. Framgångsfaktorer och fällor 4.1 Samverkan Länsbibliotek Jönköping har en viktig roll att spela för att få igång anslutning av folkbiblioteken i Jönköpings län till Libris. Men ansvaret för att bygga upp och bidra till en nationell katalog ligger på biblioteken, då Libris utgörs av katalogposter som är inlagda av enskilda bibliotek. Folkbibliotekens medlemskap i Libris ska bygga på samma samverkan som forskningsbiblioteken har deltagit i under 40 år. Vid anslutning till Libris kan det vara en fördel om man redan har erfarenhet av att vara många bibliotek som samsas i en katalog. I Jönköpings län befinner sig Jönköpings stadsbibliotek och Tranås i den situationen. Några bibliotek har samkataloger med skolbibliotek. Med utgångspunkt i den regionala kulturplanen med uppdrag att verka för en jämlik biblioteksverksamhet i Jönköpings län och med anledning av förslaget till ny bibliotekslag från januari 2014, vill Länsbibliotek Jönköping ta fram ett underlag för en framtida regional mediesamverkan för biblioteken i Jönköpings län. Detta kommer att redovisas 2014 i en rapport om samverkan mellan länets bibliotek. Parallellt görs en rapport som underlag för eventuellt fortsatt samverkan mellan folkbiblioteken på Höglandet. Samverkan är en bra utgångspunkt för att bli Libris-bibliotek, samtidigt kan steget in i Libriskollektivet vara ett första steg mot samverkan på länsnivå. Det är inte självklart vad som ska komma först. När flera av länets bibliotek ingår i Libris kan det kanske till viss del ersätta behovet av att bygga upp gemensamma kataloger över kommungränser, om man istället skapar generösare regler för fjärrlån mellan kommunbiblioteken inom länet. Det finns mot bakgrund av detta ingen anledning att avvakta med Libris-anslutningen i väntan på beslut när det gäller andra samarbeten. 11

13 4.2 Nya rutiner Många bibliotekschefer har uttryckt osäkerhet över vilken kompetens som krävs för att katalogisera i Libris. Några folkbibliotek har personal som kan katalogisera enligt KRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek). I Verksamhetsplanen för Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2013 verkar det klarlagt att folkbibliotekens behov av katalogiseringskompetens kan tillhandahållas av depåbiblioteket. Listan över förändringar som ska göras omfattar betydligt fler områden än katalogisering. I förstudien Libris på Värmlandsbiblioteken anges bland andra: import fjärrlån konvertering/matchning förvärvsrutiner 4.3 Stöd från KB och länsbiblioteket Vilka insatser som krävs bör identifieras hos varje bibliotek. Men det är inget krav att den kartläggningen är gjord innan man ansöker om Libris-medlemskap. Det viktiga är att få igång dialogen med KB/Libris. Med den erfarenhet de i dagsläget har av folkbibliotekens katalogsituation och inköpsrutiner får de snabbt en överblick över eventuella problem som måste lösas. På den så kallade Libris-bloggen kan man läsa att projektet Libris för folkbiblioteken är en del av en större satsning som KB driver för att uppnå Nationell katalog och löper fram till 31 december KB agerar som samlingspunkt, driver på utveckling samt utvecklar de verktyg som behövs för att folkbibliotekens deltagande i Librissamarbetet ska fungera. Den utveckling som görs ska gagna hela Libriskollektivet. KB har som uppdrag att samverka med läns- och regionbiblioteken i bland annat kvalitetsuppföljning och under 2013 har en Kvalitetsgrupp bildats. Från 2014, i och med att den nya bibliotekslagen träder i kraft, skall även kommunbiblioteken involveras i detta arbete. Hur det skall ske på bästa sätt diskuteras just nu, enligt Katinka Borg, länsbibliotekschef på Länsbibliotek Jönköping. Kartorna i bibliotekslandskapet ritas om vilket innebär att det är många trådar som skall knytas samman till en gemensam väv. Om man vill lägga upp ett mindre gynnsamt scenario inför framtiden så kan det vara att KB efter 2014 inte kan upprätthålla samma nivå på satsningen att få med folkbiblioteken i Libris. Då finns säkerligen vägledningar, checklistor och beskrivningar som jämnar ut fler trösklar, och kanske förväntar sig KB att biblioteken i högre grad ska lösa sina tekniska och praktiska problem på egen hand. Det här scenariot är inget som KB antyder, men nya direktiv och förändrade anslag kan påverka var resurser satsas. För att anknyta till den tidigare diskussionen om biblioteksplanernas innehåll och aktualitet så kan fördröjningen mellan nationella mål och lokala mål medföra att när Libris-anslutning finns med i biblioteksplanerna, så är frågan inte längre prioriterad på KB:s agenda, utan bara en bland många 12

