Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie"

Transkript

1 Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie

2 Rapport från projektet Libris på värmlandsbiblioteken - en förstudie Författare: Ingalill Walander Olsson Birgitta Sparre Berit Wester Rapporten är nedladdningsbar från webbplatsen: Utgiven av Region Värmland, maj 2012

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Syfte 5 Bakgrund 5 Frågeställningar 9 Metod 9 Genomförande 10 Intresseanmälan och överenskommelse 10 Katalogiseringsutbildning - 10 Hur mycket av bibliotekens inköp finns på biblioteken? 10 Pilotbibliotek 10 Konvertering/Matchning 13 Förvärvsrutiner 14 Diskussion och slutsatser 16 Berit Wester biblioteksansvarig i Sunne kommun 16 Birgitta Sparre, bibliotekschef i Hagfors 17 Helesine Taylor, bibliotekschef i Karlskoga 18 Lena Saltberg, bibliotekschef i Kristinehamn 19 Källförteckning 20 Bilaga 1 21

4 Inledning Några mindre Librabibliotek i Värmland bestämde sig för att genom ett projekt se hur det är att bli Librisregistrerande bibliotek och denna rapport ska beskriva deras väg för att nå målet. Så här skrev de i projektansökan: Biblioteket måste vara en aktiv del av en större biblioteksgemenskap, som erbjuder samsökning och enkel administration vid lånesamarbete. Biblioteken måste samverka effektivt kring katalogisering, i Libris görs varje post endast en gång. Axiell utvecklar inte opac. Dagens opac är en bristfällig produkt, då den inte är anpassad för användare med läshandikapp. Biblioteken måste vara kostnadseffektiva, att Libris är ett icke vinstdrivande kollektiv är betydelsefullt. Leverantörsberoende har visat sig vara ett problem för bibliotekens utveckling, inlåsning hindrar användbarheten av bibliotekens nättjänster. Bibliotekens kataloger bör i framtiden kunna integrera digital text, bildoch ljudfiler, för det behövs ett nationellt samarbete kring licenser. FAKTA Projektperiod: Finansiering Kungliga Biblioteket kr Inom projektet finns fyra katalogsystem: Värmlands län - Hagfors, Sunne, Kristinehamn Örebro län - Karlskoga / Degerfors /Storfors Projektarbetet har utförts vid Länsbiblioteket i Värmland i samverkan med Länsbiblioteket i Örebro och Västmanland samt biblioteken i Degerfors, Karlskoga, Storfors, Hagfors, Kristinehamn och Sunne. Inget av de deltagande biblioteken hade tidigare bibliografisk service utan de katalogiserade själva. De har haft modet att starta den resa som det i praktiken innebär att gå över till att bli ett Libris-registrerande bibliotek. Det tar tid att få nya rutiner att sätta sig, inget helt färdigt koncept fanns och de är nu i början av en process där de bidrar till att utveckla den nationella katalogen Libris. Det ska här nämnas att de lovordar det stöd de fått från Libris-enheten på KB och de kan känna sig stolta över att ha visat vägen för andra bibliotek. 4 Inledning

5 Foto: Lennart Lundquist, Sunne kommun Syfte Syftet med projektet är att göra en förstudie av hur det är för små Librabibliotek att bli Libris-bibliotek. Att bli Libris-bibliotek betyder att hela katalogen med beståndsregistreringar läggs i Libris. Libris är en katalog, ett gränssnitt och en enhet på avdelningen för Nationell samverkan på Kungl. biblioteket. Den nationella samkatalogen Libris bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken, den är de medverkande bibliotekens gemensamma katalog och innehållet är fritt tillgängligt. Bakgrund Biblioteken befinner sig mitt inne i en dynamisk utveckling där spelreglerna ändras snabbt. Det har visat sig att det är svårt att som litet bibliotek i en mindre kommun kunna avsätta tid och resurser för att bevaka och ta ställning till allt som sker. Om biblioteken samverkar ökar möjligheterna och framför allt gäller det i arbetet med att utveckla och tillgängliggöra mediebestånden. I och med Kungliga Bibliotekets utökade uppdrag att ha samordnings- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn lyfts frågan om Libris som en nationell katalog fram som en av de mest prioriterade frågorna att arbeta med. Arbetet med att etablera Libris som en nationell katalog för folkbiblioteken pågår. Det finns en generell trend mot mer öppen data, vilket i längden skapar en möjlighet att dela poster mellan biblioteken. En nationell katalog kan också öka konkurrensen bland olika leverantörer och därmed gynna bibliotekens förutsättningar att utveckla sin katalog och spara pengar på licenskostnader. Syfte, Bakgrund 5