14 andra uppgifter. Det kan med andra ord vara gynnsamt att försöka bli ett Libris-bibliotek under det närmaste året, då KB har möjligheter att vara en mycket aktiv partner. 4.4 Projektledning och kunskapsöverföring Utöver katalogiseringskompetens så behövs också projektledare för bibliotek som ska gå med i Libris. Uddevalla hade en projektledare på 20 % för ett huvudbibliotek och tre filialer. Selmabiblioteken i Värmland hade behov av stöd ca 5 h per bibliotek och vecka under införandet, enligt Charlotta Simonsson. Detta mått kan användas som indikator för extra resurser som kan komma att behövas under processen att bli ett Libris-bibliotek. Det talar också för att det kan vara praktiskt om några bibliotek går samman och anlitar en projektledare, eventuellt med stöd av länsbiblioteket. En variant är att utse ett pilotbibliotek, men med tanke på att variationen mellan biblioteken i länet är stor, är det inte säkert att erfarenheterna från pilotprojektet tillför särskilt mycket till de andra biblioteken. Dessutom finns den kunskap som fordras redan på nationell nivå, inget bibliotek ska behöva bana ny väg. Det eller de bibliotek som startar först i Jönköpings län kommer givetvis ändå att dra lärdomar som de kan dela med sig av till sina grannkommuner. En erfarenhet i den här typen av utvecklingsarbete som inte får glömmas bort, är att kunskap fort blir gammal. Förstudier, projektplaner, budget, uppföljningar och annan dokumentation som på olika sätt beskriver detaljer tappar sin tillförlitlighet över tid. Att försöka förutsäga alla hinder genom att jämföra med hur det fungerat hos andra kan till exempel stjälpas av att man uppgraderar sitt bibliotekssystem till en version som inte fanns ett år tidigare. Slutord Folkbiblioteken kommer att ansluta sig till Libris-kollektivet, på sikt. Men 2013 har Jönköpings läns kommunbibliotek inte satt upp Libris-anslutning på agendan över prioriterade uppgifter, av skäl som förhoppningsvis framgår av den här förstudien. I den tidigare refererade skrivelsen från Sveriges länsbibliotekarier till cheferna på folkbiblioteken lyfter länsbibliotekarierna fram att de arbetar tillsammans med KB för att nå målet att skapa en nationell katalog med Libris som bas. Kommunbiblioteken har ännu inte dessa fastslagna mål i biblioteksplanerna. Bara framtiden kan utvisa om nu eller senare är den bästa tiden för att hoppa på Libris-tåget. Länsbiblioteket kan indirekt verka för att Libris finns med i bibliotekens handlingsplaner och på olika sätt samverka med de bibliotek som inleder arbetet att gå med i Libris. I den nya bibliotekslagen som träder i kraft den 1 januari 2014 är budskapet tydligt en jämlik biblioteksstandard av hög kvalité i hela landet. 13

15 Källor Arbetsgrupp för folkbibliotekens medlemskap i Libris : delrapport juni (http://librisbloggen.kb.se/2013/06/26/delrapport-fran-arbetsgruppen-for-folkbibliotekensmedlemskap-i-libris-2/) Biblioteksplaner för bibliotek i Jönköpings län Därför nationell bibliotekskatalog / Svensk biblioteksförening, 2012 (Serie: På väg mot en starkare biblioteksnation; 4) Folkpost på tre sekunder : en plan med sikte mot en nationell katalog. Kungliga biblioteket (dnr 241- KB ) Regional kulturplan / producerad av Regional utveckling information, Landstinget i Jönköpings län, 2013 (rev.) Rutiner för samråd och styrning , KB Till cheferna på folkbiblioteken : [skrivelse] (KB och SLB möte angående nationell katalog. Dokument framtaget av Maria Hedenström och Helena Forssblad Libris/Nationell samverkan, KB och Anna Christina Rutquist, Länsbiblioteket i Värmland, Detlef Barkanowitz, Norrbottens länsbibliotek och Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland, för Sveriges länsbibliotekarier.) Toll, J. Biblioteksverksamheten i Jönköpings län : en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet, - Länsbibliotek Jönköping, 2012 Verksamhetsplan för Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2013 Walander Olsson, I. Libris på värmlandsbiblioteken : en förstudie. - Region Värmland, 2012 Överenskommelse om gemensamt arbete i Götabiblioteken / [skrivelse från Regionförbundet Östsam, Diarienummer: LB ] Utöver intervjuer med bibliotekscheferna i länet har följande personer intervjuats på telefon i november 2013: Hilda Androls, avdelningen för Libris, KB Lena Gråberg, bibliotekarie, Uddevalla stadsbibliotek Charlotta Simonsson, projektledare för Libris på Selmabiblioteken. 14

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,

Läs mer

Ett gemensamt bibliotek på Höglandet. - en förstudie

Ett gemensamt bibliotek på Höglandet. - en förstudie Ett gemensamt bibliotek på Höglandet - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv & bibliotek Mars 2014 Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Metod och syfte 4 2. Mål med samverkan 5 2.1 Vad vill vi samverka

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

Medlemskap i Libris beslutsunderlag

Medlemskap i Libris beslutsunderlag Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Denna VP gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014 Kulturnämnden Kristina Elding Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 39 Kristina.Elding@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-14 Dnr 1400765 1 (5) Kulturnämnden Regionalt mediesamarbete för biblioteken

Läs mer

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013 Charlotta Simonsson Projektledare Innehåll Om projektet 3 Bakgrund 4 Inköp 4 Katalogposter/katalogisering 5 Libris och andra libriskatalogiserande folkbibliotek

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material

Läs mer

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE Inköp med Librisposter Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: 2 (11) Lägesrapport Bakgrund Utgångspunkten i projektet var att förenkla och effektivisera

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län. - en lägesrapport

Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län. - en lägesrapport Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län - en lägesrapport Viveca Nyström VN arkiv bibliotek Februari 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Uppdraget... 3 1.2 Frågeställningar...

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07.

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Bibliotekslagen (1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Ansökan för samverkansprojektet Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket

Läs mer

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Göta Petter! Nu ska vi in i Libris Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Mia Moberg Juni 2015 Sammanfattning Götabiblioteken består av 14 folkbibliotek i Östergötlands

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Uppdraget om planerna

Uppdraget om planerna Uppdraget om planerna Cecilia Ranemo blogg http://biblioteksstatistik.kb.se e-post biblioteksstatistik@kb.se Sidnummer 1 Nytt uppdrag i KBs instruktion 1 augusti 2011 A. Tillsammans med länsbiblioteken

Läs mer

Medlemsmöte den 4 november 2009 hos Regionbibliotek Stockholm

Medlemsmöte den 4 november 2009 hos Regionbibliotek Stockholm Medlemsmöte den 4 november 2009 hos Regionbibliotek Stockholm Där var: Margaretha Eriksson Skåne (ordf), Ulf Redmo Sydost, Bengt Källgren Västa Götaland, Katinka Borg Jönköping, Anna-Christina Rutquist

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Inköp med Librisposter

Inköp med Librisposter Inköp med Librisposter - ett projekt på 12 värmlandsbibliotek Slutrapport mars 2014 Charlotta Simonsson Projektledare 1 Innehåll Innehåll... 1 Om projektet... 2 Bakgrund... 3 Inköp... 3 Katalogposter/katalogisering...