6 I KB:s plan för den nationella katalogen kan man läsa följande: Bibliotekens medverkan i LIBRIS är reglerad i en överenskommelse mellan KB och det enskilda biblioteket. Enligt överenskommelsen ska biblioteket tillgängliggöra registrerat material för utlån, läsning eller motsvarande. Biblioteket ansvarar också för att upprätthålla en tillräckligt god intern katalogkompetens. KB å sin sida äger LIBRIS-systemen och dess innehåll, för att fritt disponeras av biblioteken, samt ansvarar för underhåll och utveckling. LIBRIS-biblioteken medverkar också i olika referensgrupper där samarbetsfrågor av mer principiell karaktär kan behandlas. Libris-enheten utför inte någon katalogisering, men kan vid behov utföra maskinella mängdändringar i databasen. De två katalogiserande enheter KB har är Nationalbibliografin och Utländsk litteratur, som båda registrerar allt sitt material i LIBRIS. Till detta kommer katalogisering av ca 300 registrerande LIBRIS-bibliotek. KB ansvarar för utbildning i katalogisering i LIBRIS och håller aktuella katalogiseringsanvisningar tillgängliga via Katalogisatörens verktygslåda (www.kb.se/katalogisering). Katalogisatörer vid olika LIBRIS-bibliotek kan meddela sig med varandra via olika e-postlistor och meddelandesystem. Respektive LIBRIS-bibliotek ansvarar själv för kvaliteten i de poster som katalogiseras. Katalogiseringen ska utföras enligt KB:s anvisningar och biblioteket ansvarar för att beståndsinformationen är aktuell och uppdaterad i LIBRIS. Idag utförs det praktiska katalogiseringsarbetet oftast av bibliotekets egen personal, men det behöver inte utföras av det enskilda biblioteket. Varje bibliotek ansvarar dock för att den aktör som utför arbetet har tillräcklig katalogiseringskompetens. Det skulle således vara möjligt att organisera nya katalogiseringssamarbeten mellan bibliotek. De bibliotek som så önskar kan också välja att via avtal köpa katalogiseringstjänsten från externa aktörer (Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog 2011, s. 9-10). Integrering av befintliga poster Det finns fyra möjligheter för ett bibliotek att tillgängliggöra sina befintliga lokala katalogposter i LIBRIS: Registrera Matcha Läsa in Beställa post från medieleverantör Att registrera innebär att biblioteket i samband med t.ex. ett förvärv, antingen katalogiserar en ny post manuellt eller importerar en färdig katalogpost från 6 Bakgrund

7 extern katalogkälla via en inbyggd importfunktion i katalogiseringsklienten (Voyager). I samband med detta skapar biblioteket normalt en beståndspost med bibliotekets sigel (LIBRIS-kod) och eventuella hyllsignum. Biblioteket kan också registrera sitt bestånd genom att söka fram en befintlig bibliografisk post i LIBRIS och skapa en beståndspost till den. Beståndsposter kan även skapas via ett enkelt webbformulär - LIBRIS beståndsregistrering. Att matcha in ett bestånd betyder att LIBRIS på maskinell väg jämför bibliotekets bibliografiska poster med de som redan finns i LIBRIS. Om samma bibliografiska post påträffas läses de lokala beståndsuppgifterna in i LIBRIS (bibliotekssigel, hylluppställning, ämnesord o.s.v.). Att läsa in katalogposter innebär att maskinellt föra in poster som inte redan finns i Libris. Sedan några år finns också möjlighet att beställa en katalogpost från vissa medieleverantörer i samband med förvärv, via LIBRIS Förvärvsrutin. Rutinen bygger på att leverantören, i samband med att biblioteket gör ett förvärv, skickar metadatat (bibliografisk post och beståndspost) till LIBRIS där det behandlas, matchas på ISBN o.s.v. Inläsningen i LIBRIS följs upp av ett automatiskt e-postmeddelande till biblioteket och metadatat blir normalt tillgängligt för den lokala bibliotekskatalogen dagen efter förvärvet. Katalogposten matchas och läses in på samma sätt som ovan och förses maskinellt med beståndsinformation för det beställande biblioteket. En kombination av ovanstående fyra metoder ger förmodligen den långsiktigt mest heltäckande lösningen för att spegla folkbibliotekens hela bestånd i LIBRIS. Matchning och inläsning behövs initialt för att komplettera med titlar som saknas i LIBRIS idag, men kan även vara användbara metoder som komplement till löpande registrering. Inmatchningsprocessen behöver dock ses över och automatiseras (Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog 2011 s ). I Libris jubileumsskrift finns följande beskrivning av den situation som folkbiblioteken idag befinner sig i: Den stora frågan är vem som ska katalogisera det som inte finns i Libris, och den frågan måste folkbiblioteken lösa själva. Det finns några modeller. Den ena är att använda kooperativ katalogisering, precis som forskningsbiblioteken. Den andra är att finna en eller flera kommersiella aktörer som är villiga att sälja katalogposter styckevis, och där posterna får läggas i Libris och användas fritt. Bakgrund 7

8 Den tredje är en blandning av de båda tidigare, en offentlig aktör tar på sig att mot uppdrag och mot ev självkostnadspris vara en resurs för övriga. Den rollen har Halmstads stadsbibliotek haft för många Librabibliotek. Det finns mycket resurser för uppgiften. Folkbiblioteken lägger mycket tid på katalogisering och minst fyrtio miljoner kronor per år för att köpa poster. Det finns idag en rädsla av att allt ska rasa samman, om man lämnar bibliografisk service, trots att det finns exempel på stora och små bibliotek som klarar sig utan. En bibliotekarie som bytt bibliotek skrev 2011 på sin blogg, att han inte trodde att det gick att klara sig utan bibliografisk service. Men han såg snart att det gick alldeles utmärkt. Mina farhågor besannades inte underströk han. Folkbiblioteken har länge hoppats att hela frågan ska lösas uppifrån. Att Burk och Libris ska slås ihop, och att man inte ska märka någon skillnad ute på biblioteken. Den modellen har flera gånger stupat på juridiken och i slutändan på kostnader. Nu har Libris börjat fokusera på beståndet framåt. Hur ska Libris på bästa sätt kunna förse folkbiblioteken med katalogposter, och hur kan Libris bli en aktuell beståndsdatabas? Sammanslagningen av baserna är inte längre det primära. Istället är det fokus på fria nyförvärv. Folkbiblioteken måste till en del lägga om sina rutiner. Det har tagit trettio år av diskussioner, funderingar och besvikelser. Än finns det frågor som inte är lösta. Men vägen är utstakad, vi har goda exempel, och det gäller att se framåt. Libris är, efter 40 år, inne i ytterligare ett nytt spännande utvecklingsskede. Nu skapar folk- och forskningsbiblioteken den nationella katalogen tillsammans. Äntligen! (Att bryta ny marc. LIBRIS 40. En jubileumsskrift 2012, s 138). 8 Bakgrund

9 Frågeställningar Vad innebär det för små Librabibliotek att bli Librisregistrerande bibliotek? Projektdeltagarna har att ta ställning till följande frågor: hur börjar man? pilotbibliotek? import? katalogisering? fjärrlån? konvertering/matchning? förvärvsrutiner? nya rutiner? Målet är att de medverkande biblioteken ska bli Librisregistrerande bibliotek. Metod I projektansökan beskrivs följande metod: En överenskommelse mellan KB/Libris och respektive bibliotek ska upprättas. Ett pilotbibliotek ska utses och dess roll är att utveckla tekniska lösningar och praktiska rutiner. Personal på de deltagande biblioteken ska gå utbildning i Libriskatalogisering. Ett kontaktforum med Librisenheten på KB ska etableras för att svårigheter snabbt ska kunna åtgärdas när problem uppstår. Ett forum för kontakt med Axiell ska etableras för att påverka leverantören att finna driftsäkra tekniska lösningar, eftersom de är huvudleverantör av biblioteksdatasystem för folkbiblioteken i Sverige. Arbetet ska dokumenteras i dagboksform och anteckningar från möten i projekt- och styrgrupp ska föras. Gruppen ska hålla regelbunden kontakt, stämma av, utvärdera och sprida erfarenheter så att alla blir delaktiga. Studiebesök ska göras vid Göteborgs stadsbibliotek, som är ett Librisregistrerande bibliotek. Syftet är att studera den s k bokhandelsmodellen. Frågeställningar, Metod 9

10 Genomförande Intresseanmälan och överenskommelse För att bli Librisregistrerande bibliotek gjorde biblioteken en anmälan till Librisenheten via ett kontaktformulär. Sedan bedömdes ansökningarna utifrån organisationstillhörighet, samlingar, förvärvs-/inköpspolicy, tillgänglighet och personalstyrka (utbildning) och planerad katalogiseringsmodell. Efter ansökningsprocessen undertecknades en överenskommelse mellan Kungliga biblioteket och de deltagande biblioteken. Nu kunde biblioteken gå utbildning i Libriskatalogisering. Katalogiseringsutbildning Den februari 2011 höll Berit Ölander från Göteborgs stadsbibliotek en utbildning i Libris-katalogisering i Karlstad för personal från biblioteken i projektet. Dessa två dagar följdes upp med en halvdag den 21 februari. Då gjorde Helena Forssblad och Christer Larsson från Libris-enheten en allmän introduktion till Libris-miljön och det gavs tillfälle till diskussion och frågor. Biblioteken började sedan att sekundärkatalogisera (beståndsregistrera) på webben. Hagfors, Sunne och Karlskoga startade efter en tid med att primärkatalogisera vissa utvalda avdelningar för att se hur det skulle fungera. Hur mycket av bibliotekens inköp finns i Libris? Under två veckor i januari 2011 noterade biblioteken hur många procent av inköpen som fanns i Libris fördelat på skön, fack, barn, AV, Daisy och utländskt. Sammantaget blev utfallet 74% med en spännvidd mellan 100% (facklitteratur) och 0% (Daisyböcker). Pilotbibliotek Styrgruppen utsåg Hagfors bibliotek till pilotbibliotek som därmed fick rollen att utveckla tekniska lösningar och praktiska rutiner. Birgitta Sparre, bibliotekschef i Hagfors, sammanfattar här pilotbibliotekets erfarenheter av de första stegen i processen att bli ett Libris-registrerande bibliotek: Förändrade rutiner En av de största förändringarna är förändrade rutiner vilket tar tid och energi. Det är många frågor som kommer och ibland kan känslan av att det bara krånglar ta över. Men som i 10 Genomförande

11 Foto: Ingemar Johansson allt utvecklingsarbete så är det fyllt av både glädje och sorg. En av de stora frågorna som har tagit tid är diskussionen om hur katalogen skall se ut. Som så många små bibliotek har vi i Hagfors katalogiserat själva och anpassat katalogen själv. Dock skall det här tilläggas att det inte är stora skillnader mellan vilka uppgifter som skall vara med i Libris jämfört med vilka uppgifter som vi tog med i det lokala systemet. Den stora skillnaden är ämnesorden. Libris är ett kooperativt system, dvs alla hjälps åt med katalogisering. KRS är den lag som gäller och det finns få möjligheter till egna anpassningar i Libris, däremot är man ju fri att anpassa hur man vill i den lokala katalogen. Genomförande 11