Läs mer

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län - en kartläggning Viveca Nyström VN arkiv bibliotek November 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Metod... 4 1.3 Frågeställningar...

Läs mer

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016 Kulturnämnden Annelien van der Tang Eliasson Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 40 Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-14 Dnr 1502892 1 (5) Kulturnämnden Regionalt

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket

Läs mer

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Libris på Götabiblioteken Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Librisprojektet på Göta apr-maj 2015 Utökning av katalogiseringstjänster Utbildningar Möten för katalogansvariga och skolor

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie Rapport från projektet Libris på värmlandsbiblioteken - en förstudie Författare: Ingalill Walander Olsson Birgitta Sparre Berit Wester Rapporten är nedladdningsbar

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Två av de nya uppdragen 2011

Två av de nya uppdragen 2011 cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 1 KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 22 nov 2013 Plats: Klemmingrummet, KB Deltagare: Elisabet Ahlqvist, Kungl. Biblioteket Cecilia Ranemo, Kungl. Biblioteket Ulf Hölke, Länsbibliotek

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 1 April 2015 Grafisk form: A. Olas Foto: Fredrik Hjerling ISBN: 978-91-976012-6-9 2 För det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014

Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Sammanställning av enkätsvaren och inventering av stödbehov Junko Söderman, Internationella biblioteket 2015-10-07 Om enkäten 2014 Nya bibliotekslagen

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län

Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2016-04-25 Referens KN 160098 Kulturnämnden Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021 Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell 025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information Länsbibliotek Östergötland Verksamhetsplan 2003 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014

Verksamhetsbera ttelse 2014 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek,

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Minnesanteckningar från mötet 7 februari 2013

Minnesanteckningar från mötet 7 februari 2013 ANTAL SIDOR 1(5) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 7 februari 2013 Närvarande: Ordförande: Morgan Palmqvist Jette Guldborg Petersen Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016 Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid Datum/Date Dnr/Ref.no. 2015-05-12 1.4.1-2015-137 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten 15 december

Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten 15 december 1 (7) Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten 15 december 1. Statusläge - upphandlingen av bibliotekssystem publicerades den 14/11 med anbudstid t o m 17/1 - portalen var planerad att

Läs mer

Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 Remissvar Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 utredningens bedömning att det krävs kraftfulla åtgärder för att vända den negativa utvecklingen vad gäller läsning och läsfärdighet.

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Jönköpings län. en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet

Biblioteksverksamheten i Jönköpings län. en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet Biblioteksverksamheten i Jönköpings län en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet Jenny Toll, utvecklare Länsbibliotek Jönköping Maj 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN (6)

LUDVIKA KOMMUN (6) LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland Sesim - gemensam sökportal för biblioteken i södra Sverige Sesim en del av SIM-projektet SIM står för

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Remissvar - Regional Biblioteksplan för Regionbiblioteket

Remissvar - Regional Biblioteksplan för Regionbiblioteket TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Suzanne Hammargren 2016-09-14 KFN 2016/0136 50635 Kultur- och fritidsnämnden Remissvar - Regional Biblioteksplan för Regionbiblioteket i Kalmar län 2017-2021

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

LÄGESRAPPORT JUNI 2004

LÄGESRAPPORT JUNI 2004 LÄGESRAPPORT JUNI 2004 Projektets syfte Citat ur projektansökan till Finansdepartementet: "Det är ett projekt där biblioteken genom ökad samverkan ska kunna tillhandahålla ett större utbud av boktitlar,

Läs mer

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7 Need - behov (Vilket behov uppfyller den här gruppen?) Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet *

Läs mer

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan

Läs mer

Dewey som klassifikationssystem

Dewey som klassifikationssystem Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.

Läs mer