12 Överskrivningar I början så redigerade vi posterna mycket vilket till en viss del tar bort effekten av att katalogisera i Libris. Problem som uppstod var även att man i en import måste ställa in vilka fält som kan överskrivas och vilka fält man inte vill ha importerade. Med överskrivningar menas att så fort något annat bibliotek ändrar något i den post som vårt bibliotek också har bestånd på så förs den ändringen direkt in i det lokala systemet. Detta kan föra med sig stora problem. Kontakterna mellan Axiell och Libris var täta för att hitta bra lösningar. Efter ett flertal test och mycket frustration med olika ändringar hur man ställer in vilka bibliotek som man vill ha ändringar från hittade vi äntligen en lösning som skulle kunna vara OK. Det var att enbart tillåta ändringar från det egna biblioteket. Dubbla poster Under en period där vi fick dubbla poster uppstod mycket frustration. Libris och Axiell kontaktades och gav god support men olika besked, vilket i situationen inte var önskvärt. Men även detta problem löste sig och vi kunde fira att vi nu inte längre fick dubbla poster. Ämnesord Något som har vållat oss en del huvudbry är ämnesord. Under en övergångsperiod lägger vi till egna ämnesord för att vi skall få träff i den egna katalogen. Men detta är en av de saker som vi funderar på hur vi skall få så bra som möjligt och där vi ser att ju fler folkbibliotek som kommer in i Libris desto bättre anpassade blir ämnesorden. Klassifikation Klassifikationen är en stötesten, eftersom det delvis finns olika traditioner på folkbibliotek och universitetsbibliotek. I en del fall så är klassifikationskoderna maskingenererade från Deweykoden, vilket kan bli felvisande och framförallt för grovt eller i vissa fall även bli en felaktig klassifikation. Gallring Gallring är ett område där Libris bör se över sina rutiner, eftersom man i dagsläget måste gallra på två ställen, först i Libris och sedan i det lokala systemet. Fjärrlån Under den senare delen av projektet bestämde vi oss för att tillåta fjärrlån i Libris. Redan dagen efter att vi kopplade på den rutinen kom en första fjärrlåneförfrågan. Ganska snart insåg vi att vi var tvungna att bestämma oss för regler för vad som skulle fjärrlånas ut och vad som inte skulle fjärrlånas ut. Det innebär även ökade kostnader och ökat arbete. Men i takt med att fler och fler gör sitt bestånd tillgängligt och fler och fler delar på arbetet förbättras 12 Genomförande

13 för konverteringen, så det skulle tidigast kunna ske i början av april. Det föreslogs att vi skulle matcha in posterna på ISBN för då skulle det inte ta så lång tid och det skulle kunna göras tidigare. Vi begärde offert på uttaget av fil för matchningen från Axiell. En instruktionslista för filen förmedlades från Libris till Axiell, vilket underlättade arbetet med att ta ut filen. Foto: Lennart Lundquist, Sunne kommun situationen. Förhoppningsvis kommer bättre transporter att utvecklas även utom länet. Konvertering/matchning Så här berättar Berit Wester, verksamhetsansvarig bibliotekarie i Sunne: Under mötet i projektgruppen i oktober 2011 beslutades att Sunne bibliotekskulle undersöka om det var möjligt att konvertera till Libris och bli ett Librisbibliotek fullt ut, vilket var syftet med projektet. Kontakt togs med Libris-enheten som meddelade att kön var lång Nu startade en intensiv kommunikation med Axiell, som skulle göra uttaget. Vi måste bestämma oss för vilka medier vi ville ha med i Libris. Då valde vi att undanta tidskrifter och AV-material (DVD, ljudböcker, talböcker, musik-cd), på grund av att beståndet på dessa medier var litet. Endast enheterna huvudbiblioteket och bokbussen skulle konverteras. Vi hade sedan katalogiseringskursen under våren lagt in nya böcker i Voyager plus en del värmlandslitteratur som inte tidigare fanns i Libris. Dessa finns redan med och har externnummer SE-LIBR. Likaså alla som vi tidigare har importerat från Libris (som är många), har fått externnummer SE-LIBR., men dessa har inte funnits med i Libriskatalogen. Det bestämdes att vi skulle ta med alla SE-LIBR-poster. Om de är lika läggs de över, annars kommer de att uppdateras. Genomförande 13

14 Vi kommer då att få restlistor med följande poster som vi får behandla manuellt: ISBN saknas felaktigt ISBN fler ISBN Felaktiga ISBN kan vara de tidiga numren, som hade 9 eller 10 siffror i sitt ISBN (+ felskrivningar, förstås). Fler ISBN fick man tidigare tillstånd till att lägga till i posten, med semikolon mellan. Dessa kommer inte med i matchningen. Poster som har samma ISBN kan vara sådant som olika enheter har lagt in, och inte sett att posten redan tidigare har funnits. Alla dessa får vi ta hand om manuellt och får då chans att gallra sådant som inte skall vara med i Libris. Filen skickades till Libris och det dröjde inte många timmar innan det meddelades att större delen av vår katalog nu fanns med i Libris. Under slutfasen av projektet har också Hagfors bibliotek konverterat sitt bestånd och så här berättar bibliotekschef Birgitta Sparre: Ca titlar är konverterade, vilket motsvarar ca 2/3 av hela bibliotekets bestånd. Konverteringen har i det stora hela gått väldigt bra. De titlar som är kvar kommer vi att göra avvägningar utifrån följande kriterier: kommer de att gallras inom en snar framtid eller kommer de att finnas kvar i bibliotekets bestånd. Förvärvsrutiner Den 7 juni 2011 gjordes ett studiebesök vid Göteborgs stadsbibliotek där den s.k. bokhandelsmodellen presenterades. I korthet kan den beskrivas så här: Beställning sker från leverantörens webbutik Leverantör skickar fil med orderinformation till bibliotekets ftp Leverantör skickar beståndsinformation till Libris, vilket genererar en uppdaterad katalogpost nästa dag. Här har vi en möjlighet att välja bort uppdatering från Libris om vi beställer media där katalogpost redan finns i vårt system Om bibliografisk information saknas i Libris, skickar leverantören även detta till Libris Så här beskriver Ylva Sommerland vad som har blivit bättre med denna modell: Sedan vi började med denna modell för beställning av media behöver inget svenskt material stå på hyllorna i väntan på att bli katalogiserade. De böcker som inte är färdigkatalogiserade hos Libris vid beställningstillfället, t ex när vi beställer en bok som ännu inte kommit ut, får vi uppdaterade från Libris när ändringar görs i bibliografiska poster där Göteborgs stadsbibliotek har bestånd. Tidigare lade vi order på varje post 14 Genomförande

15 manuellt och lade in alla uppgifter på en post i taget. Vi skapade dessutom de preliminära posterna manuellt om de saknades i vår katalog vid beställningstillfället, vilket nästan alltid är fallet när man skall beställa nya media. Innan vi gjorde detta gick vi dessutom ändå alltid in på leverantörens webbplats för att skaffa uppgifter. Nu behöver vi bara befinna oss på leverantörens webbplats när vi beställer och alla katalogposter kommer i en fil med orderuppgifter direkt in i vårt bibliotekssystem. (Librisbloggen 1 april 2011). för biblioteken i Värmland. Krav i upphandlingen var att få katalogposter från Libris i samband med beställning, så att katalogposterna skulle komma i en fil med orderuppgifter direkt in i bibliotekssystemet. I slutfasen av projektet förverkligades önskemålet och biblioteken kan nu beställa katalogposter från medieleverantörerna i samband med förvärv, via Libris förvärvsrutin. Efter att vi tagit del av den s.k. bokhandelsmodellen i Göteborg påbörjades ett utvecklingsarbete med de medieleverantörer som det skrivits avtal med efter den senaste medieupphandlingen som gjorts Genomförande 15

16 Diskussion och slutsatser Vad innebär det för små Librabibliotek att bli Librisregistrerande bibliotek? Projektdeltagarna har att ta ställning till följande frågor: hur börjar man? pilotbibliotek? import? katalogisering? fjärrlån? konvertering/matchning? förvärvsrutiner? nya rutiner? Målet är att de medverkande biblioteken ska bli Librisregistrerande bibliotek. Att finnas med i en nationell katalog skulle vara en tillgång för alla brukare på Sveriges bibliotek. Här redovisar bibliotekscheferna de diskussioner och slutsatser som dragits av projektet: Berit Wester, biblioteksansvarig i Sunne kommun: Att finnas med i en nationell katalog skulle vara en tillgång för alla brukare på Sveriges bibliotek. En enorm framtidsvision skulle vara att kunna söka information i EN katalogtjänst och hitta både det lokala, regionala och det nationella beståndet, alla fulltextresurser, digitala texter, ljud och bildfiler. Om Svensk mediedatabas i framtiden skulle integreras i Libris, kunde även folkbiblioteken, stora som små, få tillgång till samlingarna från tv, radio, video, biograffilm, skivor och multimedier att ladda ner. Det nationella biblioteket har stora utvecklingsresurser med stora samordningsfördelar, som kommer även folkbiblioteken till del. Ju fler folkbibliotek som går med i Libris, ju större möjlighet har vi att påverka hur den nationella katalogen utvecklas. Axiell utvecklar inte nuvarande OPAC. Det finns numera en lokal Libris-webbsida som vissa Librisbibliotek använder. Ytterligare en vision är en gemensam IDhandling (lånekort?) som gäller på alla forskningsbibliotek, univ./högskolor eller folkbibliotek. Att integrera det lilla bibliotekets mediebestånd i en större arena och göra det överblickbart är en betydande förbättring för den enskildes informationssökning. Men Men det förutsätter också att katalogposter är fria att användas på alla sätt som gynnar våra brukare. det förutsätter också att katalogposter är fria att användas på alla sätt som gynnar våra brukare. Det har varit stor delaktighet från personalens sida under processen och alla är nu mycket positiva till att vi finns med i ett större sammanhang. Vi har inte särskilt mycket fjärrlån via Libris; ca 2-3 i snitt under veckan, t.ex. böcker om finnkultur, 16 Diskussion och slutsatser

17 värmlandsböcker, studielitteratur, några på avdelning O, m.m. Birgitta Sparre, bibliotekschef i Hagfors: En av de stora vinsterna med Libris är att det går att importera poster direkt från Libris, ca 90 % av det bestånd vi testade i projektets början fanns i Libris, vilket är mycket positivt och sparar många arbetstimmar. När posten finns i Libris gör man en beståndsregistrering, detta är en enkel manöver som går snabbt. Primärkatalogisering är däremot mer tidskrävande och det kan ta olika mycket tid, vilket ju naturligtvis beror vad det är för media som skall katalogiseras. Posten kommer in i det lokala systemet först dagen efter att den är registrerad/katalogiserad. Allteftersom fler och fler folkbibliotek blir Librisregistrerande kommer det att bli mindre arbete. En post blir katalogiserad en gång! Samtidigt kan man här se ett kompetenstapp, vilka katalogiseringskunskaper kommer att finnas i framtiden? Vi lever i ett paradigmskifte när det gäller bibliotek, är det så att vi slänger ut viktig kompetens? Enligt vår åsikt så kommer knappast kompetensen att försvinna, men kanske förändras i takt med den tekniska utvecklingen och de möjligheter som den ger. Tidigare fanns det ansvarsbibliotek med specialistkunskap inom olika områden, dessa finns inte kvar tyvärr och det är något som vi har efterlyst. Libris och de rutiner som finns runt Libris är anpassade efter högskolebibliotek vilket är naturligt eftersom det fram till för något år sedan i första hand har varit till för universitet- och högskolebibliotek. En av de rutiner som påtagligt behöver utvecklas är den fjärrlånekompensation som Högskoleverket- och universitetsbibliotek får. Libris som nationell katalog där väldigt många bibliotek har sitt bestånd registrerat har många fördelar. Att våra brukare inte behöver titta i ett flertal kataloger för att hitta vad de letar efter är en mycket positiv aspekt. Naturligtvis sparar det tid och energi Allteftersom fler och fler folkbibliotek blir Librisregistrerande kommer det att bli mindre arbete. åt oss som jobbar på bibliotek också. Vi kommer gemensamt att få ett större mediabestånd, vilket i sin tur blir mer kostnadseffektivt. Efter många diskussioner har nu både Btj och Bokus löst problemet med att överföra poster direkt vid beställning via Libris till Libra, som är vårt lokala system. Bokus var tidiga ute, men för Btj krävdes det ett antal diskussioner så förhoppningsvis har vi nu banat väg för andra bibliotek att bli Librisregistrerande bibliotek. Diskussion och slutsatser 17

18 Vad kan vi se för fördelar och varför skall man bli ett Librisregistrerande bibliotek? Det finns många vinster med att vara med i ett kooperativ som Libris. Som jag har sagt tidigare så katalogiseras posten en gång istället för ett flertal, när man sedan har hittat rutinerna för inlevereransen så är det tidsbesparande. Det är viktigt för våra brukare att det är enkelt att hitta den information de letar efter, Libris är ett gemensamt system för både folk- och universitetsbibliotek. Framtiden för kb och Libris är att vi skall ha en nationell katalog och det är några bibliotek som även prövar att ha Libris som Opac. Detta tror jag är framtiden och att vi framöver ska satsa mer tid på att vara tillgängliga på olika sätt för våra låntagare. När vi startade projektet fanns det många farhågor om att fjärrlånen skulle öka och det skulle bli väldigt dyrt med att skicka böcker. Fjärrlånen har ökat men det är inte skälet till att inte vara med i Libris. Det är ett sätt att marknadsföra biblioteket och även att göra samlingen tillgänglig. Forskningsoch universitetsbiblioteken får en kompensation för fjärrlån, beräknat på antal fjärrlån in och ut. I en framtid så borde KB fundera över något liknande för folkbibliotek. Allt för att sätta brukaren i centrum och göra våra samlingar tillgängliga. För att snabbare få en bra nationell katalog bör bibliotek uppmuntras att bli Libris registrerande bibliotek. På det viset kan vi mer effektivt använda personalresurser, medieanslag och lägga mer tid på våra brukare. Varför inte uppmuntra alla folkbibliotek som äger sina poster att bli Librisregistrerande? Varför inte uppmuntra alla folkbibliotek som äger sina poster att bli Librisregistrerande? En uppmaning till de som funderar på att bli Libris registrerande bibliotek, men inte har bestämt sig än är att våga kasta sig ut. Vi är några som nu har jämnat marken och sedan är det också så att Libris är ett kooperativ, dvs. man hjälps åt. Ju fler vi är desto bättre blir det. En post en gång! Helesine Taylor, bibliotekschef i Karlskoga: Här i Karlskoga (där även Degerfors och Storfors kataloger ingår) lägger vi in allt nytt i Libris och planerar att även lägga in det gamla, men inte nu. Vi startade med RFID för en månad sedan och har chippat hela beståndet, rivit disken och ytterligare förändringar är på gång. Vi har helt enkelt inte hunnit med. Men bara det att lägga in allt nytt tycker jag är ett stort steg jämfört med många andra, det hade ju inte blivit av om vi inte hade varit med i projektet. Det är också ett ställningstagande för en gemensam katalog - Libris. Kul 18 Diskussion och slutsatser

19 också att få fjärrlåneförfrågningar från andra än de gamla vanliga biblioteken i närområdet. Lena Saltberg, bibliotekschef i Kristinehamn: Samtidigt med Libris-projektet pågick i Kristinehamn en stor organisationsförändring som tog längre tid och mer energi i anspråk än vad man förväntat sig från början. En kulturoch bibliotekschef skulle delas i två tjänster, kulturchef och bibliotekschef. Det medförde att biblioteket i Kristinehamn hade en tf chef som hade personal-och budgetansvar men som inte jobbade med verksamheten och verksamhetsutveckling. Eftersom man under denna period också hade underskott på personal blev alla större projekt såsom biblioteksplanen, RFID och även Librisprojektet lagda på is. Ytterligare en faktor som påverkade Kristinehamns beslut att inte bli Librisbibliotek under projekttiden är att man trots ordentlig gallring fortfarande har ett lite för stort bestånd på grund av att gallringen tidigare varit något eftersatt. I Kristinehamn tycker man ändå att det har varit värdefullt att delta i projektet eftersom man dragit lärdomar som kommer att vara värdefulla den dagen man är redo att bli ett Librisregistrerande bibliotek. Diskussion och slutsatser 19

20 Källförteckning Att bryta ny marc. LIBRIS 40. En jubileumsskrift. 2012, se: Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog. 2011, se: Librisbloggen, se: Mer information Information om vad det innebär att vara registrerande Librisbibliotek, se: Registrera i Libris - en guide. 20 Källförteckning

21 Bilaga 1 Brev till cheferna på folkbiblioteken från SLB, Sveriges Länsbibliotekarier och KB, Kungliga Biblioteket. 21

22

23

24

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens

Läs mer

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE Inköp med Librisposter Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: 2 (11) Lägesrapport Bakgrund Utgångspunkten i projektet var att förenkla och effektivisera

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län

Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv bibliotek November 2013 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Syfte och metod... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.3 Frågeställningar...

Läs mer

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,

Läs mer

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013 Charlotta Simonsson Projektledare Innehåll Om projektet 3 Bakgrund 4 Inköp 4 Katalogposter/katalogisering 5 Libris och andra libriskatalogiserande folkbibliotek

Läs mer

Inköp med Librisposter

Inköp med Librisposter Inköp med Librisposter - ett projekt på 12 värmlandsbibliotek Slutrapport mars 2014 Charlotta Simonsson Projektledare 1 Innehåll Innehåll... 1 Om projektet... 2 Bakgrund... 3 Inköp... 3 Katalogposter/katalogisering...

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell 025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR

Läs mer

Medlemskap i Libris beslutsunderlag

Medlemskap i Libris beslutsunderlag Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste

Läs mer

Dewey som klassifikationssystem

Dewey som klassifikationssystem Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Övergripande beskrivning När du beställer medier från vissa leverantörers webbplatser kan du få orderbekräftelser skickade direkt till ditt inköp i BOOK-IT. Därmed skapas

Läs mer

Folkpost på tre sekunder!

Folkpost på tre sekunder! Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog dnr 241-KB 761-2011 Kungl. biblioteket libris@kb.se Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1. Inledning... 5 1.1 Uppdraget...5 1.2 Genomförandet...5

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Libris på Götabiblioteken Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Librisprojektet på Göta apr-maj 2015 Utökning av katalogiseringstjänster Utbildningar Möten för katalogansvariga och skolor

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Libris för folkbiblioteken

Libris för folkbiblioteken Libris för folkbiblioteken samarbete i en nationell katalog Dnr 240-KB 243-2014 Illustration: Johanna Olander 2014-04-15 Sidan 1 av 24 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 2.1 Arbetsgruppens uppdrag

Läs mer

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Nationell databrunn - möjligheter och behov Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte

Läs mer

Införandet av Libris på Götabiblioteken. Mia Moberg Projektledare

Införandet av Libris på Götabiblioteken. Mia Moberg Projektledare Införandet av Libris på Götabiblioteken Mia Moberg Projektledare Målsättningar Projektmål Götapersonal ska känna sig trygga med att bli/vara Librisbibliotek Utbilda katalogiseringspersonal i Libris Förändrat

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015

Göta Petter! Nu ska vi in i Libris. Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Göta Petter! Nu ska vi in i Libris Slutrapport från projektet Införandet av Libris på Götabiblioteken 2014 2015 Mia Moberg Juni 2015 Sammanfattning Götabiblioteken består av 14 folkbibliotek i Östergötlands

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Minnesanteckningar från träff med Götas katalogansvariga 151013

Minnesanteckningar från träff med Götas katalogansvariga 151013 Deltagare; Emelie Hedlund, Mjölby Eva Nilsson Sjöquist, Linköping Helén Larsson, Linköping Johanna Hagelin, Motala Maria Hultsberg, Valdemarsvik Maria Nilsson, Åtvidaberg Marie Molander, Motala Marie Molander,

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket

Läs mer

Karlstads del i bokflödet inom länet

Karlstads del i bokflödet inom länet 1 (9) Karlstads del i bokflödet inom länet 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hanteringen av böcker och andra medier (hädanefter kallat böcker) på stadsbiblioteket i Karlstad har ökat enormt. Hösten 28 gick 12

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland Sesim - gemensam sökportal för biblioteken i södra Sverige Sesim en del av SIM-projektet SIM står för

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material

Läs mer

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Ansökan för samverkansprojektet Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen.

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen. Rapport från Trångt i hyllan eller ett väl genomtänkt bestånd? ett seminarium om gallring Katrineholm 2 april 2009 På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket www.kb.se En förstudie

Läs mer

Digitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys

Digitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys Digitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys Möjligheter, erfarenheter och strategier för utökat digitalt samarbete mellan biblioteken i Kalmar län Sammanställt av:

Läs mer

Grov sammanställning av svaren på Katalogiseringsutredningens enkät. 2006-08-28, uppdaterad 2006-10-28/S. Sellei

Grov sammanställning av svaren på Katalogiseringsutredningens enkät. 2006-08-28, uppdaterad 2006-10-28/S. Sellei 1(6) Bilaga 4 Enkätsvar sammanställning Grov sammanställning av svaren på Katalogiseringsutredningens enkät. 2006-08-28, uppdaterad 2006-10-28/S. Sellei Enkäten skickades till 40 av de bibliotek som katalogiserat

Läs mer

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan, Katalogiseringsutredning 2005-12-17 1(8) Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan 1. Bakgrund Under 2004 och 2005 har flera initiativ tagits

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Välkomna till användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Praktisk information Toaletter Om något händer Fika och lunch Mer information #DDKse15 Välkomna till Lidingö stad hälsans ö tio minuter från Stockholms

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Minnesanteckningar Närvarande Sakkunniga: Pia Bodå, Uppsala UB Bodil Gustavsson, Stockholms UB Gunilla Thunarf Sundkvist, Högskolebiblioteket i Gävle

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg en förstudie

Gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg en förstudie Gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg en förstudie Karin Sjöberg 2015-11-12 Innehållsförteckning 1. En förstudie kring gemensam katalog i Blekinge och Kronoberg... 3 1.1 Syfte och metod... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Nyheter i Mikromarc 2.6.1

Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, oktober 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Websök... 4 Ämnesord... 4 Flytta lån... 4 Uniform titel... 5 Högertrunkering... 5 Övriga

Läs mer

Bibliotek utan gränser Ett samverkansprojekt

Bibliotek utan gränser Ett samverkansprojekt gerfors Bibliotek utan gränser Ett samverkansprojekt llefors rlskoga istinehamn orfors År 1492 upptäckte Columbus Amerika År 1492 upptäckte de amerikanska indianerna Columbus Kort bakgrund Degerfors ligger

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 8.0 2016-04-22

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 8.0 2016-04-22 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 8.0 2016-04-22 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Cirkulation...

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

Införandet av Libris på Götabiblioteken. Allmän information nov dec 2014 Mia Moberg

Införandet av Libris på Götabiblioteken. Allmän information nov dec 2014 Mia Moberg Införandet av Libris på Götabiblioteken Allmän information nov dec 2014 Mia Moberg Agenda Projektstatus Information och utbildning Om Libris Införandet av Libris på Göta Viktigt att tänka på inför övergången

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets

Läs mer

Research inför nationell katalog

Research inför nationell katalog Research inför nationell katalog Citaten kommer från intervjuer med följande bibliotek/intressenter: Gävle stadsbibliotek - 4 intervjuer Arboga bibliotek - 6 intervjuer Sunne bibliotek - 3 intervjuer Oxelösunds

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Minnesanteckningar från workshop med Forum för bibliotekschefer 26 januari 2009

Minnesanteckningar från workshop med Forum för bibliotekschefer 26 januari 2009 Sveriges universitets- och högskoleförbund Minnesanteckningar SUHF Forum för bibliotekschefer 2009-01-26 1 Minnesanteckningar från workshop med Forum för bibliotekschefer 26 januari 2009 Plats: Försvarshögskolan,

Läs mer

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport 027.4 027.809485 025.431 027.5485 027.8 027.4485 Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport Harriet Aagaard Kungl. biblioteket. Avdelningen för LIBRIS 2012-04-19 Innehåll Dewey

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

LÄGESRAPPORT JUNI 2004

LÄGESRAPPORT JUNI 2004 LÄGESRAPPORT JUNI 2004 Projektets syfte Citat ur projektansökan till Finansdepartementet: "Det är ett projekt där biblioteken genom ökad samverkan ska kunna tillhandahålla ett större utbud av boktitlar,

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Lund december 2015 Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Möte i Expertgruppen för Libris samkatalog Minnesanteckningar Onsdagen den 27 maj 2009

Möte i Expertgruppen för Libris samkatalog Minnesanteckningar Onsdagen den 27 maj 2009 Möte i Expertgruppen för Libris samkatalog Minnesanteckningar Onsdagen den 27 maj 2009 Närvarande: Harriet Aagaard, Jonas Barck, Anders Cato, Anders Fåk, Karin Grönvall, Jan Gustafsson, Oskar Hammargren,

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Hej! Tack för att du lämnar 2011 års uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten. Vi är tacksamma

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

RDA. Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 NATIONALBIBLIOTEKET

RDA. Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 NATIONALBIBLIOTEKET RDA Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 Engelska Vad står förkortningen RDA för? RDA = Resource Description and Access Den svenska översättningen i Sverige RÅ = Resursbeskrivning och åtkomst

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken

Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken - en förstudie 2006-03-30 Britt-Inger Fisk, Länsbiblioteket i Värmland Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2. Bakgrund och syfte

Läs mer

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1 AXIELL SVERIGE AB Versionsbeskrivning LIBRA.SE Version 7.1 Versionsbeskrivning 7.1 Denna versionsbeskrivning utgår från förändringar i relation till version 6.7.5/7.0 Allmänt 1. Vissa långsamma rutiner

Läs mer

Rationalisering av katalogiseringarbetet vid LIBRIS-biblioteken. Leverans av MARCposter från bokleverantörer.

Rationalisering av katalogiseringarbetet vid LIBRIS-biblioteken. Leverans av MARCposter från bokleverantörer. DAWSON-projektet Rationalisering av katalogiseringarbetet vid LIBRIS-biblioteken. Leverans av MARCposter från bokleverantörer. Rapport Jan Gustafsson, Biblioteksdirektionen Marianne Hansson, Social- och

Läs mer

En sak i taget Rapport

En sak i taget Rapport En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN INNEHÅLL KULTURRÅDETS ANSVAR FÖR BIBLIOTEKSSTATISTIKEN... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 4 Frågorna som ställdes... 4 Biblioteken som svarade... 5

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer